EXAMENSARBETE. Aktivitetsbalans i vardagen. Erfarenheter från vuxna personer med diagnosen ADHD. Sotiris Giourtzis 2016

Transkript

1 EXAMENSARBETE Aktivitetsbalans i vardagen Erfarenheter från vuxna personer med diagnosen ADHD Sotiris Giourtzis 2016 Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Aktivitetsbalans i vardagen Erfarenheter från vuxna personer med diagnosen ADHD Occupational balance in daily life - Experiences from adults with ADHD Sotiris Giourtzis Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Vårterminen 2015 Handledare: Gunilla Isaksson

3 Giourtzis, S. Aktivitetsbalans i vardagen Erfarenheter från vuxna personer med diagnosen ADHD Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2015 Abstrakt Syftet med studien var att beskriva erfarenheter vuxna personer med diagnosen ADHD har av aktivitetsbalans i sin vardag. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer, en kvalitativ innehållsanalys utfördes sedan för att analysera materialet. Fyra män och tre kvinnor deltog i studien. Inklusionskriterier för deltagande var att de skulle vara mellan år, diagnostiserade med ADHD, ha erfarenhet av arbete och/eller studier, förstå och prata svenska. Utifrån analysen framkom tre kategorier, Hälsans betydelse för att uppnå aktivitetsbalans, Hur rutiner påverkar en individs aktivitetsbalans och Lära sig strategier för att uppnå aktivitetsbalans. Resultatet visade på att det var viktigt för deltagarna att ta stöd av hjälpmedel för att inneha balans i vardagen. Vidare visade resultatet att deltagarna är i behov av att ha strategier och rutiner för att få en balans i vardagen. Även hur hälsan påverkade deltagarnas aktivitetsbalans förekom i resultatet. Om individerna med ADHD är medvetna om nackdelarna och fördelarna kan de hantera aktiviteter i det dagliga livet och slutligen uppnå en aktivitetsbalans som de är nöjda med. Nyckelord: Aktivitetsbalans, arbetsterapi, ADHD, vuxna

4 Giourtzis, S. Occupational balance in daily life - Experiences from adults with ADHD Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Hälsovetenskap, Avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2015 Abstract The purpose of this study was to describe the experience adults diagnosed with ADHD have of occupational balance in their daily lives. Data were collected by semi-structured interviews, the interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Four men and three women participated in the study. Inclusion criteria for participation were that they should be between years, diagnosed with ADHD, have experience of work and / or study, understand and speak Swedish. The analysis revealed three categories; The importance of health in achieving occupational balance, How routines affect an individual's occupational balance and Learn strategies for achieving occupational balance. The result showed that it was important for the participants to take the support of tools to hold the balance in everyday life. Furthermore, the results showed that the participants are in need to have strategies and routines to achieve an occupational balanced lifestyle. Even how health affected participants occupational balance occurred in the result. If individuals with ADHD are aware of the disadvantages and the advantages are they able to handle the activities of daily life and finally attain an occupational balance that they are happy with. Keywords: Occupational balance, Occupational therapy, ADHD, adults

5 Innehåll Introduktion... 5 Bakgrund... 5 Arbetsterapi... 5 Aktivitetsbalans... 6 ADHD och aktivitetsbalans... 7 Arbetsterapi och ADHD... 8 Problemformulering... 8 Design... 9 Urval... 9 Analys av data Tabell 1: Forskningsetiska aspekter Resultat Lära sig strategier för att uppnå aktivitetsbalans Hälsans betydelse för att uppnå aktivitetsbalans Rutiner påverkar en individs aktivitetsbalans Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Konklusion Referenslista Intervjuguide (Bilaga 1) Missivbrev (Bilaga 2)... 24

6 Introduktion Allt fler personer i Sverige får diagnosen Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD). Det behöver nödvändigtvis inte bero på att förekomsten av ADHD ökar, utan kan bero på att kunskapen om ADHD och dess symtom ökat hos lärare, läkare och i samhället. Personer med diagnosen ADHD har vanligtvis svårigheter med tidsuppfattning och planering av sin vardag, vilket kan leda till en obalans mellan vardagliga aktiviteter och vila. En ökad diagnostisering av ADHD kan innebära att arbetsterapeuter sannolikt kommer att involveras mer i åtgärder riktade till personer med diagnosen ADHD. Detta för att de i sin profession fokuserar på att personer ska ha förutsättningar till delaktighet i vardagliga aktiviteter och i förhållande till det en medvetenhet om vikten av balans mellan aktivitet och vila. Det är därför av intresse att få en ökad förståelse kring hur personer med diagnosen ADHD själva upplever deras aktivitetsbalans i vardagen. Bakgrund Arbetsterapi Fisher (2007) och Kielhofner (2012) beskriver att inom arbetsterapi framhålls betydelsen av att personer deltar och engagerar sig i aktiveter i vardagen som de anser vara viktiga och meningsfulla. En förutsättning för att individer ska kunna uppleva hälsa och välbefinnande är att de behöver ha en balans mellan aktivitetsområdena sömn, vila, arbete och fritid. Vidare förklarar Fisher (2007) och Kielhofner (2012) att aktiviteter är en viktig del i den enskilda individens vardag, de skapar vanor, roller, rutiner och formar individens levnadsätt. Kielhofner (2012) definierar en aktivitet som något som individen gör och engagerar sig i. Inom arbetsterapi beskrivs aktivitet som det individen använder sin tid på som t.ex. arbete, fritid och vila. Aktiviteterna har en stor betydelse för individen och hur individen kan påverkas av vanor och roller som individen har i sin omgivning samt miljön som individen befinner sig inom (Blesedell, Crepeau, Boyt Schell & Cohn, 2009; Biederman, Doyle, Faraone, Mick, Spencer, Seidman, & Wilens, 2000; Kielhofner, 2012). För att möjliggöra utförandet av uppgifter och för att främja individens engagemang och tillfredsställelse med sina aktiviteter gör arbetsterapeuten bedömningar av individens färdigheter (Kielhofner, 2012). 5

7 Enligt Kielhofner (2012) och Fisher (2007) behöver arbetsterapeuten ha kunskaper och färdigheter om hur en individs aktiviteter i det dagliga livet (ADL) ska planeras för att hjälpa individen att organisera, strukturera och prioritera vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter anpassar och strukturerar de vardagliga aktiviteterna tillsammans med individen för att ge denne möjligheten att få ökad kontroll över de hinder och motgångar som de stöter på i sin omgivning. Arbetsterapeuten provar ut och förskriver tekniska hjälpmedel som ska underlätta för personer i deras vardag (Gutman & Szczepanski, 2005). Aktivitetsbalans Begreppet aktivitetsbalans har sina rötter från psykiatrikern Adolf Mayers. Mayer beskrev vikten av balans mellan de fyra grundläggande aktiviteterna arbete, vila, fritid och sömn. Frånvaro i någon av dessa grundläggande aktiviteter leder till obalans (Gordon, 2009). I en studie av Jonsson, Håkansson och Wagman (2012) tydliggörs det att begreppet aktivitetsbalans vilar på tre olika perspektiv. Dessa perspektiv utgörs av aktivitetskategorier, aktiviteter av olika upplevelsers karaktär och tidsanvändning. Aktivitetskategorier innebär arbete, fritid, hem och familjeaktiviteter. Aktiviteter av olika upplevelsekaraktär handlar om hur aktiviteter upplevs och tidsanvändning syftar till hur mycket tid olika aktivitet tar i förhållande till varandra. En jämn fördelning för individen av ovanstående perspektiv ökar möjligheterna till en god aktivitetsbalans. En studie gjord av Håkansson, Dahlin-Ivanoff, och Sonn (2006) kring stressrelaterade sjukdomar bland kvinnor, visade att tillfrisknande och balans sker i störst utsträckning genom att hitta en harmoni i aktivitetsmönstret. Balans uppkommer hos individen genom att hitta ett samspel mellan egna värderingar, behov, resurser, strategier, dagliga aktiviteter och meningsfulla aktiviteter. Författarna i studien kom fram till att meningsfulla aktiviteter var en stark mekanism som i sin tur möjliggör en balans. Känslan av aktivitetsbalans är subjektiv eftersom vad som är rätt mängd aktivitet kan vara olika beroende på aktivitet och individens aktivitetsmönster. Det innebär att människor upplever aktivitetsbalans på olika sätt (Backman, 2004; Wagman, Håkansson, Björklund, 2012; Fisher, 2007). Enligt Backman (2004), Wagman et al (2012) och Wilcock (2006) har forskning visat att hälsan påverkas av hur individen väljer att strukturera sin tid och att låg eller hög tidspress kan kopplas till en sämre psykisk hälsa. 6

8 ADHD och aktivitetsbalans Enligt Leufstadius och Eklund (2008) har tidigare forskning har visat att en god hälsa och en balans av de vardagliga aktiviteterna har ett samband i form av att individen kan uppnå en jämn tidfördelning av aktivitetsområdena sömn, vila, arbete och fritid. Det är därför viktigt att arbeta tillsammans med personer som har diagnosen ADHD och deras aktivitetsbalans. Det finns ett fåtal fördjupade studier som belyser vuxna med ADHD och deras erfarenhet av aktivitetsbalans i sin vardag. Dessa studier visar att individer med ADHD saknar en regelbundenhet i sina dagliga aktiviteter. Regelbundenhet bidrar ofta till en balans i vardagen. Studierna visar även att individer med ADHD kan ha svårigheter med tidsuppfattningen som exempelvis att beräkna hur lång tid en aktivitet tar. Andra problemområden är att organisera och strukturera sitt liv på jobbet och i hemmet (Blesedell et al, 2009; Wagman et al, 2012). ADHD ses idag som en medfödd störning i vissa funktioner i främre delen av hjärnan. ADHD påverkar de exekutiva funktionerna i hjärnan. De exekutiva funktionerna innefattar funktioner som reglerar och samordnar lägre kognitiva processer i hjärnans pannlob (Wender, Wolf, & Wasserstein, (2000). Det kan visa sig i förmågan att planera, organisera och att få saker gjorda. Huvudsymtomen för ADHD är uppmärksamhetssvårigheter, hög impulsivitet och överaktivitet. Vuxna med diagnosen ADHD känner ofta en inre rastlöshet, är känsliga för stress och har svårt att slappna av. Vidare har vuxna med diagnosen ADHD även en hög impulsivitet gällande arbete och relationer samt svårigheter med att slutföra påbörjade sysslor (Kutcher, 2010; Wender, Wolf, & Wasserstein, (2000). Personer med ADHD har ofta aktivitetsproblem i sin vardag vilket kan påverka personens struktur och möjlighet till aktivitet i vardagen. Svårigheter med att få anställning kan vara ett vanligt förekommande problem då diagnosen kan skapa en oro för företag att anställa en person med ADHD (Asherson, 2005; Biederman et al, 2000). Har personen dessutom svårigheter med de motorisk-koordinerade färdigheterna kan också det upplevas som ett hinder vid anställning. Vuxna diagnostiserade med ADHD upplever ofta problem med arbetsminnet och planeringen av vardagen vilket kan leda till att de vardagliga aktiviteterna blir ostrukturerade (Adamou, 2013). Det är vanligt att personer som haft svårigheter under skoltiden fått nedsatt självförtroende och självkänsla. Svårigheterna kan påverka personens struktur och aktivitetsutförande i vuxen ålder (Biederman et al, 2000). Vid diagnostisering av ADHD arbetar man ofta i team för att få ett multiprofessionellt arbete med flera professioner. Läkare och psykolog utgör basen i teamarbetet som utför 7

9 diagnostiseringen. Vid behov av annan kompetens kan teamet kompletteras med andra professioner såsom exempelvis socionom, kurator och arbetsterapeut (Socialstyrelsen, 2007). Arbetsterapi och ADHD I en studie av Ek och Isaksson (2013) framkommer att vuxna personer med diagnosen ADHD utvecklat strategier för att bli mer självständiga i vardagliga aktiviteter. Vidare att arbetsterapeuter kan öka möjligheten för vuxna med ADHD att engagera sig i olika aktiviteter, ta beslut och utöva meningsfulla vardagliga aktiviteter genom en ökad kunskap om hur vuxna personer med diagnosen ADHD utför sina vardagliga aktiviteter. För att uppnå denna förståelse behöver arbetsterapeuten träffa klienterna regelbundet med ett tydligt mål med klienten i fokus för att processen ska fortskrida framåt. Arbetsterapeutiska åtgärder för individer innebär att arbetsterapeuten hjälper till med att skapa möjligheter för att individen ska planera sin vardag självständigt. Det ingår även aktivitetsträning, anpassning av miljön och förskrivning av hjälpmedel (Fisher, 2007; Kielhofner, 2012). Arbetsterapeutiska interventioner för personer med ADHD kan innebära att strukturera tid, organisera den fysiska miljön, förbättra sociala interaktioner med andra samt att utveckla tekniker för att hantera stress vilket ökar möjligheterna till att få en fungerande vardag (Gutman et al. 2005). Problemformulering Ovanstående litteraturgenomgång visar att det finns forskning som beskriver att en god aktivitetsbalans är gynnsam för personer som lider av stressrelaterade sjukdomar. Håkansson et al, (2006), Gordon, (2009) och Leufstadius och Eklund, (2008) tar upp vikten av balans mellan aktivitetsområdena arbete, fritid, vila och sömn. Vidare menar Leufstadius och Eklund (2008) att sambandet mellan god aktivitetsbalans och god hälsa är tydlig för personer med ADHD. Däremot finns det lite information om aktivitetsmönster och upplevelser av aktivitetsbalans hos vuxna personer med ADHD, vilket visar på behovet av studier om vuxna personers erfarenheter av ADHD och aktivitetsbalans i vardagen. Det behövs mer kunskap och ökad förståelse om hur personer med ADHD upplever balans i vardagen vilket kan klargöra behovet vuxna med ADHD har i relation till aktivitetsbalans i sin vardag. 8

10 Syftet med studien var att beskriva erfarenheter vuxna personer med diagnosen ADHD har av aktivitetsbalans i sin vardag. Metod Design En kvalitativ metod valdes till denna studie. Graneheim och Lundman (2004) menar att en kvalitativ ansats ger en insikt och förståelse i personers liv. Sju personer intervjuades och data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Urval Antalet deltagare planerades bestå av sex till åtta personer. Enligt Trost (2010) bör antalet intervjuer vara mellan fem till åtta. Inklusionskriterier för deltagande var att de skulle vara mellan år, diagnostiserade med ADHD, erfarenhet av arbete och/eller studier, förstår och pratar svenska. Åldersgruppen valdes i syfte att personerna skulle vara i en liknande livssituation, detta för att kunna säkerställa att deltagarna hade liknande boende-, arbete-, studie och fritidssituationer. En jämn fördelning mellan män och kvinnor eftersträvades. Det resulterade i att urvalsgruppen bestod av fyra män och tre kvinnor i åldrarna Erfarenheten från arbetslivet var varierande, gemensamt var att många hade haft många olika typer av arbete. En deltagare hade begränsad erfarenhet från arbetslivet. Procedur Ett missivbrev utformades (bilaga 2) där studiens syfte, procedur och tidsåtgång redovisades. Det framgick också att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas när som helst under studiens gång. Dessutom framgick inklusionskriterier och att studien skulle komma att publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida. Författaren kontaktade intresseorganisationen Attention för att komma i kontakt med vuxna personer med ADHD. Missivbrevet publicerades på Attentions internetforum vilket resulterade i att författaren inte fick den respons som han förväntade sig då ingen visade något intresse av att delta i studien. Författaren tog istället stöd av vad Trost (2010) kallar bekvämlighetsprincipen. Det innebar att författaren frågade sin bekantskapskrets om dem kände någon som svarade mot inklusionskriterierna för studien. Författaren bad sedan den bekanta att berätta kort om studien och fråga den eventuella deltagaren om dem ville delta i studien. Kontakt togs genom 9

11 telefon. När personer visade intresse för att delta i studien bestämdes tid och plats för intervju. Intervjutillfällena utfördes genom programmet Skype. Här tilläts deltagarnas önskemål om intervjuplats väga tungt då det kunde gynna deras känsla av trygghet under intervjun i enighet med (Kvale, 1997). Innan mötet skickades missivbrevet till deltagaren och samtycke till att delta i studie erhölls. Datainsamling Datainsamlingen utfördes genom semi-strukturerade intervjuer där det togs stöd av en intervjuguide (bilaga 1) som grundat sig i studiens syfte och problemformulering. En fördel med en semi-strukturerad intervju är att den gav möjligheten till följdfrågor för att deltagarna skulle kunna ge uttömmande svar om sina erfarenheter. Det är viktigt att intervjusituationerna har en atmosfär som möjliggör att deltagaren vågar tala fritt om sina egna upplevelser och erfarenheter (Kvale, 1997). Författaren som utförde intervjuerna samtalade med deltagaren innan intervjuerna för att öka känslan av trivsel och tillit. Författaren tog ansvar för och genomförde transkriberingen ordagrant. Varje deltagare intervjuades vid ett tillfälle, intervjuerna spelades in och varade mellan 30 till 55 minuter. Analys av data Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen används för att identifiera skillnader och likheter i materialet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Inledningsvis lästes intervjuerna i sin helhet. Därefter arbetade författaren med att ta ut meningsbärande enheter. Arbetet fortskred med att kondensera och koda de meningsbärande enheterna. Intervjuerna numrerades av författaren vid transkriberingarna för att underlätta vid analysen. En utvald transkription skickades till handledaren för att bekräfta att arbetet var på rätt väg. Därefter träffades författaren och handledaren för att diskutera och resonera kring kondenserade meningsenheter. Utifrån den diskussionen fortsatte analysen med att gruppera koder i initiala kategorier. När koderna var utskrivna skickade författaren in materialet till handledaren för att säkerhetsställa en fortsatt överensstämmelse i analysarbetet. För att hitta gemensamma kategorier för koderna staplades koderna upp efter varandra vilket underlättade för författaren att koppla samman de koder som ansågs tillhöra samma kategori. Detta underlättade även för överlappade koder som fördes samman. Enligt Granskär och Höglund-Nielsen (2012) ska kodningen jämföras och 10

12 sammanställas till kategorier. Kategorier skapades sedan av författaren utifrån koderna vilket resulterade i att tre huvudkategorier skapades. Tabell 1: Exempel på meningsbärande enhet, kondenserad meningsenhet, kod och kategori Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet Kod Kategori Jag använder min almanacka i mobilen. Om inte jag använder den då rasar hela min värld. Den är allt för mig, jag kan inte hålla sånt i huvudet. Känner mig själv och jag vet att jag inte kan leva utan den. Annars misslyckas jag med att komma till många möten och tider som jag bokat in. Min almanacka i mobiltelefonen är viktig för mig Viktigt med almanacka Lära sig strategier för att uppnå aktivitetsbalans Ja obalans kan nog leda till ohälsa. För någon med ADHD är det nog mycket viktigare med att ha balans i sin vardag annars kan det gå så mycket snett. Med allt om man säger så och där vill man inte riktigt hamna. Obalans kan leda till ohälsa. Viktigt med att ha balans i sin vardag. Obalans kan leda till ohälsa Hälsans betydelse för att uppnå aktivitetsbalans De dagar jag inte får tillräckligt med sömn har jag svårt att komma igång på morgonen för allt som ska göras görs inte i tid. Det tycker jag är väldigt jobbigt. Allt blir typ förskjutet. Så ja det är lite jobbigt det där med att inte gå upp i tid Får jag inte tillräckligt med sömn har jag svårt att komma igång på morgonen för allt som ska göras görs inte i tid Svårt att komma igång på morgonen Hur rutiner påverkar en individs aktivitetsbalans 11

13 Forskningsetiska aspekter Information om studien beskrevs på ett tydligt sätt i ett informationsbrev (bilaga 2) som skickades via mail till deltagarna innan intervjuerna. Här förklarades det att studien var frivillig. Det garanterades att informationen om deltagarna skulle behandlas konfidentiellt. Deltagarna fick fullständig information innan de samtyckte. Datamaterialet från intervjuerna analyserades och hanterades seriöst och omsorgsfullt för att minimera risken för förvrängning i enighet med Olsson och Sörensen (2011). Den insamlade data användes i endast i kandidat uppsatsen. Inga fler än författaren och handledaren hade tillgång till data från deltagarna. En risk med studien var att deltagarna tyckte att det var obekvämt att bli intervjuade och att den spelades in. Enligt Kvale (1997) kan oron hos deltagarna motverkas genom att författarna läser sig in i intervjuguiden samt förbereder eventuella följdfrågor. Detta uppfylldes genom att författaren skrev ned följdfrågor samt satte sig in i frågorna som skulle ställas för att säkerhetsställa att deltagarna kände sig trygga. Fördelen med studien är att informationen deltagarna bidrar med kommer att ge kunskap om aktivitetsbalansen hos vuxna med ADHD. Kunskapen kommer i sin tur att kunna bidra till framtida forskning om vad vuxna personer med ADHD behöver för att ha en fungerande aktivitetsbalans i sin vardag. Det kan dessutom bidra till framtida forskning om hjälpmedel som berör aktivitetsbalans. Resultat Resultatet beskriver erfarenheten vuxna personer med ADHD har av aktivitetsbalans i sin vardag. De kategorier som analysen slutligen resulterade i var: Hälsans betydelse för att uppnå aktivitetsbalans, Hur rutiner påverkar en individs aktivitetsbalans och Lära sig strategier för att uppnå aktivitetsbalans. Hälsans betydelse för att uppnå aktivitetsbalans I denna kategori beskrivs hälsans betydelse på deltagarens balans och obalans. Under intervjuerna framkom hälsans betydelse för att uppnå aktivitetsbalans. Deltagarna var medvetna om hur viktig roll ens eget välbefinnande hade för att få en balans i vardagen. Deltagarna måste lära känna sig själv och vilken påverkan diagnosen ADHD har på en själv för att kunna få balans mellan sömn, vila, fritid och arbete. Vidare ansåg deltagarna att stress 12

14 var en viktig faktor i deras vardag där stress var den största riskfaktorn till att obalans i vardagen uppkom. De menade att de hade svårt med att uppnå en balans mellan sömn, vila, fritid och arbete eller studier när de agerade under stress. Deltagarna beskrev aktivitetsbalans som en upplevelse av att ha kontroll över vardagen vilket medförde mindre stress under aktiviteterna. Deltagarna tog upp en vanlig situation som uppstod när deltagaren blev stressad under en aktivitet vilket påverkade möjligheten till aktivitetsbalans. Situationen var som följande: Obalans i vardagen kan leda till. Ja det ja kom att tänka på är stress. Att hamna under stress gör att jag har svårt att koncentrera mig på det viktiga som jag måste göra under dagen till exempel skriva klart en inlämning. Det klarar jag inte av under stress. Det blir för mycket tankar i hjärnan och jag tappar fokus helt o hållet. Då börjar jag göra massa annat istället. O det är ju inte så bra. Deltagarna beskrev hur ADHD hade en positiv samt negativ inverkan i förhållande till deras hälsa där de förklarade att det positiva var att när de försöker utföra en aktivitet ger deltagarna inte upp utan att fullfölja den samt att det negativa med ADHD var att deltagarna kunde bli rastlösa samt tappa intresse på en aktivitet som de lagt ned mycket tid på. Det beskrevs som: ADHD har både en negativ samt positiv inverkan på mig. Positivt är som sagt att jag blir så insatt i något nytt att jag lägger ned all fokus på den. Jag stänger ut allt annat och försöker göra klart det jag har påbörjat. Det negativa är att jag blir snabbt rastlös och vill bara ut. Jag kan samtidigt tappa fokus på något som jag har hållit på med ett tag. Det framgår att deltagarnas erfarenhet av hur de uppnår aktivitetsbalans var individuellt där många i studien resonerade att de måste lära känna själva och förstå hur diagnosen ADHD påverkar deras hälsa och aktiviteterna i det dagliga livet. Därefter kan deltagarna få kontroll över sin situation och uppnå en aktivitetsbalans mellan aktivitetsområdena. Genom att utföra detta kan individen minska på de stressfaktorer som leder till obalans och vidare till ohälsa. Deltagarna ansåg att det var viktigt att ha en hobby för att känna välbefinnande. Hobbyn framgick som stor faktor där deltagarna fått utlopp för sin kreativitet genom att intressera sig för att lägga ner tid på en aktivitet. Det framkom även att träning hade liknande effekt, det gör 13

15 att det blir ett avbrott i vardagen och att de känner att de gjort något med kroppen. Deltagarna beskrev att träning och motion var viktigt för att uppleva balans i vardagen. Vidare framgick det att träning hade en terapeutisk inverkan på deltagarna. Då deltagarna ofta hade överskottsenergi är träning eller en hobby ett sätt att få utlopp för den och det blir därmed lättare att släppa tankar och möjliggöra vila. Det beskrevs bl.a. på följande sätt Sen tror jag på för välbefinnande eftersom man har mkt överskotts energi är det viktigt med en hobby och att man håller på med en fysisk aktivitet. Dessutom leder träning till att både överskottsenergi görs av med samt att det skapar en struktur för deltagarna. Koncentrationsförmågan blir bättre och att det blir lättare att prestera i skolan eller på arbetet. Träning och motion gör att deltagarna mår bättre mentalt vilket kan leda till att de uppnår en aktivitetsbalans i vardagen. Träning ansågs även vara viktig i form av att göra sig av med energi samt att deltagarnas vardag kunde planeras utifrån deras träning för att få en mer hälsosam samt strukturerad vardag. Deltagarna kunde även se det positiva i att ha en ADHD diagnos i deras arbete där de använde sig av deras förmåga att sätta sig in i en aktivitet och fullfölja den för att de själva ska bli nöjda samt deras arbetsgivare. Rutiner påverkar en individs aktivitetsbalans I den här kategorin beskrev deltagarna hur rutiner påverkade aktivitetsbalansen. Flera av deltagarna hade svårigheter med att komma igång på morgonen vilket var den främsta orsaken till att en obalans i vardagen uppkom. Det kunde handla om att de inte klev upp ur sängen samma tid varje dag eller att de somnade för sent på kvällarna. Det var svårt får deltagarna att fungera under normala tider eftersom dygnsrytmen var rubbad. Det innebar att deltagarna la sig sent på kvällarna och sedan steg de upp sent på morgnarna vilket resulterade i att deras rutiner hamnade i obalans. När deltagarna pratade om aktivitetsbalans framkom det ofta att vikten av att ha en balans över dygnet var viktig. Svårigheter med sömnen var något som togs upp under ett flertal tillfällen av deltagarna och för att kunna varva ned på kvällen behövde de exempelvis läsa en bok eller titta på tv. Detta för att de ska kunna få en fungerande morgon med strikta morgonrutiner då de skulle kliva upp ur sängen, sedan påbörja dagens aktiviteter annars skulle dagen bli kaotisk. Ett fåtal deltagare arbetade några dagar i veckan med fasta tider och 14

16 det resulterade i att de var tvungna att anpassa morgonrutinerna för att alltid vara i arbetet i tid. En av deltagarna tog upp vikten av att ha fasta morgonrutiner. Det beskrevs som följande: Jag måste se över min sömn situation för det är där allt kan gå fel Jag måste lägga mig samma tid varje dag för att få en bra rutin. Annars blir nästa dig kaotisk kan man lugnt säga. Flertalet deltagare resonerade att de var i behov av rutiner under morgonen för att hinna med att utföra dagens ärenden. Det framkom också att flera deltagare hade det svårt att hitta motivationen till att skapa dagliga rutiner. Det fanns tillfällen då morgonrutinerna inte följdes strikt eftersom de mådde mentalt dåligt. Det kunde bero på att de vaknade sent på dygnet eller att det inte fanns någon ork till att utföra dagens planerade aktiviteter. Detta ledde till att de låg kvar på sängen under en längre period än vad som hade behövts eftersom dem kände att dem behövde mer vila. Flera deltagare beskrev detta som: Sömnen fungerar inte alls bra. Jag sover i samma rum som min äldre bror så det blir väldigt långa kvällar med tv-spel och tv-tittande till runt 3-4 på morgonen. Jag kan inte riktigt somna om han sitter uppe till så sent. Sover jag väldigt lite har jag det svårt med att komma igång på morgonen och jag sover till runt tiden vilket förstår mina morgonrutiner som jag tidigare haft. En av deltagarna beskrev sömnen som en viktig faktor för att vakna i tid och hinna utföra morgonrutinerna och att en känsla av glädje upplevdes samt att dagens planerade aktiviteter kunde fullföljas i rätt ordning. Det framkom att rutinerna hade en stor roll i hur en individ med ADHD kunde uppnå balans mellan aktivitetsområdena sömn, vila, fritid och arbete samt studier. Tillräckligt med sömn ledde till att dagarna gick som planerat och att de dagliga rutinerna kunde följas. Lära sig strategier för att uppnå aktivitetsbalans Det framgick att deltagarna i studien använde sig av olika strategier för att hantera sin ADHD och för att uppnå balans mellan olika aktivitetsområden. En deltagare beskrev några av sina strategier på följande sätt: 15

17 Annars använder jag en almanacka för att få dagen under kontroll. Jag skriver i allt jag ska göra på dagarna så att jag inte missar något. Skriver jag inte upp det kan jag ibland glömma bort att gå ut med hunden. Så ja jag tycker att almanackan är superviktig för att jag ska kunna hantera dagarna. Jag skriver allt i den. Och när ja säger allt då menar ja verkligen allt. Vad och när jag äter. Vilken promenad väg ja gick så att jag inte glömmer bort och går samma promenad som tidigare En strategi som deltagarna använde för att göra prioriteringar i vardagen var att använda sig av schema. Det kunde innebära att deltagarna fick hjälp av en närstående för att strukturera upp sysslor och uppgifter som skulle utföras under en dag. Aktiviteterna skrevs exempelvis ned på ett schema där deltagarna kunde följa upp sina aktiviteter punktvis för att inte glömma bort någon viktig tid eller händelse Det blev då överskådligt att överblicka av vad som ska göras. På så sätt blir det lättare för deltagarna att fullfölja och göra en aktivitet i taget samt att inte glömma bort den planerade aktiviteten som måste fullföljas under det planerade dygnet. Deltagarna förklarade att genom att planera vardagen med hjälp av sina scheman och almanackor får dem en överblick och kontroll över sina vardagliga aktiviteter vilket ledde till att stressnivån sänktes. Det gav deltagarna känslan av att inneha aktivitetsbalans i sitt liv. De deltagare som använde sig av dessa hjälpmedel använde de flitigt. De hjälpmedel som användes var ofta viktiga för deltagarna. Vilket illustreras av citatet nedan: Jag tror att trots att jag har ADHD så klarar jag mig väldigt bra på jobbet jag gör alltid det som har planerats och det är tack vare att jag har mitt schema. Det är fantastiskt hur mycket mitt schema gör för mig. Där kan jag skriva ned allt. Från när jag ska upp till när min buss åker till vad jag har planerat att göra under jobbet på dagen. Sen så skriver jag ned även att jag inte ska glömma alla mina verktyg o sånt i den Vidare ansåg deltagarna att det ofta var av fördel att som strategi våga berätta om sin diagnos för att undvika problem med sin omgivning. Genom att berätta om sin diagnos ger man omgivningen en möjlighet att förstå problematiken med ADHD och därmed möjlighet att visa förstående. Det innebar att förklara varför man reagerar på vissa saker som man gör samt att 16

18 närstående kan hjälpa till där de känner att deltagarna behöver hjälp. Det beskrevs av en deltagare på följande sätt: Utifrån det kan då till exempel min sambo anpassa sig och få en förståelse till hur jag är som person det tror ja har räddat vårt förhållande då jag i början inte riktigt vågade prata om att jag har ADHD men valde att göra det för att vara ärlig och skulle hon inte vilja fortsätta vara tillsammans med mig skulle jag veta att hon inte är värd mig då hon inte accepterar mig.. Det framgick att det fanns behov av strategier för att uppnå struktur i vardagen. Dålig struktur kunde leda till svårigheter med att komma igång med att utföra sysslor i hemmet såsom att studera inför viktiga prov samt inlämningsuppgifter. Det kunde också innebära problem med att planera vilken syssla som skulle utföras först. Detta kan leda till att deltagarna blev stressade när strukturen var dålig. Att planera in aktiviteter i sitt schema var viktigt för deltagarna att de får genomföra aktiviteten och det anses vara en viktig del i deltagarnas strategier. Diskussion Resultatdiskussion I det här avsnittet har jag valt att diskutera det resultat som framkommit utifrån mina tre kategorier. I kategorin Hälsans betydelse för att uppnå aktivitetsbalans beskrivs hälsans påverkan på balans och obalans. Det innebär att deltagarnas hälsa och välmående påverkar aktivitetsutförandet. I kategorin Hur rutiner påverkar en individs aktivitetsbalans beskrev deltagarna hur rutiner leder till balans i vardagen eller hur bristen av rutiner leder till obalans. I kategorin Lära sig strategier för att uppnå aktivitetsbalans resonerade deltagarna om strategier i deras vardag som hjälper dem att uppnå en balans mellan aktivitetsområdena sömn, vila, arbete och fritid. Strategier kan innebära hjälpmedel och alternativa sätt att utföra en aktivitet för att möjliggöra aktivitetsbalans. 17

19 Det underlättar för deltagarna att planera deras vardag efter deras behov som kan leda till att aktivitetsbalansen främjas. Enligt Leufstadius och Eklund (2008) är sambandet mellan en god aktivitetsbalans och god hälsa tydlig för personer med ADHD. Resultatet utifrån deltagarnas upplevelse av en god hälsa framkom det att de var medvetna om hälsans betydelse för att kunna uppnå en balans i de vardagliga aktiviteter som de utför. Enligt deltagarna hamnade dem i obalans när de befann sig i stressfyllda situationer eller upplevde stress. Enligt Kutcher (2010) är vuxna med ADHD känsliga för stress vilket medför svårigheter i ens planering av vardagliga aktiviteter. Ett fåtal deltagarna anser att de undvek stress genom att lära sig hantera sin diagnos och genom att skapa en förståelse för vilka aktiviteter som kan leda till stress. Av intresse är att det i resultatet framkom att De deltagare som inte hade försökt få kontroll över sin ADHD upplevde att diagnosen ofta var ett hinder för deras vardagliga aktiviteter. Detta är en faktor av stor betydelse eftersom det kan leda till att deltagarna undviker att hamna i stressiga situationer. Utifrån resultatet om rutiner visar resultatet på att deltagarna främst var i behov av att ha kvälls och morgon rutiner. Det kunde handla om att de inte klev upp ur sängen samma tid varje morgon eller att de somnade försent på kvällarna. Det framkom även att aktivitetsbalans är att ha balans mellan sömn och aktivitet. Håkansson (2006) Gordon (2009) och Leufstadius och Eklund (2008) tar upp vikten av balans mellan aktivitetsområdena arbete, fritid, vila och sömn. I resultatet framkommer sömnsvårigheter hos deltagarna regelbundet vilket är ett stort problem för personer med ADHD. Detta visar att sömnen är ett viktigt område som behöver uppmärksammas mer då personer med ADHD upplever ofta det som ett hinder mot att uppnå balans i vardagen. När deltagarna pratade om aktivitetsbalans framkom det ofta att vikten av att ha rutiner och en balans över dygnet var viktig. Deltagarna var i behov av att ha strikta morgonrutiner för att hinna med att fullfölja dagens aktiviteter. De deltagare som arbetade några dagar i veckan med fasta tider var tvungna att anpassa morgonrutinerna för att alltid vara i arbetet i tid. Utifrån deras egna erfarenheter har de varit med om hur morgonrutinerna följs i ordning inför en planerad aktivitet vilket borde underlätta deras planering över hur lång tid morgonaktiviteterna bör ta. Fisher (2007) och Kielhofner (2012) förklarar att aktiviteter är en viktig del i den enskilda individens vardag, de skapar vanor roller, rutiner och formar individens levnadsätt. 18

20 Utifrån aktivitetsområdena och den tidigare forskning som tas upp i bakgrunden framkom det att personer med ADHD behöver hjälp för att uppnå en balans mellan sömn, vila, arbete och fritid. Utifrån resultatet synliggjordes bland annat att deltagarna använde sig av olika strategier för att uppnå aktivitetsbalans. Dessa strategier hade deltagarna framförallt lyckats självständigt ta fram utan hjälp från utomstående. Enligt Gutman et al (2005) provar arbetsterapeuten ut och förskriver hjälpmedel som ska underlätta för personer i deras vardag som t.ex. almanackan, scheman samt kalender för att kunna planera, minnas planerade händelser och att komma i tid, vilket kan ha stor betydelse för hur individer med ADHD strategiskt uppnår en balans mellan aktivitetsområden. Det har i studien indikerats på att de deltagare som inte använder sig av hjälpmedel kan påverka deras struktur på ett negativt sätt. Detta leder till att deltagarnas vardag blir ostrukturerad eftersom det brister i planeringen av vardagliga aktiviteter. Det kan även innebära att betydelsefulla aktiviteter prioriteras bort eller att individen inte kommer ihåg viktiga datum som annars skulle stå uppskrivna på ett hjälpmedel. Detta visar på vikten av strategier i vardagen för att vuxna med ADHD ska engagera sig i olika aktiviteter, ta beslut och utöva meningsfulla vardagliga aktiviteter. Ett behov som Ek och Isaksson (2013) tidigare belyst och att arbetsterapi kan öka möjligheten för personer med ADHD att uppnå delaktighet genom att få stöd till att utveckla strategier i vardagen. Arbetsterapeutiska interventioner för personer med ADHD kan innebära att strukturera tid, organisera den fysiska miljön, förbättra sociala interaktioner med andra samt att utveckla tekniker för att hantera stress vilket ökar möjligheterna till att få en fungerande vardag (Gutman et al. 2005). Studiens resultat visar att om deltagarna berättar om sin diagnos ges omgivningen en möjlighet att förstå problematiken med ADHD och därmed möjlighet att visa förstående. Detta kan kopplas ihop med kategorin strategier eftersom en öppenhet om ens diagnos kan leda till att omgivningen får en bättre förståelse om deltagarnas situation. Vidare att det är en fördel att berätta om sin diagnos för att inte sätta sig själv i svåra situationer antingen på arbetet, i skolan eller på fritiden. Wagman et al, (2012) har tidigare förklarat att det är viktigt att ha en förförståelse som arbetsterapeut gentemot personer med ADHD vilket förstärks ytterligare i denna studie. Strategierna framkommer som en viktig faktor i vardagen för att möjliggöra balans i deltagarnas vardagliga aktiviteter. Det visar sig att det är svårt att få en struktur i hemmiljön vilket kan leda till svårigheter med att komma igång med att utföra sysslor i hemmet, som 19

21 exempelvis städa, diska, studera samt tvätta. Enligt deltagarna kan det också innebära problem med att planera vilken aktivitet som ska utföras först. Detta kunde åtgärdas genom att deltagarna använde sig av scheman samt almanackor för att planera dagens aktiviteter. Aktiviteterna har en stor betydelse för hur individen kan påverkas av vanor or roller som finns i ens omgivning, miljöns inverkan påverkar också individen. Metoddiskussion En kvalitativ metod valdes då syftet var att beskriva erfarenheter vuxna personer med diagnosen ADHD har av aktivitetsbalans i sin vardag. I mitt analysarbete utgick jag ifrån Granskär och Höglund-Nielsen (2012). En fördel med de enskilda intervjuer som genomfördes var att deltagarna vågade prata och diskutera frågorna fritt. Jag valde att använda mig av bekvämlighetsprincipen som enligt Trost (2010) innebar att personer i min bekantskapskrets tillfrågades om dem kände någon som klarade inklusionskriterierna för studien. Genom att använda detta urval fick jag förutsättningar för att kunna genomföra studien på ett effektivt sätt, då det annars hade funnits en risk för att jag inte fått tag på deltagare till studien. Intervjuernas kvalitet var oväntat lyckad eftersom deltagarna var väl förberedda inför intervjun vilket ledde till att de hade rikliga beskrivningar. En begränsning kan vara att ensam genomföra datainsamling. Detta kan ha lett till att viktiga följdfrågor uteslutits eller glömts bort (Granskär & Höglund-Nielsen, 2012). Men det kan ha också varit så att deltagarna har vågat öppna upp sig mer eftersom deltagarna tilltalade bara en person. Intervjuerna genomfördes genom Skype, vilket kan ha haft en positiv effekt då deltagarna uttryckte sina tankar och åsikter ingående. Det uppkom även svårigheter med att transkribera materialet från inspelningen eftersom intervjuerna skedde via Skype. Svårigheterna uppkom när jag skulle påbörja transkriberingen. Ljudet från tre inspelningar var svår att tyda eftersom deltagarna pratade för lågt. Dessa tre intervjuer skickades till en dator med bättre uppspelningsprogram där de kunde tydas utan svårigheter. Svårigheter uppkom vid analys av data då koderna delades upp i för många kategorier. Detta behövdes åtgärdas för att inte koderna skulle överlappa varandra och finnas i fler kategorier än bara en. Detta ledde till att tre kategorier valdes ut. Eftersom författaren var i god kontakt med handledaren kunde analysarbetet diskuteras på ett mer tillförlitligt tillvägagångsätt. 20

22 Konklusion Studien resulterade i kunskap om vad vuxna personer med diagnosen ADHD har för erfarenheter av aktivitetsbalans i sin vardag. Det framgick från deltagarna att i kombination med att vara medveten om sin hälsa, ha rutiner över dygnsrytmen och ha strategier kan en fungerande vardag för individer med ADHD vara fullt möjligt. Erfarenheten deltagarna har av ADHD kan användas som på ett positiv sätt i de aktiviteter de väljer att vara delaktiga i. Om individer med ADHD är medvetna om nackdelarna och fördelarna som diagnosen medför kan de hantera aktiviteter i det dagliga livet och uppnå en aktivitetsbalans som de är nöjda med. Behov finns av ytterligare forskning inom ämnet aktivitetsbalans eftersom det saknas fördjupade studier. Ett fåtal studier har gjort under detta ämne som är en viktig del i individens vardag. Tillkommer det fler studier om aktivitetsbalans kan aktivitetsbalans bli en vanligt förekommande term för personer med diagnosen ADHD. Referenslista Adamou, M., Arif, M., Asherson, P., Aw, T-C., Bolea, B., Coghill, D., Guðjónsson, G., Halmøy, A., Hodgkins, P., Müller, U., Pitts, M., Trakoli, A., Williams, N., & Young, S. (2013). Occupational issues of adults with ADHD. BMC Psychiatry, 13, Asherson, P. (2005). Clinical assessment and treatment of attention deficit hyperactivity disorder in adults. Expert review of neurotherapeutics, 5(4):

23 Attention (2014). Om oss. Hämtad , från Attention Backman, C. L. (2004). Occupational balance: Exploring the relationship among daily occupations and their influence on well-being. Canadian Journal of Occupational Therapy, 71(4), Biederman, J., Doyle AE., Faraone, SV., Mick, E., Spencer, T., Seidman, LJ., & Wilens., T. (2000). Attention-deficit/hyperactivity disorder in adults: an overview. Biol Psychiatry, 48(1), Blesedell Crepeau, E., Boyt Schell, B. A., & Cohn, E. S. (2009). Contemporary occupational therapy practice in the United States. Willard & Spackman ś Occupational Therapy (s ). New York: Lippincott Brod, M., Hodgkins, P., Lasser, R., & Pohlman, P. (2012). Comparison of the burden of illness for adults with ADHD across seven countries: a qualitative study. Health and Quality of Life Outcomes, 52(5), Ek, A., & Isaksson, G. (2013). How adults with ADHD get engaged in and perform everyday activities. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 20(4), Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: En modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FoU-rapport, 07). Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Gordon, D. M. (2009). The history of occupational therapy. In E. Blesedell Crepeau, E. S. Cohn & B. A. Boyt Schell (Eds.), Willard & Spackman ś Occupational Therapy (s ). New Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Gutman, S. A., & Szczepanski, M. (2005). Adults with Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Implications for Occupational Therapy Intervention. Occupational Therapy in Mental Health, 21(2), Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S., & Sonn, U. (2006). Achieving balance in everyday life. Journal of Occupational Science, 13(1), Jonsson, H., Håkansson, C., Wagman, P., (2012). Aktivitetsbalans ett centralt begrepp inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap. Hämtad , från 22

24 Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB. Kielhofner, G. (2012). Model of human occupation: teori och tillämpning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB. Kutcher, M. (2010). ADHD - att leva utan bromsar. Stockholm: Natur kultur Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leufstadius, C., & Eklund, M. (2008). Time use among individuals with persistent mental illness: Identifying risk factors for imbalance in daily activities. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 15(1), Socialstyrelsen (2007). Vägledningsdokument VUXNA MED ADHD. Hämtad från Socialstyrelsen Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB. Wagman, P., Håkansson, C., & Björklund, A. (2012). Occupational balance as used in occupational therapy: A concept analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19(4), Wender, P., Wolf, L., & Wasserstein, J. (2001). Adults with ADHD. An overview. Ann NY Acad Sci, 49(5),1-16. Wilcock, A. (2006). An Occupational perspective of health. (2. uppl.).thorofare, NJ:SLACK. Intervjuguide Bilaga 1 1. Hur gammal är du? 2. Hur ser din boendesituation ut? 3. Vad har du för sysselssättning under dagarna? 23

25 4. Berätta hur din fördelning av sömn, vila och aktiviteter i vardagen kan se ut Varför mindre sömn? Varför inte? 5. Kan du berätta om en händelse/situation som påverkat dina möjligheter till att uppleva balans i din vardag? Tidsbrist, krav från sig själv och andra/samhället? 7. Vad anser du kan påverka möjligheterna till att ha balans i vardagen? 8. Vad anser du att obalans i vardagen kan leda till? (obalans- sjukdom, balans- hälsa) Missivbrev Bilaga 2 Information och förfrågan om medverkan i forskningsstudie Inom arbetsterapi är kunskapen om aktivitetsbalans ett viktigt område då man talar om struktur och välbefinnande i vardagen. Hos personer med ADHD är denna kunskap än mer viktig då svårigheter med planering och koncentration ofta är ett vanligt problem. Erfarenheter av vad vuxna med ADHD har om balans i vardagen är bristfällig. Syftet med studien är att beskriva erfarenheter vuxna personer med diagnosen ADHD har av aktivitetsbalans i sin vardag. 24

26 Jag vill intervjua dig som är mellan år och har ADHD. Intervjuerna kommer att vara mellan minuter, tid och plats gör vi upp tillsammans. Under intervjun är jag intresserad av din erfarenhet om din aktivitetsbalans i vardagen. Deltagandet är frivilligt och det insamlade materialet ska behandlas konfidentiellt vilket innebär att ingen personlig information kommer kunna urskiljas i studien. Är du intresserad av att delta? Tveka inte med att höra av dig. Jag som kommer att genomföra studien är arbetsterapeutstudent på Luleå tekniska universitet. Studien är ett examensarbete och kommer att publiceras på Luleå tekniska universitets hemsida ( Med vänliga hälsning Sotiris Giourtzis sotgio-1@student.ltu.se Handledare: Gunilla Isaksson Institution för hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Gunilla.Isaksson@ltu.se 25