Scrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola Frederik Blauenfeldt Jeppsson.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Scrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se. Frederik Blauenfeldt Jeppsson. dt06fb8@student.lth."

Transkript

1 Scrum + XP = sant Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola Frederik Blauenfeldt Jeppsson D06, Lunds Tekniska Högskola

2 Abstract Scrum och XP är två agila metoder för programvaruutveckling. Båda metoder beskriver praktiker för agil mjukvaruutveckling men ur olika perspektiv. Scrum fokuserar på att förbättra utvecklingsprocessen medan XP lägger mer tyngd på att höja kvaliteten på mjukvaran som utvecklas. Denna rapport undersöker om Scrum kan införas i ett litet XP-projekt för att förbättra utvecklingsprocessen. Många av Scrums praktiker lämpar sig speciellt bra i storskaliga organisationer, men vår studie visar att Scrum och XP är en vinnande kombination även i små projekt. 2

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Kursprojektet XP Scrum Metod Hypotes Resultat Slutsats Referenslista A1 Terminologi A2 Enkät

4 1 Inledning I moderna mjukvaruutvecklingsprojekt har agila utvecklingsmodeller blivit allt mer populära de senaste åren. Två av de mest populära är extreme Programming (XP) och Scrum. Båda modeller beskriver process och praktiker för agil mjukvaruutveckling men ur två olika perspektiv; XP ur utvecklarnas perspektiv och Scrum från projektledningsperspektivet. I många projekt används trots detta uteslutande en av modellerna utan att ge praktikerna från den andra en tanke. Från erfarenheter av att jobba i projekt som, om än inte uttalat, använder sig av praktiker från båda har vi fått en annan bild - den att de två kan fungera i symbios. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka praktiker från Scrum-modellen som passar i ett litet XP-projekt. Vissa ändringar till de olika praktiker vi har valt att studera har dock gjorts för att passa projektet. Kapitel 2 beskriver kursprojektet för studien, samt metoderna XP och Scrum. I kapitel 3 redogörs för hur studien ska gå till väga. Hypotesen för studien beskrivs i kapitel 4 och resultaten tas upp i kapitel 5. Resultaten diskuteras i vår slutsats i kapitel 6. Områdesspecifika termer är markerade i kursiv stil och förklaras närmare i texten eller i Appendix A. 2 Bakgrund XP används ofta i moderna mjukvaruprojekt men med större och globala organisationer uppkommer nya svårigheter, svårigheter som Scrum försöker lösa. Vårt mål är att studera hur väl denna kombination fungerar för utvecklingsteam av storleken 8-10 personer. Det har skrivits många artiklar och texter om hur Scrum och XP fungerar och hur användbara metoderna är. Flera studier har jämfört XP och Scrum och vägt deras för- och nackdelar mot varandra men också undersökt huruvida de kan lära av varandra eller kanske till och med kombineras. De flesta fall där detta undersökts har dock förekommit inom stora projekt som har ett behov av att organisera agil utveckling. 2.1 Kursprojektet Arbetet i projektet utförs som en del av kursen EDA260 - Programvaruutveckling i grupp. Syftet med kursen är att ge kunskaper om, och praktisk erfarenhet av, hur man samverkar i ett team för att ta fram en programvaruprodukt. Fokus ligger på metoden extreme Programming, en högiterativ, så kallad agil, utvecklingsprocess som syftar till hållbar utveckling av mjukvara. Kursen tar upp principer för samarbete med beställaren, planering, hållbar design/implementation, testning och leverans. [EDA260 10] 4

5 Kursen består av två delar: teoridelen, där den grundläggande teorin presenteras och testas, och projektdelen där teorin tillämpas i ett projekt bestående av 8-10 personer i ett utvecklingsteam. Arbetet i projektet är uppdelat på tretton tillfällen där det första är ett projektstartmöte där projektet och medlemmarna i teamet presenteras. De övriga tolv tillfällena är uppdelade över sex veckor och utgörs av ett planeringsmöte á två timmar och en laboration á åtta timmar varje vecka. Under planeringsmötet planeras veckans arbete genom att göra en tidsestimering av olika stories, krav på funktionalitet som ska ingå i programmet, som sedan prioriteras av kunden. I denna kurs är kunden en lärare vid LTH som agerar beställare av systemet och som i denna roll ställer krav på funktionalitet och användning. Efter kundens prioritering görs en uppskattning av hur mycket funktionalitet som kommer att kunna implementeras under nästa laboration och varje utvecklare får en spike att utföra tills nästa mötestillfälle. En spike är en hemuppgift med avsikten att utforska en möjlig lösning på ett problem. Laborationerna sker i en sal utrustad med tillräckligt många datorer för att förse varje par inom teamet med en egen dator. Alla datorer är placerade så att muntlig kommunikation mellan paren kan ske utan ansträngning. Vid enskilda laborationstillfällen skall kunden förses med en fungerande version av systemet, detta görs genom teamet skickar den senaste versionen av systemet till kunden innan en bestämd tid. För att möjliggöra för utvecklarna att rätta till mindre fel brukar denna deadline sättas i ett par timmar innan laborationens slut, detta gör att teamet vid dessa laborationstillfällen har mindre tid att implementera funktionalitet. 2.2 XP Begreppet extreme Programming introducerades först av Kent Beck [Beck 99]. Beck presenterar en metod för att stödja mjukvaruutveckling i moderna agila projekt. Med ett agilt projekt menas ett projekt där krav och prioriteringar kan ändras under utvecklingens gång. Beck bryter ner utvecklingen i tre olika delar: Design, Planering och Utveckling. Inom varje område rekommenderar sedan Beck ett antal metoder eller praktiker som ska följas för att försäkra att slutresultatet håller hög kvalité. För underlätta för utvecklare att jobba parallellt i ett agilt projekt förespråkar Beck några mönster som fokuserar på enkelhet och konsekvent utveckling. Bland dessa ingår Simple Design, som säger att utvecklare endast skall designa koden för att stödja den aktuella funktionaliteten och inte planera för framtiden. Det anses även viktigt att se till att refaktorisera metoder kontinuerligt och att undvika s.k. gudklasser som har allt för mycket funktionalitet inbakad. Detta ger systemet en agil design som lätt kan ändras och byggas på. Andra mönster som Common Vocabulary och Collective Codings Standard fokuserar på att få utvecklarna att använda samma "språk" så att alla kan förstå koden som skrivs och inte drar sig för att ändra i den. 5

6 Vidare förespråkar Beck att ha en representant för kunden i teamet. Representanten skall finnas tillgänglig på heltid för att hjälpa utvecklarna att producera det kunden faktiskt vill ha genom att hjälpa till med prioritering, releasegranskning och att svara på frågor. Genom att ha en kund i teamet och jobba i små iterationer får både stakeholders och utvecklare ständig feedback på arbetet. Med stakeholder menas någon som investerat i projektet. Själva utvecklingen i XP-projekt är tänkt att ske i par. Detta för att hjälpa utvecklarna att fokusera och för att få en kontinuerlig kodgranskning som höjer kodkvaliteten. Av denna anledning skall även Test-Driven Development användas, vilket innebär att tester ska skrivas för funktionalitet innan den implementeras. Alla utvecklare skall även befinna sig i samma rum under utvecklingen för att höja kommunikationen. Beck anser att goda möjligheter för muntlig kommunikation höjer kvaliteten på kommunikationen och sparar tid. XP prioriterar därför god kommunikation framför god dokumentation. 2.3 Scrum Scrum är en annan modell för mjukvaruutveckling som koncentrerar sig på att försäkra utvecklare och övriga stakeholders om att produkten som utvecklas är överskådlig, flexibel för kravändringar och framförallt rätt [Schwaber 07]. Själva termen Scrum kommer ifrån sporten rugby där det är den samling som görs vid varje återstart av spelet. Det har skrivits många artiklar om arbetssättet i Scrum och det finns inte en specifik upphovsman ansvarig för att ha grundat metoden, tvärtom finns det många som bidragit med olika delar av metoden. Men metoden kan brytas ner till tre faser: pre-game, development och post-game [Qumer 06]. I pre-game ser man över vad som behöver göras och väljer ut funktionalitet som man beräknar hinna implementera under developmentfasen. Under denna fas finns inga specifika regler för utveckling utan man gör vad som krävs för att följa planeringen. Under post-game efter varje utvecklingsiteration gör stakeholders en inspektion av systemet och gör ändringar inför nästa iteration [Schwaber 07]. I projektet finns det tre uttalade roller: Product Owner, utvecklingsteam och Scrum Master. Projektets Product Owner kan liknas vid XP's kund och är en person i teamet som är ansvarig för att representera alla stakeholders intressen, genom att förse teamet med produktkrav, deadlines och dag-till-daghjälp. Kraven sätts i en lista, kallad product backlog. Det är sedan Product Owners ansvar att kontinuerligt prioritera denna lista för att hjälpa teamet fokusera. Utvecklingsteamet skapar sedan utifrån product backlog en sprint backlog, som är en lista över funktionalitet som förväntas implementeras under sprinten, och ansvarar för att kraven implementeras. De är kollektivt ansvariga för hela mjukvaran och iterationens framgång. Scrum Master kan liknas vid en projektledare och ansvarar för att få processen att fungera [Schwaber 07]. Arbetet i ett Scrum-projekt är uppdelat i ett antal mindre iterationer (i Scrum kallat sprints) 6

7 som alla skall resultera i ett körbart system. Det som skiljer de olika iterationernas mål åt är vilken funktionalitet systemet skall innehålla vid slutet. Varje iteration börjar med ett planeringsmöte där Product Owner och utvecklingsteamet träffas. I den första delen av mötet presenterar Product Owner den högst prioriterade funktionaliteten, tillsammans med teamet skrivs sedan ett kontrakt på vilken funktionalitet som skall finnas med i systemet i slutet av iterationen. I den andra delen av mötet, där endast teamet närvarar, planeras sedan iterationen i detalj genom att dela upp funktionaliteten i tasks och utföra impact analysis. En task är en del av en story och impact analysis innebär att man analyserar hur funktionalitet som ska läggas till kan påverka befintlig funktionalitet i programmet. Efter planeringsmötet startar utvecklingen, där varje dag inleds med ett möte, daily scrum, där varje medlem svarar på tre frågor: "vad har du gjort sen förra mötet?", "vad planerar du att göra idag?" och "vilka hinder finns det för ditt arbete?" [Schwaber 07]. Iterationens sprint backlog görs tillgänglig på ett scrum board för att öka översikten över iterationens arbete. Ett scrum board är en fysisk överblick över vilken funktionalitet som ingår i iterationen och i vilken utvecklingsfas varje task befinner sig. För varje fas definieras vad som krävs för att den ska anses klar. När en task uppfyllt dessa krav flyttas den åt höger till nästa fas. En bild över vårt scrum board visas i figur 1 nedan. Figur 1. Utvecklingsfaserna för tasks på vår scrum board. Det som skiljer det vårt scrum board från ett mer typiskt är att vårt innehåller fler faser för 7

8 att poängtera processen, detta gör det enklare för noviser att försäkra sig om att alla steg för att hålla en hög kodkvalité tas. Ett typiskt scrum board brukar endast bestå av tre faser: inte påbörjad, påbörjad och klar [Kniberg 07]. Under iterationen används även en burn-down chart för att visa det kvarvarande arbetet i iterationens sprint backlog. Vanligtvis uppdateras detta diagram efter varje dags slut med en uppdaterad uppskattning av det kvarvarande arbetet. En burn-down chart ger en bra uppfattning av hur snabbt arbetet fortskrider och gör det möjligt att uppskatta när arbetet med iterationen är klart [Schwaber 07]. I figur 2 visas ett exempel på en typisk burn-down chart som visar arbetets framsteg under en iteration. Figur 2. Exempel på en Burn-down chart för en iteration som pågår under 31 dagar och innefattar 26 tasks. Varje iteration avslutas med ett sprint review meeting där teamet redovisar vad som utvecklats under iterationen. Detta är ett informellt möte och fungerar mest som en sorts sammanfattning av iterationen för både utvecklare och stakeholders. Mellan detta möte och nästa iteration håller Scrum Master ett sprint retrospective meeting med teamet där man analyserar vad som gick bra och dåligt under iterationen, samt vilka överraskningar man stötte på [Schwaber 07]. 3 Metod Många praktiker inom Scrum och XP överlappar varandra. Vi har i dessa fall valt att behålla terminologin inom XP för att undvika onödig förvirring. De praktiker från Scrum vi valt att införa i projektet är de som saknas i XP och som vi tror kan tillämpas i ett litet projekt. Vi har tagit hänsyn till att många av praktikerna inom Scrum är inriktade på projektledning för större projekt med flera parallellt arbetande team. Projektet påverkas även av att kursen har ett fast schema med begränsad tid för de olika momenten samt kursmål som skall uppfyllas. Under planeringsmötena, som representerar planning game eller sprint planning meeting, kommer vi att skapa en sprint backlog för iterationen. Vi kommer att avsätta tid för impact analysis av stories. Detta eftersom tankesättet uppmanas i XP utan att finnas uttryckligen som en praktik. 8

9 Under långlaborationerna tar vi coacher rollen som scrum master. I början av dagen anordnas en daily scrum med avsikt att samordna teamets arbete och mål. För att ge utvecklarna en överblick över hur arbetet fortgår kommer ett scrum board och en burndown chart användas. Vi kommer även att poängtera vikten av att föra god dokumentation för framtida vidareutveckling av systemet. En sprint retrospective kommer att hållas i slutet av varje laboration för att sammanfatta och utvärdera dagens arbete och resultat. Något som redan finns i kursens upplägg, men inte uttryckligen i XP, är stand-up meetings. Detta kommer vi att använda för att uppmana teamet att diskutera stora problem och designändringar. Vi kommer att utföra en anonym enkätundersökning under kursens slutskede, se Appendix B: Enkät. Syftet med denna är att vi ska försöka bilda oss en uppfattning om hur de införda Scrum-praktikerna har påverkat teamet. 4 Hypotes Det är vår uppfattning att Scrum och XP kan kombineras för att höja produktiviteten och kvaliteten i ett projekt, jämfört med om metoderna används var för sig. Vi tror även att Scrum-praktikerna kommer att höja medvetenheten i projektet för alla involverade parterna - kunden, ledningen och utvecklarna. Vår förhoppning är att genom att införa impact analysis vid tidsestimeringen under planeringsmötet kunna spara tid som går åt att föra designdiskussioner under laborationstillfället. Genom att göra en bra tidsestimering vill vi kunna garantera kunden att viss funktionalitet skall finnas tillgänglig vid varje iterations slut. Vår sprint backlog ska fungera som ett kollektivt mål med iterationen och hjälpa teamet att fokusera under laborationen. Under laborationerna kommer vi att anta rollen som scrum master och sträva efter att kunna ta ett steg tillbaka och låta utvecklingsprocessen drivas av teamet, enligt [Mar 02]. Vårt mål är att se till att processen följs och att hjälpa till om hinder för processen uppstår. Genom att organisera en daily scrum i början av dagen hoppas vi att medvetenhet sprids i grupp samtidigt som teamets ansvarskänsla för produkten ökar [Schwaber 07]. Detta eftersom alla står till svars inför varandra inom teamet och inte bara inför ledningen [Vriens 03]. Vi hoppas också att medvetenheten sprids i teamet med hjälp av stand-up meetings vid omfattande problem eller designändringar [Vriens 03]. Våra förhoppningar är att utvecklingsprocessen ska drivas främst av teamet och att vår scrum board ska underlätta detta. Vi hoppas också att vi coacher och kunden med hjälp av denna tillsammans med vår burn-down chart ska kunna få en bra översikt över arbetet. Ytterligare överblick över projektet hoppas vi att få genom att hålla en sprint retrospective i slutet av varje långlaboration. Tanken är att denna ska ge teamet och oss coacher en bild 9

10 av hur projektet ser ut, vad som gjorts under dagen och att vi tar med oss lärdomar från iterationen till den kommande. [Kniberg 07]. 5 Resultat Arbetet i projektet har fungerat bra med Scrum-praktikerna som införts. De har inte på något sätt hämmat XP-metoden utan snarare strukturerat arbetssättet på ett bättre sätt. Tidsestimeringen under första veckan satte nivån för vad kunden förväntade sig under resten av projektets gång. En överblick över teamets estimering av hur många poäng som skulle hinnas med och hur många poäng som faktiskt klarades av under iterationen visas i tabell 1. Iteration 1 Iteration 2 Iteration 3 Iteration 4 Iteration 5 Iteration 6 Estimering Avklarade Tabell 1. Poängestimering och resultat per iteration Som man ser i tabellen var teamets estimering relativt bra men skiljde sig från resultatet med mellan 15-25%. Det var svårt att mäta resultaten av införandet av våra valda Scrum-praktiker i projektet. Vi utförde därför en De övriga Scrum-praktikerna var svåra att mäta rent konkret. Därför utförde vi en anonym enkätundersökning bland utvecklarna i teamet för att jämföra deras syn på vissa områden i projektet med våra förväntade resultat. Som komplement till svaren höll vi även en kort diskussion kring resultaten. Enkäten presenteras i Appendix B och resultaten av enkätundersökningen visas i tabell 2. Påstående Jag har haft en bra överblick över hur stories påverkar varandra innan jag kom till laborationen Mina spikes har gynnat teamet och inte bara varit hemläxa Det har varit teamets ansvar att driva utvecklingen framåt Jag har haft en god översikt över hur arbetet fortskridit under laborationen Jag har varit medveten om vad de övriga paren arbetat med under laborationerna Medelvärde

11 Stand-up meetings har hjälpt mig att följa designändringar I slutet av laborationen har jag haft bra koll på vad som gjorts under dagen Slutsats Tabell 2. Enkätsvar Vi fann att som väntat så kompletterar Scrum utveckling i XP-projekt bra. Scrum hjälper till med att ge feedback till kunden, se till att iterationen är välplanerad men ändå agil och visa arbetets fortgång. [Rising 00] Scrum fungerar ännu bättre i större projekt med flera utvecklingsteam, men vi tycker att det hjälpt att strukturera processen även i ett XP-projekt av denna storlek. Tidsestimeringen har fungerat bra även om det under vissa iterationer skiljde upp till 25 % jämfört med resultatet. Detta beror på att iterationerna är så pass små att även om det bara fattas en task vid slutet av dagen ger det stora utslag på jämförelsen. Teamet visade en god förståelse för hur stories påverkade designen och den främsta svårigheten de fann var att göra en detaljerad estimering på tasks. Vi tror att det är svårt att göra estimeringen bättre under en så pass kort iterationsperiod. Projektets burn-down chart var främst till för att ge projektledarna och kunden en överblick över hur arbetet framskred på en högre nivå än scrum boarden. Även här påverkade varje task kurvan mycket, vilket medförde att kurvan ibland var orörlig under långa perioder för att sedan rasa tvärt. Detta gjorde det svårt att följa utvecklingen och förutspå utkomsten av iterationen, ett exempel på detta finns i figur 3. Figur 3. Burn-down chart från iteration 2. Resultatet av enkätundersökningen i utvecklingsteamet visade att teamet upplevde att de införda Scrum-praktikerna förbättrade arbetsprocessen. Mest nöjda var teamet med daily scrum som de upplevde gav en bra överblick över vad som skulle göras under dagen, vilka hinder som fanns och vilken information som fanns att tillgå. Även om estimeringen av stories var ganska bra stötte teamet ofta på överraskningar under implementeringen av dem. Detta tyder på att den impact analysis som utfördes under planeringsmötena inte var tillräckligt omfattande. Den version av Scrum Board som vi använde oss av gav inte utvecklarna en tillräckligt bra överblick över vilka par som arbetade med vad. Teamet ansåg 11

12 att detta hade kunnat göras tydligare om tasks markerats med något som representerade paret som arbetade med dem, exempelvis foton. Det positiva med vår Scrum Board var att man kunde se om stories var påbörjade eller klara, samt att den tydligt strukturerade upp arbetsprocessen. Teamet upplevde att stand-up meetings hjälpte dem att ta beslut rörande systemets design men det var först under sprint retrospective som de fick en överblick över hur designen ändrats under dagen. XP och Scrum är lika på många sätt och stödjer båda agil programvaruutveckling. Metoderna kompletterar varandra så pass bra att vissa Scrum-praktiker blivit en naturlig del av kursprojektet. Även i team som inte uttalat använder sig av Scrum har morgonmötet och avslutande reflektioner använts för att sprida medvetenheten i teamet. Även sprint backlog och scrum boards har blivit naturliga hjälpmedel för arbetsprocessen. Många organisationer i mjukvaruindustrin har funnit att deras planering, estimering och överblick har förbättrats av att införa Scrum-praktiker i XP [Jensen 03] [Kniberg 07] [Rising 00]. Tillsammans bildar metoderna en pålitlig och högkvalitativ arbetsprocess för modern programvaruutveckling, som kräver hög flexibilitet, kvalitet och insyn i projektet. 12

13 7 Referenslista [Beck 99] Beck K. (1999). Embracing change with extreme programming. IEEE computer, 1999, vol. 32, p , Citeseer. [EDA260 10] Kursbeskrivning EDA260 - Programvauutveckling i grupp. Hämtad 21 Februari 2010 från [Jensen 03] Jensen, Zilmer (2003). Cross-continent Development Using Scrum and XP. In: Proceedings of Extreme Programming and Agile Processes in Software Engineering, 4th International Conferance, Genova, Italy, May 25-29, 2003 (p. 1014). Springer Berlin / Heidelberg. [Kniberg 07] Kniberg H (2007). Scrum and XP from the Trenches: Enterprise Software Development. Lulu.com [Mar 02] Mar K. & Schwaber K. (2002). Scrum with XP. Salisbury University, Informit.com [Qumer 06] Qumer A. & Henderson-Sellers B. (2006). Comparative evaluation of XP and Scrum using the 4D Analytical Tool (4-DAT). In: Proceedings of European and Mediterranean Conference on Information Systems (EMCIS), Costa Blanca, Alicante, Spain, July [Rising 00] Rising L. & Janoff N.S. (2000). The Scrum software development process for small teams. IEEE software, 2000, vol. 17, p [Schwaber 07] Schwaber K. (2007). What is Scrum? dev.volaroint.com [Vriens 03] Vriens C. (2003). Certifying for CMM Level 2 and ISO9001 with In: Proceedings of Agile Development Conference, Salt Lake City, USA, June

14 A1 Terminologi Burn-down chart är ett diagram som visar korrelationen mellan mängden arbete som kvarstår och framstegen av teamets arbete med tiden. Collective Codings Standard innebär att utvecklingsteamet följer samma kodkonvention. Common Vocabulary innebär att man använder sig av en gemensam terminologi och vokabulär inom projektet. Daily Scrum är ett möte på 15 minuter där utvecklarna redovisar vad som gjorts sedan planeringsmötet och vad de planerar att göra under laborationen. Impact Analysis är en analys av hur implementation av ny funktionalitet kan påverka befintlig funktionalitet i ett program. Product Backlog är kundens prioriterade lista över stories. Scrum board är en fysisk överblick över vilken funktionalitet som ingår i iterationen och i vilken utvecklingsfas varje task befinner sig. Scrum Master är en person som antar rollen som projektledare och ser till att arbetsprocessen följs och att eventuella hinder elimineras. Simple Design innebär att man väljer det enklaste sättet man kan komma på för att implementera funktionalitet i ett program. Spike är en hemuppgift med avsikten att utforska en möjlig lösning på ett problem. Sprint är en utvecklingsiteration, vanligtvis av storleken 1 månad. Sprint Backlog är en lista över funktionalitet som förväntas implementeras under den nuvarande sprinten. Stakeholder är någon som investerat något i projektet. Story är ett krav på funktionalitet som programmet ska innehålla. Task är en del av en story som brutits ner i mindre delar. Test-Driven Development är en metod för utveckling av kod som innebär att enhetstester skrivs innan själva koden som ska testas skrivs. 14

15 A2 Enkät 15

Scrum + XP samt konsekvensanalys

Scrum + XP samt konsekvensanalys Scrum + XP samt konsekvensanalys Daniel Nimren dt05dn8 Douglas Frisk dt05df1 Dept. of Computer Science, Lunds Tekniska Högskola, Sweden {dt05dn8 dt05df1}@student.lth.se 1 mars 2010 Sammanfattning Denna

Läs mer

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...

Läs mer

SCRUM. Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap

SCRUM. Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap SCRUM Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap 2 Metodik Systematiskt tillvägagångssätt för att garantera utfallet Metodiken behöver passa kontexten och tillgängliga resurser Verifiering av metodiken

Läs mer

SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker

SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker Phut Tran D01, Lund Tekniska Högskola d01pt@efd.lth.se 21 februari 2006 Innehållsförteckning ABSTRACT... 3 1 INLEDNING... 4 2 VAD ÄR EN LÄTTVIKTSMETODIK?

Läs mer

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell.

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell. Vattenfallsmodellen SCRUM Analys Kallas också linjär sekventiell modell Introduktion Design Kod Test Rational Unified Process Agile DSDM Adaptive Software Development Crystal Feature-Driven Development

Läs mer

SCRUM. på fem minuter

SCRUM. på fem minuter SCRUM på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU A simple framework for managing complex projects Traditionella metoder fokuserar på att hålla planen, Scrum inriktar sig på

Läs mer

Scrums användning i Extreme Programming projekt. Lunds Tekniska Högskola D07 Lars-Olof Rydgren EDA270 2011-03-01

Scrums användning i Extreme Programming projekt. Lunds Tekniska Högskola D07 Lars-Olof Rydgren EDA270 2011-03-01 Scrums användning i Extreme Programming projekt Lunds Tekniska Högskola D07 Lars-Olof Rydgren EDA270 2011-03-01 1 Sammanfattning I denna djupstudie givet av kursen Coaching i Programvaruutveckling på Lunds

Läs mer

SCRUM och mycket mer

SCRUM och mycket mer Typ av dokument Anvisning Skapad Senaste uppdatering 2008-01-27 2008-11-13 1 (5) Sida 1 Det minsta möjliga? SCRUM och mycket mer Om man nu vill vara agile och inte har allt tid i världen, vad skall man

Läs mer

Agil programutveckling

Agil programutveckling Agil programutveckling Pontus Evertsson D00, Lunds Tekniska Högskola d00pe@efd.lth.se Anna Jennerheim D00, Lunds Tekniska Högskola d00aj@efd.lth.se 2003-05-15 1 1. Inledning 3 2. Extreme Programming (XP)

Läs mer

TDDD26 Individuell projektrapport

TDDD26 Individuell projektrapport TDDD26 Individuell projektrapport Kort beskrivning av projektet Vi hade som projekt att utveckla en digital media servicer som skulle hjälpa filmentusiasten att organisera sitt filmbibliotek. Programmet

Läs mer

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling TDP023 Projekt: Agil systemutveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Tre moment Projekt 8hp Marknadsföring av produkt 2hp Kopplat till projektarbetet Individuell rapport 2hp Kopplat till projektarbetet

Läs mer

12 principer of agile practice (rörlig)

12 principer of agile practice (rörlig) X-treme programming 12 principer of agile practice (rörlig) Ge nöjd kund genom tidig och kontinuerliga leveranser Den viktigaste punkten som betyder att min vill ha kontinuerlig feedback Välkomna sena

Läs mer

SCRUM och agil utveckling

SCRUM och agil utveckling SCRUM och agil utveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Agile Manifesto We are uncovering better ways of developing software by doing it and helping others do it. Through this work we have come to value:

Läs mer

Deluppgift 2 Kravhantering a) (2p) När man diskuterar krav brukar man ange två olika typer av krav. Beskriv dessa och ge exempel.

Deluppgift 2 Kravhantering a) (2p) När man diskuterar krav brukar man ange två olika typer av krav. Beskriv dessa och ge exempel. Page 1 (5) Hemuppgift 1DV404 150115-150118 Deluppgift 1 Processmodeller a) (4p) Alla mjukvaruutvecklare följer någon form av utvecklingsprocess i sitt arbete. Diskutera vad organisationer brukar ange som

Läs mer

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt johanna.sarna@valtech.com Valtech Vem är jag? Johanna Särnå Jobbar på Valtech sedan 3 år tillbaka Jobbar där med användbarhet och projektledning Certifierad

Läs mer

SCRUM. En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte?

SCRUM. En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte? SCRUM En agil projektmetod baserad på empiri - vad fungerar och vad fungerar inte? Grundprinciper Projektgruppen organiserar och planerar sitt eget arbete Fokus på verksamhetsnytta Alla krav prioriteras

Läs mer

Agil mjukvaruutveckling. 1DV404, Jesper Andersson

Agil mjukvaruutveckling. 1DV404, Jesper Andersson Agil mjukvaruutveckling 1DV404, Jesper Andersson Agilt? Innehållet i alla mjukvaruutvecklingsprocesser! Roller! Aktiviteter! Artefakter Processmodeller Många smaker Unified Process Kanban SCRUM normativ

Läs mer

HÖSTTERMINEN. Scrum STF INGENJÖRSUTBILDNING AB. Vi vidareutbildar ingenjörer och tekniker. Din partner för livslångt lärande

HÖSTTERMINEN. Scrum STF INGENJÖRSUTBILDNING AB. Vi vidareutbildar ingenjörer och tekniker. Din partner för livslångt lärande STF INGENJÖRSUTBILDNING Vi vidareutbildar ingenjörer och tekniker Scrum STF KOMPETENSINFO NR 63/2011 HÖSTTERMINEN STF INGENJÖRSUTBILDNING AB Din partner för livslångt lärande WWW.STF.SE Scrum i praktiken

Läs mer

SCRUM. på fem minuter

SCRUM. på fem minuter SCRUM på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU STÄLL DIG FÖLJANDE FRÅGOR A simple framework for managing complex projects Traditionella metoder fokuserar på att hålla planen,

Läs mer

Scrum. på fem minuter

Scrum. på fem minuter Scrum på fem minuter Det talas mycket om scrum och lättrörliga metoder just nu A simple method for the management of complex projects... Äldre metoder fokuserar på att hålla tidsplanen, scrum inriktar

Läs mer

Agil projektmetodik Varför och vad är det?

Agil projektmetodik Varför och vad är det? Agil projektmetodik Varför och vad är det? Boris Magnusson Datavetenskap LTH 2016-02-08 Lite större projekt Sträcker sig över tid Involverar många deltagare som behöver arbeta parallellt Planeras - delas

Läs mer

I detta avsnitt beskrivs vart parprogrammering appliceras, hur det ska fungera och även i vilket projekt det introduceras i.

I detta avsnitt beskrivs vart parprogrammering appliceras, hur det ska fungera och även i vilket projekt det introduceras i. PARPROGRAMMERING Mikael Möller, dt07mm5@student.lth.se 2011-02-28 Abstrakt Parprogrammering är ett arbetssätt där två programmerare arbetar tillsammans vid en dator med en uppgift. Studien behandlar frågor

Läs mer

Kanban i Extreme Programming

Kanban i Extreme Programming Kanban i Extreme Programming N. Fors och N. Hansson D06, Lunds Tekniska Högskola [niklas.fors niklas.hansson.06]@gmail.com 2mars2010 Abstract Kanban is a scheduling approach from the work philosophy just-intime

Läs mer

Agilt arbetssätt i komplexa organisationer. Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27. www.it-huset.se

Agilt arbetssätt i komplexa organisationer. Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27. www.it-huset.se Agilt arbetssätt i komplexa organisationer Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27 Ord från en företagsledare Ett bra genomförande är 90 procent av framgången och strategin 10, varav magkänslan är

Läs mer

Scrum. på fem minuter

Scrum. på fem minuter Scrum på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU STÄLL DIG FÖLJANDE FRÅGOR A simple method for the management of complex projects... Äldre metoder fokuserar på att hålla planen,

Läs mer

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban Presentation Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban Om AddQ Mission Vi skapar affärsnytta för kunden genom specialisttjänster inom test, kvalitetssäkring och effektivisering Tjänsteområden

Läs mer

AGILA METODER. (för oss som inte kodar) Nina Berlin

AGILA METODER. (för oss som inte kodar) Nina Berlin AGILA METODER (för oss som inte kodar) Nina Berlin Agila värderingar 1. Individer och interaktioner framför processer och verktyg 2. Fungerande programvara framför omfattande dokumentation 3. Kundsamarbete

Läs mer

Dagbok Mikael Lyck 810717-0071

Dagbok Mikael Lyck 810717-0071 Dagbok Mikael Lyck 810717-0071 2/6 Slutredovisning, redovisningen gick bra vi hade ju redan byggt ihop spelet så vi var inte särskilt oroliga. Allt som allt är jag väldigt nöjd med slutprodukten. 11/5

Läs mer

Tentamen, delkurs Projektstyrning Webbutvecklare SU13, Malmö

Tentamen, delkurs Projektstyrning Webbutvecklare SU13, Malmö Sida 1/14 Tentamen Projektstyrning, Webbutvecklare, WU13, Malmö Tentamen, delkurs Projektstyrning Webbutvecklare SU13, Malmö Plats: Plushögskolan Malmö Tid: fredag 29 november 2013, kl. 9.00-12.00 Tillåtna

Läs mer

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete Projektmetodik II HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik Projektarbete Förväntade resultatet är t.ex. en produkt Vi behöver arbeta med Analys Faktainsamling Genomförande Rapportering

Läs mer

Testdriven utveckling. Magnus Jonsson Siemens Medical Solutions

Testdriven utveckling. Magnus Jonsson Siemens Medical Solutions Testdriven utveckling Magnus Jonsson Siemens Medical Solutions 2 Soarian Stort projekt, ca 400 personer i projektet Distribuerad utveckling i USA, Indien och Sverige Web baserat lösning med admin client

Läs mer

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agila Metoder Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Agila Metoder: Scrum och sprints Lean och Design Workshops Kravställning Agil Utveckling Individer och interaktioner istället för processer Fungerande

Läs mer

Studie av estimeringstekniker för Extreme Programming. F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola

Studie av estimeringstekniker för Extreme Programming. F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola Studie av estimeringstekniker för Extreme Programming F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola dt08fs5@student.lth.se 27 februari 2012 Sammanfattning Den här studien syftar på att analysera ett fåtal estimeringsteknikers

Läs mer

Användbarhet i sitt sammanhang

Användbarhet i sitt sammanhang Användbarhet i sitt sammanhang Världsanvändbarhetsdagen 2009-11-12 Anders Hedberg, Guide Konsult Stockholm Innehåll En helikoptertur över ett projekts olika faser med belysning på användbarhet i förhållande

Läs mer

SCRUM på Riksarkivet. Magnus Welander / 2011-05-26

SCRUM på Riksarkivet. Magnus Welander / 2011-05-26 SCRUM på Riksarkivet Magnus Welander / 2011-05-26 Agenda Metoden SCRUM Erfarenheter från Riksarkivet Sverige Metoden SCRUM Varför agile? Källa: Standish Group Önskedrömmar Kunden vet vad de vill ha Utvecklarna

Läs mer

Therese Hansson & Magnus Jonsson. Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt

Therese Hansson & Magnus Jonsson. Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt Magnus Jonsson & Therese Hansson Flerårig erfarenhet från ett globalt utvecklingsprojekt där vi införde Agile & Scrum metodik i hela organisationen

Läs mer

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders

Läs mer

Föreläsning 4: Designprocessen

Föreläsning 4: Designprocessen Föreläsning 4: Designprocessen FSR: 2, 3, (6), 7 Att läsa: Kapitel 9 och 12 i Rogers et al.: Interaction design 4/e 150911 Designprocessen 2 Designprocessenöversikt Introduktion Att involvera användare

Läs mer

ALM Live: Scrum + VSTS

ALM Live: Scrum + VSTS ALM Live: Scrum + VSTS Explained and distilled for Everyone! Micael Herkommer micael.herkommer@inexor.se Introduktion Micael Herkommer Developer Coach & Solutions Architect INEXOR EPiServer Professional

Läs mer

Tepz klon. - Projektrapport. Linnéuniversitetet, Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt Janina Bergström, WP12 Distans

Tepz klon. - Projektrapport. Linnéuniversitetet, Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt Janina Bergström, WP12 Distans Tepz klon - Projektrapport Janina Bergström jb222qp WP12 Distans 8/6-2013 Linnéuniversitetet, Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt 1 Abstrakt Denna rapport handlar om min klon av det existerande spelet

Läs mer

IT-projektledning - introduktion 725G62

IT-projektledning - introduktion 725G62 IEI Tommy Wedlund Läsanvisningar, IT-projektledning introduktion, 725G62 IT-projektledning - introduktion 725G62 Läsanvisningar tentamen inför tentamen I tentamen ingår följande kurslitteratur: The IBM

Läs mer

extreme Programming refactored - recension och analys av Kent Becks senaste definition av XP

extreme Programming refactored - recension och analys av Kent Becks senaste definition av XP extreme Programming refactored - recension och analys av Kent Becks senaste definition av XP Måns Gunnarsson d01mg@efd.lth.se Sammanfattning Denna djupstudie består av en recension av andra upplagan av

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign

Användarcentrerad systemdesign Användarcentrerad systemdesign Föreläsning 11: Agile-processer och ACSD Stefan Blomkvist Avdelningen för MDI/IT, Uppsala Universitet, Stefan.Blomkvist@hci.uu.se www.it.uu.se/edu/course /homepage/acsd/

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

Agila arbetsformer. Gemensamma värderingar

Agila arbetsformer. Gemensamma värderingar Agila arbetsformer Agile, scrum och lite lite lean Gemensamma värderingar Värdera individer och interaktion högre än processer och verktyg Värdera fungerande mjukvara högre än omfattande dokumentation

Läs mer

Projektplan, Cykelgarage

Projektplan, Cykelgarage Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)

Läs mer

Produktägarens roll i Scrumprojekt

Produktägarens roll i Scrumprojekt Produktägarens roll i Scrumprojekt Kandidatuppsats 15 högskolepoäng, SYSK02 i informatik Framlagd: maj, 2013 Författare: Rebecka Merkel, Kristina Wendel Handledare: Lars Fernebro Examinatorer: Markus Lahtinen,

Läs mer

ALM Live. April 2008 Effektivare projektarbete med Visual Studio 2008

ALM Live. April 2008 Effektivare projektarbete med Visual Studio 2008 ALM Live April 2008 Effektivare projektarbete med Visual Studio 2008 Jaha, och vem är du då? Magnus Juvas Lösningsarkitekt Transcendent Group Och vad gör ni då? Inom området ALM gör Transcendent Group

Läs mer

Agil testning i SCRUM

Agil testning i SCRUM Agil testning i SCRUM Petter Salomonsson Petter.salomonsson@addq.se Tel: 0708-398435 Kort presentation AddQ Consulting AB tydlig fokus på test och kvalitetssäkringstjänster erbjuder mycket erfarna konsulter

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

Testbara krav. SAST Syd 2012-02-09. Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt

Testbara krav. SAST Syd 2012-02-09. Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt Testbara krav SAST Syd 2012-02-09 Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt Ulf Eriksson Produktägare på ReQtest Specialist på kravhantering och test Grundare

Läs mer

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling TDP023 Projekt: Agil systemutveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Tre moment Projekt 8hp Marknadsföring av produkt 2hp Kopplat till projektarbetet Individuell rapport 2hp Kopplad till projektarbetet

Läs mer

Bilagor Projektrapport VoteIT år 1

Bilagor Projektrapport VoteIT år 1 1(6) Bilagor Projektrapport VoteIT år 1 Innehåll Bilaga 1. Kravspecifikation... 2 Bilaga 2: Checklista för årsmötesprocessen... 3 Bilaga 3: Om typen av möten som ska stödjas... 5 Bilaga 4. Kvalitetsplan...

Läs mer

Agile i ett större sammanhang. Thomas Nilsson CTO, Agile Developer, Coach & Mentor

Agile i ett större sammanhang. Thomas Nilsson CTO, Agile Developer, Coach & Mentor Agile i ett större sammanhang Thomas Nilsson CTO, Agile Developer, Coach & Mentor Continuous Integration XP Simple Design Pair Programming Refactoring Agile i ett större sammanhang DSDM Test Driven Development

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20140410 Formulerat om kraven på leverabeln Teknisk dokumentation, samt ändrat formateringen av punkterna

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp

PROJEKTDIREKTIV. Genomizer. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad. 1.0 20150327 Utlagd version jp jem, jp PROJEKTDIREKTIV Genomizer Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.1 20150408 Tidpunkt för posterredovisningen uppdaterad, ny tid är 9/4 15.15 jp jp 1.0 20150327 Utlagd

Läs mer

Agila metoder och motivation

Agila metoder och motivation Agila metoder och motivation Varför blir man produktiv av att flytta lappar på en whiteboard? Tomas Jansson tomas.jansson@kau.se Agila metoden Scrum Sprint planning Every 24 hours Daily scrum Sprint backlog

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Kanban. Marcus Hammarberg. torsdag den 15 september 2011 (v.)

Kanban. Marcus Hammarberg. torsdag den 15 september 2011 (v.) Kanban Marcus Hammarberg Kanban? Vad sjutton är Kanban för något? Jag brukar beställa yakiniku... http://blog.huddle.net/wp-content/uploads/2009/08/team-building-exercises-improving-teamwork.jpg Kanban

Läs mer

Agile-metoder, XP och ACSD

Agile-metoder, XP och ACSD Användarcentrerad systemdesign. Föreläsning 12 Agile-metoder, XP och ACSD Stefan Blomkvist MDI / IT, stefan.blomkvist@it.uu.se & Profdoc AB www.profdoc.se www.it.uu.se/edu/course /homepage/acsd/s04 XP

Läs mer

Djupstudie i parprogrammering

Djupstudie i parprogrammering Djupstudie i parprogrammering Abstrakt P. Abrahamsson D05, Lunds Tekniska Högskola dt05pa1@student.lth.se P. Norlander D07, Lunds Tekniska Högskola dt07pn3@student.lth.se 2011-02-25 Denna studie handlar

Läs mer

Scrum Scrum. en beskrivning. a description. V 2012.12.13 2012 Scrum Alliance,Inc 1

Scrum Scrum. en beskrivning. a description. V 2012.12.13 2012 Scrum Alliance,Inc 1 " Scrum Scrum en beskrivning a description 1" 1 Scrums principer Värderingar från Agile Manifesto Scrum är mest känt av de agila arbetssätten. Agile Manifesto utgör en gemensam bas för att arbeta agilt

Läs mer

Användarcentrerad systemdesign

Användarcentrerad systemdesign Användarcentrerad systemdesign Föreläsning 9: Agile-metoder, XP och ACSD Stefan Blomkvist MDI / IT, Uppsala Universitet, stefan.blomkvist@it.uu.se XP www.it.uu.se/edu/course /homepage/acsd/s04 Dagens föreläsning

Läs mer

Tekniska hjälpmedel i agila IT-projekt

Tekniska hjälpmedel i agila IT-projekt Hur och varför används olika tekniska hjälpmedel Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng SYSK02 i informatik Framlagd: Maj, 2013 Författare: Johan Törnkvist Christoffer Kjellberg Handledare: Lars Fernebro Examinator:

Läs mer

Lean software development och lättrörlig utveckling

Lean software development och lättrörlig utveckling Lean software development och lättrörlig utveckling TOBIAS FORS & MIKAEL LUNDGREN Agenda Vi vill visa: Ett pågående paradigmskifte i mjukvaruvärlden Nämligen: Lean: en teoribas för lättrörlig utveckling

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue. Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr

Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue. Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr Inlämnad: 16 januari 2008 1 Softhouse - Crossmedia Avenue Crossmedia Avenue, är ett svenskt företag som ingår

Läs mer

Skapa Värde. KTH - November 2009

Skapa Värde. KTH - November 2009 Skapa Värde KTH - November 2009 Varför detta är viktigt för tekniker - Fet bredsida från en Designer Nästan alla projekt misslyckas Alla i teamet är involverade Alla måste vara beredda att agera Nu börjar

Läs mer

Reflektion i Agila Projekt Djupstudie

Reflektion i Agila Projekt Djupstudie Reflektion i Agila Projekt Djupstudie Cornelia Jeppsson dat11cje@student.lu.se Alexander Wallin alexander@wallindevelopment.se Abstract Denna djupstudie undersöker hur reflektion ger stöd till utvecklarteam

Läs mer

Djupstudie - Datorbaserade system för tracking

Djupstudie - Datorbaserade system för tracking Djupstudie - Datorbaserade system för tracking Torbjörn Lundberg, dt05tl3 Joakim Svensson, dt05js8 18 februari 2008 Sammanfattning Tracking är ett hjälpmedel inom projekt för att hålla reda på information

Läs mer

Scrum i praktiken Tillämpning inom Gripen demonstrator. Fredrik Lorentzon & Marcus Frejd 2010-11-11 SESAM

Scrum i praktiken Tillämpning inom Gripen demonstrator. Fredrik Lorentzon & Marcus Frejd 2010-11-11 SESAM Scrum i praktiken Tillämpning inom Gripen demonstrator Fredrik Lorentzon & Marcus Frejd 2010-11-11 SESAM Agenda Vilka är Fredrik och Marcus? Gripen demonstratorprogram i korthet Varför och hur införde

Läs mer

Att införa Extreme Programming genom processförbättring

Att införa Extreme Programming genom processförbättring Att införa Extreme Programming genom processförbättring Johan Thiborg-Ericson Vahagn Baghomian 14-02-28 Sammanfattning Syftet med denna studie är att studera hur agila metoder uppkommer som en naturlig

Läs mer

Integrerat ingenjörsprojekt

Integrerat ingenjörsprojekt Integrerat ingenjörsprojekt TNIU21 Kursmål Studenten skall efter genomgången kurs kunna arbeta efter en projektmodell i en autentisk situation medverka aktivt och väl fungerande i en projektgrupp utveckla

Läs mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara

Läs mer

Generella riktlinjer vid distribuerad Scrum En kvalitativ studie av hur ett distribuerat projekt bedrivs med hjälp av Scrum

Generella riktlinjer vid distribuerad Scrum En kvalitativ studie av hur ett distribuerat projekt bedrivs med hjälp av Scrum Generella riktlinjer vid distribuerad Scrum En kvalitativ studie av hur ett distribuerat projekt bedrivs med hjälp av Scrum General guidelines for distributed Scrum A qualitative study of how a distributed

Läs mer

Platina och kvalité. Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08

Platina och kvalité. Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08 Formpipe Platina och kvalité Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08 04 08 1 Formpipe Presentation Bakgrund Platina släpptes som första release år 2000. Fick pris för Best in show från Bill Gates

Läs mer

Finns det någon list med digitala tavlor?

Finns det någon list med digitala tavlor? Finns det någon list med digitala tavlor? En kvalitativ studie av översiktstavlor inom agila projekt och förutsättningar för digitala sådana Mårten Olofsson Jesper Uddbom Institutionen för informatik Systemvetenskapliga

Läs mer

Distribuerad mjukvaruutveckling med extreme Programming

Distribuerad mjukvaruutveckling med extreme Programming Distribuerad mjukvaruutveckling med extreme Programming Jörgen Nilsson, d00jni@efd.lth.se February 22, 2005 Sammanfattning Denna artikel är en djupstudie skriven under en kurs i coaching av XPteam, på

Läs mer

Kursmål. Kursens delar. Obligatorisk närvaro

Kursmål. Kursens delar. Obligatorisk närvaro EDA270: Coaching av programvaruteam S1: Kursintroduktion, Agila metoder! Görel Hedin, Lars Bendix Datavetenskap LTH Kursmål Projektledning/Coaching Hur team fungerar Hur man leder/coachar team Hur man

Läs mer

Teststrategier och Testcertifiering. Per Strandberg, Maj 2013

Teststrategier och Testcertifiering. Per Strandberg, Maj 2013 Teststrategier och Testcertifiering Per Strandberg, Maj 2013 1 Lite om Test i Allmänhet och ISTQB Certifiering Mål med testning? Förebygga fel Hitta fel eller risk Underlätta och ge stöd vid utveckling

Läs mer

Kursprogram, ETS032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp

Kursprogram, ETS032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp ursprogram, S032 Programvaruutveckling för stora system (PUSS), 7,5 hp Version 1.0 Christin Lindholm Läsåret 2012/2013 Våren 2013 1. Inledning Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i utvecklingsprocesser,

Läs mer

Poäng. Start v. Programvaruteknik Institution Institutionen för datavetenskap. Antal registrerade (män/kvinnor) 25 (23/2)

Poäng. Start v. Programvaruteknik Institution Institutionen för datavetenskap. Antal registrerade (män/kvinnor) 25 (23/2) TEK/NAT Kursrapport Kurs Kurskod Poäng År Start v. Programvaruteknik 5DV087 5.0 202 0 Institution Institutionen för datavetenskap Antal registrerade (män/kvinnor) 25 (23/2) Antal aktiva studenter (deltagit

Läs mer

En studie om parprogrammering i praktiken

En studie om parprogrammering i praktiken En studie om parprogrammering i praktiken Mia Nyström Karin Wanhainen Johan Rix 29 maj 2002 Sammanfattning Parprogrammering är en av de mest omdiskuterade grundstenarna i Extreme Programming (XP). All

Läs mer

Preliminär specifikation av projekt

Preliminär specifikation av projekt Preliminär specifikation av projekt Projektets namn: Infraröd Minneslåda (numera omdöpt till FastSync) Uppdragsgivare: Alex Olwal aolwal@cs.columbia.edu Deltagare: Johan Ullberg Nils

Läs mer

AGILA METODER. Projekt är unik och välavgränsad verksamhet. Framgångsrika projekt är välplanerade. Projekt har, eller bör ha, fasta och tydliga mål

AGILA METODER. Projekt är unik och välavgränsad verksamhet. Framgångsrika projekt är välplanerade. Projekt har, eller bör ha, fasta och tydliga mål Projekt är unik och välavgränsad verksamhet AGILA METODER Stefan Berglund, Sara Mejtoft och Håkan Gulliksson Avslöjanden: - Alla projekt har förhistoria - Projekt förbrukar materiella och finansiella resurser

Läs mer

Priskamp. En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609

Priskamp. En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609 Priskamp En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609 Abstrakt Detta är en post-mortem slutrapport om mitt projekt "Priskamp" inom ramen för kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt VT 2013. Projektets

Läs mer

Håller XP vad det lovar?

Håller XP vad det lovar? Håller XP vad det lovar? Johan Holmberg D01, Lunds Tekniska Högskola d01jh@efd.lth.se 24th February 2004 Sammanfattning Extreme programming har under sin korta livstid fått utstå hård kritik mot sitt sätt

Läs mer

Att arbeta agilt. En arbetsgång

Att arbeta agilt. En arbetsgång Att arbeta agilt En arbetsgång Faser Samma indelning som för traditionellt projekt Förstudie Planering Genomförande Överlämning Avslut Fördelar Begränsning Avslut av projektdel Förstudiefas Ska projektet

Läs mer

Agile - det moderna synsättet på mjukvaruutveckling Ordet Agile kommer från engelskan och kan närmast översättas med flexibel, dynamisk och smidig. Med det menar vi dynamiska projekt som konstruktivt kan

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Haris Kljajic Individuellt mjukvaruprojekt. Projekt Rapport. Insatsplutonen. Haris Kljajic UD11

Haris Kljajic Individuellt mjukvaruprojekt. Projekt Rapport. Insatsplutonen. Haris Kljajic UD11 Projekt Rapport Insatsplutonen Haris Kljajic UD11 Abstrakt: Denna rapport är en rapport på mitt arbete i Individuellt Mjukvaruprojekt. Projektet i sig var en dynamisk website för 1:a Insatspluton i Kalmar

Läs mer

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Agila Avtal Hur man säljer in agila projekt olika avtalsformer som kan fungera Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Min syn på saken och kundens Detta är vad vi alla önskar Lite om mig själv Carina

Läs mer

Kandidatarbete I- data

Kandidatarbete I- data Kandidatarbete I- data TDDD83 Aseel Berglund aseel.berglund@liu.se Journey line X KURSINFORMATION Mål Utveckla e? litet webbaserat affärssystem av typ e- bufk. Skriva rapport inkl marknasföringsplan för

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Dnr HS 214/42 Sammanställning av kursvärdering (blanketten används inte för lärarutbildningskurser) Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Sammanställning av vårterminens kurser ska vara underskriven,

Läs mer

Pavel Denisov D01, Lunds Tekniska Högskola 21:e februari 2006

Pavel Denisov D01, Lunds Tekniska Högskola 21:e februari 2006 Hur ett XP-projekt påverkas av ett webbaserad projekthanteringsverktyg Pavel Denisov D01, Lunds Tekniska Högskola d01pd@efd.lth.se 21:e februari 2006 Abstrakt XP är bra att organisera små exibla grupper

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. Matematikbiennalen version datum utförda förändringar utförda av granskad

PROJEKTDIREKTIV. Matematikbiennalen version datum utförda förändringar utförda av granskad Dokumenthistorik PROJEKTDIREKTIV Matematikbiennalen 2014 version datum utförda förändringar utförda av granskad 1.0 201304?? Utlagd version jp Beställare Projektgruppen för Matematikbiennalen 2014: Catarina

Läs mer

Scrum ur ett SWOT- perspektiv. En analys av Scrum- metodikens, styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Jesper Sahlman Teja Trenkler

Scrum ur ett SWOT- perspektiv. En analys av Scrum- metodikens, styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Jesper Sahlman Teja Trenkler Scrum ur ett SWOT- perspektiv En analys av Scrum- metodikens, styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Jesper Sahlman Teja Trenkler Ekonomihögskolan Institutionen för Informatik 2014 Vi vill rikta ett

Läs mer

Endless shooter neon - Post mortem

Endless shooter neon - Post mortem Endless shooter neon - Post mortem Markus Lok Axelsson Abstrakt Följande rapport berör ett mjukvaruutvecklingsprojekt som pågått under tio veckor på våren 2013. Projektet var ett tvådimensionellt datorspel

Läs mer