I detta avsnitt beskrivs vart parprogrammering appliceras, hur det ska fungera och även i vilket projekt det introduceras i.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I detta avsnitt beskrivs vart parprogrammering appliceras, hur det ska fungera och även i vilket projekt det introduceras i."

Transkript

1 PARPROGRAMMERING Mikael Möller, Abstrakt Parprogrammering är ett arbetssätt där två programmerare arbetar tillsammans vid en dator med en uppgift. Studien behandlar frågor och svar huruvida parprogrammering är bra för ett team. Några av de aspekter som tas upp är om programmering i par bidrar till högre effektivitet, bättre kodkvalitet samt ökad samhörighet inom projektgruppen. Undersökningen görs på andra årets dataingenjörer vid Lunds Tekniska Högskola. 1. Inledning Av författarens erfarenhet har det upplevts som om parprogrammering (Williams & Kessler, 2002) underlättar och förbättrar ett teams produktivitet och kodkvalitet. Varför blir det högre produktivitet och bättre kodkvalitet? Om man arbetar i par, får varje programmerare en lust av att jobba effektivare och mer fokuserat? Under ett projekt är det viktigt att teammedlemmarna litar på varandra och jobbar mot samma mål, tillsammans. För att uppnå detta används diverse teambuildings redskap. Men hjälper även parprogrammeringen till att svetsa ihop teamet? Kan en enskild programmerares utveckling gynnas vid parprogrammering? Finns det negativa aspekter angående då en skicklig och rask programmerare blir hindrad av en sämre programmerare. För att få fram statistik och åsikter har utvecklare, som precis blivit introducerade till parprogrammering, fått svara på enkäter och blivit intervjuade. Resultatet var positivt, man jobbar effektivare och mer fokuserat. Det råder konstant utbyte av kunskap inom parprogrammerings paren. Upplägg: Studien lägger först en bakgrund och beskriver parprogrammering. I avsnitt 3 beskrivs hur undersökningen utfördes. I avsnitt 4 presenteras resultatet av denna undersökning, samt slutsatser och lösningar med hjälp av annan litteratur och studier. Avslutningsvis sammanfattas de viktigast slutsatserna. 2. Bakgrund I detta avsnitt beskrivs vart parprogrammering appliceras, hur det ska fungera och även i vilket projekt det introduceras i. 2.1 Agila mjukvaruutvecklings metoder Det finns tre stycken agila metoder vid mjukvaruproduktion som är mer kända än andra, Lean, Scrum och Extreme Programming (XP). I stora drag är skillnaden mellan de agila metoderna följande. Lean kommer från Toyota bilindustri och är en övergripande metod för hur en organisation ska skötas (Poppendieck & Poppendieck, 2003). Man fokuserar på att maximera kundvärdet och minimera slösandet med tid. Scrum går mer in på detalj då den 1

2 behandlar vad som ska utvecklas men inte hur man programmerar (Schwaber & Beedle, 2001). Till sist är XP en programvaru utvecklings metod som beskriver riktlinjer och metoder för utvecklarnas arbete under utvecklingen. XP fokuserar på enkelhet, feedback, mod och kommunikation (Beck, 1999). Många företag kombinerar de olika agila metoderna för att få ett skräddarsydd metod som passar just dem. Principen för XP är att ett team sitter och programmerar mot en och samma kod, ett repository som alla får förbättra men med kravet att det ska fungera (Beck & Andres, 2004, s.66). Med hjälp av detta repository kan man när som helst få fram en release av den funktionalitet som är implementerad vid just det tillfället. Denna release kan man visa för kunden och på så sätt kan denne känna ett förtroende om att arbetet går framåt. För att hjälp utvecklarna att uppfylla detta finns det 12 st practices in om XP (Beck, 1999, s.71). Några av dem är Simple Design, Refactoring, Collective Code Ownership, Test Driven Development (TDD), Release Regularly och Pair Programming. 2.2 Parprogrammering Parprogrammering går ut på att två utvecklare sitter och programmerar tillsammans vid en dator (Williams & Kessler, 2002). Paret är uppdelat som en driver och en navigator. Arbetet ihop går ut på att drivern och navigatorn diskuterar tillsammans fram en lösning till en implementation av en story 1. Vidare är driverns huvuduppgift att implementera själv lösningen. Samtidigt gör navigatorns sina arbetsuppgifter, som är att granska koden som driven skriver samt notera fel och idéer om vad som ska göras där näst på en todo-lista. Den listan hjälper paret att komma ihåg vad som ska göras samt att den även hjälper dem att komma ihåg vad dom har gjort. Continous Integration betyder att så fort det finns ny funktionalitet till systemet, så skall det göras en commit 2 så att resten av teamet kan ta del av den nya funktionaliteten. Vid commits är det viktigt att kommentera var någonstans något har lagts till eller ändrats. Till sin hjälp har då paren sin todo-lista som kan hjälpa dem att komma ihåg vad de gjort. Navigatorn och drivern skall byta roller ofta och man ska försöka vara lika mycket driver som navigator. 2.3 Projektbeskrivning Denna studie gjordes samtidigt som projektet och kursen (EDA260) utfördes. Kursen ges under första läsperioden på vårterminen för de som går andra året på Civilingenjörsprogrammet - Datateknik vid Lunds Tekniska Högskola. I kursen är studenterna uppdelade i team om 8-12 studenter. Under 7 veckor har teamen 6 stycken så kallade långlabbar och 6 stycken planeringsmöten. Under två timmar varje onsdag i vecka 1-6 planeras arbetet som ska göras under näst följande långlabb. Långlabbarna var mellan 8:15 till 17:00 varje måndag i vecka 2-7. System som skulle utvecklas var ett tidsregistrering och resultatgenererings program för Enduro race. Författaren var coach till ett team om 12 utvecklare som skulle för första gången jobba enligt XP modellen, och då även första gången som parprogrammerare. Många av utvecklarna hade i tidigare programmerings kurser programmerat i par under laborationer, men då inte enligt de normer som finns inom XP. I stort sätt kände inte utvecklarna i teamet varandra sedan tidigare. Det fanns enstaka bekantskaper, men ingen hade parprogrammerat med någon annan sedan tidigare. 1 En story är en beskrvining av funktionalitet som kunden vill ha implementerad. 2 Lägga till ny funktionalitet i det gemensamma repository. 2

3 3. Undersökning Genom två enkäter och individuella intervjuer fanns förhoppningen om att få fram de positiva och negativa åsikterna som utvecklarna hade om parprogrammering. 3.1 Enkät 1 Den första enkäten delades ut efter den första lång labben till ett team, det team som främst var under granskning. Den var uppdelade i ett två avsnitt, ett där man på en skala skulle markera hur mycket man man höll med om ett påstående. Och den andra delen skulle man i egna ord kommentera påståendena och några ytterligare frågor. På påståendena kunde man välja från att Jag tar helt avstånd från påståendet till Jag instämmer helt i påståendet, Ej svar var även ett alternativ. Nedan följer påståendena som var på enkät 1: 1. Navigatorns todo-lista används. 2. Byte inom paren görs? Dvs man var lika mycket driver som navigator. 3. Känner du att du jobbar effektivare och mer fokuserat än när du programmerar själv? 4. Anser du att produktiviteten och kodkvalitén är högre än när du programmerar själv? 5. Har din egen utveckling, som programmerare, gynnats av parprogrammeringen? 6. Känner du att parprogrammeringen har hjälpt dig att lära känna dina teammedlemmar snabbare? 7. Om du anser att du var den bättre programmeraren i paret vid något tillfälle, kände du dig hindrad och tyckte att det gick för långsamt? (Om du inte känt av detta svara Ej svar ) Vidare följde tre stycken frågor där utvecklarna skulle svara med egna ord: 1. Kommentarer till frågorna i tabellen. Tex om man svarat en 1:a på Todo-listan användes, vad var det då som inte fungerade? 2. Påtvingad rotation. Bra/dåligt? Kommentar? 3. Din allmänna uppfattning om parprogrammeringen. Den första enkäten hade som syfte att undersöka huruvida utvecklarna tyckte om parprogrammeringen eller ej. Vidare skulle resultat från en annan enkät, som delades ut 2 veckor efter, jämföras. Detta för att se skillnader då utvecklarna hade fått arbetat mer som parprogrammerare. 3.2 Enkät 2 Den andra enkäten delades ut efter den tredje lång labben. Den var likadan som den första enkäten förutom att två frågor, där utvecklarna skulle svara med egna ord, hade lagts till. De frågorna var: Är det någon du inte passar ihop med/passar mindre ihop med? Varför är det så? (Inga namn) Vad hade kunnat vara bättre? (tex arbetslokal?) Dessa två frågor blev fråga 3 respektive 4, det vill säga att Din allmänna uppfattning om parprogrammeringen blev fråga 5. Som nämndes tidigare skulle svaren från denna enkäten jämföras med resultaten från enkät 1. 3

4 3.3 Intervjuer Intervjuerna användes för att kunna få bättre feedback från utvecklarna då det fanns risk för att kommentarerna från enkäterna inte skulle vara tillräckligt tillfredsställande. En teori var att om utvecklarna i tal fick diskutera påståendena och frågorna skulle mer information komma fram. I ett enskilt rum fick tre stycken utvecklare (en åt gången) tillsammans med författaren kommentera påståendena och frågorna på enkät 2, detta antecknades. 4. Resultat från undersökning och jämförelse med andra studier Enkät 1 skickades ut och blev besvarad av ett team, team 6 med 12 st studenter. På grund av sämre deltagande i enkät 2 och ett intresse om andra teams åsikter, skickades enkät 2 även ut till två andra team. Enkät 2 besvarades av 17 studenter. Det var inga större skillnader på svaren från de olika team. Det intressanta var de konsekventa åsikterna i vissa frågor samt svar från vissa individer som stack ut från mängden. I samtliga figurerna under avsnitt 4 är en 1 lika med Jag tar helt avstånd från påståendet och en 5 lika med Jag instämmer helt i påståendet. 4.1 Användningen av navigatorns todo-lista Figur 1. Fråga: Navigatorns todo-lista används. Som grafen (fig. 1) visar så var det högre användning av todo-listan då den introducerades än vid tiden då enkät 2 besvarades. Många av utvecklarna kommenterar detta med att det som diskuteras implementeras direkt så att man behöver inte skriva ner något. En kommentar säger: - Kändes nästan aldrig lämpligt att skriva ner något i listan. Det som diskuterades var oftast det som hände precis då. Vissa påpekar att det säkert är en bra sak att göra, men att det glöms bort. Detta är förståeligt då det är en mängd andra moment och rutiner som är nytt. Däremot verkar det finnas en tendens till att båda i paret blir driver, vilket inte är bra. - Båda blir driver för att lösa problemet. 4

5 Kommentaren styrker detta och visar på att man förmodligen inte blir klar med diskussionen om lösningen inom paret. I andra ord att man fortsätter diskussionen samtidigt som man börjar implementerar lösningen. Detta leder in på om bytet inom paret sköttes? 4.2 Lika mycket driver som navigator Problemet att navigator rollen inte alltid uppfylls återstår. Granskning av koden görs, men i några fall tänker man inte över om vad som ska göras där näst Figur 2. Fråga: Byte inom paren sköttes? Dvs man var lika mycket driver som navigator. När parprogrammeringen introducerades så var teamet väldigt måna om att byta ofta inom paret. Som grafen (fig. 2) visar så har det gått från bra till lite sämre. En faktor är att i de par där kompetensskillnaden är större, känner den sämre programmeraren att det är säkrare om den bättre programmeraren är driver. En utvecklare säger: - Om man har sämre kompetens låter man den andra ta rodret. Men man tar över lite i alla fall. Men i de par där kompetensen är på samma nivå sker bytet automatiskt. - Det man tittar på i förväg, gör att man byter. För att förtydliga. Samtidigt som drivern implementerar, upptäcker navigatorn något som måste göras. Då görs bytet när drivern har blivit klar med det den arbetade med. Navigatorn som nu har blivit driver förklarar och kan sedan börjar implementera om inget annat ska diskuteras. Under intervjuerna kom några av utvecklarna fram till en insikt om att todo-listan är förmodligen en väldigt bra idé. Men att det har varit svårt att applicera detta då man inte riktigt är van vid arbetssättet. - Man vill inte avbryta drivern, så en todo-lista hade varit bra. Kommer nog efter ett tag. 4.3 Effektivare och mer fokuserat arbete När utvecklare jobbar i par känner merparten att de inte vill svika sin partner och då jobbare hårdare och mer motiverat (Williams & Kessler, 2002, s.21-23). När man programmerar enskilt kan man ta det lugnt ibland, läsa s, prata i telefon etc. I parprogrammering blir detta bortkastad tid för sin partner, så att undermedvetet håller man varandra fokuserade på uppgiften (Williams, 2001, s.33). Grafen (fig. 3) samt vissa kommentarer visar tydligt att utvecklarna tycker likadant. - Helt klart, man känner ett större ansvar till den andra också. 5

6 - Prestationskrav inom paret, man ville inte vara den som sölar ner Figur 3. Fråga: Kände du att du jobbade effektivare och mer fokuserat än när du programmerar själv? Enstaka utvecklare väljer att svara att det varit både mindre effektivt och mindre fokuserat. Kompatibilitet inom vissa par, se avsnitt 4.7, kan ha varit dålig och gett upphov till detta resultat. 4.4 Högre produktivitet och bättre kodkvalitet Båda programmerarna i ett par bidrar med olika, om än liten, information och kunskap. Detta leder till att bättre beslut, t.ex. beslut om design, tas (Chong m.fl., 2005). Utöver designbeslut löser paret tillsammans problem snabbare och resultatet, koden, blir kortare (Cockburn & Williams, 2001). Som nämnts tidigare känner utvecklarna hängivenhet gentemot varandra vilket resulterar i bättre coding standards Figur 4. Fråga: Anser du att produktiviteten och kodkvalitén var högre än när du programmerar själv? Grafen (fig 4) tyder på att utvecklarna märker en positiv skillnad av produktivitet och kodkvalitet gentemot då man arbetar själv. Dagen då enkät två delades ut hade omfattande refaktoriseringar gjorts, vilket kan kan ha påverkat åsikten gällande om det är högre kodkvalitet eller ej. - Man fastnade nästan aldrig, körde man fast så var det oftast ganska lätt att diskutera fram en lämplig lösning. Samt att fler misstag upptäcktes eftersom en person hela tiden granskade koden. 6

7 Williams och Kessler tar upp pair courage vilket innebär att paret skapar ett självförtroende inför sina resultat och lösningar (Williams & Kessler, 2002, s.26-27). Detta uppkommer som ett resultat av kontinuerliga diskussioner mellan varandra. De kommer även ha lättare för att erkänna om de inte förstår något och kan då be om hjälp från ett annat par. Dock påpekar några utvecklare att då man vill få fram ett resultat snabbare, vid deadlines, påverkas lösningarna. - Får lösningar som funkar men är inte lika snyggt, resultat lite snabbare. Refaktorisera sen! Detta är inte bra och ska absolut undvikas. Det är viktigt att uppfylla XP s grundstenar, kommunikation i detta fallet. Det är viktigt att samtala med kunden om att man stöter på problem och att resultatet ska stå i centrum, inte kvantiteten. En dålig lösning kan ställa till problem senare och kan vid det tillfället ta ännu längre tid att lösa än om man löst det från första början. 4.5 Studenternas utveckling gynnas av parprogrammering Vid parprogrammering byts konstant kunskap mellan programmerarna. Man lär sig om programmerings regler för design, användning av verktyg och allmänt om programmerings språket. Tillsammans med rotation av paren lär sig varje programmerare om flera delar av systemet. Detta gynnar hela projektet då det är flera som har kännedom om system när det är avslutat (Cockburn & Williams, 2001). Utvecklare, som jobbar enligt parprogrammering, har en positivare attityd, samt lär sig om samarbete, lagarbete och skapar goda kommunikations färdigheter vilket de kommer ha nytta av i deras framtida arbetsliv (Nagappan, 2003)(Williams, 2007). Större delen av studenterna har märkt att de lära sig många nya saker genom sin parprogrammerings partner (illustreras i fig. 5), men även genom egna och teamkamraters spikes 3. - Man lär sig något nytt hela tiden och kan utbytta kunskaper. - Lär sig väldigt mycket om eclipse 4, alla kan vissa tricks Figur 5. Fråga: Har din egen utveckling, som programmerare, gynnats av parprogrammeringen? Några utvecklare har jobbat för fokuserat på en viss del av koden, vilket resulterat i att de inte har haft en fullständig uppfattning om hur hela systemet har fungerat. Detta kan man 3 Spikes är hemuppgifter som delas ut då team har bestämt att de behöver kunskap inom ett område eller verktyg. Spikesen sammanfattas så att alla i team kan dra lärdom av varandras hemarbeten. 4 Eclipse är ett program som programmerare använder sig av för implementering av system vid programvaruutveckling. 7

8 lösa genom att man tvingar sig själv till arbete med andra uppgifter vid rotation av paren (Williams & Kessler, 2002, s.77-81). Ett resultat av en studie vid North Carolina State University markerar att parprogrammering inte påverkar studenters prestation negativt (Nagappan, 2003). Vidare visar en studie ifrån University of California UC-Santa Cruz att fler studenter blir godkända på kurser då de parprogrammerat under kursens gång (McDowell, 2002). 4.6 Parprogrammering = teambuilding De konstanta diskussionerna inom paren, tillsammans med rotering av medarbetare gör att studenterna får tillfälle att på kortare tid lära känna flera i teamet (Williams & Kessler, 2002, s.77). Resultatet blir att fler litar på varandra och man har lättare för att kommunicera och dela med sig av problem (Williams & Kessler, 2002, s.30)(cockburn & Williams, 2001). En ökning av kommunikationen är positivt för projektet då informations flödet ökar inom teamet Figur 6. Fråga: Känner du att parprogrammeringen har hjälpt dig att lära känna dina teammedlemmar snabbare? Grafen (fig 6) visar på att sådant är även fallet i de teamen som varit med i undersökningen. - Det är lättare att komma in och bli en grupp när man programmerar i par, känns som att det är lättare att diskutera med andra gruppmedlemmar när man är två också. En studie vid Unversity of Wales visar på att studenter med låg självsäkerhet är de som gillar parprogrammering mest (Thomas, Ratcliffe & Robertson, 2003). Tillsammans med en kommentar från en utvecklare stärks detta påstående. - Ingen är rädd för att ta för sig. Tror att vissa är blyga annars, men tar för sig i det här teamet. 4.7 Kompatibilitet - vem passar ihop med vem? Det finns två signifikanta resultat av parning, båda är på samma kunskapsnivå respektive en är bättre än den andra. Studier visar att över 9 av paren tycker att ens samarbete har varit kompatibelt under arbetet (Katira m.fl., 2004)(Williams m.fl., 2006). Varierande personligheter och olik självsäkerhet är ingen kritisk faktor för kompatibiliteten då par ska sättas ihop (Katira, Williams & Osborne Towards, 2005). I fallet där båda besitter liknande kunskaper blir det sällan problem och det är även den parningen man uppskattar mest som utvecklare (Williams, 2007)(Williams m.fl., 2006). Mestadels funkar det bra då en duktig och en sämre programmerare har paras ihop. Den bättre hjälper att höja den svaga partnerns kunskapsnivå (Williams & Kessler, 2002, s.61). Men tyvärr funkar inte alltid detta. T.ex. kommenterar en utvecklare från ett annat team: 8

9 - Jag klarar inte av att programmera med vissa i gruppen som kan väldigt mycket om programmering, men inte bryr sig speciellt mycket om XP-programmering. För mig är det viktigt att den jag programmerar med är social och kan prata och berätta mycket, eftersom jag oftast inte är riktigt lika duktig på att programmera. Av kommentaren verkar det som om några duktiga programmerarna inte har tillämpat XP helt och hållet än. Brist på kommunikation verkar även vara en faktor. En teknik för att lösa det är att ta ifrån tangentbordet från den duktige programmeraren, med andra ord tvinga den att bli navigator. På så sätt måste denne förklara och förmedla, genom kommunikation och diskussion, problemen och lösningar till den nya drivern (Williams & Kessler, 2002, s.155). Det finns en del duktiga programmerare som alltid vill jobba ensamma, då de tycker att det går för långsamt när de programmerare med någon som är sämre än dem själva (Williams, 2007). Från enkät svar ha det inte förekommit att någon hellre vill arbeta ensam. Som grafen (fig 7) visar är det >5 som besitter liknande kompetens (de som svarat Ej svar ). Däremot finns det några duktiga programmerare som upplevt att det gått långsamt, samtidigt som vissa duktiga programmerare tycker det är bra att bli avbruten och bli tvungen att förklara. Följande kommentarer speglar detta tydligt. - När detta händer är det tråkigt. - Jag anser inte att man blir tillbakahållen om man är bättre än sin partner, utan snarare att man får tillfälle att verkligen försöka visa för sig själv att man förstår och kan förklara. 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Figur 7. Fråga: Om du anser att du var den bättre programmeraren i paret vid något tillfälle, kände du dig hindrad och tyckte att det gick för långsamt? (Om du inte känt av detta svara Ej svar ) Vidare finns problem då den svaga programmeraren har brist på motivation, arbetsmoral och vilja att bli bättre. Detta är ytterst frustrerande för dennes partner. I slut ändan måste alla i teamet vara lagspelare för att teamet ska fungera. Och om en person bara bidrar negativt till teamet, skall denne tas bort (Williams & Kessler, 2002, s.61). Personer med för dålig självsäkerhet märks tydligt och bör hanteras direkt. T.ex kan man genom parprogrammering och hjälp från teammedlemmar hjälpa denne att bygga upp ett bra självförtroende och god självsäkerhet. Ifall personen inte blir bättre, och att den tynger ner teamet genom att de tvingas jobba övertid, bör denna personen bli omplacerad (Williams & Kessler, 2002, s ). Med stor talang kommer ofta ett stort ego. Williams och Kessler tar upp expert-expert problemet, där dåligt samarbete blir ett resultat på grund av två egocentriska individer. Om båda har en my way or the highway -inställning kommer problem uppstå. Om man lyckas para två experter kan de lösa de allra största svårigheter och då definitivt vara en tillgång till teamet (Williams & Kessler, 2002, s.99). 9

10 4.8 Rotation Som vi nämnt tidigare lär sig utvecklarna av varandra, då är det även viktigt att rotera runt mellan paren så att kunskap sprids ännu mer (William & Kessler, 2002, s.81). Frågan är när det är lämpligt att byta partner? Vissa team tycker det är bra att byta varje timme och vid svårigheter efter varje halvtimme (Beck & Andres, 2004). De flesta studenterna som besvarade enkäterna tyckte att det kändes naturligt att göra rotation efter varje story, alternativt efter varje task 5 om det var en stor story. Några tyckte det var bra att bli avbruten för att tvingas rotera. Detta i direkt motsats till andra som tyckte det var jobbigt när de var mitt uppe i problemlösandet och var tvungen att lämna något man påbörjat. Det verkar inte finns någon gyllene regel för när man ska rotera, men en kombination av de ovannämnda förslagen är det som teamet, som främst varit under granskning, föredrar. 4.9 Arbetsmiljö Det har klagats på att laborationslokalen har haft för dålig ventilation och man har efterfrågat större skärmar. Enstaka programmerare påpekar att det hade varit skönt med tillgång till ett litet tyst rum om man behövde koncentrerar sig extra mycket över ett svårt problem. De flesta tycker att det inte varit något problem att sitta tillsammans vid en dator och programmera. Men en person uttrycker sig enligt: - Arbetsplatsen är inte anpassat. Man måste flytta tangentbord/mus och sträcka sig. Vid North Carolina State University har man anpassa och byggt upp laborationslokalen för att passa parprogrammeringen perfekt. Den signifikanta skillnaden är att varje dator har två skärmar, två möss och två tangentbord. Detta leder till bättre parprogrammering då paret inte behöver byta plats vid bytet mellan driver och navigator(williams, 2007). Sammanfattning Alla som svarade på enkäterna och deltog i intervjuer var positiva till parprogrammering. Man tycker det är roligare att jobba och kan med hjälp av sin partner lättare hålla sig fokuserad på uppgiften. Arbetet görs effektivare och produkten resulterar i högre kvalité. På grund av samtidig introduktion av många andra XP praktiker har det varit svårt att följa driver och navigator rollerna till fullo. Man har lätt för att kommunicera och diskutera programmerings svårigheter som ställs inför teamet. I och med konsekvent rotation mellan paren lär sig utvecklarna mer om hela systemet och kan på kortare tid bekanta sig med sina teammedlemmar. Kompatibilitet i parprogrammerings paren har inte alltid varit perfekt. Det som främst orsakar detta är då det finns en ansenlig skillnad i kunskapsnivå inom paret. 5 Om teamet anser att en story är stor och kräver flera implementations moment, kan denna delas upp i mindre tasks för att underlätta arbetet. 10

11 Källförteckning Beck, K., 1999, Embracing Change with Extreme Programming. Computer - Volume 32 Issue 10, October Los Alamitos, CA: IEEE Computer Society Press. sid Beck, K. & Andres C., 2004, Extreme Programming Explained: Embrace Change (2nd Edition). Boston, MA: Addison-Wesley Professional. Chong J. m.fl., 2005, Pair Programming: When and Why it Works. 17th Workshop of the Psychology of Programming Interest Group, Sussex University, June Cockburn A. & Williams L., 2001, The Costs and Benefits of Pair Programming. Extreme programming examined Katira N. m.fl., 2004, On Understanding Compatibility of Student Pair Programmers, SIGCSE '04 Proceedings of the 35th SIGCSE technical symposium on Computer science education Katira N., Williams L. & Osborne Towards J., 2005, Increasing the Compatibility of Student Pair Programmers. ICSE '05 Proceedings of the 27th international conference on Software Engineering McDowell C. m.fl., 2002, The effects of pair-programming on performance in an introductory programming course. ACM SIGCSE Bulletin Volume 34 Issue 1, March Inroads: paving the way towards excellence in computing education. Nagappan N. m.fl., 2003, Improving the CS1 Experience with Pair Programming. SIGCSE '03 Proceedings of the 34th SIGCSE technical symposium on Computer science education Schwaber K. & Beedle M., 2001, Agile Software Development with Scrum. Upper Saddle River, NJ, USA: Pearson Education, Inc. Thomas L., Ratcliffe M. & Robertson A., 2003, Code Warriors and Code-a-Phobes: A Study in Attitude and Pair Programming. ACM SIGCSE Bulletin - Volume 35 Issue 1, January Poppendieck M. & Poppendieck T., 2003, Lean Software Development: An Agile Toolkit. Boston, MA: Addison-Wesley Inc. Williams L., 2001, Integrating Pair Programming into a Software Development Process. CSEET '01 Proceedings of the 14th Conference on Software Engineering Education and Training s Williams L. & Kessler R., Pair Programming Illuminated. Boston, MA: Pearson Education, Inc. Williams L. m.fl., 2006, Examining the Compatibility of Student Pair Programmers. Proceedings of AGILE 2006 Conference (AGILE'06). Williams L., December 2007, Lessons Learned from Seven Years of Pair Programming at North Carolina State University. ACM SIGCSE Bulletin Volume 39 Issue 4. 11

Scrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se. Frederik Blauenfeldt Jeppsson. dt06fb8@student.lth.

Scrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se. Frederik Blauenfeldt Jeppsson. dt06fb8@student.lth. Scrum + XP = sant Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se Frederik Blauenfeldt Jeppsson D06, Lunds Tekniska Högskola dt06fb8@student.lth.se 2010-03-02 1 Abstract Scrum och XP

Läs mer

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling

TDP023 Projekt: Agil systemutveckling TDP023 Projekt: Agil systemutveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Tre moment Projekt 8hp Marknadsföring av produkt 2hp Kopplat till projektarbetet Individuell rapport 2hp Kopplat till projektarbetet

Läs mer

Agil programutveckling

Agil programutveckling Agil programutveckling Pontus Evertsson D00, Lunds Tekniska Högskola d00pe@efd.lth.se Anna Jennerheim D00, Lunds Tekniska Högskola d00aj@efd.lth.se 2003-05-15 1 1. Inledning 3 2. Extreme Programming (XP)

Läs mer

extreme Programming refactored - recension och analys av Kent Becks senaste definition av XP

extreme Programming refactored - recension och analys av Kent Becks senaste definition av XP extreme Programming refactored - recension och analys av Kent Becks senaste definition av XP Måns Gunnarsson d01mg@efd.lth.se Sammanfattning Denna djupstudie består av en recension av andra upplagan av

Läs mer

TDDD26 Individuell projektrapport

TDDD26 Individuell projektrapport TDDD26 Individuell projektrapport Kort beskrivning av projektet Vi hade som projekt att utveckla en digital media servicer som skulle hjälpa filmentusiasten att organisera sitt filmbibliotek. Programmet

Läs mer

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning

Läs mer

SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker

SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker SCRUM vs. XP en jämförelse mellan två lättviktsmetodiker Phut Tran D01, Lund Tekniska Högskola d01pt@efd.lth.se 21 februari 2006 Innehållsförteckning ABSTRACT... 3 1 INLEDNING... 4 2 VAD ÄR EN LÄTTVIKTSMETODIK?

Läs mer

Kevin Lane Kungliga Tekniska Högskolan Introduktionskurs i Datateknik (II1310) TIEDB0. [NXT Legorobot] [Programmering och felsökning]

Kevin Lane Kungliga Tekniska Högskolan Introduktionskurs i Datateknik (II1310) TIEDB0. [NXT Legorobot] [Programmering och felsökning] [NXT Legorobot] [Programmering och felsökning] Kevin Lane 28/8-12 klane@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 1 Sammanfattning I denna laboration så fick vi programmera och felsöka en LEGO-robot.

Läs mer

Kanban i Extreme Programming

Kanban i Extreme Programming Kanban i Extreme Programming N. Fors och N. Hansson D06, Lunds Tekniska Högskola [niklas.fors niklas.hansson.06]@gmail.com 2mars2010 Abstract Kanban is a scheduling approach from the work philosophy just-intime

Läs mer

SCRUM och agil utveckling

SCRUM och agil utveckling SCRUM och agil utveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Agile Manifesto We are uncovering better ways of developing software by doing it and helping others do it. Through this work we have come to value:

Läs mer

Lean software development och lättrörlig utveckling

Lean software development och lättrörlig utveckling Lean software development och lättrörlig utveckling TOBIAS FORS & MIKAEL LUNDGREN Agenda Vi vill visa: Ett pågående paradigmskifte i mjukvaruvärlden Nämligen: Lean: en teoribas för lättrörlig utveckling

Läs mer

Effektiva team med effektiv teori

Effektiva team med effektiv teori Effektiva team med effektiv teori Björn Åkesson D05, Lunds Tekniska Högskola dt05ba2@student.lth.se 24 februari 2009 Abstract Denna rapport undersöker olika teamteorier och projekt och sammanfattar de

Läs mer

Lean programvaruutveckling

Lean programvaruutveckling Lean programvaruutveckling Av Ludvig Hagmar (d01lh@efd.lth.se eller l_hagmar@hotmail.com) Den 12:e Februari 2006 Abstract: Denna djupstudie behandlar den agila metoden Lean software development eller Lean

Läs mer

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...

Läs mer

EDA270 Djupstudie Konflikthantering

EDA270 Djupstudie Konflikthantering 8 2009 EDA270 Djupstudie Konflikthantering Abstrakt: Den här djupstudien avser att ge en god grund i konflikthantering där bland annat ABC triangeln och isbergsprincipen behandlas. Vidare redogörs det

Läs mer

Therese Hansson & Magnus Jonsson. Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt

Therese Hansson & Magnus Jonsson. Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt Motivationsfaktorer - Test inom Agila utvecklingsprojekt Magnus Jonsson & Therese Hansson Flerårig erfarenhet från ett globalt utvecklingsprojekt där vi införde Agile & Scrum metodik i hela organisationen

Läs mer

SCRUM och mycket mer

SCRUM och mycket mer Typ av dokument Anvisning Skapad Senaste uppdatering 2008-01-27 2008-11-13 1 (5) Sida 1 Det minsta möjliga? SCRUM och mycket mer Om man nu vill vara agile och inte har allt tid i världen, vad skall man

Läs mer

Testdriven utveckling. Magnus Jonsson Siemens Medical Solutions

Testdriven utveckling. Magnus Jonsson Siemens Medical Solutions Testdriven utveckling Magnus Jonsson Siemens Medical Solutions 2 Soarian Stort projekt, ca 400 personer i projektet Distribuerad utveckling i USA, Indien och Sverige Web baserat lösning med admin client

Läs mer

Scrum. på fem minuter

Scrum. på fem minuter Scrum på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU STÄLL DIG FÖLJANDE FRÅGOR A simple method for the management of complex projects... Äldre metoder fokuserar på att hålla planen,

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Agile-metoder, XP och ACSD

Agile-metoder, XP och ACSD Användarcentrerad systemdesign. Föreläsning 12 Agile-metoder, XP och ACSD Stefan Blomkvist MDI / IT, stefan.blomkvist@it.uu.se & Profdoc AB www.profdoc.se www.it.uu.se/edu/course /homepage/acsd/s04 XP

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kursmål. Kursens delar. Obligatorisk närvaro

Kursmål. Kursens delar. Obligatorisk närvaro EDA270: Coaching av programvaruteam S1: Kursintroduktion, Agila metoder! Görel Hedin, Lars Bendix Datavetenskap LTH Kursmål Projektledning/Coaching Hur team fungerar Hur man leder/coachar team Hur man

Läs mer

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar ADMINISTRATIV VÄGLEDNING HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar - administrativ vägledning Du

Läs mer

Kanban. Marcus Hammarberg. torsdag den 15 september 2011 (v.)

Kanban. Marcus Hammarberg. torsdag den 15 september 2011 (v.) Kanban Marcus Hammarberg Kanban? Vad sjutton är Kanban för något? Jag brukar beställa yakiniku... http://blog.huddle.net/wp-content/uploads/2009/08/team-building-exercises-improving-teamwork.jpg Kanban

Läs mer

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare

Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kursöversikt Certifierad Mjukvarutestare Kurs Poäng (5 yh poäng/vecka) Examensarbete 20 Grunderna inom test 20 Kommunikation i arbetslivet 15 Lärande i arbete 1 60 Lärande i arbete 2 60 Projektarbete 15

Läs mer

Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot

Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot Ayumi Sjöbergh Miyake 1 september 2012 miyake@kth.se II1310 Introduktionskurs i datateknik 1 Sammanfattning Laborationen gick ut på att hitta och rätta

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar.

2. Vad var dåligt eller mindre bra på kursen? Lämna gärna förslag till förbättringar. Kursutvärdering för sista momentet - kursförbättrande frågor Kurs/grupp-objekt 1. 1. Vad var bra på kursen? Det är viktigt att veta så att vi inte tar bort det som du är nöjd med. 24 svar 2. 1. Innehållet?

Läs mer

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell.

2010-12-27 SCRUM. Vattenfallsmodellen. Analys. Design. Kod. Test. Rational Unified Process Agile. Kallas också linjär sekventiell modell. Vattenfallsmodellen SCRUM Analys Kallas också linjär sekventiell modell Introduktion Design Kod Test Rational Unified Process Agile DSDM Adaptive Software Development Crystal Feature-Driven Development

Läs mer

Scaled Agile Framework

Scaled Agile Framework Scaled Agile Framework Grunder för självorganisation Vad är det och är det bra? @svante_lidman svante.lidman@coreboost.se 1 Vem är Svante? Senaste 6-7 åren Konsultat inom Large-Scale Lean/Agile De +20

Läs mer

Effektiva team. Arbetsteam som fungerar på högre

Effektiva team. Arbetsteam som fungerar på högre Effektiva team Arbetsteam som fungerar på högre utvecklingsnivåer: Slutför sina projekt snabbare Producerar varor och tjänster med högre kvalitet Genererar större avkastning Högre utvecklingsnivåer?! En

Läs mer

1. Flervalsfråga Andel

1. Flervalsfråga Andel Page 1 of 8 Kursutvärdering Tillbaka till Välj resultat Antal svar: 39 1. Flervalsfråga Andel Vilken kvalitet upplever du att kursen har hållit sammantaget? Mycket låg 5,1% Låg 20,5% Godtagbar 43,6% Hög

Läs mer

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt johanna.sarna@valtech.com Valtech Vem är jag? Johanna Särnå Jobbar på Valtech sedan 3 år tillbaka Jobbar där med användbarhet och projektledning Certifierad

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

2009-02-02. Verktyg för agil systemutveckling. Vad är ett verktyg? Olika typer av verktyg för mjukvaruutveckling. Vad kan ett bra verktyg tillföra?

2009-02-02. Verktyg för agil systemutveckling. Vad är ett verktyg? Olika typer av verktyg för mjukvaruutveckling. Vad kan ett bra verktyg tillföra? Vad är ett verktyg? Verktyg för agil systemutveckling Individuals and interactions over processes and tools - The Agile Manifesto Papper, penna, linjal CAD-program Skruvmejsel Skruvdragare Etc 1 2 Vad

Läs mer

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL

SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL SKAPA ENGAGEMANG: FÖRETAGSLEDNINGENS VIKTIGA ROLL Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Senior_Leadership_062513_wp_EMEA Varför anses en

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Agil mjukvaruutveckling. 1DV404, Jesper Andersson

Agil mjukvaruutveckling. 1DV404, Jesper Andersson Agil mjukvaruutveckling 1DV404, Jesper Andersson Agilt? Innehållet i alla mjukvaruutvecklingsprocesser! Roller! Aktiviteter! Artefakter Processmodeller Många smaker Unified Process Kanban SCRUM normativ

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders

Läs mer

Agila metoder och motivation

Agila metoder och motivation Agila metoder och motivation Varför blir man produktiv av att flytta lappar på en whiteboard? Tomas Jansson tomas.jansson@kau.se Agila metoden Scrum Sprint planning Every 24 hours Daily scrum Sprint backlog

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se

Agila Metoder. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agila Metoder Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Agila Metoder: Scrum och sprints Lean och Design Workshops Kravställning Agil Utveckling Individer och interaktioner istället för processer Fungerande

Läs mer

Objektorienterad programmering, analys och design med Java, 5p 2D4135, vt 2004. Kursprogram

Objektorienterad programmering, analys och design med Java, 5p 2D4135, vt 2004. Kursprogram Objektorienterad programmering, analys och design med Java, 5p 2D4135, vt 2004 Kursprogram Kursens mål är att ge dig kunskaper om begreppen och principerna inom objektorienterad programmering och design

Läs mer

AGILA METODER. (för oss som inte kodar) Nina Berlin

AGILA METODER. (för oss som inte kodar) Nina Berlin AGILA METODER (för oss som inte kodar) Nina Berlin Agila värderingar 1. Individer och interaktioner framför processer och verktyg 2. Fungerande programvara framför omfattande dokumentation 3. Kundsamarbete

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete

Projektmetodik II. HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik. Projektarbete Projektmetodik II HF1005, Informationsteknik och ingenjörsmetodik för Datateknik Projektarbete Förväntade resultatet är t.ex. en produkt Vi behöver arbeta med Analys Faktainsamling Genomförande Rapportering

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Agilt arbetssätt i komplexa organisationer. Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27. www.it-huset.se

Agilt arbetssätt i komplexa organisationer. Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27. www.it-huset.se Agilt arbetssätt i komplexa organisationer Välkomna! Anna Picetti, IT-HUSET 2011-10-27 Ord från en företagsledare Ett bra genomförande är 90 procent av framgången och strategin 10, varav magkänslan är

Läs mer

Genetisk programmering i Othello

Genetisk programmering i Othello LINKÖPINGS UNIVERSITET Första versionen Fördjupningsuppgift i kursen 729G11 2009-10-09 Genetisk programmering i Othello Kerstin Johansson kerjo104@student.liu.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin Evaluation Summary - CT8 Grundäggande webbdesign HT6 Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) Q. a Kurslitteratur? 6 Medel:,6

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE

RESULTAT - MÅLUPPFYLLELSE Som absolut nybörjare i programmering och utan att ha några handledarpass: Mycket tufft, låg bokstavligen talat i fosterställning varannan vecka... Den gav en bra grund till fortsatta egenstudier i C++.

Läs mer

ALM Live: Scrum + VSTS

ALM Live: Scrum + VSTS ALM Live: Scrum + VSTS Explained and distilled for Everyone! Micael Herkommer micael.herkommer@inexor.se Introduktion Micael Herkommer Developer Coach & Solutions Architect INEXOR EPiServer Professional

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Pragmatisk programmering. Cyberrymden 2001-10-03. Marcus Rejås Pragmatisk programmering,16 december 2002 1(29)

Pragmatisk programmering. Cyberrymden 2001-10-03. Marcus Rejås <marcus@rejas.se> Pragmatisk programmering,16 december 2002 1(29) Pragmatisk programmering,16 december 2002 1(29) Pragmatisk programmering Cyberrymden 2001-10-03 Marcus Rejås $Id: slides.tex,v 1.14 2002/12/16 14:52:59 rejas Exp $ Metainformation Denna

Läs mer

individer, team, ledare, säljare

individer, team, ledare, säljare Exakt Objektiv Noggrann Strukturerad Analytisk Effektiv Målinriktad Drivande Tävlingsinriktad Beslutsam Ansvarstagande Demokratisk Förstående Omtänksam Vänlig Engagerad Optimistisk Entusiastisk Övertygande

Läs mer

Ledarskapsutbildning 5 dagar

Ledarskapsutbildning 5 dagar Ledarskapsutbildning 5 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue. Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr

Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue. Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr Inlämnad: 16 januari 2008 1 Softhouse - Crossmedia Avenue Crossmedia Avenue, är ett svenskt företag som ingår

Läs mer

Användbarhet i sitt sammanhang

Användbarhet i sitt sammanhang Användbarhet i sitt sammanhang Världsanvändbarhetsdagen 2009-11-12 Anders Hedberg, Guide Konsult Stockholm Innehåll En helikoptertur över ett projekts olika faser med belysning på användbarhet i förhållande

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

SCRUM. på fem minuter

SCRUM. på fem minuter SCRUM på fem minuter DET TALAS MYCKET OM SCRUM OCH LÄTTRÖRLIGA METODER JUST NU STÄLL DIG FÖLJANDE FRÅGOR A simple framework for managing complex projects Traditionella metoder fokuserar på att hålla planen,

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Case : ABC-gruppen. Case: Hur blev. så framgångsrik? Insights utvecklade högpresterande individer och team!

Case : ABC-gruppen. Case: Hur blev. så framgångsrik? Insights utvecklade högpresterande individer och team! Case: Hur blev så framgångsrik? Insights utvecklade högpresterande individer och team! ABC- gruppen okt 2013: Omsättning på 73 MSEK och vinst ca 9 MSEK efter skatt och har senaste året erhållit bl.a. nedanstående

Läs mer

Programmering av LEGO NXT robot Laborationsrapport för programering av robot för att följa svartmarkerad linje på maken

Programmering av LEGO NXT robot Laborationsrapport för programering av robot för att följa svartmarkerad linje på maken KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av LEGO NXT robot Laborationsrapport för programering av robot för att följa svartmarkerad linje på maken Hannes Rabo 2015-08-30 hrabo@kth.se Introduktionskurs

Läs mer

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban Presentation Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban Om AddQ Mission Vi skapar affärsnytta för kunden genom specialisttjänster inom test, kvalitetssäkring och effektivisering Tjänsteområden

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Projektplan, Cykelgarage

Projektplan, Cykelgarage Projektplan, Cykelgarage Johan Anderholm, (dt08ja5@student.lth.se) Jon Andersen (dt08ja8@student.lth.se) Marcus Carlberg (dt08mc4@student.lth.se) Simon Ekvy (dt08se2@student.lth.se) Stefan Johansson (dt08sj7@student.lth.se)

Läs mer

Distribuerad mjukvaruutveckling med extreme Programming

Distribuerad mjukvaruutveckling med extreme Programming Distribuerad mjukvaruutveckling med extreme Programming Jörgen Nilsson, d00jni@efd.lth.se February 22, 2005 Sammanfattning Denna artikel är en djupstudie skriven under en kurs i coaching av XPteam, på

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

TATA65-Diskret matematik

TATA65-Diskret matematik 1 (6) TATA65-Diskret matematik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Johan Casselgren Göran Forsling Kurskod TATA65 Examinator Carl Johan Casselgren Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

2015-04-27. Detta har hänt... Agenda. Kursinformation. Föreläsning 5: Processer och vidareutveckling

2015-04-27. Detta har hänt... Agenda. Kursinformation. Föreläsning 5: Processer och vidareutveckling Föreläsning 5: Processer och vidareutveckling ETSA01 Ingenjörsprocessen 1 - Metodik VT15 Markus Borg Detta har hänt... Pratat krav, plan, design, test På gång att frysa kravspecifikationen Övning 3+4:

Läs mer

Studierådsmötesprotokoll 2014 02 05

Studierådsmötesprotokoll 2014 02 05 Studierådsmötesprotokoll Närvaro: Alexander Pieta Theofanous Studierådsordförande Christian Hernvall Studierådssekreterare, t.o.m. 11 Fredrik Åkerberg Vice Ordförande, Källarmästare, Kurskommissarie Jens

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA PRODUKTION Andreas Hanning & Anna Priem Abelsson

Läs mer

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING

GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad

Läs mer

Från traditionellt till agilt

Från traditionellt till agilt Från traditionellt till agilt En studie i hur en agil metod kan introduceras i ett företag Felix Hall, dt05fh0, Aron Lidé, dt05al1 2 mars 2010 Sammanfattning In this paper the authors discuss strategies

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

4. Analysera. fördelning 0% 0% 18,8% 43,8% 18,8% 18,8% 0% antal (0) (0) (3) (7) (3) (3) (0)

4. Analysera. fördelning 0% 0% 18,8% 43,8% 18,8% 18,8% 0% antal (0) (0) (3) (7) (3) (3) (0) Enkätresultat Enkät: Status: Kursutvärdering öppen Datum: 2011-08-09 10:50:31 Grupp: Besvarad av: 16(22) (72%) Aktiverade deltagare (Projektledning och management (1FH009) VT11) 1. Hur upplever du din

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer