Ett rödgrönt skyltfönster har öppnats!

Transkript

1 Ett rödgrönt skyltfönster har öppnats! Så förbättrades landstinget och blev en nationell förebild

2 Ett röd-grönt föredöme för ökad kvalitet i sjukvården. Det har nu gått tre år sedan väljarna valde en ny politisk majoritet i Landstingsfullmäktige. Sedan dess har vi socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister styrt Landstinget i Kalmar län. Framgångarna är många. Vårdköerna och väntetiderna är kortast i Sverige, patienternas tillgänglighet till vården är hög. Framgångsrika satsningar har gjorts på förbättringsarbete och för en patientsäkrare vård. Ekonomin är välskött och länsborna ges en sjukvård med en mycket god kvalitet. På område efter område utmärker sig vårt landsting, det har fått en slags särställning i Sverige. Intresset för att besöka och studera Kalmar län är därför stort. Omkring hälften av landstingen har gjort studiebesök för att bland annat lära sig om våra Hälsocentraler. Landstinget har deltagit i stora konferenser, bland annat anordnade av Socialutskottet, där vi har fått fungera som ett gott exempel. Vi har haft besök från våra tre partiers nationella samarbetsgrupper för att de ville dra lärdomar inför arbetet med det gemensamma valmanifestet inför valet Landstinget i Kalmar län har också stått i centrum för flera nationella politiska debatter både i riksdagen och i TV där våra korta vårdköer har lyfts fram. Hälsovalet som ger både valmöjlighet och rättvis fördelning av resurserna - har ställts mot det moderata Vårdval Stockholm som är segregerande och har slagit orättvist mot socialt utsatta grupper. På partikongresser och interna möten har vårt landsting lyfts fram som ett nationellt föredöme för andra, eller som Mona Sahlin uttrycker det: Landstinget i Kalmar län är jättespännande för mig som partiledare. Där sitter vi, vänsterpartiet och miljöpartiet. Och ni har åstadkommit resultat när det handlar om vårdköer och tillgänglighet och gjort det utan det här eländiga Vårdval Stockholm. Jag kommer att sprida kunskap och information om er modell, Hälsovalet. Det är därför inget önsketänkande eller skryt att påstå att Landstinget i Kalmar län kommer att vara viktigt i valrörelsen 2010 nationellt. Det är hos oss väljarna kan se hur den röd-gröna politiken omsätts i verkligheten och hur den skulle kunna se ut i fler landsting och i hela Sverige. Ett röd-grönt politiskt skyltfönster har öppnats. I den här rapporten som är den tredje i ordningen beskriver vi i korthet vår politik och de viktigaste besluten som vi har fattat. Vi vill berätta för väljarna vad vi har gjort, men också vad vi vill göra för framtiden. Fokus kommer att ligga på att förbättra kvaliteten i sjukvården samtidigt som ekonomin sköts ansvarsfullt. Tillsammans ser vi fram emot att söka väljarnas fortsatta stöd på valdagen den 19 september 2010! Trevlig läsning! Kalmar län i mitten av september 2009 Anders Henriksson (s) Landstingsstyrelsens ordförande Ann Hellenborg (mp) Landstingsråd Lena Segerberg (s) Landstingsråd Johnny Petersson (v) Landstingsråd 2

3 Ett samarbete för framtiden. Den röd-gröna politiska majoriteten i landstinget har snart samarbetat i tre år. Det sker i en svår ekonomisk tid som kräver beslutsamhet och prioriteringar, ett tungt men nödvändigt ansvar som vi axlar. Det sker också i en tid då influensapandemin ställer höga krav på landstingets verksamheter att fungera på bästa möjliga sätt. Vårt samarbete bygger på en gemensam grundsyn i hälso- och sjukvårdsfrågorna och på ett ömsesidigt förtroende för varandra. Det allra viktigaste för oss är att landstinget kombinerar ordning och reda med att ge alla medborgare i länet en tillgänglig vård av hög kvalitet. Vår politik är främst inriktad på att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi och på att fortsätta korta vårdköerna, säkerställa kvalitet och patientsäkerhet, utveckla hälsocentralerna och stärka landstingets tre akutsjukhus. Vården ska vara lätt att få kontakt med och vara tillgänglig när man behöver. Patienten ska stå i centrum för all verksamhet. Alla patienter ska få sina problem tagna på allvar och få god och snabb service från första kontakt till färdig behandling. Som patient har man rätt att bli bemött med respekt. Tidigare beslutade förbättringar av vårdgarantin, exempelvis inom slutenvården, ska genomföras. De övergripande målen för vår politik är högt ställda: Sjukvården ska vara jämlik och landstinget ska ha Sveriges mest nöjda patienter. Landstinget i Kalmar län ska fortsätta att vara bäst på att uppfylla den nationella vårdgarantin. Medborgarna ska kunna lita på sjukvården och veta att resurserna används på bästa effektiva sätt. Samregerandet i landstinget har hittills inneburit en rad förändringar och förbättringar. Vid en sammanräkning har över hundra olika strategiska beslut fattas. Dessa beslut har givit en ny kurs för exempelvis psykiatrin och framtidens cancervård. Av smått historisk karaktär kan växlingen av hemsjukvården nämnas. Länets äldre har fått en verksamhet som har en tydligare ansvarsfördelning och som bättre utgår från den enskilde. Den politiskt breda överenskommelsen om Hälsoval i Kalmar län är ett annat exempel. Även fastighetsinvesteringen på över en miljard kronor i våra sjukhus och i andra lokaler är strategiskt betydelsefulla för framtiden. Viktigt för oss är även den nyligen beslutade klimatstrategin, att papperslösa flyktingar ska ges akut sjukvård och inköpet av tåg mellan Västervik och Linköping. För landstingets utvecklingsarbete har de särskilt avsatta 30 miljoner kronorna till förbättringsarbete inom kliniker och avdelningar samt storsatsningen för att minska vårdskadorna varit av stor vikt. Våra tre partier vill fortsätta utvecklat den generella välfärden och servicen inom landstinget. Siktet är att tillsammans år 2010 söka förnyat stöd för en fortsatt röd-grön politik. Vi gör det med övertygelsen att en stark gemensam sektor och gemensam skattefinansiering är till gagn för alla medborgare och ytterst för de människor som drabbas av sjukdom. En tredje väg. Det finns mycket att vara stolt över i landstinget. Medarbetarna bedriver på alla nivåer ett mycket framgångsrikt arbete, inte minst som följd av landstingets förbättringsarbete Varje dag lite bättre, öppenhet och mätningar och det systematiska kvalitets- och 3

4 patientsäkerhetsarbetet. Över medarbetare har utbildats i förbättringskunskap och 200 team arbetar ute i sjukvården med olika förbättringsprojekt. Landstingets positiva framsteg prövas nu av de sämre tiderna. Hela samhällsekonomin påverkas av lågkonjunktur och finanskris. Landstingets skatteintäkter minskar och den finansiella situationen försämras. Läget har förvärras av att staten länge inte gav besked statsbidragen och att staten inte kompenserar fullt ut för de allt dyrare läkemedlen. Regeringens nu aviserade ökade statsbidrag är välkommet, men pengarna kommer för sent och är inte tillräckliga. Dessutom är tillskottet bara tillfälligt för ett år. Något långsiktigt svar om hur ekonomin ska se ut 2011 och 2012 finns inte. På det här sättet blir det i praktiken bara så att kommuner och landsting får skjuta fram fortsatta uppsägningar och nedskärningar en tid. Däremot så gör regeringen skattesänkningarna permanenta, medan statsbidragen alltså blir tillfälliga. Det säger något om den borgerliga regeringens egentliga prioritering. Skattesänkningar går före välfärden. Landstinget i Kalmar län står trots detta bättre rustat än många andra landsting. Strukturbesparingarna som följde efter sexpartiöverenskommelsen år 2004 och landstingsfullmäktiges beslut år 2007 om strategier för effektiviseringar är till stor nytta för landstingsekonomin. Landstinget i Kalmar län är i grunden välskött. Kostnadsutvecklingen är jämförelsevis låg och länsinvånarna får en effektivt förvaltad sjukvård. Den extrema ekonomiska situationen gör det dock orealistiskt att tro att landstinget ska fortsätta att göra stora överskott de kommande åren. Kraften i den ekonomiska krisen påverkar budgetförutsättningarna och därmed verksamheterna. Förvaltningarna och den politiska organisationen måste hålla sig inom budgetramarna. Inga förändringar får ske som inte är fullt ut finansierade. Vi måste arbeta aktivt med ekonomin och när det behövs fatta nya beslut. Strategier för effektiviseringar måste fortlöpa. Vi i den politiska majoriteten vill undvika nya stora strukturbesparingar och uppslitande omorganisationer. Vi vill ta en tredje väg som bygger på ett fortsatt aktivt och långsiktigt förbättringsarbete samtidigt som effektivisering/samordning ges högsta prioritet för att bland annat hämta hem kostnader för kvalitetsbrister. Den akuta krisen får inte innebära att de senaste årens mycket goda utvecklingsarbete upphör. Även framåt är det viktigt att utvecklingen mot en allt mer lärande organisation och en mer patient- och befolkningsdriven sjukvård fortsätter. I sämre tider är ett starkt och engagerat ledarskap i organisationen särskilt viktigt. Medarbetarna måste vara delaktiga och involverade. Vi vill undvika varsel och uppsägningar av medarbetare och ta vårt arbetsgivaransvar genom att erbjuda särskild avtalspension. Vi vill kombinera handlingskraft med ansvar för medborgarnas och medarbetarnas trygghet. Vård efter behov inte plånbok. I flera borgerligt styrda landsting och regioner pågår en omfattande privatisering av hälso- och sjukvården. Även i Kalmar län har borgerliga partier aktualiserat frågan om försäljning av sjukhus och nationellt införs möjligheten till gräddfiler för personer med privata sjukförsäkringar. Vi i den röd-gröna majoriteten avvisar en utförsäljning av länets sjukhus eller skapandet av så kallade vårdgallerior. Det ska vara kvalitet och likvärdighet, patientnytta och säkerhet som styr sjukvården. Storleken på plånboken får aldrig avgöra vem som ska få vård. 4

5 Den borgerliga regeringens politik går stick i stäv med vår ambition att skapa bättre livsvillkor för alla människor och minska klyftorna. Arbetslösheten skenar och de ekonomiska och sociala klyftorna ökar. Försämringarna i välfärden och nedmonteringen av socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen är ett hot mot en jämlikare folkhälsa. Av det skälet avvisar vi också skattesänkningar och därmed minskade resurser till välfärdens kärnuppgifter. Valmöjlighet och förbättrad folkhälsa genom Hälsoval. Landstinget i Kalmar län är ett bland de landsting som bäst uppfyller den nationella vårdgarantin genom vår Hälsovalsmodell inom primärvården. Landstinget har länge satsat på korta vårdköer, förbättringsarbete och ett långsiktigt hälsofrämjande tänkande. Ambitionen har varit att primärvården allt mer ska utvecklas till att stödja den enskildes engagemang och kunskaper så att de omsätts i eget ansvarstagande för den egna hälsan. Hälsocentralernas arbete har varit banbrytande och är en modell som är värd att bygga vidare på. Hälsovalsmodellen har skapat stort intresse. Region Skåne och Landstinget i Sörmland har följt efter och i politisk enighet valt att döpa sin primärvårdsmodell till Hälsoval. Nu tas nästa steg. Landstingsfullmäktiges sju partier är överens om hur Hälsoval i Kalmar län ska införas från den 1 januari 2010 inom primärvården. Hälsoval sätter den enskilde patienten och dess valfrihet i centrum. Hälsoval bygger vidare på den framgångsrika inriktning landstinget haft under senare år där hälsoperspektivet genomsyrar sjukvården och utvecklas till en helhetssyn. Att nå en bred och långsiktig överenskommelse har varit viktigt för att värna medborgarnas tilltro och tillit till den gemensamt skattefinansierade sjukvården. Vi vill med Hälsoval i Kalmar i län skapa en primärvård med hög kvalitet, en omfattande helhetssyn och samverkan, att verksamheten präglas av patientfokus och lärande och inte minst en fortsatt hög tillgänglighet för patienterna. Förstärkt satsning på kvalitet och patientsäkerhet. Bra tillgänglighet och en säker vård är inte bara nödvändigt för patienterna utan också bra för landstingets ekonomi. Dagens ekonomiska situation ändrar inget i landstingets uttalade strategi att arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete och att ha en god tillgänglighet. Patientsäkerhetsarbetet behöver intensifieras i hela landstinget och resultaten behöver följas upp tydligare och förbättras. Patienter och närstående behöver involveras bättre i förbättringsarbeten. Krafttag behöver tas för att förbättra de medicinska resultaten inom Öppna jämförelser avseende bl.a. hjärtsjukdomar, stroke och diabetes. Den framgångsrika satsningen på att sprida förbättringskunskap i hela organisationen genom landstingets förbättringsprogram skall fortsätta. Sveriges barnvänligaste landsting. Det är oroväckande att allt fler barn och ungdomar mår dåligt fysiskt och psykiskt. Barn har rätt att vara friska, delaktiga och trygga. Hälso- och sjukvården behöver ännu bättre samverka med kommunerna och övriga samhället för att åstadkomma en förbättrad hälsa för barn och ungdomar. Alla verksamheter som barn och ungdomar möter i landstinget ska ha ett 5

6 uttryckligt barn- och ungdomsperspektiv. Barnkonventionen ska ligga till grund för all verksamhet. En äldresjukvård i världsklass. Antalet äldre patienter och patienter som är kroniskt sjuka växer. Det är grupper som ofta får vård av både kommuner och landsting. Det behövs ett gemensamt uppträdande från alla vårdande parter och en nära samverkan. Patienten ska aldrig själv behöva hålla ordning på vilken huvudman som ansvarar för vad, utan huvudmännen behöver bättre samverka kring patienten. Hållbarhet genom gröna beslut. Landstinget i Kalmar län ska gå före i miljöomställningen. En rad strategiska beslut har fattas, exempelvis inom energiområdet och transporter, som gör att landstinget i regionen har tagit ledarskapet för att minska växthuseffekten och annan skadlig miljöpåverkan. Nu behöver arbetet få ordentligt genomslag i alla verksamheter. 6

7 Besluten i korthet Nedan följer ett urval av de beslut som landstingsmajoriteten har fattat för att förbättra och initiera förbättringar i landstingets verksamheter: Hälsolänet Överenskommelse om Hälsovalsmodellen. Förstärkt fokus på det förebyggande arbetet kring de stora folksjukdomarna såsom hjärtkärlsjukdomar, astma/allergi, diabetes, fetma och psykisk ohälsa. Utvärdering av den gamla folkhälsopolitiska planen som underlag för en ny. Den nya folkhälsopolitiska planen ska utarbetas och förankras tillsammans med kommunerna. Utvecklad samverkan mellan landstinget och kommunerna kring hälsolänsperspektivet. Samarbetet med högskolan har fördjupats, bland annat tillsammans med folkhälsocentrum. Fysisk aktivitet på recept utvecklas som metod. Hälsan ska genom folkhälsoundersökningar följas upp. Förbättrad tillgänglighet Beslut om förbättrad vårdgaranti. Från första kontakten med vården ska det högst gå 45 dagar till första besöket inom den specialiserade vården. Uppföljningar görs till landstingsstyrelsen kring genomförandet av förbättringarna i vårdgarantin. Samtliga sjukhus i länet ska klara vårdgarantin vid 2009 års utgång. Ny beskedsgaranti som ger patienterna rätten att få svar inom 14 dagar efter undersökning. Ny akutgaranti, den maximala väntetiden får inte överstiga tre timmar. Särskilda vårdgarantier för specifika diagnoser utreds. Genomlysning av landstingets sätt att personalrekrytera för att förbättra bemanningssituationen. Beslut om handslag/avsiktsförklaring mellan patienterna och landstinget. Den enskildes möjlighet att kräva sin rätt i sjukvården ska förtydligas. Landsting ska bli bättre på att informera om vilka rättigheter våra invånare har gentemot landstinget. Patientens totala väntetid ska granskas och åtgärder vidtas för att minska onödigt dröjsmål. Brukarinflytande och anhöriginflytandet inom landstingets verksamheter ska utvecklas som en del av förbättringsarbetet. Vården på webben ska fortsätta utvecklas. Patienten ska i större utsträckning exempelvis kunna boka och avboka tider. Tid för vård Inom ramen för strategi för effektiviseringar skall arbete med att optimera vårdprocesserna fördjupas. Landstinget ska sträva efter att patienten ges likvärdig vård efter behov. En bättre sjukhusvård Länets tre akutsjukhus har givits förbättrade utvecklingsmöjligheter, bland annat har vi beslutat om nya fastigheter på 1 miljard kronor. Fastighetsinvesteringen ska genomföras utan att tillgängligheten försämras. Satsning på strokesjukvård. 7

8 Fem nya dialysvårdplatser på Oskarshamns sjukhus. Beslut om att antalet vårdskador ska halveras före år 2010 Översyn av urologin. 20 miljoner avsatta till reserv för särskilt dyra läkemedel Ett program utarbetas för att integrera komplementär- och alternativmedicin i hälso- och sjukvården. Beslut om cancerplan. Sex miljoner kronor extra satsas de kommande åren och förutsättningar för en ny strålningskanon skapas. Ny magnetröntgen-kamera till Länssjukhuset i Kalmar. Kön till länets syncentraler kortas genom att hjälpmedelsutprovningen får två miljoner kronor extra årligen. Hela vårdkedjan - Graviditet- Förlossning-Eftervård- BHC - kvalitetssäkras och utvecklas. Utvecklingen mot ökad samverkan mellan sjukhusen och dess kliniker fortsätter. Stärkt primärvård I alla kommuner finns nu en certifierad Hälsocentral. Landstinget är anslutna till den nationella sjukvårdsrådgivningen Primärvården ska organisera sig så att telefontillgängligheten förbättras. Svarstiden får högst uppgå till 20 minuter. Ersättningssystemet inom primärvården ses över, bland annat utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Det ska belysas hur stimulerande incitament kan skapas till arbetslag/enheter som lyckas väl med tillgänglighet, kvalitet, kundnöjdhet, ekonomi och nöjda medarbetare. Tillgängligheten ska förbättras genom ett aktivt rekryteringsarbete, bland annat genom rekrytering av läkare från andra länder, samt utveckla en organisation kring handledning. Beslut om att psykiatrins roll i primärvården ytterligare ska stärkas. Läkarmedverkan i hemmen ska fortsätta utvecklas. Utredning genomförd om primärvårdens fastighetsbehov. Primärvårdens åtgärdsplan för fastigheter ska analyseras i förhållande till den nya lagstiftningen. Första linjens sjukvårds roll och uppgifter fortsätter att öka i betydelse. Hälsovalsmodellen utvecklas inom ramen för den nya lagstiftningen. Stärkt psykiatri Ny förvaltningsorganisation för psykiatrin har införts från den 1 januari Kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Vårdgaranti på fyra veckor. Fler beteendevetare inom primärvården. Stärkt psykiatrisk kompetens i vårdkedjans början. Nytt samlat vårdprogram för missbruksvården. En särskild beroendevårdsenhet har startat Ett speciellt mottagande för Unga vuxna startas med syftet att förhindra psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Ätstörningsvården i Västervik ska utredas med målet att på bästa sätt hjälpa unga tjejer och killar i norra länsdelen. En utredning kring BUP:s fastighetsbehov tas fram 8

9 Barn och ungdomar i fokus Fri sjukvård för barn och ungdomar fram till 20-årsdagen. Satsning på folkhälsa för överviktiga barn. Satsning på alkoholförebyggande arbete i samverkan med föreningslivet. Beslut om tre miljoner kronor ytterligare de kommande åren till BTI (träning för autistiska barn). Landstinget förbättrar samverkan med kommunernas barnhälsovård, skolhälsovård och landstingets olika verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. FN:s barnkonvention ska ligga till grund för allt arbete i landstinget. Landstinget ska vara pådrivande för att organisera familjecentraler i samarbete med kommunerna. Barn och ungdomars möjlighet till direkt kontakt med patientnämnden vid klagomål ska belysas. De äldre patienterna Hemsjukvården är överförd till kommunerna. 15 mkr för äldresjukvård och folkhälsoarbete. Beslut om resurser för att primärvården ska göra fler läkarbesök i hemmen hos multisjuka äldre. Vården om de mest sjuka äldre prioriteras. Stroketeamens roll i den fortsatta vården av patienter som drabbats av stroke stärks. Den så kallade mångbesökarmodellen används för att stärka omhändertagandet av multisjuka äldre. Folkhälsocentrum medverkar i genomförandet av Passion för livet. Samverkan med kommunerna utvecklas för att säkra vårdkedjor och god vårdkvalitet. Läkemedelsgenomgångar är en viktig del av vården av våra äldre och ska därför ske kontinuerligt. Vårdkedjan för de multisjuka äldre ska säkerställas. Förbättrad tandhälsa Landstinget utvecklar verksamheten med mobil tandvård i hela länet. Beslut att landstinget utvecklar frisktandvården till samtliga vuxna från 20 år och uppåt. Justerade tandvårdstaxor. Ett grönare landsting Klimatstrategi för att minska växthuseffekten. Beslut om att alla landstingets fordon successivt ska bytas ut till miljöbilar. Kartläggning och miljöbedömning av transportarbetet. Kemikaliestrategi antagen så att kemiska produkter med stor miljöpåverkan ska fasas ut. Mer tydliga miljökrav vid inköp. All el ska vara förnyelsebar. Hur landstinget ska kunna komplettera grön el med mer vindkrafts el ska utredas. Beslut om stort energieffektiviseringsprogram. 400 kvadrat solceller på länssjukhuset i Kalmar. Mer inköp av kravmärkt mat. Alla landstingets vårdcentraler är miljödiplomerade till 2009, och minst ett av sjukhusen ska ha påbörjat processen. Beslut om att fördubbla antalet sjukresor med kollektivtrafiken. En ny miljöplan arbetas fram för att bland annat belysa hur landstinget 9

10 ska bidra till regionförbundets mål om en fossilbränslefri region En kartläggning av läkemedelsrester i avloppsvattnet har tagits fram. Video, telefon och webb används i högre utsträckning för att minska behovet av resor vid konferenser/överläggningar. Landstinget ska undersöka möjligheterna att använda sig av så kallad grön rehabilitering. Alla förvaltningar ska ha miljö som ett mål inom arbetet med balanserande styrkort. Alla ny och ombyggnader ska uppfylla samma stränga miljökrav som vi har på våra investeringar i sjukhusen. Utbildningen i ecodriving måste fortsätta. Riktlinjer för all kost utarbetas. Arbetet med att energieffektivisera ska fortsätta genom tex Grön it. Jämställdhet mellan kvinnor och män Stödet till föräldrar ska genomlysas. Jämställd vård uppmärksammas genom bland annat könsuppdelad statistik. Respektive förvaltning analyserar den könsuppdelade statistiken och föreslår konkreta förändringar där ojämställdhet råder. Landstinget ska i samverkan med andra myndigheter erbjuda kvinnor och barn i utsatta miljöer vård och hjälp. I underlag till beslut om budget, uppdragsbeskrivningar, översyner, avtal och upphandlingar ska jämlik och jämställd vård redovisas, och åtgärder föreslås vid behov. Medarbetarna Årlig revision för jämställda löner. Landstinget erbjuder hälsosamtal efter det att man fått en tillsvidareanställning. Arbetet med att nå önskad sysselsättningsgrad intensifieras och kontinuerligt avrapporteras till landstingsstyrelsen. Det aktiva rekryteringsarbetet fortsätter och kostnaderna för inhyrd personal ska minskas. Varje förvaltning analyserar sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Stipendier initieras inom omvårdnadsprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård. Goda insatser och ett aktivt förbättringsarbete hos medarbetarna ska uppmärksammas genom ekonomiska stimulerande incitament till arbetslag/enheter. Hälso- och sjukvården ska vara mönsterarbetsplatser genom att bland annat bygga på ökat inflytande för personalen. Fortsatt satsning på ledarskapsutveckling. Forskning och utveckling Tätare samverkan mellan forskning, sjukvård och näringsliv. Samarbetet med högskolan stärks och landstinget bevakar länets intressen vid bildandet av det nya Linnéuniversitetet. Resurser för införandet av Cosmic, digitala patientjournaler, har tillförts. Övergripande strategi för forskning, utveckling och auskultation är beslutad och fungerar. I dagsläget arbetar totalt 200 förbättringsteam. Nytt regelverk för tecknande av vårdavtal som sätter patientnyttan främst. Förslag för att säkerställa varje dag lite bättre långsiktigt tas fram. 10

11 Arbetet med patientsäkerheten. Mer resurser till kulturen Etik Landstingets anslag för länskulturen har ökat. 18 miljoner tillförs under perioden. Landstinget har ställt sig bakom en kulturstrategi för Kalmar län. Beslut om mötesplats för att diskutera etikfrågor inom sjukvården. Etikföreläsningar genomförs för medarbetare. Mångfald berikar Personalens kompetens i såväl HBT-frågor som etnisk diskriminering stärks och en landstingsövergripande HBTriktlinje arbetas fram. I rekryteringssammanhang strävar landstinget efter att öka den etniska mångfalden. Papperslösa, det vill säga flyktingar som lever gömda utan ID-handlingar, ges bättre tillgång till sjukvården. Handikappspolitiskt program/plan antagen. Folkhögskolorna Samverkan mellan skolorna ökar. Folkhögskolorna som utbildningsoch konferensarrangör för landstingets interna verksamhet stärks. förstärks. Folkhögskolorna används i hälsoarbetet, bland annat genom Nyckelkurserna/smärtkurser. Beslut om att Folkhögskolornas hälsoinriktade utbildningsverksamhet ska motsvara 20 procent. Folkhögskolorna ska användas och ses som en utvecklingskraft för landstinget och regionen. Den interna utbildningen bör, om möjligt, förläggas till folkhögskolorna. Trafiken Ny bussupphandling genom KLT med nordens modernaste fordon: klimatsmart, alkolås, 3- punktsbälten, bättre tillgänglighetsfunktion. Resurser för fortsatt tågtrafik Emmaboda-Karlskrona inräknad. Inköp av tåg mellan Västervik- Linköping. Bättre tågförbindelse mellan länet och Kastrup. Nya riktlinjer för sjukresor med bland annat förstärkt resegaranti. Ekonomi Beslut om Strategier för effektiviseringar. Justering av en del patientavgifter för att klara nya medicinska åtaganden. Strategi för effektivisering steg tre tas fram med förslag på kort och lång sikt för att skapa en långsiktig stabil ekonomi. 11

12 Besök gärna vår gemensamma blogg: Här kan du läsa mer om vårt arbete och få dagsfärska kommentarer. 12