Scrum + XP samt konsekvensanalys

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Scrum + XP samt konsekvensanalys"

Transkript

1 Scrum + XP samt konsekvensanalys Daniel Nimren dt05dn8 Douglas Frisk dt05df1 Dept. of Computer Science, Lunds Tekniska Högskola, Sweden {dt05dn8 1 mars 2010

2 Sammanfattning Denna rapport handlar om hur SCRUM kan integreras i XP med alla dess principer. Detta sker under kursen Programvaruutveckling i grupp samt Coaching för programvaruteam där målet är att arbeta fram en produkt som ska kunna användas för tidtagning vid tävlingar i enduro. Konsekvensanalys kommer till viss del vara en del av empirin under kursens gång. Kursen innebär sex långlabbar, sex veckomöten samt spiketid på fyra timmar varje vecka.

3 Innehåll 1 Studie Terminologi Introduktion SCRUM Vad är SCRUM? Djupgående terminologi Sprint Produkt backlog Sprint planering Burn down chart Sprint backlog Taskboard Daglig SCRUM Konsekvensanalys Vad innebär konsekvensanalys? Olika typer av konsekvensanalyser SCRUM + XP Bakgrund Empiri Slutsats Konsekvensanalys i agila projekt Bakgrund Empiri Slutsats Sammanfattning 14

4 Kapitel 1 Studie 1.1 Terminologi Iteration En återkommande process, i detta fallet en tidsperiod under vilken en långlabb, ett veckomöte och fyra timmars individuell spiketid ingår. Spike En lösning på något problem som man sedan kan använda sig utav i utvecklingen. I detta fall individuellt arbete som görs utanför schemalagd tid. SCRUM Ett arbetssätt inom agil utveckling, skrivs ofta med stora bokstäver beroende på att Ken Schwaber gjorde det i en av sina tidiga artiklar [1]. extreme Programming Ett arbetssätt inom agil utveckling [7]. Härmed känt som XP. EDA260 Kursen Programvaruutveckling i grupp på LTH. EDA270 Kursen Coaching för programvauteam på LTH. Konsekvensanalys Direktöversättning från termen impact analysis [5]. Story Beskrivning på ett krav ställt av kunden, används som term inom bl.a. XP. Artefakt (Inom konfigurationshantering) En del i ett projekt, kan vara en klass, ett dokument, en kompilator o.s.v.. Trac En wiki som har integrerad SVN, används i projektet. 2

5 1.2 Introduktion Våran djupstudie är baserad på kursen EDA260, i vilken en grupp med i vårt fall åtta studenter ska samarbeta under sex heldagar som var och en utgör en iteration i projektet. Kursen är obligatorisk för de som vill ta ut en examen som civilingenjör inom data. Det kan medföra en lägre motivation än det kanske hade varit på en valfri kurs eftersom alla inte har intresse för innehållet, dessutom slumpas teamen ihop så att en bra gemensamhet inom gruppen är inte självklar. Målet för projektet är att utveckla ett tidtagningssystem för motorcykelsporten Enduro. Detta med fokus på samtliga principer som XP medför, utöver detta har vi valt att skriva våran djupstudie om SCRUM och hur man kan integrera det i XP [3], utöver det har vi delar av SCRUM som fokus i projektgruppen. Kursen innefattar en långlabb, ett veckomöte och fyra timmars spiketid i veckan. Långlabben är ett moment då teamet samlas i en datorsal under en heldag för att utveckla produkten och brukar inledas med ett möte för att gå igenom dagens schema. Under veckomötet görs estimeringar och planeringar av de krav som kunden har kommit med sedan den senaste iterationen. På den individuella spiketiden ska utvecklarna arbeta hemma med något som kan gagna hela teamet och sedan presentera det på morgonmötet under nästa långlabb. Vi har även valt att ha konsekvensanalys [5] som ett fokus i projektet för att se om det är möjligt och givande i ett projekt med denna storleken och omfattningen. Det innebär att vårt team ska gradvis mer ingående analysera och spåra beroende mellan klasser och metoder i det pågående projektet för att på så sätt kunna estimera tidsåtgången för en story baserat på mer än bara just den storyns innehåll. Med gradvis syftar vi på att nivån på kraven av eftertänksamhet vid analysen blir större för varje iteration. Tanken med detta är att utvecklarna (som antas aldrig ha gjort en konsekvensanalys förr) inte ska behöva ta ett för stort steg direkt utan känna sig fram och märka tydliga skillnader under kursens gång. Med denna studien avser vi att undersöka om SCRUM går att kombinera med ett XP-projekt och framförallt i ett projekt inom kursen EDA260. Våran avsikt är att underlätta processen (eftersom det är just den som SCRUM inriktar sig på) under utveckling. Vi vill också undersöka om konsekvensanalys är vettigt att använda sig utav i agil utveckling eller om det medför en för stor belastning. I den här artikeln kommer vi beskriva SCRUM i kapitel 2 samt hur det kan integreras i XP i kapitel 4 samt beskriva konsekvensanalys i kapitel 3 och dess användande i agila projekt i kapitel 5. En sammanfattning finns i kapitel 6. Referenser är presenterade i slutet på artikeln, vissa av referenserna är andrahandsreferenser som har gett bakgrund men inte har blivit använda direkt i rapporten (och därav aldrig nämnda). 3

6 Kapitel 2 SCRUM 2.1 Vad är SCRUM? SCRUM är ett sätt att arbeta på, det är inte en metod utan snarare ett ramverk [1]. Vilket betyder att inget är satt i sten. Det är upp till varje team hur de vill implementera de delar som det talas om i SCRUM på det sätt som passar dem bäst i just deras situation. Situationen i fråga kan mycket väl förändras och likaså kommer principerna man talar om i SCRUM förandras med den. I stora drag är SCRUM en agil infallsvinkel på mjukvaruutveckling och har mycket gemensamt med andra metodiker som t.ex. XP. Men med den stora skillnaden att man inte lägger någon tyngd vid utvecklingsmetodik så som parprogrammering, enkel design o.s.v., utan koncentrerar sig enbart på processen, d.v.s. planering, upplägg o.s.v. [8]. Ett SCRUM-team ska vara självorganiserat i den mån att det inte finns någon direkt teamledare som styr. Alla medlemmar i teamet är med och tar gemensamma beslut angående vad som ska göras och hur det ska göras. Samt alla som behöver blandas in blir inblandade när ett beslut ska genomföras. Trots detta finns det roller i ett SCRUM-team [3], särskilt dessa: ScrumMaster Någon som agerar coach till teamet för att få dem att arbeta så smidigt som möjligt och på sin högsta nivå. Product owner En representant från rörelsen, kunderna och användarna som ser till att kraven följs och att det är rätt produkt som blir utvecklad. Utvecklare Programmerare, designers och folk med specialkunskaper. I SCRUM arbetar man i sprints, varje sprint börjar med att teamet levererar ett löfte om vad som ska vara klart efteråt. Efter varje sprint levereras de utlovade delarna, kodade, testade och integrerade i systemet som utvecklas. 2.2 Djupgående terminologi SCRUM liksom många andra metodologier och ramverk för att arbeta innehåller en hel del termer med en specifik innebörd, då SCRUM som tidigare nämnts bara är ett ramverk för utveckling i team så är inga av dessa termer exakta, utan snarare författarnas egna tolkningar. 4

7 Daglig sprint Sprint 1-4 veckor Produkt backlog Sprint backlog Aktuell release Figur 2.1: SCRUM process Sprint En sprint i SCRUM är en tidsperiod som brukar vara mellan en vecka och en månad. Undersökningar har visat att det är vanligast med två veckor. Under denna tiden är målet för teamet att klara av ett visst antal uppgifter som man kommer fram till i början av sprinten Produkt backlog En produkt backlog är en enkelt beskriven lista på vad kunden vill ha, med kundens terminologi. Det är med en sådan alla SCRUM projekt börjar. Den ska innehålla alla krav, stories, funktioner etc. Varje krav, story eller funktion bör vara beskriven med ett antal fält [3]: ID Ett vanligt automatiskt inkrementerat nummer som kan identifiera varje story. Namn Ett kort och beskrivande namn som lätt skiljer storyn från andra stories. Prioritet Ett nummer talar om hur viktig storyn är relativt alla andra stories. Kan bestämmas i vilket spann som helst bara man håller sig inom det under hela projektet. Inledande estimering Ett mått på hur lång tid man uppskattar att storyn kommer ta att implementera relativt alla andra stories. Även här ett nummer i vilket spann som helt så länge man är konsekvent. Demonstration En kort beskrivning på hur man kan demonstrera storyn när den är klar, D.v.s. hur den är tänkt att fungera. Anteckningar Annan information som inte passar i något av de andra fälten. Ibland uppkommer det beroende som kunden inte uttryckligen har ett krav på men som krävs för att implementera andra krav, dess kallas för tekniska stories. Vanligt är att dessa läggs till i listan på kundens krav för att underlätta logistiken i projektet. Men som sagt så är SCRUM endast ett ramverk och det är fullt möjligt att lägga till fler fält vid behov samt ta bort fält som känns överflödiga. 5

8 2.2.3 Sprint planering Inför varje sprint behövs det en bra och utförlig plan på vad som ska göras klart under sprinten [3]. ScrumMastern håller då ett möte för att klargöra kundens förväntningar och krav, samt komma fram till hur många man-timmar man har att jobba med, för att man ska veta hur många stories man räknar med att klara av. Det är under planeringsmötet som estimeringen av stories sker. Det finns många olika sätt att estimera och alla är förmodligen lika bra i den situation som den är anpassad för. Vilken man väljer är upp till ScrumMastern och ofta så experimenteras det för att komma fram till vilken det är. Kunden bör också närvara för att prioritera vilka stories som bör göras först och beroende på hur de estimerades även förändra prioriteringen om det behövs. Huvudmålet är att utvecklarna ska kunna jobba ostört under hela sprinten och på så vis uppnå maximal produktivitet. Det är därför viktigt att utvecklarna tänker igenom varje story tillräckligt för att komma på eventuella frågor redan då och på så vis spara den tid det tar att kontakta kunden senare under utvecklingen, även kundens tid är ju dyr. Under mötet bestäms även hur lång nästa sprint ska vara. Generellt sätt är en kortare sprint att föredra, dock inte så kort att ingenting hinns med för att man inte får upp farten. Kort sprint = kort feedback cykel = frekventare leveranser = frekventare kundfeedback = mindre tid spenderad i fel riktning = snabbare inlärning Normalt är att ha lika långa sprinter under hela projektet men ibland tar det en sprint eller två innan man har bestämt sig för vilken längd som passar bäst i just det projektet. Men liksom tidigare är det fritt fram att ändar uppfattning under projektets gång. Att ha ett kollektivt mål under en sprint gör så att hela gruppen arbetar mer tillsammans för att nå det. Ett mål är inte alltid så lätt att formulera och vid brist på ett är det bättre med ett halvdant mål än inget alls, det kan t.o.m. vara imponera på företagsledningen Burn down chart Ett burn down chart är en graf som utrycker t.ex. en iterations progress i antal estimerade poäng mot tiden [3]. I figur 2.2 visas ett exempel på ett burn down chart, på den horisontella axeln har vi enheten tid och på den vertikala axeln antal återstående estimerade poäng. Målet är att man ska veta om man ligger bra till i tiden genom att använda sig utav den raka linjen som går genom grafen. Efter iteration fyra kan man se att avståndet mellan följelinjen och den verkliga linjen blir allt för stor, det vill säga, det var för mycket att göra. Detta åtgärdades av att ScrumMastern tillsammans med kunden valde bort stories som var lågprioriterade och på så vis ledde linjen tillbaks där man ville se den. Likaså hade en omvänd situation krävt att nya stories skulle tillkomma. Det finns även alternativet att använda sig utav kalkylblad för att på ett enklare sätt kunna producera en graf med automatiskt ritad medianlinje (som används för att se när den riktiga linjen förväntas korsa x-axeln och på så vis ge ett estimat på hur man ligger till i förhållande till den planerade sluttiden). 6

9 Poäng Tid Figur 2.2: Exempel på burn down chart Sprint backlog En sprint backlog börjar med att se ut precis som en produkt backlog fast innehåller endast de stories som teamet planerar att genomföra under kommande sprint. Efter hand har ScrumMastern i uppgift att bocka av de stories som är klara samt uppdatera estimeringarna efter hand för att på så vis få en klar bild över hur långt sprinten är gången. Dessa uppgifter överförs till en burn down chart. [3] Taskboard Under projektets gång brukar man använda sig av en tavla eller whiteboard för att illustrera vilka stories som finns att göra osv. Denna brukar kallas för taskboard [3], se figur 2.3 för ett exempel på hur det kan var strukturerat. Exemplet är uppdelat i fälten: icke påbörjade stories, påbörjade stories, klara stories, oplanerade stories (tekniska stories), burn down chart, nya stories (om de gamla tar slut). Den fungerar på det viset att en utvecklare plockar ett storykort från de icke påbörjade och flyttar det till påbörjat när han ska implementera den. När han är klar flyttar han den till klara stories och fyller i burn down charten så att den blir uppdaterad Daglig SCRUM Det dagliga SCRUMet är ett möte som, liksom termen antyder, hålls dagligen. När under dagen det hålls är upp till teamet och framför allt ScrumMastern. I stora drag är det antingen på morgonen innan utvecklarna har dragit igång med dagens arbete eller på eftermiddagen innan dagen tar slut. För- och nackdelar finns med båda och det är åter igen upp till teamet vad som passar bäst i den relevanta situationen. Termen stand up meeting är också vanlig och går helt enkelt ut på att den dagliga SCRUMen utförs stående för att alla ska vara så vakna på som möjligt och få mötet avklarat så snabbt som möjligt. Mötet är till för att prata om det som har gjorts sedan senaste mötet samt diskutera framtida händelser så som implementeringsförslag på stories eller förslag på förändringar. 7

10 Icke påbörjade stories Påbörjade stories Klara stories Burn down chart Oplannerade stories Nya stories Figur 2.3: Exempel på burn down chart 8

11 Kapitel 3 Konsekvensanalys 3.1 Vad innebär konsekvensanalys? Liksom ordet antyder så innebär konsekvensanalys en analys av konsekvenser vid förändring av t.ex. klasser eller metoder och ofta dokument som manualer o.s.v.. Med komplexiteten som de flesta av dagens projekt bär med sig är det väldigt nyttigt att se till så att man har en väl fungerande konsekvensanalys. Som på ett strukturerat sätt går igenom det som behöver förändras och på så vis ger en mer korrekt estimering av förändringen. Det som man vill uppnå efter en konsekvensanalys är att man vill veta vilken del av koden som måste testas om, vilken del av koden som måste skrivas om och få en bättre tidsestimering på det som ska implementeras [9]. På så vis minimeras antal fel i koden samt effektiviteten förbättras. 3.2 Olika typer av konsekvensanalyser När man pratar om konsekvensanalys för mjukvaruutveckling brukar man dela upp begreppen i två fack, det ena är statisk konsekvensanalys och det andra är dynamisk konsekvensanalys (som båda är en del utav vad som också brukar kallas beroendeanalys). Skillnaden är att man vid statisk konsekvensanalys analyserar källkoden för att på så vis kunna anta olika utfall vid körning av koden, när man istället analyserar utfallen vid en dynamisk konsekvensanalys. Fördelen med statisk konsekvensanalys är att den som analyserar får tänka igenom källkoden mer ingående och på så vis får en bättre förståelse, dock med nackdelen att det ofta slutar i en all för fingranulär analys. Den dynamiska ansatsen ger och andra sidan en mer precis analys men dock med nackdelen att koden i sig inte granskas i samband med analysen. 9

12 Kapitel 4 SCRUM + XP 4.1 Bakgrund Scrum är ett av de sätten att arbeta i team som blommat ut på senare år, det används flitigt ute i industrin. SCRUM är som tidigare nämnts ett ramverk (snarare än en arbetsmetod) med tyngdpunkt på den administrativa processen och med målet att maximera avkastning på investering. Med andra ord innebär det att i SCRUM finns det principer för att hantera utvecklingen medan de principer som vi använder oss av från XP ska garantera oss en hög standard. Ken Schwaber (som tillsammans med Jeff Sutherland formulerade den första versionen av SCRUM) och Kane Mar har tidigare gjort ett försök i att sammansvetsa SCRUM med XP i ett mjukvaruprojekt [8]. Vi har som mål att försöka applicera deras metodik på kursen EDA Empiri Eftersom varje sprint inte var längre än en dag kändes det överflödigt att försöka integrera dagliga sprintar i detta projektet. Det innebär att den dagliga SCRUMen i vårt fall reflekterar en hel iteration/sprint och inte riktigt är så som en daglig SCRUM är tänkt. Utan i stället tog upp delar av det som bör tas upp under en sprint planering. För att till så stor del som möjligt imitera en Burn down chart använde vi det inbyggda verktyget i Trac (se fig 4.1 för en skärmdump från iteration två) för att lägga in varje story och task, vilken ger oss en procent på hur långt vi har kommit under varje iteration. Vi kan gissa på den återstående tiden men inte få en så klar tid som det är meningen att man ska få. Våra veckomöten och andra sidan reflekterar i större drag det som i SCRUM kallas för sprint planering eftersom det är då vi estimerar stories och planerar inför nästkommande iteration/sprint. Under varje iteration/sprint fanns det stories uppsata på väggen under rubrikerna klara, prio 1 och prio 2. För att försöka imitera en taskboard. 10

13 Figur 4.1: Skärmdump från Tracen över en implementation av burn down chart 4.3 Slutsats Eftersom det börjas på flera stories sammtidigt så kommer det medföra att, enligt ett Burn down chart, det inte blir gjort något alls förrän efter ett par timmar. Vilket gör att tidsestimeringen som Burn down chart tillhandahåller blir väldigt labil och näst intill omöjlig att använda. Detta hade kunnat åtgärdas med längre iterationer, precis som det är meningen att det ska vara på en arbetsplats. Tillsammans med en Sprint backlog fann vi dock att detta gav en tillräckligt överskådlig process med tanke på den korta tiden som det skulle täcka. Vi anser att det var tillräckligt med att sätta upp stories på väggen för att efterlikna ett taskboard, eftersom vi ändå inte hade möjligheten att rita ett burn down chart som gav någon vettig information. Hade våran taskboard använts som det var tänkt tror vi att en bra överblick över aktuell iteration/sprint hade varit tydlig, men eftersom eleverna allt som oftast glömde bort att flytta stories till klara delen så fallerade detta till viss del. Detta tror vi kan bero till stor del på att vi som coacher misslyckdes med att definiera story done på ett tydligt sätt. Vi tog för mycket för givet och inser att det är viktigt att vara övertydlig på alla punkter eftersom man inte kan anta att alla ligger på samma nivå i ett team som inte är handplockat. 11

14 Kapitel 5 Konsekvensanalys i agila projekt 5.1 Bakgrund Med kursen konfigurationshantering (EDAN10) i ryggen kändes det naturligt att införa begreppet konsekvensanalys i denna kursen också, eftersom det gång på gång visat sig vara ett väldigt kraftfullt verktyg inte minst inom mjukvarubranchen. Tanken bakom detta var att vi skulle uppnå en bättre kodkvalitet samt färre refaktoriseringar. Vi förväntade oss att det inte skulle bli några speciellt svåra konsekvensanalyser eftersom detta projektet är väldigt linjärt och inför speciellt många tänkbara fällor. 5.2 Empiri Från och med andra veckomötet använde vi oss utav konsekvensanalys i samband med estimeringen av stories. Gruppen delades upp i två mindre grupper som var för sig satt och diskuterade konsekvensanalysen för att komma fram till något som sen kunde jämföras med resultatet från den andra gruppen. Om de två gruppernas konekvensanalys inte överensstämde så gick gruppen igenom det tillsammans och redde ut och diskuterade eventuella oklarheter som kan ha orsakat avvikningen. Eftersom konsekvensanalys mer eller mindre kan göras hur ingående som helst valde vi att lägga det på vad vi ansåg vara en ytlig nivå som borde klaras av utan att ha läst om ämnet i fråga. Tillvägagångssättet som vi ville att vårt team skulle använda var i stil med [9]: Identifiera artefakter som kommer behöva modifieras. Spåra andra artefakter som korrelerar med den aktuella artefakten. Spåra vidare på samma sätt tills inga fler vägar i en tänkt graf hittas. Gå igenom alla spårade artefakter och undersök om de behöver förändras. 12

15 5.3 Slutsats Dock visade det sig att det var en aning för svårt att följa arbetsflödet som vi hade valt. Konsekvensanalysen blev allt som oftast ganska misslyckad och kunde sluta med resultat som: Det här påverkar alla klasser Vilket självklart inte är en speciellt bra och utförlig analys. Detta visade sig dessutom genom fruktansvärda refaktoriseringsproblem som antagligen uppkom till stor del på grund av en undermålig konsekvensanalys. Vid eftertanke tror vi att det hade varit bättre att inte vänta tills iteration två innan man introducerar konsekvensanalys samt att börja i små steg, kanske med enbart punkt ett i listan. 13

16 Kapitel 6 Sammanfattning Eftersom skillnaderna på SCRUM och XP ofta behandlar olika delar av utvecklingen är det en ganska naturlig process att kombinera de båda. Den relativt korta period som denna kursen varar känns dock som lite för kort för att detta ska kunna implementeras på ett smidigt sätt. Men vi är båda övertygade om att idéen är bra och att den förmodligen skulle fungera smärtfritt i ett projekt av den större magnituden. Projekt ute på arbetsplatser använder redan konsekvensanalys och det av en anledning, hade det gjorts grundligt och på rätt sätt i vårat projekt är vi säkra på att det hade gett oss ett annat resultat, ett bättre resultat. En av våra frågor innan projektet började var om konsekvensanalys var värt den extra tiden det tar i ett agilt projekt. Med facit i hand så; nej, det var det inte, vi misslyckades med största sannolikhet av två skäl. För det första så fanns det inte nog med tid på veckomötena för att hinna göra en djupgående analys av varje story och för den andra så saknades kompetensen för att göra en. 14

17 Litteraturförteckning [1] SCRUM development process, Advanced development methods, Ken Schwaber [2] Best Practices in Scrum Project Management and XP Agile Software Development, 2004, Object Mentor, Inc. and Advanced Development Methods [3] Scrum and XP from the Trenches, Henrik Kniberg 2007 C4Media Inc. [4] Agile project management with Scrum, Microsoft Press, Ken Schwaber 2004 [5] Change Impact Analysis for Object-Oriented Programs, Barbara G. Ryder 2001 [6] XP Pocket Guide, Shane Warden 2003 [7] Embracing Change with XP, Kent Beck, IEEE 1999 [8] Scrum with XP, Kane Mar & Ken Schwaber, 22 mars 2002, Prentice Hall [9] Change Impact Analysis, Martin Ward, Software Technology Research Lab De Montfort University 15

SCRUM. Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap

SCRUM. Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap SCRUM Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap 2 Metodik Systematiskt tillvägagångssätt för att garantera utfallet Metodiken behöver passa kontexten och tillgängliga resurser Verifiering av metodiken

Läs mer

Scrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se. Frederik Blauenfeldt Jeppsson. dt06fb8@student.lth.

Scrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se. Frederik Blauenfeldt Jeppsson. dt06fb8@student.lth. Scrum + XP = sant Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se Frederik Blauenfeldt Jeppsson D06, Lunds Tekniska Högskola dt06fb8@student.lth.se 2010-03-02 1 Abstract Scrum och XP

Läs mer

SCRUM. En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte?

SCRUM. En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte? SCRUM En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte? Grundprinciper Projektgruppen organiserar och planerar sitt eget arbete Fokus på verksamhetsnytta Alla krav prioriteras

Läs mer

F7 Agila metoder. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH

F7 Agila metoder. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH F7 Agila metoder EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH 1 XP - Scrum - Kanban Agila metoder Vad innehåller SCRUM Hur skiljer sig XP och SCRUM KANBAN

Läs mer

Scrums användning i Extreme Programming projekt. Lunds Tekniska Högskola D07 Lars-Olof Rydgren EDA270 2011-03-01

Scrums användning i Extreme Programming projekt. Lunds Tekniska Högskola D07 Lars-Olof Rydgren EDA270 2011-03-01 Scrums användning i Extreme Programming projekt Lunds Tekniska Högskola D07 Lars-Olof Rydgren EDA270 2011-03-01 1 Sammanfattning I denna djupstudie givet av kursen Coaching i Programvaruutveckling på Lunds

Läs mer

SCRUM. på fem minuter

SCRUM. på fem minuter SCRUM på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU A simple framework for managing complex projects Traditionella metoder fokuserar på att hålla planen, Scrum inriktar sig på

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

12 principer of agile practice (rörlig)

12 principer of agile practice (rörlig) X-treme programming 12 principer of agile practice (rörlig) Ge nöjd kund genom tidig och kontinuerliga leveranser Den viktigaste punkten som betyder att min vill ha kontinuerlig feedback Välkomna sena

Läs mer

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell.

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell. Vattenfallsmodellen SCRUM Analys Kallas också linjär sekventiell modell Introduktion Design Kod Test Rational Unified Process Agile DSDM Adaptive Software Development Crystal Feature-Driven Development

Läs mer

Agil programutveckling

Agil programutveckling Agil programutveckling Pontus Evertsson D00, Lunds Tekniska Högskola d00pe@efd.lth.se Anna Jennerheim D00, Lunds Tekniska Högskola d00aj@efd.lth.se 2003-05-15 1 1. Inledning 3 2. Extreme Programming (XP)

Läs mer

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...

Läs mer

SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker

SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker Phut Tran D01, Lund Tekniska Högskola d01pt@efd.lth.se 21 februari 2006 Innehållsförteckning ABSTRACT... 3 1 INLEDNING... 4 2 VAD ÄR EN LÄTTVIKTSMETODIK?

Läs mer

Therese Hansson & Magnus Jonsson. Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt

Therese Hansson & Magnus Jonsson. Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt Magnus Jonsson & Therese Hansson Flerårig erfarenhet från ett globalt utvecklingsprojekt där vi införde Agile & Scrum metodik i hela organisationen

Läs mer

En studie om parprogrammering i praktiken

En studie om parprogrammering i praktiken En studie om parprogrammering i praktiken Mia Nyström Karin Wanhainen Johan Rix 29 maj 2002 Sammanfattning Parprogrammering är en av de mest omdiskuterade grundstenarna i Extreme Programming (XP). All

Läs mer

Kurser och seminarier från AddQ Consulting

Kurser och seminarier från AddQ Consulting Kurser och seminarier från AddQ Consulting Med fokus på kvalitet och effektivitet bidrar vi till att underlätta människors vardag. Kompetensutveckling är nyckeln till framgång för dig som jobbar med test,

Läs mer

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete Projektmetodik II HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik Projektarbete Förväntade resultatet är t.ex. en produkt Vi behöver arbeta med Analys Faktainsamling Genomförande Rapportering

Läs mer

SCRUM och agil utveckling

SCRUM och agil utveckling SCRUM och agil utveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Agile Manifesto We are uncovering better ways of developing software by doing it and helping others do it. Through this work we have come to value:

Läs mer

VIDEODAGBOKEN. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. En dagbok i videoform online. Robert Forsgren (rf222ce) UD12 2013-06-05

VIDEODAGBOKEN. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. En dagbok i videoform online. Robert Forsgren (rf222ce) UD12 2013-06-05 VIDEODAGBOKEN En dagbok i videoform online. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Robert Forsgren (rf222ce) UD12 2013-06-05 Abstrakt: Den här rapporten kommer ta upp mitt projekt Videodagboken, en dagbok

Läs mer

SCRUM och mycket mer

SCRUM och mycket mer Typ av dokument Anvisning Skapad Senaste uppdatering 2008-01-27 2008-11-13 1 (5) Sida 1 Det minsta möjliga? SCRUM och mycket mer Om man nu vill vara agile och inte har allt tid i världen, vad skall man

Läs mer

Agil projektmetodik Varför och vad är det?

Agil projektmetodik Varför och vad är det? Agil projektmetodik Varför och vad är det? Boris Magnusson Datavetenskap LTH 2016-02-08 Lite större projekt Sträcker sig över tid Involverar många deltagare som behöver arbeta parallellt Planeras - delas

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

Deluppgift 2 Kravhantering a) (2p) När man diskuterar krav brukar man ange två olika typer av krav. Beskriv dessa och ge exempel.

Deluppgift 2 Kravhantering a) (2p) När man diskuterar krav brukar man ange två olika typer av krav. Beskriv dessa och ge exempel. Page 1 (5) Hemuppgift 1DV404 150115-150118 Deluppgift 1 Processmodeller a) (4p) Alla mjukvaruutvecklare följer någon form av utvecklingsprocess i sitt arbete. Diskutera vad organisationer brukar ange som

Läs mer

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling TDP023 Projekt: Agil systemutveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Tre moment Projekt 8hp Marknadsföring av produkt 2hp Kopplat till projektarbetet Individuell rapport 2hp Kopplat till projektarbetet

Läs mer

TDDD26 Individuell projektrapport

TDDD26 Individuell projektrapport TDDD26 Individuell projektrapport Kort beskrivning av projektet Vi hade som projekt att utveckla en digital media servicer som skulle hjälpa filmentusiasten att organisera sitt filmbibliotek. Programmet

Läs mer

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders

Läs mer

Projectbase en generell projektmodell

Projectbase en generell projektmodell Projectbase en generell projektmodell ProjectBase 2.0 anpassad för Projectplace Projectbase är en generell projektmodell som effektiviserar planering och styrning av projekt oavsett typ och storlek. Denna

Läs mer

HÖSTTERMINEN. Scrum STF INGENJÖRSUTBILDNING AB. Vi vidareutbildar ingenjörer och tekniker. Din partner för livslångt lärande

HÖSTTERMINEN. Scrum STF INGENJÖRSUTBILDNING AB. Vi vidareutbildar ingenjörer och tekniker. Din partner för livslångt lärande STF INGENJÖRSUTBILDNING Vi vidareutbildar ingenjörer och tekniker Scrum STF KOMPETENSINFO NR 63/2011 HÖSTTERMINEN STF INGENJÖRSUTBILDNING AB Din partner för livslångt lärande WWW.STF.SE Scrum i praktiken

Läs mer

KANBAN på fem minuter

KANBAN på fem minuter KANBAN på fem minuter Svårt att få saker färdiga? Ständiga utryckningar och snabbfixar! När ska jag jobba i mina projekt? Pappershögarna bara växer två nya uppgift er för varje sak jag får klar. Nu har

Läs mer

VIMENTIS VIP. FÖR STARTUPS & SMÅFÖRETAGARE Med hjälp utav Vimentis VIP kommer en helt ny värld att öppnas upp för dig som företagare.

VIMENTIS VIP. FÖR STARTUPS & SMÅFÖRETAGARE Med hjälp utav Vimentis VIP kommer en helt ny värld att öppnas upp för dig som företagare. FÖR STARTUPS & SMÅFÖRETAGARE Med hjälp utav Vimentis VIP kommer en helt ny värld att öppnas upp för dig som företagare. VIMENTIS VIP Tillväxtprogram med fokus på försäljning Med Vimentis VIP blir försäljningen

Läs mer

F9 del B Organisatoriskt. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson Datavetenskap, LTH

F9 del B Organisatoriskt. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson Datavetenskap, LTH F9 del B Organisatoriskt EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson Datavetenskap, LTH 1 Projektet - moment Projektstartsmöte 6 Iterationer (en per vecka) - 10-12 team - 12-14 personer

Läs mer

I detta avsnitt beskrivs vart parprogrammering appliceras, hur det ska fungera och även i vilket projekt det introduceras i.

I detta avsnitt beskrivs vart parprogrammering appliceras, hur det ska fungera och även i vilket projekt det introduceras i. PARPROGRAMMERING Mikael Möller, dt07mm5@student.lth.se 2011-02-28 Abstrakt Parprogrammering är ett arbetssätt där två programmerare arbetar tillsammans vid en dator med en uppgift. Studien behandlar frågor

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Produktägarens roll i Scrumprojekt

Produktägarens roll i Scrumprojekt Produktägarens roll i Scrumprojekt Kandidatuppsats 15 högskolepoäng, SYSK02 i informatik Framlagd: maj, 2013 Författare: Rebecka Merkel, Kristina Wendel Handledare: Lars Fernebro Examinatorer: Markus Lahtinen,

Läs mer

Scrum i praktiken Tillämpning inom Gripen demonstrator. Fredrik Lorentzon & Marcus Frejd 2010-11-11 SESAM

Scrum i praktiken Tillämpning inom Gripen demonstrator. Fredrik Lorentzon & Marcus Frejd 2010-11-11 SESAM Scrum i praktiken Tillämpning inom Gripen demonstrator Fredrik Lorentzon & Marcus Frejd 2010-11-11 SESAM Agenda Vilka är Fredrik och Marcus? Gripen demonstratorprogram i korthet Varför och hur införde

Läs mer

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec 1 2 Innehåll Introduktion... 4 Standarder... 5 Översikt: Standarder... 6 1058.1-1987 IEEE Standard för Software Project Management Plans... 7 Ingående dokument... 8 Syfte och struktur... 9 ITIL... 10 ITIL

Läs mer

SCRUM på Riksarkivet. Magnus Welander / 2011-05-26

SCRUM på Riksarkivet. Magnus Welander / 2011-05-26 SCRUM på Riksarkivet Magnus Welander / 2011-05-26 Agenda Metoden SCRUM Erfarenheter från Riksarkivet Sverige Metoden SCRUM Varför agile? Källa: Standish Group Önskedrömmar Kunden vet vad de vill ha Utvecklarna

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Slutrapport för Pacman

Slutrapport för Pacman Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Datavetenskap Opponenter Johan Kärnell och Linnea Hjalmarsson Respondenter Agni Rizk och Tobias Eriksson Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Oppositionsrapport, C-nivå Report 2011:06 1. Generell

Läs mer

Djupstudie - Datorbaserade system för tracking

Djupstudie - Datorbaserade system för tracking Djupstudie - Datorbaserade system för tracking Torbjörn Lundberg, dt05tl3 Joakim Svensson, dt05js8 18 februari 2008 Sammanfattning Tracking är ett hjälpmedel inom projekt för att hålla reda på information

Läs mer

Scrum. på fem minuter

Scrum. på fem minuter Scrum på fem minuter Det talas mycket om scrum och lättrörliga metoder just nu A simple method for the management of complex projects... Äldre metoder fokuserar på att hålla tidsplanen, scrum inriktar

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

ALM Live: Scrum + VSTS

ALM Live: Scrum + VSTS ALM Live: Scrum + VSTS Explained and distilled for Everyone! Micael Herkommer micael.herkommer@inexor.se Introduktion Micael Herkommer Developer Coach & Solutions Architect INEXOR EPiServer Professional

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

AGILA METODER. (för oss som inte kodar) Nina Berlin

AGILA METODER. (för oss som inte kodar) Nina Berlin AGILA METODER (för oss som inte kodar) Nina Berlin Agila värderingar 1. Individer och interaktioner framför processer och verktyg 2. Fungerande programvara framför omfattande dokumentation 3. Kundsamarbete

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

TDDI02. Programmeringsprojekt. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU

TDDI02. Programmeringsprojekt. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU TDDI02 Programmeringsprojekt. Föreläsning 3 Jonas Lindgren, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Verifikation, Validering och Testning XP Extreme Programming Vad är ett fel? I engelskan

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Många vinster med väl fungerande LPA

Många vinster med väl fungerande LPA SLUTKONFERENS Många vinster med väl fungerande LPA Den tredje december arrangerade Skolverket slutkonferensen i projektet Lärande på arbets plats i Norden, som drivits på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Läs mer

PROTOKOLL 2014-12-15. a. Mötet öppnades av programansvarige Morgan Rydbrink. a. Dagordningen godkändes efter att punkt 9a Valfria kurser lagts till.

PROTOKOLL 2014-12-15. a. Mötet öppnades av programansvarige Morgan Rydbrink. a. Dagordningen godkändes efter att punkt 9a Valfria kurser lagts till. PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGNER Tid: 2013-12-15, Klockan 09.00 Plats: Kalmar Nyckel (Morgan Rydbrinks kontor) samt via Skype Närvarande: Morgan Rydbrink, Calle Karlsson, Erik Nilsson, Erik Nilsson, Oliver

Läs mer

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Daniel Leonardsson dale0010@student.umu.se Kajsa Persson kape0038@student.umu.se I samarbete med Svensk Maskinprovning,

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Objektorienterad programmering

Objektorienterad programmering Objektorienterad programmering Emil Ahlqvist (c10eat@cs.umu.se) Didrik Püschel (dv11dpl@cs.umu.se) Johan Hammarström (c08jhm@cs.umu.se) Hannes Frimmel Moström (c10hml@cs.umu.se) 1 1. Introduktion 1.1 Objektorienterad

Läs mer

Vid funderingar, frågor eller behov av stöd kontakta gärna Utvecklingsenheten via funktionsbrevlådan utvecklingsenheten.pv@lul.

Vid funderingar, frågor eller behov av stöd kontakta gärna Utvecklingsenheten via funktionsbrevlådan utvecklingsenheten.pv@lul. Här finns plats för dina anteckningar: Förslag på tillvägagångssätt för införande av klinisk process Artros höft/knä, Diabetes typ 2, KOL Processtart: Behov av att arbeta i enlighet med kliniska processen

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Scrum. på fem minuter

Scrum. på fem minuter Scrum på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU STÄLL DIG FÖLJANDE FRÅGOR A simple method for the management of complex projects... Äldre metoder fokuserar på att hålla planen,

Läs mer

Integrerat ingenjörsprojekt

Integrerat ingenjörsprojekt Integrerat ingenjörsprojekt TNIU21 Kursmål Studenten skall efter genomgången kurs kunna arbeta efter en projektmodell i en autentisk situation medverka aktivt och väl fungerande i en projektgrupp utveckla

Läs mer

Viktigt att tänka på!

Viktigt att tänka på! Hej läsare! För att bygga muskler krävs två saker. Ett energiöverskott och en väldigt nedbrytande träning av muskelmassan (så att kroppen sedan vill överkompensera och bygga upp ny samt extra muskelmassa).

Läs mer

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en

Läs mer

för spejarscoutprogrammet

för spejarscoutprogrammet för spejarscoutprogrammet Innehåll 1. Inledning 3 2. Hur man tar ibruk spejarprogrammet på ett smidigt sätt 4 3. Samarbete med äventyrsscoutavdelningen 8 4. Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar 9

Läs mer

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till

Läs mer

Webbstudieplatsen Moodle

Webbstudieplatsen Moodle Webbstudieplatsen Moodle Manual för studenter http://moodle.hv.hik.se Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar Peter Diedrichs, peter.diedrichs@hik.se Version 1.2, 8 juni 2007 Förslag och synpunkter

Läs mer

Tentamen IE1204 Digital design

Tentamen IE1204 Digital design Tentamen IE1204 Digital design Underkända tentander orsak? 2014 januari, TIDAB, TKOMK och TIEDB Anders Sjögren, as@kth.se, KTH ICT, 2014-01-31 Underlaget bygger på en icke anonym enkät till de studenter

Läs mer

Scrum Scrum. en beskrivning. a description. V 2012.12.13 2012 Scrum Alliance,Inc 1

Scrum Scrum. en beskrivning. a description. V 2012.12.13 2012 Scrum Alliance,Inc 1 " Scrum Scrum en beskrivning a description 1" 1 Scrums principer Värderingar från Agile Manifesto Scrum är mest känt av de agila arbetssätten. Agile Manifesto utgör en gemensam bas för att arbeta agilt

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Agilt arbetssätt i komplexa organisationer. Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27. www.it-huset.se

Agilt arbetssätt i komplexa organisationer. Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27. www.it-huset.se Agilt arbetssätt i komplexa organisationer Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27 Ord från en företagsledare Ett bra genomförande är 90 procent av framgången och strategin 10, varav magkänslan är

Läs mer

Studie av estimeringstekniker för Extreme Programming. F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola

Studie av estimeringstekniker för Extreme Programming. F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola Studie av estimeringstekniker för Extreme Programming F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola dt08fs5@student.lth.se 27 februari 2012 Sammanfattning Den här studien syftar på att analysera ett fåtal estimeringsteknikers

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Kanban i Extreme Programming

Kanban i Extreme Programming Kanban i Extreme Programming N. Fors och N. Hansson D06, Lunds Tekniska Högskola [niklas.fors niklas.hansson.06]@gmail.com 2mars2010 Abstract Kanban is a scheduling approach from the work philosophy just-intime

Läs mer

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.

Läs mer

I SaMa Ledarutveckling AB har medarbetarna, med programmet Personligt Ledarskap som bas, coachat över 1.000 personer alla typer av företag.

I SaMa Ledarutveckling AB har medarbetarna, med programmet Personligt Ledarskap som bas, coachat över 1.000 personer alla typer av företag. I SaMa Ledarutveckling AB har medarbetarna, med programmet Personligt Ledarskap som bas, coachat över 1.000 personer alla typer av företag. Vi arbetar med ett unikt handlingsinriktat träningsprogram för

Läs mer

Konsekvensanalys av införande av kandidatarbete inom EF-nämndens civilingenjörsprogram. Utkast Ver 1.

Konsekvensanalys av införande av kandidatarbete inom EF-nämndens civilingenjörsprogram. Utkast Ver 1. Konsekvensanalys av införande av kandidatarbete inom EF-nämndens civilingenjörsprogram. Utkast Ver 1. Inledning Detta dokument utgör EF-nämndens svar på uppdraget att undersöka möjligheterna att införa

Läs mer

Tentamen. 2D4135 vt 2005 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Lördagen den 28 maj 2005 kl 9.00 14.

Tentamen. 2D4135 vt 2005 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Lördagen den 28 maj 2005 kl 9.00 14. Tentamen 2D4135 vt 2005 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Lördagen den 28 maj 2005 kl 9.00 14.00, sal E33 Tentan har en teoridel och en problemdel. På teoridelen är inga hjälpmedel

Läs mer

No Oscillations Corporation. Efterstudie. Optimal Styrning av Autonom Racerbil. Version 0.1 Författare: Sofia Johnsen Datum: 20 december 2013

No Oscillations Corporation. Efterstudie. Optimal Styrning av Autonom Racerbil. Version 0.1 Författare: Sofia Johnsen Datum: 20 december 2013 No Oscillations Corporation Efterstudie Optimal Styrning av Autonom Racerbil Version 0.1 Författare: Sofia Johnsen Datum: 20 december 2013 Status Granskad Sofia Johnsen 2013-12-12 Godkänd Projektidentitet

Läs mer

Projekt. Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört 2010.

Projekt. Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört 2010. Projekt Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll Ett projekt inom livsmedelsavdelningen Genomfört 2010. Författare: Margareta Söderstedt Margareta Jonsson 2 Sammanfattning Dagens livsmedelslagstiftning

Läs mer

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) 1 Gå igenom agenda Var tydlig med praktikaliteter (toaletter, lokal för fika etc.) (2 min) 2 Gå igenom kursens utgångspunkter med

Läs mer

Testdriven utveckling. Magnus Jonsson Siemens Medical Solutions

Testdriven utveckling. Magnus Jonsson Siemens Medical Solutions Testdriven utveckling Magnus Jonsson Siemens Medical Solutions 2 Soarian Stort projekt, ca 400 personer i projektet Distribuerad utveckling i USA, Indien och Sverige Web baserat lösning med admin client

Läs mer

Motivering och kommentarer till enkätfrågor

Motivering och kommentarer till enkätfrågor ga 2 Motivering och kommentarer till enkätfrågor Kön Valet av denna variabel grundar sig på att vi vill se om det finns några skillnader mellan kön och hur de rekryterar. Kommentar: Vi hörde på namnet

Läs mer

Objektorienterad programmering, analys och design med Java, 5p 2D4135, vt 2006. Kursprogram

Objektorienterad programmering, analys och design med Java, 5p 2D4135, vt 2006. Kursprogram Objektorienterad programmering, analys och design med Java, 5p 2D4135, vt 2006 Kursprogram Kursens mål är att ge dig kunskaper om begreppen och principerna inom objektorienterad programmering kunskaper

Läs mer

Risksituationer vid studier

Risksituationer vid studier PIE. EKI. Linköpings universitet. 1 Artikel A9 i serien Att komma igång och bli klar i tid Risksituationer vid studier En risksituation i studier är när sannolikheten att du skall gå ifrån dina uppgjorda

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3 stockholm.se Sida 2 (11) Innehåll Introduktion 3 Beskrivning av arbetssätt 4 Interaktiv karta 4 Poängsystem 5 Troféer/Medaljer/ Badges 5 Genomförande av arbetssätt 6 Del 1: Individuell förberedelse 6 Del

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

725G61 - Laboration 7 Implementation av ett API. Johan Falkenjack

725G61 - Laboration 7 Implementation av ett API. Johan Falkenjack 725G61 - Laboration 7 Implementation av ett API Johan Falkenjack December 13, 2013 1 Inledning Hittills i kursen har vi tittat på grundläggande programmering och grundläggande objektorientering. I den

Läs mer

MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS

MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS MICROSOFT DYNAMICS NAV NAVCITE PROAPPS KOMPLETT MOLNBASERAT AFFÄRSYSTEM FÖR ELINSTALLATÖREN KOMPLETT MOLNBASERAT AFFÄRSSYSTEM FÖR ELINSTALLATÖREN VÅRA LÖSNINGAR FUNGERAR

Läs mer

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54006-20132) Antal svarande = 18

Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT2014-54006-20132) Antal svarande = 18 Thomas Padron-Mccarthy Datateknik B, Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) (DT0-006-0) Antal svarande = 8 Svarsfrekvens i procent =.7 Utvärderingsresultat Teckenförklaring Relativa frekvenser

Läs mer

Att göra investeringskalkyler med hjälp av

Att göra investeringskalkyler med hjälp av MIO040 Industriell ekonomi FK 2013-02-21 Inst. för Teknisk ekonomi och Logistik Mona Becker Att göra investeringskalkyler med hjälp av Microsoft Excel 2007 Förord Föreliggande PM behandlar hur man gör

Läs mer

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket.

Synpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket. Er beteckning 2015/015968 Arbetsmiljöverket 11219 Stockholm Remissvar Förslag till föreskrifter om elektromagnetiska fält samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Medlemsorganisationerna inom

Läs mer

5 genvägar till mer muskler

5 genvägar till mer muskler 5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,

Läs mer

Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter

Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter Datavetenskap Opponenter: Daniel Jansson Mikael Jansson Respondenter: Mats Almgren Erik Hansen Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter Oppositionsrapport,

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Habo Friidrott 04 Introduktionsträff

Habo Friidrott 04 Introduktionsträff Habo Friidrott 04 Introduktionsträff Innehåll Friidrottens utbildningar - åldersanpassad träning 2 Vision, Värdegrund, Verksamhetside, Ledarfilosofi 5 Friidrottens pedagogik - instruktionsmetodik 6 Att

Läs mer

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.

Programmering. Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik. Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers. Programmering Seminarier i datavetenskap, datorteknik och informationsteknik Niklas Broberg niklas.broberg@chalmers.se 2015-09-24 Hur många från Datavetenskap? Datateknik? Informationsteknik? Översikt

Läs mer