Göran Björklund

Transkript

1 KALLELSE 1 (6) Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndagen den 4 mars 2013 Ulf Olsson Göran Björklund OBS! Kommunstyrelsen börjar direkt efter att Borås Stadshus AB avslutat sitt sammanträde. Borås Stadshus AB:s sammanträde börjar kl Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten (utom vid behandling av ärenden som avser myndighetsutövning eller sekretess)

2 FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (6) Stadskansliet: Kc Kommunchefen PF Personal och förhandling I Information KU Kvalitet och utveckling M Markavdelningen E Ekonomistyrning N Näringsliv SP Samhällsplanering

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (6) Val av protokolljusterare Kc 1 Anmälningsärende: a) Vädjan om mänskliga rättigheter och en önskan om demokrati. (Privatperson har skrivit till Borås Stad ang familj med utvisningsbeslut. Stadskansliet har besvarat brevet.) (2013/KS ) (Förslag: a till handlingarna) KU 1 Anmälningsärenden: a) Remiss över vägledning Att ge ordet och lämna plats och för begreppet brukare. (Ärendet har överlämnats till Stadsdelnämnd Väster och Stadsdelnämnd Öster för handläggning (2013/KS ) b) Inbjudan till Lupp (Borås Stad har beslutat om modeller för att följa upp kvalitet inom olika områden 2011/KS0605. En av dessa modeller är Lupp lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Av Kommunstyrelsens beslut 2011/KS0605 framgår att Lupp skall genomföras vartannat år med start Enkäten har genomförts under hösten 2012, resultat beräknas vara färdiga februari Borås avstår därmed från genomförande 2013) (2012/KS ) c) Inbjudan till nätverk mot diskriminering och rasism. (Ärendet har överlämnats till Arbetslivsnämnden för handläggning) (2013/KS ) (Förslag: a c till handlingarna) KU 2 Sammanställning av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboenden, Borås Stad 2012 (2012/KS ) (Bil)

4 FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (6) KU 3 Remiss: Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland (2013/KS ) (Bil) M 1 Tilläggsavtal till exploateringsavtal om bostadsutbyggnad inom Hestra kv 3. (2008/KS ) (Bil) E 1 Anmälningsärenden: a) Dalsjöforsbygdens Centeravdelning, behov av uppmontering av belysningsstolpar vid gångvägar i Rångedala och Dalsjöfors. (Ärendet är översänt till Tekniska nämnden för handläggning) (2013/KS ) b) Utnyttja solenergi för att stödvärma vattnet i ackumulatortanken på Ryaverket. (Ärendet är översänt till Borås Energi och Miljö för handläggning). (2013/KS ) c) Återkallande av godkännande för nationella program vid den fristående gymnasieskolan NTI-gymnasiet (Skolinspektionen återkallar godkännandet för huvudmannen Nordens Teknikerinstitut AB att bedriva det nationella handels- och administrationsprogrammet inriktning handel och service vid den fristående gymnasieskolan NTI-gymnasiet i Borås kommun. (Ärendet är översänt till Utbildningsnämnden för handläggning). (2010/KS ) d) Flyktingmottagande (Informations- och prognosbrev från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelserna om behovet av kommunernas mottagande av nyanlända m.m. Ärendet är översänt till Arbetslivsnämnden för handläggning). (2013/KS )

5 FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (6) e) Ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Borås Stad. (Skolinspektionen avskriver ärendet. ThorenGruppen AB har meddelat att man vill återkalla ansökan om godkännande som huvudman avseende Handels och administrationsprogrammet inriktningarna Administrativ service samt Handel och service. Ärendet är översänt till Utbildningsnämnden för handläggning). (2011/KS ) (Förslag: a e till handlingarna) E 2 Anmälan av delegationsbeslut: a) Likviditetsfrågor upptagande av lån. (1 februari 2013 Ärende 4/2013: Upptagande av lån 300 mnkr) (För finansiering av internbankens utlåning till de kommunala bolagen har Borås Stad beslutat omsätta en befintlig certifikatsupplåning på 300 mnkr den 5 februari 2013). (2013/KS ) (Förslag: a till handlingarna) E 3 Bidrag till driften av en långtidsparkering på Viareds företagsområde (2013/KS ) (Bil) E 4 Internpris 2013 avseende dagverksamheter för personer med demenssjukdomar (2012/KS ) E 5 Skapande av arbetsgrupp för att förebygga ekonomisk brottslighet i samband med upphandling samt oegentligheter och korruption. (2012/KS ) (Bil) (Bil) E 6 Beslut om Limit på koncernkontot för Kårhuset i Sjuhärad AB, under namnändring till BSTF AB (2013/KS ) (Bil)

6 FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (6) E 7 Ombud till föreningsstämman i Kommuninvest ekonomisk förening (2013/KS ) (Bil) E 8 Förslag till slutliga koncernbidrag 2012 inom koncernen Borås Stadshus AB (2013/KS ) (Bil) E 9 Svar på motion av Lennart Andreasson (V) om konstfrusen bandybana på Boda. (2006/KS ) E 10 Kommungemensam träffpunkt föreningshus anhörigcentral (2011/KS ) (Bil) (Bil) E 11 Förändring av platser för dagverksamhet och trygghetsplatser för personer med demens, korttidsplatser samt LSS-boende. (2012/KS ) (Bil) SP 1 Bytesavtal rörande del av fastigheterna Torp 1:3 och 2:1 i Sandared. (2013/KS ) (Bil)

7 Kc 1 a) anmälningsärende (Förslag: a till handlingarna) KU 1 a-c) anmälningsärenden (Förslag: a-c till handlingarna)

8 KU 2 BESLUTSFÖRSLAG Sammanställning av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboenden, Borås Stad Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Godkänna den upprättade redovisningen av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboende Avsluta den årliga uppföljningen av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboende Lena Palmén Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS Programområde: 3 Handläggare: Ingegerd Eriksson, tfn Datum/avdelningschef: /Ingegerd Eriksson

9 /KS (2) Kommunfullmäktige Sammanställning av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboenden, Borås Stad Kommunfullmäktige har beslutat om en årlig uppföljning av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboende. Stadsdelsnämnden Öster har lämnat en redovisning för Uppgifterna i sammanställningen är hämtade från nationella undersökningar, bl a Kommunens kvalitet i korthet och Öppna jämförelser. Enhetscheferna inom vård- och omsorgsboenden är nyckelpersoner för att få in rätt uppgifter. Resultaten mellan år 2011 och 2012 är likvärdiga. Det är endast när det gäller frågan i vilken omfattning vård- och omsorgsboendet erbjuder minst två organiserade aktiviteter per dag som man kan se en förändring av svaren. Att våra boenden idag inte i lika stor utsträckning som tidigare erbjuder organiserade aktiviteter beror på att man i verksamheten arbetar mera med insatser som tillgodoser det individuella behovet. Målsättningen är att ha en organiserad aktivitet per dag, vardagar. Så gott som alla boenden uppger att man också har en aktivitet på helgen Delar av denna sammanställning finns tillgänglig på stadens webbplats. Här finns en redovisning av öppna jämförelser utifrån ett Boråsperspektiv, där finns också den nya jämförelsetjänsten där kvalitet och resultat på vård- och omsorgsboendena kan jämföras. Kommunstyrelsen föreslår att den årliga sammanställningen av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboenden till Kommunfullmäktige därför avslutas. Kommunstyrelsen anser att det är lämpligt att det även fortsättningsvis görs en sammanställning för staden som ger möjlighet till analys och eventuella åtgärder. Genom att Stadsdelsnämnd Öster ansvarar för den kommungemensamma verksamheten inom äldreomsorgen blir det naturligt att Öster även fortsättningsvis ansvarar för sammanställningen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta

10 /KS (2) Godkänna den upprättade redovisningen av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboende Avsluta den årliga uppföljningen av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboende. KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Ingegerd Eriksson Avdelningschef Bilaga1 Sammanställning av alla enheter i Borås Stad , jämförelse i % Bilaga 2 Sociala innehållet på särskilt boende 2011 och 2012, sammanställning per enhet och per stadsdel.

11 Beslut Dnr 2012/SDNO0176 Handläggare Annica Olausson Sammanställning av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboenden, Borås Stad 2012 Bakgrund Kommunfullmäktige har den 21 oktober 2010 beslutat om en årlig uppföljning av det sociala innehållet i verksamheten i de särskilda boendena. Respektive stadsdelsnämnd ska göra en sådan redovisning för sina verksamheter. Stadsdelsnämnd Öster samordnar redovisningen. Resultat Uppgifterna i sammanställningen är hämtade från kommun och landstingsdatabasen KOLADA. Delar av nyckeltalen redovisas även i andra undersökningar, bl a Kommunens Kvalitet i Korthet och Öppna Jämförelser. Insamlingen av uppgifter har genomförts under oktober Enhetscheferna inom vård och omsorgsboende är nyckelpersoner för att få in rätt uppgifter, varför dessa kontaktats under genomförandetiden. Här redovisas kommunens siffror fördelade per enhet samt en jämförelse över tid för åren Det återstår för respektive stadsdelsnämnd att svara för analys och eventuella åtgärder. Förhoppningsvis kan resultatet användas för att identifiera förbättringsområden. Bilaga 1 Sociala innehållet jämförelse över tid Bilaga 2 Kvalitet på särskilt boende redovisade per enhet Bilaga 3 Kvalitet på särskilt boende, per enhet och stadsdel 2011 och Beslut: Stadsdelsnämnden Öster beslutar att översända sammanställningen av det sociala innehållet på vård- och omsorgsboende 2012 till Kommunstyrelsen STADSDELSNÄMNDEN ÖSTER Anna Christensen Ordförande Rita Johansson Stadsdelschef 1

12 Sociala innehållet kvalitetsnyckeltal för vård- och omsorgsboende 2012 Sammanställning av alla enheter i Borås stad , jämförelse i %. Enkätfrågor Förändring 1. Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? Frågan har utgått Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Avser endast de fall där den äldre kan klara av att använda egen nyckel. 4. Serveras de boende kvälls/nattmål? Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska vara utan mat mer än 11 timmar. Serveringen ska ske på ett aktivt och organiserat sätt och inte då och då när den enskilde så begär detta. 5. Kan den äldre själv välja när man vill och gå och lägga sig för nattvila? Innefattar veckans alla dagar. 6. Kan den äldre själv välja tid för uppstigning på morgonen? Innefattar veckans alla dagar. 7. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål? Exempel på detta kan vara en pratstund, blomskötsel, korsord, m.m. Här avses det man gör utöver personlig omvårdnad avsatt extra tid. 8. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede? Frågan har utgått Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar? Med organiserad aktivitet avses ex. högläsning, musikstund, bakning, m.m. där den enskilde i förväg har möjlighet att ta ställning till innehållet genom exempelvis ett schema. Det är inte nödvändigt att det är kommunen/äldreboendet som genomför aktiviteterna. 10. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? Det ska vara ett aktivt erbjudande från personalen och inkludera all form av utevistelse, ex promenader eller möjlighet att sitta på balkong. 11. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? Avser minst en aktivitet på lördag och en på söndag. Se definition i fråga 9. Resultat: % % 0-24 %

13 2009 Kommunens kvalitet i korthet kvalitetsnyckeltal för äldreomsorg. Oktober Kvalitetsaspekter för SÄBO Antal pl. Fråga1 JA NEJ Fr.2 JA NEJ Fr.3 JA NEJ Fr.4 JA NEJ Fr.5 JA NEJ Fr.6 JA NEJ Fr.7 JA NEJ Fr.8 JA NEJ Fr.9 JA NEJ Fr.10 JA NEJ Fr.11 JA NEJ Enhet Agamemnon Björkhaga Bodagatan Byttorpsklint Dalhem Dalhem, Solrosen Dalsjögläntan Distansgatan Ekekullen Fagersro Hestra Midgård-Idun Hestra Midgård-Mogdun Kapplandsgatan Kypegläntan Källhaga Rönngård Sanderöd,Solsidan/Solb Sanderöd,Svalan/Solv Sjöboklint & Klintesv Skogslid Svärdfästet Sörmarksgatan Vesslan Våglängdsgatan Ängsjöparken Wigs, Ängamark,Nylyckan Page 1

14 2009 Fråga 3 har ej besvarats av Solsidan/Solbakcen pga att frågan ej gäller boendet Frågor Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? Här avses det lilla extra utöver att bli ren, exempelvis at få naglarna målade, bli sminkad, få håret rullat/uppsatt, taktil massage, vaxning av mustasch, mm. Detta skall ske som ett aktivt erbjudande 2. Har alla äldre eget rum/lägenhet med eget hygienrum? I de fall makar valt att dela rum betraktas det som eget rum. Med hygienrum menas egen dusch och toalett. 3. Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Avser endast de fall där den äldre kan klara av att använda egen nyckel. 4. Serveras de boende kvälls/nattmål? Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska vara utan mat mer än 11 timmar. Serveringen ska ske på ett aktivt och organiserat sätt och inte då och då när den enskilde så begär detta. 5. Kan den äldre själv välja när man vill gå och lägga sig för nattvila? Innefattar veckans alla dagar. 6. Kan den äldre själv välja tid för uppstigning på morgonen? Innefattar veckans alla dagar. 7. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål? Exempel på detta kan vara en pratstund, blomsterskötsel, korsord, mm. Här avses det man gör utöver personlig omvårdnad - avsatt extra tid. 8. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede? 9. Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar? Med organiserad aktivitet avses ex. högläsning, musikstund, bakning, mm där den enskilde i förväg har möjlighet att ta ställning till innehållet genom exempelvis ett schema. Det är inte nödvändigt att det är kommunen/äldreboendet som genomför aktiviteterna. 10. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? Det ska vara ett aktivt erbjudande från personalen och inkludera all form av utevistelse, ex promenader eller möjlighet att sitta på balkong. 11. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? Avser minst en aktivitet på lördag och en på söndag. Det är inte nödvändigt att det är kommunen/äldreboendet som genomför aktiviteterna. Page 2

15 2010 Kommunens kvalitet i korthet kvalitetsnyckeltal för äldreomsorg. Oktober 2010 Kvalitetsaspekter för SÄBO Antal enheter 23 Antal pl. Fråga1 JA NEJ Fr.3 JA NEJ Fr.4 JA NEJ Fr.5 JA NEJ Fr.6 JA NEJ Fr.7 JA NEJ Fr.8 JA NEJ Fr.9 JA NEJ Fr.10 JA NEJ Fr.11 JA NEJ Enhet Agamemnon Björkhaga Bodagatan Byttorpsklint Dalhem Dalsjöv 25 B Dalsjöv 25 F Distansgatan Ekekullen Fagersro Hestra Midgård Kapplandsgatan Kypegläntan Källhaga Sanderöd,Solsidan/Solb Sanderöd,Svalan/Solv Sjöboklint & Klintesv Skogslid Svärdfästet Sörmarksgatan Vesslan Våglängdsgatan Ängsjöparken Page 1

16 2010 Frågor Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? Här avses det lilla extra utöver att bli ren, exempelvis at få naglarna målade, bli sminkad, få håret rullat/uppsatt, taktil massage, vaxning av mustasch, mm. Detta skall ske som ett aktivt erbjudande 2. Har alla äldre eget rum/lägenhet med eget hygienrum? I de fall makar valt att dela rum betraktas det som eget rum. Med hygienrum menas egen dusch och toalett. UTGÅTT Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Avser endast de fall där den äldre kan klara av att använda egen nyckel. 4. Serveras de boende kvälls/nattmål? Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska vara utan mat mer än 11 timmar. Serveringen ska ske på ett aktivt och organiserat sätt och inte då och då när den enskilde så begär detta. 5. Kan den äldre själv välja när man vill gå och lägga sig för nattvila? Innefattar veckans alla dagar. 6. Kan den äldre själv välja tid för uppstigning på morgonen? Innefattar veckans alla dagar. 7. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål? Exempel på detta kan vara en pratstund, blomsterskötsel, korsord, mm. Här avses det man gör utöver personlig omvårdnad - avsatt extra tid. 8. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede? 9. Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar? Med organiserad aktivitet avses ex. högläsning, musikstund, bakning, mm där den enskilde i förväg har möjlighet att ta ställning till innehållet genom exempelvis ett schema. Det är inte nödvändigt att det är kommunen/äldreboendet som genomför aktiviteterna. 10. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? Det ska vara ett aktivt erbjudande från personalen och inkludera all form av utevistelse, ex promenader eller möjlighet att sitta på balkong. 11. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? Avser minst en aktivitet på lördag och en på söndag. Det är inte nödvändigt att det är kommunen/äldreboendet som genomför aktiviteterna. Page 2

17 Kommunens kvalitet i korthet kvalitetsnyckeltal för äldreomsorg. BILAGA 2 Oktober 2011 Kvalitetsaspekter för SÄBO 2011 Antal enheter 24 Antal pl. Fråga1 JA NEJ Fr.3 JA NEJ Fr.4 JA NEJ Fr.5 JA NEJ Fr.6 JA NEJ Fr.7 JA NEJ Fr.8 JA NEJ Fr.9 JA NEJ Fr.10 JA NEJ Fr.11 JA NEJ Enhet Agamemnon Björkhaga Bodagatan Byttorpsklint Dalhem Dalsjöv 25 B, F Distansgatan Ekekullen Fagersro Hestra Midgård Kapplandsgatan Kypegläntan Källhaga Sanderöd,Solsidan/Solb Sanderöd,Svalan/Solv Sjöboklint Klintesv Skogslid Skogslid Svärdfästet Sörmarksgatan Vesslan Våglängdsgatan Ängsjöparken Page 1

18 2011 Frågor Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? Här avses det lilla extra utöver att bli ren, exempelvis at få naglarna målade, bli sminkad, få håret rullat/uppsatt, taktil massage, vaxning av mustasch, mm. Detta skall ske som ett aktivt erbjudande 2. Har alla äldre eget rum/lägenhet med eget hygienrum? I de fall makar valt att dela rum betraktas det som eget rum. Med hygienrum menas egen dusch och toalett. UTGÅTT Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Avser endast de fall där den äldre kan klara av att använda egen nyckel. 4. Serveras de boende kvälls/nattmål? Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska vara utan mat mer än 11 timmar. Serveringen ska ske på ett aktivt och organiserat sätt och inte då och då när den enskilde så begär detta. 5. Kan den äldre själv välja när man vill gå och lägga sig för nattvila? Innefattar veckans alla dagar. 6. Kan den äldre själv välja tid för uppstigning på morgonen? Innefattar veckans alla dagar. 7. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål? Exempel på detta kan vara en pratstund, blomsterskötsel, korsord, mm. Här avses det man gör utöver personlig omvårdnad - avsatt extra tid. 8. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede? 9. Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar? Med organiserad aktivitet avses ex. högläsning, musikstund, bakning, mm där den enskilde i förväg har möjlighet att ta ställning till innehållet genom exempelvis ett schema. Det är inte nödvändigt att det är kommunen/äldreboendet som genomför aktiviteterna. 10. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? Det ska vara ett aktivt erbjudande från personalen och inkludera all form av utevistelse, ex promenader eller möjlighet att sitta på balkong. 11. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? Avser minst en aktivitet på lördag och en på söndag. Det är inte nödvändigt att det är kommunen/äldreboendet som genomför aktiviteterna. Page 2

19 2012 Kommunens kvalitet i korthet kvalitetsnyckeltal för äldreomsorg. Oktober 2012 Kvalitetsaspekter för SÄBO Antal enheter 22 Antal pl. Fr.1 JA NEJ Fr.3 JA NEJ Fr.4 JA NEJ Fr.5 JA NEJ Fr.6 JA NEJ Fr.7 JA NEJ Fr.8 JA NEJ Fr.9 JA NEJ Fr.10 JA NEJ Fr.11 JA NEJ Enhet Agamemnon Björkhaga Bodagatan 30 Byttorpsklint Dalsjövä 25 C,D,E Dalsjöv 25 B, F Distansgatan Ekekullen Fagersro Hestra Midgård Kapplandsgatan Kypegläntan Källhaga Sanderödkr Sanderödkr Sjöboklint Klintesv Skogslid Skogslid Söderkullag Sörmarksgatan Vesslan Våglängdsgatan Ängsjöparken Page 1

20 2012 Vesslan och Bodagatan 30 har avvecklats under året. Margaretagatan 9 öppnades den 1 september Frågro Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? Här avses det lilla extra utöver att bli ren, exempelvis at få naglarna målade, bli sminkad, få håret rullat/uppsatt, taktil massage, vaxning av mustasch, mm. Detta skall ske som ett aktivt erbjudande UTGÅTT Har alla äldre eget rum/lägenhet med eget hygienrum? I de fall makar valt att dela rum betraktas det som eget rum. Med hygienrum menas egen dusch och toalett. UTGÅTT Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Avser endast de fall där den äldre kan klara av att använda egen nyckel. 4. Serveras de boende kvälls/nattmål? Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska vara utan mat mer än 11 timmar. Serveringen ska ske på ett aktivt och organiserat sätt och inte då och då när den enskilde så begär detta. 5. Kan den äldre själv välja när man vill gå och lägga sig för nattvila? Innefattar veckans alla dagar. 6. Kan den äldre själv välja tid för uppstigning på morgonen? Innefattar veckans alla dagar. 7. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål? Exempel på detta kan vara en pratstund, blomsterskötsel, korsord, mm. Här avses det man gör utöver personlig omvårdnad - avsatt extra tid. 8. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede? UTGÅTT Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar? Med organiserad aktivitet avses ex. högläsning, musikstund, bakning, mm där den enskilde i förväg har möjlighet att ta ställning till innehållet genom exempelvis ett schema. Det är inte nödvändigt att det är kommunen/äldreboendet som genomför aktiviteterna. 10. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? Det ska vara ett aktivt erbjudande från personalen och inkludera all form av utevistelse, ex promenader eller möjlighet att sitta på balkong. 11. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? Avser minst en aktivitet på lördag och en på söndag. Det är inte nödvändigt att det är kommunen/äldreboendet som genomför aktiviteterna. Page 2

21 Sociala innehållet på särskilt boende 2012 och 2011 Sammanställning per enhet i stadsdel Norr 2012 Antal pl. Fr.1 JANEJ Fr.3 JA NEJ Fr.4 JA NEJ Fr.5 JA NEJ Fr.6 JA NEJ Fr.7 JA NEJ Fr.8 JA NEJ Fr.9 JA NEJ Fr.10 JA NEJ Fr.11 JA NEJ Enhet Agamemnon Kypegläntan Sjöboklint Klintesv Skogslid Skogslid Agamemnon Kypegläntan Sjöboklint Klintesv Skogslid Skogslid Frågor Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? Utgått Har alla äldre eget rum/lägenhet med eget hygienrum? Utgått Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Avser endast de fall där den äldre kan klara av att använda egen nyckel. 4. Serveras de boende kvälls/nattmål? Organiserat, inte då och då. 5. Kan den äldre själv välja när man vill gå och lägga sig för nattvila? Innefattar veckans alla dagar. 6. Kan den äldre själv välja tid för uppstigning på morgonen? Innefattar veckans alla dagar. 7. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål? avsatt extra tid. 8. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede? UTGÅTT Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar? 10. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? Det ska vara ett aktivt erbjudande från personalen 11. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? Avser minst en aktivitet på lördag och en på söndag.

22 Sociala innehållet på särskilt boende 2012 och 2011 Sammanställning per enhet i stadsdel Väster 2012 Enhet Antal pl.fr.1 JA NEJ Fr.3 JA NEJ Fr.4 JA NEJ Fr.5 JANEJ Fr.6 JA NEJ Fr.7 JA NEJ Fr.8 JANEJ Fr.9 JA NEJ Fr.10 JA NEJ Fr.11 JA NEJ Björkhaga Byttorpsklint Ekekullen Fagersro Hestra Midgård Källhaga Sanderödkr Sanderödkr Ängsjöparken Björkhaga Byttorpsklint Ekekullen Fagersro Hestra Midgård Källhaga Sanderödkr Sanderödkr Ängsjöparken

23 Sociala innehållet på särskilt boende 2012 och 2011 sammanställning per enhet i stadsdel Öster 2012 Antal pl. Fr.1 JANEJ Fr.3 JA NEJ Fr.4 JA NEJ Fr.5 JA NEJ Fr.6 JA NEJ Fr.7 JA NEJ Fr.8 NEJFr.9 JA JANEJ Fr.10 JA NEJ Fr.11 JA NEJ Enhet Dalsjövä 25 C,D,E Dalsjöv 25 B, F Distansgatan Kapplandsgatan Söderkullag Sörmarksgatan Våglängdsgatan Dalsjövä 25 C,D,E Dalsjöv 25 B, F Distansgatan Kapplandsgatan Söderkullag Sörmarksgatan Våglängdsgatan

24 KU 3 BESLUTSFÖRSLAG Remiss: Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Kommunstyrelsen föreslås besluta: Godkänna tjänstemannagruppens remissyttrande som sitt eget och översända detta till Folkhälsokommittén Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS Programområde: 3 Handläggare: Sakiba Ekic, tfn Datum/avdelningschef: IE/

25 /KS (3) Handläggare Sakiba Ekic Tfn Svar på remiss, Handlingsplan för jämlik hälsa Borås Stad har fått möjlighet att yttra sig över handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västa Götaland. Yttrandet innehåller svar på frågorna i missivet samt övergripande synpunkter på handlingsplanen. Då remisstiden har varit kort fanns inga möjligheter till remissrunda i Borås Stad. Remissyttrandet har sammanställts av en tjänstemannagrupp med kommunövergripande uppdrag. 1. Hur kan handlingsplanen, enlig kommunens uppfattning, utgöra ett ramverk/plattform för arbete med syftet att påverka hälsoskillnaderna i gynnsam riktning Handlingsplanen för jämlik hälsa i hela Västra Götaland är ett dokument som visar på vikten av samverkan mellan olika aktörer för att minska de ökande hälsoskillnaderna. En handlingsplan för folkhälsoarbetet i kommunerna kan verka som ett paraply för kommunernas arbete med tvärsektionella uppdrag som integrationsarbete, arbete med barns rättigheter, jämställdhetsarbete m. fl. Inom flera av uppdragen möts man av samma strukturella hinder, brist på samsyn och samverkan. En plattform med tydliga mål, viljeinriktning och långsiktig tidsplan skulle ge tyngd åt arbetet som bedrivs i kommunerna. Idag finns resurser, kunskap och vilja att arbeta med frågorna. Vi har goda förutsättningar att lyckas med arbetet, dock möts man av strukturella hinder. Det sker en otrolig utveckling inom olika områden som alla har med hälsa att göra men det finns brister i att se en helhetsbild och ta beslut utifrån det. Handlingsplanen för jämlik hälsa bör vara ett dokument som ger förutsättningar att arbeta mer sektorsövergripande, över budgetgränser, samverka med förenings- och näringsliv, samt över myndighetsgränser. 2. Har kommunen intresse av att delta i nätverk med andra kommuner, föreningar, myndigheter i syfte att minska hälsoskillnader i Västra Götaland. Det ligger i Borås Stads intresse att delta i regionala och nationella nätverk och staden deltar redan i flera nätverk med syfte att minska hälsoskillnaderna. Ett bra exempel, där även Västra Götalandsregionen deltar är det Nationella Healthy Cities nätverket. Ytterligare nätverk Borås Stad deltar i nätverk kopplat till jämställdhetsarbete- smart ekonomi, nätverk kopplat till barn- och ungdomsfrågor, tillgänglighet, integration, hållbar utveckling m.fl. Borås vill ta del av arbetet på regional nivå men ser svårigheter i att delta i ännu ett nätverk. Önskvärt vore att man tar tillvara på arbetet från olika nätverk och skapar en plattform på regionnivå som kan bidra till erfarenhetsutbyte och dialog.

26 /KS (3) Handläggare Sakiba Ekic Tfn Kan en samverkan med syfte att minska skillnader i hälsa inkluderas i de avtal gällande gemensamma folkhälsoinsatser som tecknas med regionen, eller finns det förslag på andra former av samverkan? Borås Stad har nyligen tecknat ett nytt avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnd Sjuhärad och välkomnar ett gemensamt syfte att minska skillnaderna i hälsa, i avtalet om de gemensamma folkhälsoinsatserna. Vid dialogerna inför nytt folkhälsoavtal har kommunerna efterfrågat koppling till regionens folkhälsomål, och också efterfrågat vilka gemensamma frågor det finns att samarbeta kring. Detta förslag ger förutsättningar för det som efterfrågades, att vara mer konkret i folkhälsoavtalet genom att koppla till åtgärdsförslagen. Övriga synpunkter I handlingsplanens inledning beskriver man de systematiska skillnaderna i förutsättningar och att de strukturella orsakerna är påverkbara genom politiska beslut. Det är bra att man citerar WHO:s kommission som beskriver att sociala orättvisor dödar i stor skala. Det ger tyngd åt handlingsplanen och förstärker vikten av väl fattade politiska beslut. För att få största möjliga framgång behöver handlingsplanen bli ett Västra Götalandsmanifest. Något som berörda parter inom det geografiska området genom överenskommelser/avsiktsförklaringar ställer sig bakom. Som parter bör även andra otraditionella samverkanspartner ses, som exempelvis näringslivet. Arbetet behöver komma högst upp på dagordningen och då behöver arbetet få såväl mandat som publicitet. Det är bra att det i handlingsplanen finns med statistik för att tydliggöra omfattningen av den ojämlika hälsan i Västra Götalandsregionen. Borås Stad ser fram emot att ta del av de kunskapssammanställningar som tas fram i samband med arbetet för att motverka den ojämlika hälsan. Handlingsplanen beskrivs som ett levande dokument som ska utvärderas och uppdateras efter hand som kunskapsområdet utvecklas, vilket är positivt och visar på den långsiktighet som krävs i arbetet. Dokumentet kommer att bli ett bra stöd för den lokala nivån. Samtidigt kan det vara problematiskt med ett regionalt dokument som går före den nationella politiken. Dock tar handlingsplanen sikte på åtgärder för att på lokal och regional nivå hantera konsekvenserna av den samhällsutveckling som skapar orättvisa förhållanden. Det vore önskvärt med en större delaktighet vid framtagandet av styrdokument och en utvecklad samverkan med kommunerna när det gäller folkhälsoarbetet.

27 /KS (3) Handläggare Sakiba Ekic Tfn I Borås Stad har det under 2012 antagits en ny vision som vilar på hållbar utveckling i de tre dimensionerna. Begreppet social hållbarhet kan vara svårt att förhålla sig till om inte de andra dimensionerna finns med. Risken finns att social hållbarhet betraktas som ett stuprör i hållbarhetsbegreppet. Nästa steg bör vara att lyfta in arbetet i strävan mot en hållbar utveckling i regionen. Det blir inte med automatik en hållbar utveckling genom att inrikta arbetet på endast social hållbarhet. En hållbar utveckling sker genom interaktionen mellan hållbarhetsdimensionerna (ekonomiskt-, socialt-, ekologiskt). Något vi saknar i texten är ett resonemang om mötet mellan generationer, vikten av samverkan med föreningslivet, samt ett en tydligare dialog om genusperspektivet, män respektive kvinnor, pojkar respektive flickor, etnicitet bör framgå mer i text. Vi vill även trycka på vikten av att ta tillvara på alla erfarenheter och kunskap som redan finns inom olika områden när de gäller åtgärdsförslagen. Ett exempel på detta är erfarenheterna som finns av arbetet med de nationella föräldrastödsprojekten I slutet av handlingsplanen presenterar man förutsättningar som är särskilt viktiga för att motverka ojämlikhet i hälsa; - att få samverkansstrukturer på plats - att utveckla kunskaper om underliggande mekanismer - behovet av ett uppföljningssystem för att följa upp åtgärder, insatser och dess effekter Här vill Borås Stad understryka vikten av att ta vara på erfarenheterna i olika nationella nätverk såsom Nationella Healthy Cities-nätverket. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Godkänna tjänstemannagruppens remissyttrande som sitt eget och översända detta till Folkhälsokommittén. Lena Palmén Kommunalråd Ingegerd Eriksson Avdelningschef

28 Folkhälsokommittén Missiv Remisshandling Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte den 22 januari 2013 att Bakgrund Folkhälsokommittén får i uppdrag att remittera handlingsplanen (för jämlik hälsa i hela Västra Götaland) till de 49 kommunerna i Västra Götaland. Remisstiden ska vara fram till 15 mars Efter remissomgången ska kommittén tillsätta en beredning med en representant från varje parti i regionstyrelsen samt representanter för folkhälsokommittén. De växande skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper är ett etiskt såväl som ett ekonomiskt samhällsproblem. Forskningen visar att det sannolikt är många små förändringar och förbättringar ( do something, do more, do better ) inom en rad program och policyområden, varav en del befintliga, som bäst kan motverka de ökande hälsoskillnaderna. Detta gäller i synnerhet om förändringarna genomförs i samverkan mellan flera samhällsaktörer.det är dessutom viktigt att det finns uthålliga strukturer för samverkan. I syfte att få till stånd ett sådant arbete beslöt Regionstyrelsen att ge Folkhälsokommittén i uppdrag att ta fram en handlingsplanför jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Arbetet skulle ske i samverkan samt resultera i konkreta förslag på åtgärder. Arbetet organiserades i en politisk styrgrupp och en arbetsgrupp på tjänstemannanivå. Styrgruppen angav färdriktningen och vägledde arbetsgruppen genom att ange ramarna för innehållet i handlingsplanen. Samtliga aktörer har deltagit i arbetet utifrån sina respektive organisationers uppdrag och processen har inneburit att förankringen i hemmaorganisationerna har varit viktig för varje nytt steg framåt i arbetet. I arbetsgruppen har ingått ett drygt 20-tal representanter för olika förvaltningar, myndigheter, fackförbund och idéburna organisationer. Två kommuner, Göteborg och Tidaholm, har deltagit i kraft av ett eget pågående arbete inom området. I nätverket Regional utveckling av folkhälsoarbetet (RUFF) finns representation från kommunernas folkhälsoplanerare och Västra Götalandsregionen. RUFF har deltagit i arbetsgruppen med två kommunala representanter. Förslag på åtgärder inhämtades och stämdes av i samband med dels en kick-off -konferens 3 februari 2012, dels ett antal dialog-möten på olika ställen i regionen, dels i samband med en

29 avslutande konferens 6 november Ur denna process utkristalliserades ett drygt 30-tal förslag på tänkbara åtgärder. Härutöver har ett antal åtgärder som syftar till att bygga upp en samarbetsplattform för ökad jämlikhet i hälsa tagits fram. Bakgrund till regionstyrelsens beslut Även om kommunerna har bidragit med en rad synpunkter och förslag på åtgärder går det inte att hävda att kommunerna har fått förutsättningar att bli representerade i den omfattning som skulle vara önskvärt. Erfarenhet säger att förankring har avgörande betydelse för vilken framgång som kan nås i implementering. Detta är bakgrunden till regionstyrelsens beslut om remiss. Syftet Denna remiss syftar till att dels få kommunernas synpunkter på Handlingsplanens intention, dels att undersöka intresset bland kommunerna att - tillsammans med andra kommuner, myndigheter, idéburna organisationer etc - påverka hälsoskillnaderna i Västra Götaland i gynnsam riktning med handlingsplanen som ett ramverk/plattform. Remissen Vi vill be er att besvara nedanstående frågor av övergripande karaktär. Synpunkter på enskilda åtgärder bör endast i undantagsfall lämnas då dessa ska ses som exempel på tänkbara åtgärder. 1. Hur kan handlingsplanen, enligt kommunens uppfattning, utgöra ett ramverk/plattform för arbete med syftet att påverka hälsoskillnaderna i gynnsam riktning? 2. Har kommunen intresse av att delta i nätverk med andra kommuner, föreningar, myndigheter i syfte att minska hälsoskillnader i Västra Götaland? 3. Kan en samverkan med syfte att minska skillnader i hälsa inkluderas i de avtal gällande gemensamma folkhälsoinsatser som tecknas med regionen, eller finns det förslag på andra former av samverkan? 4. Folkhälsokommittén har efter sonderingar valt att bereda följande myndigheter/organisationer tillfälle att yttra sig: länets samordningsförbund, länsstyrelsen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsmiljöverket, Västra Götalands bildningsförbund, Länsnykterhetsförbundet, Västsvenska idrottsförbundet/västergötlands idrottsförbund samt landsorganisationen (LO) 5. De under punkt 4 nämnda myndigheterna/organisationerna bör under punkt 1 och 2 ovan ersätta begreppet kommun med respektive myndighet/organisation 6. De under punkt 4 nämnda myndigheterna/organisationerna bör i stället för punkt 3 ovan förhålla sig till Handlingsplanens förslag om att ingå s k avsiktsförklaringar i första hand med Västra Götalandsregionen.

30 Adress Yttrande över remissen sänds till: Upplysningar Göran Henriksson, samhällsmedicinsk rådgivare, tel Johan Jonsson, folkhälsochef, tel , Bilaga 1. Regionstyrelsens beslut 2. Remisshandling Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland 3. Sändlista

31

32

33 Samling för social hållbarhet Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland

34

35 Samling för social hållbarhet Var man föds och växer upp har stor betydelse för hälsa och livslängd. I området med högst medelinkomst i Västra Götaland kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Detta beror inte på biologiska skillnader. Inte heller kan skillnader i individernas levnadsvanor förklara skillnaderna i hälsa. Snarare är det de systematiska skillnaderna i ekonomiska, materiella och sociala förutsättningar som finns mellan olika grupper av individer, som har ett avgörande inflytande på hur människors hälsa utvecklas. Dessa strukturella orsaker är resultat av beslut som rör fördelningen och användningen av ekonomiska och mänskliga resurser globalt som lokalt. De strukturella orsakerna är påverkbara genom politiska beslut och blir därmed etiska problem. Om ekonomiska och politiska beslut skapar förhållanden som påverkar människors möjligheter att utveckla sitt hälsotillstånd och förmåga att leva de liv man önskar, kan besluten uppfattas vara orättfärdiga. För att citera WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna, sociala orättvisor dödar i stor skala. Enligt en beräkning dör varje år personer i förtid till följd av ojämlika förutsättningar i Västra Götaland. Ojämlikhet i hälsa är ett av våra stora samhällsproblem och ett hot mot den regionala visionen Det goda livet. WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna uppmärksammar särskilt vikten av en jämnare inkomstfördelning, minskad segregation och social exkludering samt ökat medborgerligt politiskt inflytande. Detta är angelägna uppgifter för statsmän på nationell och internationell nivå. Handlingsplanen för jämlik hälsa i Västra Göta land tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenserna av den samhällsutveckling som skapar orättvisa förhållanden. I handlingsplanen identifieras en rad verksamhetsnära åtgärder som kan genomföras i samverkan mellan aktörer i Västra Götaland. Samtidigt öppnar handlingsplanen för att inom ramen för Västra Götalandsregionens samarbete med andra aktörer inom Sverige och utomlands, medverka till att öka kunskapen om de långsiktiga och nationellt övergripande åtgärder som krävs för att komma tillrätta med de grundläggande orsakerna bakom regionens växande hälsoklyftor. Arbetet har inspirerats av flera internationella och nationella översikter och strategier för att motverka ojämlikhet i hälsa. I synnerhet har Malmö stads kommission för ett socialt hållbart Malmö och det nätverk med ett tjugotal medlemmar som Sveriges kommuner och landsting (SKL) samordnar varit två viktiga inspirationskällor. Hälsa och socialt hållbar utveckling Ett nedsatt hälsotillstånd har betydelse för människors förmåga att kunna delta och engagera sig i samhällsfrågor vilket ytterst blir en fråga om möjligheten till demokratiskt inflytande. En ökande ojämlikhet i hälsa är ett hot mot väsentliga samhälleliga mål. Det gäller i synnerhet i dagens och morgondagens kunskapssamhälle med ökande krav på människors kognitiva förmåga. Ojämlikhet i hälsa medför också en onödig samhällelig kostnad. Ett nedsatt hälsotillstånd medför sämre förutsättningar att bidra till produktionen av varor och tjänster, vilket i sin tur leder till uteblivna bidrag till bruttoregionalprodukten. Ojämlikhet i hälsa leder också till kontakter och insatser inom till exempel hälsooch sjukvården som kunde ha undvikits. En minskning av hälsoklyftorna är därför en förutsättning för en hållbar social utveckling. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä

36 Handlingsplan för jämlik hälsa i Västra Götaland Handlingsplanens syfte Handlingsplanen är framtagen för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Handlingsplanen utgår från det nationella folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och syftar till att precisera sådana beslut, åtgärder och insatser som mot bakgrund av nuvarande kunskap och för närvarande har bäst förutsättningar att minska skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Insatserna ska vara formade efter lokala förutsättningar och behov. Så här är handlingsplanen uppbyggd I handlingsplanen identifieras de förhållanden, omständigheter och situationer, som uppfattas vara de mest centrala att påverka för att skillnaderna i hälsa ska minska i Västra Götaland. Situationerna är grupperade under de tre folk hälso politiska utmaningarna som har ett livsloppsperspektiv, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökat arbetsdeltagande och Åldrande med livskvalitet. De två utmaningarna av mer övergripande karaktär, att skapa förutsättningar för Goda levnadsvanor respektive Livslångt lärande har integrerats i de tre förstnämnda. Till varje situation identifieras åtgärder som bedöms kunna att påverka respektive situation i gynnsam riktning. Åtgärderna representerar ett urval av de flera hundra förslag som samlats in. Utöver åtgärder behövs dels en hållbar formell struktur som möjliggör samordning av insatser mellan olika huvudmän, dels kunskapsutvecklingen på området, dels system för att följa utvecklingen av den jämlika hälsan i Västra Götaland. Handlingsplanens webbplats ( se/jamlikhalsavast) innehåller, förutom själva handlingsplanen, en sammanställning av forskningsresultat, kartläggningar och statistik kring de olika situationerna. Därutöver finns en sammanställning av de åtgärdsförslag som samlats in under processen. Handlingsplanen är tänkt att vara ett levande dokument, som ska utvärderas och kompletteras efter hand som kunskapsområdet utvecklas och nya åtgärder föreslås. Åtgärder inom hälso- och sjukvården som syftar till jämlikhet i hälsa hanteras inom befintliga handlingsplaner, uppdrag och beställningar till vårdens utförare. Det sker med stöd och råd av olika regionala funktioner till exempel det Regionala nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Kunskapscentrum för Jämlik vård och Kompetens centrum om våld i nära relationer. Handlingsplanen som verktyg Hälsan påverkas av en mängd faktorer och förhållanden på strukturell nivå och i individens närmiljö. Det har att göra med socioekonomiska och geografiska förhållanden, jämställdhet, etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, barn och äldre. Investeringar i människors möjligheter att delta och vara engagerade i samhällsfrågor är investeringar i en demokratisk samhällsutveckling fri från våld och tvång, i samhället så väl som i nära relationer. Utmaningen ligger i att förena å ena sidan en växande teoretisk kunskap om hur ojämlikhet i hälsa genereras från strukturell nivå via lokala förhållanden till den enskildes levnadsvanor, med å andra sidan all den praktiska kunskap som finns bland professionella i verksamheterna och i förvaltningarna, om vilka åtgärder som är realistiska att implementera. Handlingsplanen ska bidra till insikt om att det som redan görs och den kunskap som vi redan besitter gör oss rustade att möta utmaningen att förbättra hälsotillståndet i de befolkningsgrupper vars hälsa idag är orättfärdigt låg. Om handlingsplanen bidrar till denna insikt då blir handlingsplanen det verktyg den är avsedd att bli. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä