Citylogistik inom Norra Djurgårdsstaden. Projektpresentation 4 april 2016 Jan Kristoffersson, Sustainable Innovation

Transkript

1 Citylogistik inom Norra Djurgårdsstaden Projektpresentation 4 april 2016 Jan Kristoffersson, Sustainable Innovation

2 Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system)

3 Pågående mobilitetsprojekt Nollzon. Tyst och ren trafik nu, initiativ för att bidra till utvecklingen av elbilar i taxi. InterCityLog: Unik distribution av gods och återvinning under samma rutt med elfordon och nya lastbärare. Emission Free Waterways: Genomförbarhetsstudie för fossilfri insjöfart, gods och passagerarfartyg i linjetrafik Gods i kollektivkörfält: Utreder och testar möjligheten med godsdistribution i kollektivkörfeltet. Laddning från belysningsnät: Demo med laddplatser för elbilar i befintlig infrastruktur genom belysningsnätet. Ett bilfritt år: Living lab där tre familjer i Stockholm lever utan bil i ett år med lätta efordon istället. Dencity: Utveckling av den täta hållbara staden med fokus på transporter och fossilfrihet. DynaHubs: EU-projekt där IT-plattform utvecklas för sömlös och effektiv godsdistribution där bland annat motorcyklar testas för godsdistribution.

4 Tyst och ren trafik nu Initiativ för att bidra till utvecklingen av elbilar i taxi. Anslutning till Nollzon innebär elbilsprioritet vid bokning av Taxi. Leds av Sustainable innovation tillsammans med Vattenfall, IBM, ABB och Gröna Bilister.

5 Utmaningen Urbanisering och ökande varukonsumtion Allt mer behöver transporteras till och inom städerna. Mer, trängsel, luftföroreningar, klimatpåverkan, bränsleåtgång, buller Stockholmstrafiken värst i Norden DN / Foto TT 5

6 Citylogistik i Norra Djurgårdsstaden Augusti juni 2015 Projektet ska leda till marknadsintroduktion av lösningar som effektiviserar godstransporter i storstadsmiljö. Finansiering från Energimyndigheten inom programmet Teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektivisering inom transportsektorn med 5,9 Mkr 6

7 Norra Djurgårdsstaden vårt case study Lidingöbron Ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt hushåll kvadratmeter verksamhetsyta 40 % handel resten kontor

8 En miljöstadsdel i väldsklass Övergripande ekologiskt mål: Klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppen understiger 1.5 ton per person och år till 2020.

9 Projektets två perspektiv Transporter för att bygga Transporter av varor (fortvarigt)

10 Bygglogistikcenter i NDS Startat i maj 2013 efter upphandling av operatör (Servistik/Wiklunds åkeri) m 2, varav m 2 under tak Allt under 5 pallar eller 5 m 3 ska samdistribueras med slingbilar Avfallshantering, trafiklots, passagesystem och utbildning Möjlighet till korttidslagring och andra ej obligatoriska tjänster

11 Norra Djurgårdsstadens bygglogistikcenter (BLC) Utvärdering av Energi-och miljöeffekter Tre arbeten: 1. Referensscenario och beräknade potentialer 2. Metoder för utvärdering 3. Utvärdering 11

12 Utvärderingsmetoden Beräknar CO 2, NO x, SO 2, partiklar och energianvändning, med och utan BLC. Geografiskt avgränsat till Norra Djurgårdstaden (ej interntransporter inom byggområden). Transporter för avfallshantering ingår. Analys av områdena Västra och Norra 2 Mätningar/observationer av antal fordon per typ (kameror, slangsensorer) Intervjuer med förare (info om last mm) Beräkningar i NTMCalc (Freight Advanced 3.0)

13 Resultat/slutsatser från de två mätveckorna Februari 2015 => 7% via BLC April 2015 => 15% via BLC Godset och avfallet som hanteras via BLC sker med % mindre CO 2 utsläpp än om BLC inte hade funnits. Slutsatser: Viktigt att få upp volymen som går via BLC (potential 40%) Förbättra effekten på det som hanteras av BLC Andra fordon vid BLC (Elhybridlastbilarna är inte optimala) Placering av BLC (idag kort sträcka med samordningseffekt)

14 Transporter av varor (och avfall)

15 Varulogistik (genomförda studier/delprojekt) Övergripande state-of-the-art Intervjuundersökning med företagare i Norra Djurgårdsstaden Modeller för att utvärdera samdistributionslösningar Framgångsfaktorer för samdistributionslösningar Test av nya elfordon för postdistribution, ruttoptimering Demonstration - Serviceboxar i Norra Djurgårdsstaden Mätning av godsflöden inom handel och kontor (underlag för nyckeltal) Demonstration - Samlastning av avfall med lätta elfordon Scenarioanalys, Norra Djurgårdsstaden 2030 Syntes/förslag omsatt på Norra Djurgårdsstaden

16 Varulogistik (genomförda studier/delprojekt) Övergripande state-of-the-art Intervjuundersökning med företagare i Norra Djurgårdsstaden Modeller för att utvärdera samdistributionslösningar Framgångsfaktorer för samdistributionslösningar Test av nya elfordon för postdistribution, ruttoptimering Demonstration - Serviceboxar i Norra Djurgårdsstaden Mätning av godsflöden inom handel och kontor (underlag för nyckeltal) Demonstration - Samlastning av avfall med lätta elfordon Scenarioanalys, Norra Djurgårdsstaden 2030 Syntes/förslag omsatt på Norra Djurgårdsstaden

17 Samlastning av avfall med lätta elfordon Utveckling av konventionell avfallshantering i citymiljö Demonstrationsprojekt i samverkan med Ragn-Sells Konventionell lösning Demonstration En baklastare per avfallsfraktion kör in och hämtar i city (brännbart, wellpapp, kontorspapp och glas) Truck med släp samlar in olika fraktioner av avfall och lämnar i samlastningscentral, därefter samordnad transport ut.

18 Resultat Fastigheter vid Apelbergsgatan i Stockholm. Mätningar baseras på en nuläges och försöksperiod om sex veckor vardera

19 Scenarior för 2030

20 Hur påverkas Boende och verksamheter Konsumtion Inköpsresor Godstransporter i NDS Avfallshantering i NDS

21 Handel 2030 Både E-handeln och traditionell handel kommer att öka, mycket beroende på att vi blir fler. Delningsekonomin dämpar konsumtionen av nya varor men varor cirkulerar, konsumeras och transporteras fler gånger. Traditionell handel kommer även under överskådlig tid att stå för den största omsättningen men en fjärdedel av handelns omsättning utgörs av e-handel Handeln kommer att blir mer sömlös, dvs. butikerna erbjuder både traditionell shopping, e-handel, showrooms och olika former av transport eller hämtningstjänster

22 Handelns omsättning och e-handeln idag och 2035 Idag omsätter dagligvaror och sällanköpsvaror runt 300 miljarder vardera. E handelns andel är 0,6 % respektive 13 % 2035 beräknas de omsätta drygt 500 miljarder vardera knappt 70 % ökning. E- handelns andel har ökat till 5 % respektive 25 % Siffrorna bygger på beräkningar som baseras på underlag från Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och HUI

23 Vi använder staden annorlunda Stadens som vardagsrum Vi använder staden/centrum alltmer som vårt vardagsrum och kontor. Fik och restauranger ökar sin andel i stadskärnan. Detta ökar godstransporterna av små och frekventa transporter. Service/välmående ökar sin andel i stadskärnan. Vilket minskar godstransporter i centrum då det inte omsätter så stora mängder varor. Handeln flyttar in i bostaden. Och transporterna flyttar till bostadsområdena

24 Godstransporter 2030 Omfördelning från inköpsresor till hemleveranser. Omfördelning från B2B till B2C Mer transporter till bostadsområden. Nya typer av företag sammanlänkar individer som vill ha en tjänst utförd med individer som kan utföra tjänsten, ex vis Uber, urb-it, Sellpy, BagHitch Logistiken kring e-handeln mognar. Vi hämta varor i shopping center, vid tunnelbanan osv. och vi får varor hemlevererade och till mottagningsboxar. Upptäck ett nytt sätt att handla. Beställ dina varor online och få ditt köp inom en timme eller den tid du själv väljer

25 Jämförelse av energiförbrukning i scenario 1 och 2 (boende och verksamheter)

26 Samlastning gör stor skillnad Om vi inte haft samlastningsterminalen hade vi haft: 200 procent fler transporter/rutter inom området 45 % procent högre trafikarbetet Samlastningen ger en energibesparing på kwh/år minskad trängsel, färre lastbilar i bostadsområdet och mindre buller E-handel ökar transporterna i bostadsområdet men samlastning effektiviserar dem Med samlastning 2,4 km Utan samlastning 7,5 km

27 Slutsatser och rekommendationer Det finns en betydande potential att minska mängden transporter, energianvändning och utsläpp men det krävs aktiva insatser från samhället för att det ska ske. Samhällsplanerare bör ha ett särskilt fokus på transporter av varor när nya stadsdelar utformas, inte minst ta hänsyn till våra förändrade inköpsvanor. Behov av förbättrad statistik för att ta fram nyckeltal!

28 Gällande Norra Djurgårdsstaden.. Fortsätt arbetet med att följa upp, utvärdera och förbättra samlastningen för byggmaterial. Gör en fullskalig pilot för samlastning av varor.

29

30 Reservbilder

31 Mobilitetsprojekt - Nollzon.se: Tyst och ren trafik nu, initiativ för att bidra till utvecklingen av elbilar i taxi. Anslutning till Nollzon innebär elbilsprioritet. Leds av Sustainable innovation med Vattenfall, IBM, ABB och Gröna Bilister. Industriellt finansierat. - InterCityLog: Unik distribution av gods och återvinning under samma rutt med elfordon och nya lastbärare. Leds av Sustainable Innovation med Ragn Sells, Stockholm Stad och KTH med stöd av Energimyndigheten. - Emission Free Waterways: Genomförbarhetsstudie för fossilfri insjöfart, gods och passagerarfartyg i linjetrafik. Leds av Sustainable Innovation med Stockholms Hamnar, Vattenfall, Scandinavian Biogas, Stockholm Stad, Eurofeeder och SSPA med stöd av Energimyndigheten. - Gods i Kollektivkörfältet: Utreder och testar möjligheten med godsdistribution i kollektivkörfeltet. Leds av Sustainable Innovation med Stockholm Stad, PostNord, Chalmers med stöd av Energimyndigheten. - Laddning från Belysningsnätet: Demo med laddplatser för elbilar i befintlig infrastruktur genom belysningsnätet. Leds av Sustainable Innovation med Vattenfall och Askersunds Kommun med stöd av Energimyndigheter. - Ett bilfritt år: Living lab där tre familjer i Stockholm lever utan bil i ett år med lätta efordon istället. Leds av Green Leap KTH med Sustainable Innovation och med stöd av Energimyndigheten. - Dencity: Utveckling av den täta hållbara staden med fokus på transporter och fossilfrihet. Leds av Closer vid Lindholmen Sciece Park med Sustainable Innovation, Ericsson, Volvo, Postnord, m fl med stöd av Vinnova. - DynaHubs: EU-projekt där IT-plattform utvecklas för sömlös och effektiv godsdistribution där bland annat motorcyklar testas för godsdistribution. Sustainable Innovation har två arbetspaket i projektet

32 Serviceboxar Försöket med serviceboxar gjordes i 10 portuppgångar med sammanlagt 164 hushåll i Norra Djurgårdsstaden. Försöket pågick under 6 månader (från maj 2014) och en enkät skickades ut till de boende efter försöket (svar fr. 24%). Resultat Under försöksperioden har respektive hushåll nyttjat systemet mellan 2 och 10 gånger. Huvuddelen är positiva till serviceboxsystemet. (bekvämlighet och tidsvinst) Införandet tycks ha liten inverkan på de boendes förflyttningsmönster. Energianvändningen i PostNords distribution kan minskas till 1/5 vid övergång till elfordon

33 Vi kör eller bär hem det mesta av våra varor själva även 2030 Idag transporterar vi nästan 100 % av det varor vi konsumerar i egen regi transporterar vi 85 % av den konsumerade godsmängden i egen regi.