Vid produktinformation om läkemedel:

Transkript

1 L äkemedelsföretagen satsar ca 20 procent av läkemedelskostnaderna på marknadsföring. Besök av konsulenter utgör en del av vår vardag. Regionala läkemedelsrådet rekommenderar dessa gemensamma riktlinjer för läkemedelsindustrin och regionen (se ): Vid produktinformation om läkemedel: citalopram ersätter cipramil 30% kostnadsbesparing Cipramil är det tredje vanligaste SSRI-preparatet inom psykiatrin. När nu patentet går ut öppnas nya möjligheter till alternativ. Citalopram, som är helt likvärdigt Cipramil, rekommenderas och beräknas ge en besparing på cirka 30 procent. Cipralex däremot tillför inget nytt. T idigare erfarenheter av övergång till generikapreparat inom psykiatrin har i stort sett varit goda. Byte till Citalopram bör därför inte skapa några problem. Cipramil är vanligt hos apodospatienter. Se över och ändra då du får ett doskort framför dig som innehåller Cipramil. Ändra även för icke-apodospatienter. Vid förskrivning av SSRI-preparat av typ Cipramil förskrivs Citalopram i samma dos och på samma indikationer. Erfarenheter av Cipralex saknas och kan därför inte rekommenderas som förstahandspreparat i SSRI-gruppen. Det krävs lång tids erfarenhet samt jämförande studier av Cipramil och Cipralex, både på kort och på lång sikt. Läkemedelsverkets värdering av studier i samband med Citalopramregistreringen, visar inte på någon skillnad i effekt eller tid till effekt mellan Cipralex och Cipramil. Värderingen visar att Cipralex inte tillför något nytt. göran björling verksamhetschef psykiatriska kliniken nu-sjukvården goran.bjorling@vgregion.se redaktion: Thomas Ericson (ordf Läkemedelskommittén), Maj-Britt Elmvik (Apoteket Svanen, Thn), Christina Edward, Lisbeth Leandersson (Apoteket Björnen, NÄL) samt Hans Klaive som extern producent. grafisk form och produktion: Klaive Kommunikation AB. prepress och tryck: Cela Grafiska AB, Vänersborg. upplaga: ex. Läkebladet ges ut av Nordvästra Läkemedelskommittén Västra Götaland och distribueras till alla förskrivare i Läkemedelskommitténs område. adress: Läkebladet, Apoteket Björnen, Trollhättan. Telefon , fax , e-post: thomas.ericson@vgregion.se. 1. Produktinformation bör ges som tidsbeställd gruppinformation. På förskrivares initiativ kan undantagsvis information ges till enskild förskrivare. 2. Om läkemedlet ej är rekommenderat av aktuell läkemedelskommitté skall detta meddelas av företaget. 3. Indikationer, styrkta med kontrollerade kliniska prövningar, skall anges. Är prövningarna generaliserbara till patienter på en mottagning/klinik? Vilka kliniska erfarenheter finns av preparatet internationellt? 4. Vid diskussion om skillnader och risker bör dessa anges i absoluta tal och inte enbart som relativtal. Vid behov kan även relativ risk anges. Number needed to treat (NNT)-tal i diskuterade studier skall anges. 5. Jämförande läkemedelsvärdering, dvs medlets farmakoterapeutiska effekter i förhållande till etablerade referensmedel bör diskuteras. Värderingen i Läkemedelsverkets monografi skall omnämnas. 6. Biverkningar ska beskrivas beträffande frekvens, svårighetsgrad och kända mekanismer. 7. Behandlingskostnad i jämförelse med referensmedel ska anges. Normalt bör information enligt ovanstående punkter ta högst 20 minuter i anspråk. thomas ericson ordförande läkemedelskommittén thomas.ericson@vgregion.se

2 Läkarna alltför okritiska När läkemedelsindustrin lanserar ett nytt läkemedel, offentliggör man sällan de negativa delarna i studien. För läkaren gäller att se igenom studien för att snabbt hitta fallgroparna. 60% A. av nya läkemedel tillför inget nytt enligt Läkemedelsverket! Oftast är bara procent av studierna som ligger till grund för registrering av nya läkemedel publicerade, negativa studier är ej publicerade och ibland finns inte en enda studie publicerad vid lansering! Hur ska man då kunna kritiskt granska nya läkemedel eller nya studier på gamla läkemedel? Det finns ju trots allt både bra nya läkemedel och nya bra studier. Ett sätt är att deltaga i t ex kurs för läkemedelsvärdering och även öka sin basala statistikkunskap. Undertecknad var en av cirka 25 deltagare i kurs för läkemedelsvärdering arrangerad av Läkemedelsverket 6-7 februari på Aspenäs utanför Lerum. Ett huvudsyfte var att kritiskt kunna värdera nya och gamla läkemedel, t ex hur har studier gjorts, publicationsbias, dvs man publicerar bara fördelaktiga studier men redovisar ej de övriga studierna, hur kostnadseffektiv är en terapi? Exempelvis Evista kostar flera miljoner för att undvika en kotfraktur (som dessutom i de flesta fall är asymtomatisk), men det finns många andra liknande exempel där kostnaden för att undvika någon komplikation uppgår från hundratusentals kronor till miljonbelopp. I studier kan dessutom en hel patientgrupp vara exkluderade och studiepopulationen är inte lik den som en enskild läkare möter på sin mottagning. peter johansson överläkare medicin, uddevalla sjukhus peter.johansson@vgregion.se läkebladet informerar Att tänka på vid läkemedelsinformation Riskreduktion: Kräv alltid att både absolut och relativ riskreduktion redovisas. B. NNT (number needed to treat) dvs hur många behöver få en viss terapi och under hur lång tid för att undvika en händelse t ex en hjärtinfarkt, TIA? C. Publikationssätt: Är det bara ett abstract som redovisas eller finns det publicerat i någon större tidskrift? D. Begär alltid att få konfidensintervall i samband med signifikanssiffror. E. Är det en händelse som redovisas eller enbart ett förändrat lab-värde t ex homocystein? F. Kostnadseffektivitet: Ar medicinska nyttan ekonomiskt försvarbar i förhållande till andra behandlingar? Läkemedelsmarknaden internationellt Siffrorna för läkemedelsförsäljningen globalt för 2001 börjar nu redovisas. I en sammanställning, som omfattar 13 länder i fyra världsdelar och motsvarar drygt 70 procent av världsmarknaden, visar på en sammanlagd ökning på 11 procent. Detta är en procentenhets större ökningstakt än året innan, men spridningen är stor. Nordamerika, med USA och Canada ökar med 17 procent och Europa (de fem största länderna) med cirka 11 procent. Mot strömmen går Latinamerika med Brasilien, som har en minskning med hela 19 procent. U-länderna fortsätter att tappa mark. Hur bedömer man då framtiden? Framtidsprofetiorna varierar mycket, med en övervikt för dem som tror på fortsatt ökning. Osäkerheten beror bland annat på följande: Faktorer som ökar försäljningen: Introduktion av nya innovativa läkemedel Direktreklam till allmänheten Faktorer som minskar försäljningen: Utgång av patent för försäljningsmässigt stora produkter Minskad subventionering och andra»legala«restriktioner t ex förmånssystem m m. Det som händer i USA inom sjukvård och på läkemedelsmarknaden har stor influens världen över och studeras därför extra noga av analytiker i Europa. I de amerikanska rapporterna kan man just nu läsa mycket om tre läkemedelsföretag som har infört ett så kallat»care Card«, som berättigar mindre bemedlade, äldre amerikaner en viss rabatt på receptförskrivna läkemedel. En åtgärd som är mycket debatterad, särskilt som den sker i kombination med en allmänt aggressiv marknadsföring för receptförskrivna läkemedel. christina edward apotekare christina.edward@apoteket.se Nytt läkemedelshanteringshäfte I mitten av maj ligger»läkemedelshantering 2002«klar. Det bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering 2001:17 som trädde i kraft 1 januari I mitten av maj startar informationsarbetet runt häftet. Inger Jacklin, sjuksköterska vid medicinkliniken, Uddevalla sjukhus, har tillsammans med en referensgrupp ansvarat för genomgång och redigering av underlaget. Planerade informationsträffar: Sjukhusledningen, vårdenhets-och avdelningschefer, läkarnas frukostklubb, läkemedelsansvariga- och traineesjuksköterskor, personal inom primärvården.

3 konferens full av infallsvinklar och»ordinationer«vägar till bättre läkemedelshantering»läkemedel, rätt ordinerade och rätt använda, räddar liv och bidrar till förhöjd livskvalitet. Felaktig användning, tveksam förskrivning eller bristande följsamhet mot ordinationer kan innebära motsatsen.«s å inledde Marianne Boivie, projektledare från Landstingsförbundet, konferensen om bättre läkemedelsanvändning den 12 mars i Göteborg. Arrangörer var Västra Götalandsregionens läkemedelsenhet samt Apoteket AB. Konferensen blev snabbt överbokad och samlade över 200 läkare, sjuksköterskor, apotekare och andra intresserade i regionen. Marianne Boivie från Landstingsförbundet och J Lars G Nilsson från NEPI (nätverk Marianne Boivie. för läkemdelsepidemiologi) inledde under rubriken»varför är det viktigt att förbättra läkemedelsanvändningen?«. Marianne gav först en faktabakgrund: Läkemedelsbehandling är den vanligaste behandlingen i Sverige 12 miljoner dygnsdoser/dag. Kassation av läkemedel beräknas i Sverige motsvara upp till 2 miljarder kronor årligen. Felanvändning beräknas kosta lika mycket som själva läkemedelsnotan, 20 miljarder. Statsbidragen uppräknas närmaste åren med 5 procent, att jämföra med fjolårets reella ökning om 6,3 procent. Vid en internationell jämförelse utmärker sig Sverige framför allt i två avseenden. 1. Avsaknad av myndighet som granskar subventionen. 2. Helt fri förskrivningsrätt. Av dessa två systemavvikelser kommer den första nu att åtgärdas genom tillskapandet av Läkemedelsförmånsnämnden som har till uppgift att avgöra huruvida subvention ska gälla eller ej samt förhandla med industrin om priser. Det största systemfelet i Sverige liksom i många andra länder är dock, menade Marianne, att vi underlåter att följa upp. Den nya Läkemedelsförmånsnämnden kommer därför att ställa krav på uppföljning i reell klinisk praktik vid beviljande av nya subventionerade läkemedel. Nämnden ska också ha möjlighet att kunna begränsa förskrivarkretsen för speciella preparat. Felaktig läkemedelsanvändning leder till höga kostnader Professor J Lars G Nilsson tog vid och menade att läkemedel i stort sett är bra produkter. Problemet står att finna i användningen bland läkare och patienter. Felkällor finns i alla leden från diagnos, terapival, läkemedelsval till följsamheten. Av dessa är troligen bristen på följsamhet ett av de största problemen inom läkmedelsterapin och den som är minst åtgärdad. En genomgång av nära 5000 publikationer utmynnar i bedömningar att följsamheten vid långtidsmedicinering är högst 50 procent. Detta leder såväl till misslyckad terapi som till stora kostnader. Medveten oföljsamhet är svår att komma åt men den omedvetna oföljsamheten skulle vi kunna hantera bättre. Till exempel kan följsamhetsgrupper startas. Vi bör se över grundutbildning/fortbildning samt skapa förutsättningar för feedback. Samsyn (concordance) för bättre följsamhet Vägen till bättre följsamhet ligger i att se patienten som partner i terapiarbetet. J Lars G Nilsson. Detta slogs fast i en rapport från den nationella Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning Idealet bör vara en samsyn (concordance) mellan den professionelles syn och patientens syn på sjukdomen och dess behandling. Baserat på detta har tre gemensamma mål för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter lagts fram: 1. Se patienten som partner förverkliga varje patients aktiva medverkan och Intresset för konferensen var stort. del i behandlingen. 2. Vid ordination och uppföljning av läkemedelsbehandling ta reda på patientens erfarenhet av och inställning till sin sjukdom och dess behandling samt säkerställ att patienten forts. på baksidan

4 Konferens: Urininkontinens Torsdag 23 maj, kl , Ljungskile Folkhögskola. Konferensen belyser SBU:s rapport om behandling av urininkontinens. Platser kvar. Skicka omgående din anmälan till Inger Öhrn: vet varför och hur ordinerade läkemedel ska användas. 3. Professionerna som partners - utveckla förståelse för varandras funktioner, samverka och nyttja varandras kompetens kring läkemedel för att stärka patienternas aktiva del i behandlingen. IT-stöd för effektiv läkemedelsanvändning I Danmark hanteras 75 procent av recepten via e-post, i Sverige endast 11 procent. Med den jämförelsen inledde Irina Zetterman, informatör från Apoteket AB, en presentation av framväxande teknikstöd för effektivare läkemedelshantering i landet. Variationen i användandet av IT-stöd i detta sammanhang är stor från 95 procent i Norrbotten till 2 procent i Stockholm. Skillnaden kan till del förklaras av teknik/programproblem men det finns nu också ett intresse att avvakta teknikspår och investeringar till förmån för möjligheten att införa ett mer komplett IT-stöd för läkemedelshanteringen. Gemensam läkemedelslista för ökad patientsäkerhet Laila Mattiasson, projektledare VGR och Per-Olof Hansson, överläkare vid Östra sjukhuset, redogjorde för arbetet med Gemensam läkemedelslista, ett samverkansprojekt mellan regionen och Apoteket AB.»Gemensam«definieras som en för flera vårdenheter uppdaterad och tillgänglig förteckning över de samlade ordinerade läkemedlen för en enskild patient. De juridiska begränsningar som är förknippade med proceduren, får i avvaktan på eventuella lagjusteringar, lösas genom patientens samtycke. Metoden kommer att testas på Bergsjöns vårdcentral, den kommunala sjukvården i Panelen. Bergsjön och på Östra sjukhusets medicinklinik. Kompetenssamverkan för bättre läkemedelsanvändning Inom akutcentrum, Helsingborgs lasarett AB, har inletts ett samarbete mellan klinikens läkare och apotekare vid sjukhusapoteket. Om detta berättade Urban Ohlzon, överläkare vid akutcentrum och apotekaren Karl-Johan Lindner. Apotekaren bisträcker läkaren under vårdepisoden med en fördjupad läkemedelsanamnes och medverkar vid rond och utskrivning. Av slumpvist valda patienter hade 28 procent läkemedelsrelaterade problem. 6 procent sökte akut på grund av problem relaterade till läkemedelsanvändning. Genom denna kompetenssamverkan anses såväl nya onödiga primärvårdsbesök som sjukhusbesök förhindrats. Dessutom kunde i patientgruppen där intervention gjordes (202 fall) annan negativ, läkemedelsrelaterad effekt för patienten förhindras. Kompetenssamverkan inom psykiatrins slutenvård Lisbeth Leandersson, apotekare på NÄL:s sjukhusapotek och verksamhetschef Göran Björling vid sjukhusets psykiatriska klinik, redogjorde för ett nytt arbetssätt inom kliniken i syfte att bland annat frigöra sjukskötersketid till terapeutiskt arbete i stället för tid vid medicinskåpet. Andra målsättningar vid projekstarten var att höja kompetensen, närmare granska läkemdelsanvändningen, öka patientens medverkan samt minska mängden preparat i avdelningens medicinförråd. Förändringen innebär att nu delar apotekspersonal medicinen. Man använder Apodoskort i stället för vanliga medicinlistor och apotekare medverkar på ronderna, vilket samtidigt ger avdelningspersonalen tillfälle att ställa frågor. Efter initial tveksamhet för projektet från personal, visar sig nu att ingen vill gå tillbaka. Fler exempel under eftermiddagens två seminarieblock Konferensdeltagarna kunde efter lunch välja mellan två seminarieblock där ytterligare exempel på prövade vägar för bättre läkemedelsanvändning redovisades: Apotekare på vårdcentral, Obruten läkemedelsförsörjning (läkemedelsservice vid utskrivning från sjukhus), Kompetent vårdkedja (träning av vårdpersonal i att iaktta, ifrågasätta och informera), Förbättrad långvarig läkemedelsanvändning, Läkemedelsgenomgång, Hälsodialogen i Lidköping (kompetenser i samspel på apotek). ulf öhlin informatör läkemedelsenheten ulf.ohlin@vgregion.se

5 Hur behandlar man huvudlöss effektivt? I information från Läkemedelsverket nr 1 feb 2002 rekommenderas Prioderm som förstahandsmedel vid lusbehandling. I vårt område har vi tidigare använt Prioderm och haft hög följsamhet till detta preparat. I REKlistan 2002 bytte vi till Nix, eftersom den tidigare rekommendationen var att man skulle byta luspreparat med jämna mellanrum, för att undvika resistensutveckling. Dessutom hade vi fått signaler att man inte längre tyckte Prioderm hade full effekt. Efter att ha varit i kontakt med Läkemedelsverket har terapigrupp Hud beslutat att fortsätta att rekommendera Nix i vårt område tillsvidare. Hur lyckas man på bästa sätt med lusbehandling? 1. Konstatera att personen verkligen har löss genom att kamma igenom håret med finkam. Behandla bara dem som verkligen har löss - aldrig i förebyggande syfte. 2. Både den smittade och övriga i omgivningen t ex familj och dagisgrupp måste finkammas dagligen i 14 dagar (för att undvika återsmitta). Lössen kan spridas på nytt, om inte alla som har löss behandlas samtidigt. 3. Tänk på att använda tillräcklig mängd lusmedel! En förpackning Nix räcker till en behandling av axellångt hår. Mycket långhåriga personer kan därför behöva använda två förpackningar med Nix för en behandling. För en familj med många (långhåriga) barn kan det bli en kännbar kostnad att behandla lössen. 4. Nix (som har en balsameffekt) ska användas efter schamponering med vanligt schampo. Nix har en kvardröjande effekt under 14 dagar som inte påverkas av att håret tvättas med vanligt schampo under denna tid. 5. Låt preparatet sitta verkningstiden ut! Skölj ur preparatet och kamma igenom det fuktiga håret med finkam. Det kan ta en tid för lössen att dö. Man kan därför inte utvärdera effekten förrän nästa dag. Även om äggen dödas under behandlingen kan äggskalen sitta kvar under lång tid ibland ända tills de blir bortklippta. Den smittade kan då felaktigt tro att behandlingen inte har haft effekt. 6. Upprepa eventuellt behandlingen efter 14 dagar. 7. Borstar, kammar, mössor rengörs noga. Frysning i två dygn är ett alternativ. Undvik utlåning av ridhjälmar, kammar, hårspännen etc. I kombination med daglig finkamning rekommenderar Läkemedelskommittén luspreparatet Nix tillsvidare. Referat från Läkemedelssymposium i Jönköping i februari 2002 Professor Curt Peterson, Biverkningsenheten, Sydöstra sjukvårdsregionen, talade om läkemedelsbiverkan som ett stort sjukvårdsproblem. Hundra patienter dör årligen pga läkemedelsbiverkan, oftast orsakad av Waranbehandling procent av akutinläggningar på sjukhus är beroende på läkemedel, vilket renderar en kostnad av 500 miljoner kronor per år i Sverige. Rapportera alla biverkningar och även redan vid misstanke om biverkan. Rapportera även biverkan av naturläkemedel. Bättre följsamhet till läkemedelsordinationerna Docent Thomas Ihre, Svenska läkaresällskapet, Stockholm, framhöll att informationen till patienten måste vara anpassad till patienten och en vilja från denne att medverka. 50 procent av dem som står på kontinuerlig behandling tar aldrig sina mediciner beroende på dålig information, bristande motivering, språkförbistring och då inte bara på att man inte förstår svenska språket. Det måste finnas samsyn mellan läkare och patient. Patienten är en partner och delaktig i ordinationen. Vid ordination och uppföljning måste man ta reda på hur medicinen verkat. Detta bör göras av både läkare och apotekspersonal. Alla tre; patienten, läkaren och apotekspersonalen, är partners. Oföljsamhet leder till stora hälsoeffekter och kostnader. Det är viktigt att redovisa konsekvenser av bristande följsamhet. Aktivera professionerna. Dyraste läkemedlet är det som ligger kvar på tallriken och aldrig äts upp! Hur rätt är ordinationshandlingen? Sjuksköterskan Anette Persson, medicin och kirurg klin, Ryhovs sjukhus har gjort en granskning av läkemedelshantering. Första studien var 1998 då hon granskade nio klinikers ordinationshandling. Av 1450 poster var 427 rätt skrivna. Andra studien var 2001 och då granskades både ordinationshandling och läkemedelsjournal samt sjuksköterskans dokumentation i läkemedelsjournalen. Åttio handlingar testades och resultatet var inte bättre då. Av 845 poster var 245 rätt. Kvalitetsgranskningsinstrumentet AKWaPC har använts vid båda tillfällena och är vid sista tillfället databasbaserat. Instrumentet är baserat på Socialstyrelsens föreskrifter och det enda i sitt slag på marknaden. Kvalitetsgranskning av läkemedelsjournal Som en direkt följd av sjukskötersköterskan Anette Perssons undersökning har kontakt tagits med företaget och medicinklinikens fyra avdelningar i Uddevalla har gett klartecken till att jag får testa instrumentet i höst. inger jacklin sjuksköterska medicinkliniken uddevalla sjukhus inger.jacklin@vgregion.se karin loodus apotekare sekreterare i terapigrupp hud karin.loodus@apoteket.se