Finlandssvenskan under dubbelpress
|
|
- Christian Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finlandssvenskan under dubbelpress Schæffergården Jan-Ola Östman Helsingfors universitet jan-ola.ostman@helsinki.fi Sammanfattning Denna studie ger bakgrund till den finlandssvenska delen av projektet Moderna importord i språken i Norden (MIN-projektet) och de viktigaste resultaten som medarbetarna inom projektet (hittills) kommit fram till. Resultaten ses i relation till den speciella situation som finlandssvenskan befinner sig i, i en dubbelpress mellan engelskan och finskan. Dessutom finns ett stöd (som en tredje faktor) i den ständiga påverkan/tillgången som sverigesvenskan erbjuder. Den finlandssvenska situationen är ambivalent på många sätt, inte minst i och med att den direkt anknyter till något som kan kallas den finlandssvenska identiteten. Bakgrund Den finlandssvenska delen av det samnordiska forskarnätverket och projektet Moderna importord i språken i Norden (MIN) har en brokig historia. Efter att Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur (Nordica) vid Helsingfors universitet kontaktats som samarbetspartner för projektet åtog sig Ann-Marie Ivars uppgiften att koordinera den finlandssvenska delen av projektet. Projektet kom på allvar i gång i Svenskfinland i och med att Leila Mattfolk 2001 som doktorand på Nordica knöts till projektet för att göra de arbetskrävande djupintervjuerna om finlandssvenskars attityder till globalisering och språkpåverkan. I samma veva pensionerade sig dock Ivars och hon efterträddes hösten 2002 av Jan-Ola Östman, som också övertog hennes uppgifter som koordinator för den finlandssvenska delen av detta projekt. Under år 2003 framkom att den finskspråkiga delen av projektet hade stampat på stället; Östman ombads då också att ta hand om koordineringen av den delen av projektet. Alltsedan dess har den administrativa delen av MIN-projektet i Finland skötts från Nordica; de som arbetar med det finlandssvenska materialet och de som arbetar med det
2 finska materialet har tillsammans haft återkommande möten och seminarier. I och med att Pirkko Nuolijärvi vid Forskningscentralen för de inhemska språken blev mer engagerad i projektet, har det naturligt nog fallit på hennes lott att handleda forskarna på områden som gäller finskan. I rapporten från delprojekt D (Normeringshistoriken) som utkom 2004 fanns en artikel om Finlandssvensk språknormering som var samskriven av Mattfolk, Åsa Mickwitz och Östman. Rapporter från de andra delprojekten utkommer inom en nära framtid. Delprojekt A skrivs av Bente Selback, som fått hjälp av Mickwitz både vad gäller den finlandssvenska och den finska tidningsexcerperingen. En översikt av den finlandssvenska delen av projektet ges på följande bild. Det finlandssvenska MIN-projektet vid Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Ansvarig A B1 B2 C D E1 E2 E3 Jan-Ola Östman, (Ann-Marie Ivars) (Åsa Mickwitz) Åsa Mickwitz Malin Dahlman Åsa Mickwitz Jan-Ola Östman, Leila Mattfolk, Åsa Mickwitz Leila Mattfolk Leila Mattfolk Leila Mattfolk Det finlandssvenska projektet har också haft ett gott samarbete med medlemmarna i projektet i Sverige. Mickwitz har undersökt ersättningsord (delprojekt C) och anpassningen av importord i skrift (B1) både i finlandssvenskan och i sverigesvenskan. Malin Dahlman har likaledes undersökt anpassningen av importord i talspråk (B2) både för finlandssvenskans och för sverigesvenskans del. Dessutom har t.ex. Mattfolk hållit föredrag tillsammans med Micael Melander och jämfört resultaten för delprojektet E3 från finlandssvenskan respektive sverigesvenskan. Hela den finlandssvenska gruppen reste även till Stockholm för ett gemensamt möte på Svenska språknämnden hösten Mattfolk skriver en sammanläggningsavhandling för doktorsgraden om resultaten från E1, E2 och E3; Mickwitz skriver en doktorsavhandling där resultaten från B1 och C ska ingå. Dahlman inlämnade en lång version av sin B2-rapport som magisteravhandling (D-uppsats) i nordiska språk vid Nordica Svenskans ställning i Finland Svenska är och har under hela självständighetstiden varit ett av Finlands två nationalspråk; det kan kännas som en bagatell, men det är viktigt att understryka den nationalspråkiga status
3 svenskan har; svenskan är inte bara ett officiellt språk i Finland. Svenskans ställning som nationalspråk befästes på nytt i Finlands nya grundlag från år Svenskan i Finland finlandssvenskan har av hävd inte klassificerats som ett minoritetsspråk, eftersom prototypiska minoritetsspråk runt om i världen inte upplevs ha samma status som samhällets majoritetsspråk. Diskussionen kring finlandssvenskans ställning går fortfarande ibland het jfr t.ex. Pär Stenbäcks inlägg 2003 om att det vore positivt att se finlandssvenskan som ett minoritetsspråk i och med att svenskan i Finland då kunde yrka på de rättigheter och påverkningsmöjligheter som personer med ett minoritetsspråk som modersmål enligt lag har rätt till. (De finlandssvenskar som inte ställer sig bakom en sådan tanke anser att de som talar svenska i Finland redan har, eller bör ha, dessa rättigheter och påverkningsmöjligheter i och med att svenskan är ett nationalspråk.) Men kvantitativt är det klart att finlandssvenskan är en minoritet i Finland: antalet svenskspråkiga uppgår (2004) till 5,5 % av befolkningen; Svenskfinlands utbredning är dessutom även geografiskt rätt snäv. Nedanstående karta visar den geografiska utbredningen av de traditionella svenska dialektområdena i Finland; dessa områden är fortfarande de områden där de flesta svenskspråkiga bor, även om några av de större städerna utanför dessa områden speciellt de s.k. språköarna Uleåborg, Tammerfors och Kotka också har en del svenskspråkiga invånare. Svenskan är obligatorisk i undervisningen i finska skolor, men fr.o.m är det inte längre obligatoriskt för finskspråkiga gymnasieelever att avlägga prov i svenska i studentexamen liksom det inte heller är obligatoriskt för svenskspråkiga att avlägga provet i finska. Enligt en
4 gallupundersökning som gjordes på uppdrag av EU-kommissionen inom ramen för den återkommande Eurobarometern och som rapporterades i dagspressen i februari 2006 anser 85 % av finländarna att engelskan är det främmande språk de främst vill att deras barn ska lära sig i skolan; 38 % ansåg att svenskan är det nästviktigaste språket. Generellt kan vi säga att engelskan inom snart sagt alla sektorer blir viktigare. Finskan vinner också ständigt ny mark på traditionellt svenskspråkiga områden bl.a. på grund av att folk flyttar och till följd av äktenskap över språkgränsen. Följande kartor har ritats av Magnus Brenner vid Nordica och ger en bild av hur andelen svenskspråkiga minskat i de traditionellt svenskspråkiga områdena under perioden Vi ser även i dessa bilder att av de 68 nuvarande kommunerna i dessa områden hade 44 över 90 % svenskspråkig befolkning år 1880, medan endast 22 kommuner kom i den mest svenskspråkiga kategorin år 2002 de flesta av dem i skärgården kring det svenskspråkiga Åland i sydväst.
5
6 Den ständiga pressen från finskan Svenskan i Finland är på alla områden under ständig press från finskan. På många håll i landet är det snart sagt omöjligt att leva sin vardag utan finska; även i de traditionellt svenskspråkiga områdena blir finskan alltmer synlig. Speciellt i städerna kan man höra svenska med finsk syntax, med finska lånord, med direkta översättningslån och med finsk pragmatik. Översättningar hör till vardagen, vilket innebär att finska på svenska även serveras i skrift i och med att finskans struktur skiner igenom översättningar från finska till svenska. Situationen är ett ständigt diskussionsämne i finlandssvenska insändare i dagspressen, där finskan allmänt upplevs som ett hot av svenskspråkiga. Svenskspråkiga ges återkommande uppmaningar att använda svenskan 1 för att motverka skräckscenariot att svenskan reduceras till ett hemspråk. Inom ramen för Svenska språknämnden i Finlands arbete vid Forskningscentralen för de inhemska språken utarbetade Marika Tandefelt år 2003 ett handlingsprogram under rubriken Tänk om för ökad användning av svenskan i Finland. Detta handlingsprogram innehåller bl.a. följande 10 centrala språkstärkande åtgärder : 1. Information för (blivande) föräldrar om barns språkutveckling och betydelsen av språkfostran måste kontinuerligt utarbetas och spridas oavsett om hemmet är en- eller tvåspråkigt. 2. Varje region behöver en språkkonsult som kan stödja lärare och beslutsfattare i frågor som berör skolspråket. 3. Både nationellt och lokalt måste frågan om vilken färdighet i skolspråket som skall krävas av den som önskar börja i den svenska skolan diskuteras. 4. Produktionen och språkgranskningen av läromedel för den finlandssvenska skolan måste garanteras. 5. Varje universitet och högskola behöver en språkstrategi för rekrytering och antagning av studerande, examensstudier, forskning och förvaltning. 6. Varje kommun måste utarbeta en heltäckande språkstrategi. 7. Språkvården för de finlandssvenska medierna bör intensifieras. 8. Vi måste satsa på språkteknologi både i syfte att skapa hjälpmedel för språkbrukaren och för att bidra till forskning i språket. 9. En finlandssvensk text- och talkorpus, som både täcker dagens språkbruk och ger information om äldre skeden i språkets historia, måste utvecklas. 10. Eftersom behovet av professionella språkexperter på svenska är stort är rekryteringen till modersmålsstudier i svenska och fortbildning i svenska språket ytterst viktig. Engelskans frammarsch Även om engelskans frammarsch noteras och diskussioner offentligt anordnas vid universiteten om de eventuella problem den angloamerikanska kulturen för med sig inom vetenskap och utbildning, sker samtidigt i praktiken en rätt obehindrad diskursanpassning till en anglosaxisk retorik. Överhängande domänförluster erkänns som problem, men mestadels i språkpolitiska ställningstaganden. I och med att statusplanering i relation till engelskan på detta sätt inte anses vara en central uppgift, sanktionerar den upplevda (men visserligen inte den faktiska eller preskriptiva) normen implicit engelskans frammarsch i och med att den inte tas som ett överhängande hot. Gemene man och kvinna fokuserar på hotet från finskan i sina 1 T.ex. i Svenska Finlands folktings kampanj Svenska på stan 2002.
7 tidningsinsändare och språkvårdare håller med om att språkvårdens centrala uppgift är att göra svenskspråkiga uppmärksamma på det finska i finlandssvenskan. Den motreaktion gentemot globalisering och anglifiering som vi erfarit och skapat i den lokala motreaktionen vi kallar glokalisering har kanske haft till följd att global språklig påverkan utifrån underskattats. Detta kan tänkas leda till en upplyst syn bland forskare, språkvårdare och gemene man och kvinna att detta med anglifiering är något övergående och tillfälligt. Vi förlitar oss (för mycket) på människans rationalitet och koncentrerar oss inte på den (angloamerikanska) påverkan som sker implicit i samhället. Det officiella ställningstagandet och det inofficiella Den finlandssvenska språkvårdens officiella ställningstagande kan och har kodifierats i begreppet Vi följer Sverige. Eftersom finlandssvenskan och sverigesvenskan är samma språk, ska samma språkregler gälla, speciellt i skrift. Om detta inte efterlevs, fortsätter argumentet, kommer svenskan i Finland på grund av sin geografiska utbredning och kvantitativa minoritetsställning inte ens i teorin att kunna fortleva som nationalspråk. I praktiken har detta betytt att Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) har fått, och alltjämt har, en preskriptiv funktion i Svenskfinland. SAOL:s uttalade deskriptiva syfte och dess funktion som ordtestare skapar förvirring i Svenskfinland. I och med att den nyaste upplagan av SAOL innehåller ett antal finlandismer, anser finlandssvenskarna att dessa är sanktionerade och således kan de användas i nära nog alla typer av texter på svenska. I vår rapport från D-projektet (Mattfolk, Mickwitz & Östman 2004) visade vi emellertid att den grupp informanter vi kallade dagens och framtidens finlandssvenska språkvårdare inte alls var överens om vad som är språkvårdens främsta uppgift i relation till finlandssvenskan. Det som dessa dock var rätt överens om var att finskan är det egentliga hotet och mera allmänt, att långivarspråket (i praktiken finskan eller engelskan) är avgörande för hur man förhåller sig till ett importord: man bör inte förhålla sig på samma sätt till importord oberoende av varifrån de kommer. De resultat vi fick i delprojekt D för finlandssvenskans del visar också att dessa informerade språkmänniskor har en mycket varierande syn på engelskans påverkan på finlandssvenskan. I sin studie från år 2000 om finlandssvenskan i kläm visar Therese Leinonen och Marika Tandefelt bl.a. att unga finlandssvenskar i huvudstadsregionen i princip är tvåspråkiga och att få av dem anser sig kunna svenska bättre än finska. Tvåspråkighet i sig är inte utan vidare ett hot mot svenskan i Finland, men den inskränkta möjligheten att få höra och använda svenska är däremot något som är alarmerande. Här ser vi dock stora regionala skillnader, så att svenskspråkiga i Vasatrakten har bättre stöd av daglig svenska, bl.a. i radio- och TVutsändningar från Sverige. (Sveriges radio och TV har traditionellt kunnat ses i delar av Österbotten och på Åland, men inte t.ex. i Helsingforstrakten. Denna situation håller dock på att ändras.) Den ambivalens finlandssvensken ställs inför i sin vardag kan illustreras med två exempel. Om man ringer upp en organisation eller någon inom servicebranschen och börjar tala svenska, eller frågar om det går bra att tala svenska, händer det att finskspråkiga som inte kan eller vill tala svenska erbjuder sig att tala engelska. Det är en allmän missuppfattning, inte bara att alla svenskspråkiga kan finska, utan också att om man inte kan finska i Finland, så kan man eller åtminstone bör man kunna engelska. Men för många finlandssvenskar betyder det att man vill tala svenska inte att man absolut inte kan tänka sig att tala finska, utan att man naturligtvis hellre talar sitt modersmål. Men hur kan man som finlandssvensk få detta sagt utan att den finskspråkige blir förargad på att man vill tala svenska även om man
8 (hjälpligt) kan finska? Här ser vi också att engelskan alltmer tar på sig rollen av att vara den naturliga icke-finska som svenskan tidigare innehade i Finland. En annan ambivalent situation som finlandssvenskarna har relativt svårt att förklara för utomstående är en viss misstro de hyser gentemot sverigesvenskan. Såsom Laakso & Östman (2004) har visat är det inte prototypiskt att minoriteter inte uppför sig konfrontationellt: utgångspunkten är att om man är lycklig, så ska man hålla käft; om man ser att identitet är knuten till språket (här, svenskan), så förutsätts man som finlandssvensk antingen vara svensk till sin identitet (och därmed utan vidare anknyta till det sverigesvenska) eller finlandssvensk (och därmed bör man kämpa för att få finlandssvenskan accepterad som ett språk i sig). Att vara finländsk men svenskspråkig kräver förklaringar. Enligt Tandefelt (2003) kan finlandssvenskarnas misstro gentemot sverigesvenskan bero på finlandssvenskarnas svaga språkkänsla: genom att nedvärdera det sverigesvenska blir det egna finlandssvenska en större dygd. Finlandssvenskan befinner sig klart under press frågan är bara om det är en dubbelpress, en trippelpress eller något ännu mer komplext som vi måste ta i beaktande när vi försöker förstå och förklara varför finlandssvenskarna i många avseenden förhåller sig annorlunda till påverkan från engelska än de övriga sex språksamhällen som MIN-projektet analyserat. Bilden nedan från mitt föredrag om detta ämne på Schaeffergården i december 2005 ger en sammanfattning av pressen på finlandssvenskan. Engelskan påverkar främst finlandssvenskans struktur (uttal, böjning och ordförråd), medan finskan går djupare och påverkar inte bara finlandssvenskans struktur utan också det dagliga språkbruket och den bakomliggande (språk)ideologin. Sverigesvenskan är, som vi sett ovan, normerande vad gäller finlandssvenskans struktur och den har en viss ideologisk påverkan speciellt i Österbotten och på Åland. Den knappt synliga fyran som ligger knuten till det finlandssvenska språkbruket åskådliggör det egna som (en del) finlandssvenskar gärna vill framhäva, t.o.m. i åsikten att finlandssvenskan är ett språk i sig.) Dubbelpress eller trippelpress eller? 1. Engelskans globala kulturpåverkan 2. Finskans majoritetspåverkan 3. Sverigesvenskans normerande nabopåverkan som tillgång 3 1 struktur 2 (1) bruk 4 2 (1) ideologi 2 3 december 2005 det finlandssvenska MIN-projektet 14
9 Några resultat från den finlandssvenska MIN-undersökningen Vad kan vi då säga om svenskan i dagstidningarna i Finland? Och vad säger de ca finlandssvenska informanterna som deltagit i de olika delprojekten inom MIN-projektet? När detta skrivs har resultatet från ett delprojekt delprojekt D, normeringshistoriken publicerats i MIN-projektets publikationsserie: Mattfolk, Mickwitz & Östman (2004). Resultaten från de övriga delprojekten kommer att publiceras i år eller senast nästa år. Några preliminära resultat och diskussioner ingår i Mattfolk (2005a; 2005b), Mickwitz (2005) och Östman, Mattfolk & Mickwitz (2005). Dessutom har en del teoretiska frågor behandlats i Dahlman & Mattfolk (2004) och Mattfolk & Östman (2004). I väntan på de slutliga rapporterna från de olika delprojekten presenterar jag här endast några ytterligare, generella och i detta skede preliminära resultat. 2 Det är inte ovanligt att finlandssvenskarna, speciellt i sina explicita åsikter i E2-materialet, framhäver att finlandssvenskan är något eget, ett språk i sig, eller åtminstone olikt sverigesvenskan på många sätt. Bland annat framhålls åsikten att sverigesvenskan har fler engelska importord än finlandssvenskan en uppfattning som endast delvis stöds av resultaten från A-projektet. Utdraget nedan är representativt och från Leila Mattfolks E2- undersökning; I står för intervjuaren (Leila Mattfolk) och 12A är informanten i fråga, en man som arbetar inom ett modernt tjänsteproducerande företag och som själv inte hör till de som bestämmer inom företaget. (I utdraget har jag markerat några centrala uttryck med annan färg.) 12 A (man, livsstil C); 005: ; : I: tror du (.) är det någon skillnad där mellan rikssvenska och finlandssvenska 12A: (..) säkert nog (.) det är nog säkert så att finlandssvenskan så (.) större press på att översätta kanske också rent av I: mm 12A: om man nu (...) eller väntas nu (..) jå, nog är det nästan den vägen nog (.) som det går I: varför tror du det 12A: för att (..) finlandssvenskarna är väl mera benägna på dom har mera den där rädslan att man liksom (.) tappar det där språket så att säga när det ändå så mycket finska talas här att man mera liksom benägen på att försvara det och hålla liksom det så där (.) i Sverige är man inte så rädd eller är man har man inte någon större orsak att vara rädd då för att språket ska på det sättet dö ut (.) egentligen (.) det är nu säkert det som ligger någonstans där i bakgrunden att dom (.) dom anser det så (.) tror jag [ ] I: tycker du att vi borde (.)att vi ska följa de regler som sverigesvenskarna har 12A: (..) alltså (.) inte är svenskan ändå ett så stort språk så inte vet jag (.) det är ändå ganska litet språk bara något nie miljoner som talar svenska i världen så att (.) att nu sen (.) man skulle ha så (.) skilda regler för finlandssvenskan och för svenskan i Sverige så det är nog kanske inte så smart ändå sist och slutligen Situationen i dag (E2) december 2005 det finlandssvenska MIN-projektet 16 De allra flesta engelska ord som accepteras i de finlandssvenska medierna är väletablerade ord, dvs. de upptas i SAOL. Antalet spontana, tillfälliga ord (som ta en nap, voice poetry, disaster recovery, sexy, screen saver i Sverige) förekommer mycket sparsamt i Finland. 2 Jag är mycket tacksam för att de tre övriga forskarna inom det finlandssvenska delprojektet gett mig tillgång till sina forskningsresultat; de har också kommenterat en tidigare version av denna studie.
10 Vidare visar Åsa Mickwitz i sina undersökningar att importord från engelska anpassas i högre grad i finlandssvenskan än i sverigesvenskan; detta har antagligen samband med att antalet spontana importord är lågt; dessutom placeras eventuella spontana importord syntaktiskt på ett sådant sätt i texterna att de inte behöver böjas. Största delen av alla engelska importord är morfologiskt eller syntaktiskt anpassade till svenskans struktur, eller så står de i en position i satsen som inte kräver att de böjs. Vad gäller ortografin å andra sidan är det bara en bråkdel av importorden som är anpassade i svenskan. Inte ett enda av de finska importorden i undersökningen av finlandssvenska tidningar (t.ex. uusi, lippupiste, kokoomus, seura, viuhka) var morfologiskt eller ortografiskt anpassade till svenskan. De vanligaste ortografiska anpassningarna är att c > k (jfr project > projekt; disc > disk; micro > mikro), ai > ej (mail > mejl) och att finalt -e faller bort i ord som cassette (> kassett) och missile (> missil). Malin Dahlman visar i sin undersökning att anpassningen av engelska i tal är beroende av sociolingvistiska variabler som kön, ålder och livsstilstillhörighet, men generellt anpassas importord mer i finlandssvenskan än i sverigesvenskan. Vi kan säga att finlandssvenskan i det här avseendet fungerar mer likt finskan: på grund av den annorlunda språkmiljön anpassar finlandssvenskarna engelska ord under andra sociala omständigheter än sverigesvenskarna. (Jfr också Ulla Paatolas resultat från den finska B2-undersökningen.) Det speciella med ersättningsorden i finlandssvenskan är att de ofta är översättningar från finskan; jfr öronlappsstereo ( freestyle ; korvalappustereo), bandmakaron ( tagliatelle ; nauhamakaroni). Således visar Mickwitz att flera svenska ersättningsord endast finns belagda i de finlandssvenska tidningarna inte i de sverigesvenska, bl.a. majsflingor, giffel, fransk potatis. Dessa har stöd i finskans maissihiutaleet, voisarvi (ordagrant smörhorn ) och ranskalaiset (perunat). Antalet ersättningsord är relativt sett högre i finlandssvenskan än i sverigesvenskan. Men eftersom finlandssvenskan påverkas av den svenska normen, skapas relativt sett få ersättningsord i finlandssvenskan i motsats till vad som sker i finskan. Inom IT, där mycket energi satsats på att skapa ersättningsord, används importorden generellt mer frekvent än ersättningsorden; frekvensen importord i finlandssvenskan är här högre än i sverigesvenskan och i finskan överraskande nog högst (Hakala 2005). En eventuell finsk påverkan på svenskan i Finland kan också ses i att importorden inom ämnesområdet ungdomsmusik används lika frekvent som ersättningsorden i sverigesvenskan, medan ersättningsorden klart överväger (70 75 %) i finskan och i finlandssvenskan. Vad visste vi inte tidigare? Resultaten från den finlandssvenska delen av MIN-projektet kan indelas i två grupper. Det ena är att vi har fått en hel del viktiga resultat bekräftade, resultat som i sig inte är revolutionerande, utan som vi visste, som vi kände på oss, men som tidigare inte vetenskapligt visats. Till dessa resultat kan vi räkna det att finlandssvenskarna koncentrerar sig på hotet från finskan och därför inte lägger märke till eller kanske helt enkelt inte bryr sig om engelskans allomfattande påverkan på språket. Vi har också fått bekräftat att den största orsaken till att ett importord etableras i svenskan är att en adekvat benämning på svenska ett ersättningsord saknas. Den andra gruppen av resultat är sådana som vi inte visste tidigare: nya fynd. Ett viktigt resultat kanske det viktigaste i hela det finlandssvenska MIN-projektet är detta: Även om finlandssvenskarna i sina explicita åsikter är mindre engelskvänliga än sverigesvenskarna (något som resultaten från E1-undersökningen visar), lägger de inte märke till sitt eget vardagliga bruk av engelska importord i en diskurs (jfr resultaten från E3). Finlandssvenskar upplever tvärtom (upplästa) texter med engelska importord mer positivt än motsvarande texter med färre importord. Dessa resultat redogörs för i flera rapporter som Leila Mattfolk skriver;
11 jfr även diskussionen i Östman & Thøgersen (u.a.) om hur detta anknyter till ideologin om det nordiska. Resultaten från B-undersökningarna visar överraskande nog något fler ortografiska anpassningar av engelska importord i finlandssvenskan än i sverigesvenskan; t.ex. har 26 % av importorden i finlandssvenskan engelsk stavning mot 35 % i sverigesvenskan. Och när det gäller användningen av importord respektive ersättningsord (delundersökning C), visar MINprojektets systematiska undersökning att finlandssvenskan inte alls är mer puristisk än sverigesvenskan. Inför dessa resultat kan vi säga att finlandssvenskarna står ambivalenta inför (a) det något liberalare, flexiblare klimatet och den större öppenheten för kreativitet i sverigesvenskan gentemot engelska importord och (b) en känsla av stagnation, eftersom det inte faller på vår finlandssvenska lott att gå i spetsen för nymodigheter och importord t.ex. genom att uppta finska eller dialektala ord i svenskan. I och med att sverigesvenskan existerar, har finlandssvenskan råd att ta saker och ting med ro: svenskan som språk dör inte ut om vi underlåter att vårda finlandssvenskan. Men samtidigt står den finlandssvenska identiteten på spel om en sådan någonsin existerat. Språkklimatet är ännu svårare att förutspå än vädret och klimatförändringar i allmänhet; dessutom ger olika mätinstrument och olika mätpunkter olika resultat. Men det nordiska är fortfarande ideologiskt viktigt i och med att importord eller översättningslån från ett annat nordiskt land fortfarande upplevs som relativt positiva och effektfulla av åtminstone en stor del finlandssvenskar. I den finlandssvenska universitetsvärlden har bl.a. ord som nabo-, stödpapper, minne(s)pinne och t.o.m. lysark vunnit terräng de senaste åren. Referenser Dahlman, Malin Att välja mellan svenskt, finskt och engelskt. Anpassning av moderna importord i finlandssvenskt talspråk. Opublicerad magisteravhandling i nordiska språk, Helsingfors universitet. Dahlman, Malin & Leila Mattfolk Life-style as a sociolinguistic variable. I: PIC Bulletin 7, s Helsingfors universitet: The PIC Project. Hakala, Hanna Airbag eller turvatyyny och krockkudde? En undersökning om moderna import- och ersättningsord i finskan, finlandssvenskan och sverigesvenskan. Opublicerad magisteravhandling i nordiska språk, Helsingfors universitet. Laakso, Ville & Jan-Ola Östman Minority, but non-confrontational. Balancing on the double-edged sword of hegemony and ambivalence. I: Jane Freeland & Donna Patrick (red.) Language rights and language survival, s (Encounters 4) Manchester, UK & Northampton, MA: St. Jerome. Leinonen, Therese & Marika Tandefelt Svenskan i Finland ett språk i kläm? Unga finlandssvenskars modersmål. Helsingfors: Swedish School of Economics and Business Administration. Mattfolk, Leila: 2005a. Finlandssvenska åsikter om språkpåverkan från engelska. I: Kristina Nikula m.fl. (red.): Svenskan i Finland 8, s (Nordistica Tamperensia A5.) Tammerfors universitet. Mattfolk, Leila. 2005b. On investigating attitudes Opinion polls, reliability, and subjective understanding. I: Tore Kristiansen, Nikolas Coupland & Peter Garrett (red.): Subjective processes in language variation and change (Theme issue of Acta Linguistica Hafniensia.), s
12 Mattfolk, Leila, Åsa Mickwitz & Jan-Ola Östman Finlandssvensk språknormering. I: Sandøy & Östman (red.): Det främmande i nordisk språkpolitik. Om normering av utländska ord, s Oslo: Novus. Mattfolk, Leila & Jan-Ola Östman Attitudes, opinions and the implicit. I: PIC Bulletin 7, s Helsingfors universitet: The PIC Project. Mickwitz, Åsa Saft och juice samma smak? Synonymitet och semantisk överlappning. I: Kristina Nikula m.fl. (red.): Svenskan i Finland 8, s (Nordistica Tamperensia A5.) Tammerfors universitet. SAOL = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (Tolfte upplagan 1998.) Stockholm: Norstedts. Stenbäck, Pär Vision och verklighet. Handbok i överlevnad för Svenskfinland. Helsingfors: Söderströms. Tandefelt, Marika Tänk om Svenska språknämndens förslag till handlingsprogram för svenskan i Finland. Helsingfors: Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland. Östman, Jan-Ola, Leila Mattfolk & Åsa Mickwitz Moderna importord i språken i Norden: Om språknormering i Svenskfinland. I: Kristina Nikula m.fl. (red.): Svenskan i Finland 8. (Nordistica Tamperensia A5.) Tammerfors universitet, s Östman, Jan-Ola & Jacob Thøgersen. u.a. Language attitudes and the ideology of the Nordic. Skriven för specialnummer av tidskriften International Journal of the Sociology of Language, red. av Helge Sandøy och Tore Kristiansen.
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merKarriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!
Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det
Läs merTeckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd
Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merBarnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor
Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns
Läs merDe nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merEn annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
Läs merMargareta Westman 2713 1936-1518 2000
Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Svensk språkvård har sorg. För bara en dryg vecka sedan, den 15 augusti, avled Margareta Westman efter en längre tids sjukdom. Då återstod ungefär ett halvt år tills
Läs merSpråket i det svenska SAMhället
Språket i det svenska SAMhället där Onkel Sam befaller: Att använda svenska och att få ALL offentlig information på svenska i Sverige borde betraktas som en medborgerlig rättighet. Det tog ändå sin tid
Läs merSveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.
Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid
Läs merInställning till att lära svenska i Finland
Inställning till att lära svenska i Finland Författare: Marina Andersson Handledare: Gudrun Svensson Examinator: Stina Ericsson Termin: VT 13 Ämne: Svenska som andraspråk Nivå: Kandidat Kurskod:2SS10E
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merTidskriften ett levande läromedel
Tidskriften ett levande läromedel Nyhetsförmedlaren. Kunskapskällan. Opinionsbildaren. Läromedlet. 2 Visste du att du som lärare, inom vissa ramar, får kopiera ur tidskrifter för dina elevers räkning?
Läs merGymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text. Jannica Heinström
Gymnasiestuderandes upplevelser under processen att skapa en gemensam wiki-text Jannica Heinström Projekt Know-Id Undervisning av informationsfärdigheter Tieto haltuun (http://tietohaltuun.wordpress.com)
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merEfter fem tsunamier av motstånd
Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merDen äldre, digitala resenären
Den äldre, digitala resenären Resebranschen är en av de mest växande branscherna i världen. Digitaliseringen har dock gjort att branschen förändrats mycket under de senaste åren. Många resenärer agerar
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merUng och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merTVÅ SPRÅK ELLER FLERA?
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merSvenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland
1 Svenska som pluricentriskt språk pragmatik, interaktion och kommunikation i Sverige och Finland Projektet är ett samarbete mellan fyra forskare i Sverige och Finland: Finansiär: Riksbankens jubileumsfond
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merHandlingsplan för anställda inom staden som utsatts för våld Motion av Ewa Samuelsson (kd) (2005:52)
Utlåtande 2005: RV (Dnr 339-3440/2005) Handlingsplan för anställda inom staden som utsatts för våld Motion av Ewa Samuelsson (kd) (2005:52) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merSpråkliga rättigheter inom övriga språkgrupper
Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merKategoriseringar, identiteter och språk
Kategoriseringar, identiteter och språk Fil dr. René León Rosales 2012-10-19 1 Vid framtidens hitersta gräns om maskulina elevpostioner i en multietnisk skola 2010 2012-10-19 2 Syfte: att synliggöra centrala
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merDet fattas stora medicinska grävjobb
Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken
Läs merVetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten
Vetenskap & Allmänhet undersökning bland allmänheten 1) Jag kommer nu att läsa upp några påståenden om forskare och forskning. Kan du säga om du instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer något
Läs merPraktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merFriskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!
Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Mats Glemne och Ylva Nilsson Bakgrund Ett av delprojekten inom HALV-projektet har huvudsakligen handlat om att utveckla den individuella hälsokompetensen.
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merBättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merÖkad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merHelsingfors universitet Juridiska fakulteten
Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska
Läs merCOI = Craftmanship, Overall Finish, Impact on Stage. COI är NärCons egna cosplaybedömningssystem som kommer att användas för cosplaytävlingen!
Cosplay FAQ Ordlista: Cosplay = Costume play. Hobbyn som går ut på att klä ut sig till karaktärer. Cosplay används också ibland i svenskan som ett substantiv för att benämna hela ens dräkt, alltså dräkt,
Läs merDet finska och det svenska protokollet från föregående möte (18.9.2013) godkändes efter några små språkliga rättelser.
Institutet för de inhemska språken Språkvårdsavdelningen SPRÅKNÄMNDEN FÖR FINLÄNDSKA TECKENSPRÅK - det 52:a mötet Tid Tisdagen den 25 mars 2014 kl. 10.06 16.05 Plats Finlands Dövas Förbund rf:s mötesrum
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merHögskolan i Jönköping
Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står
Läs merUtan blommor dog mammutarna ut
Krönikan är en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne. De flesta stora tidningar och tidskrifter publicerar flera krönikor inom olika
Läs merLitterära arrangemang en publikfriare?
Litterära arrangemang en publikfriare? Om synen på publik, andra arrangörer och framtiden hos litterära arrangörer i Göteborg. Susanna Martelin KV08 2010-05-19 1 Bakgrund och syfte Göteborg är en relativt
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Utökad växt- och ståndortskännedom LP0562, 10291.1011 15 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Grund Kursledare = Kenneth Lorentzon Värderingsresultat Värderingsperiod: 2010-11-02-2010-11-24 Antal svar
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merSammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008
Sammanställning av utvärderingar av kurs HU4304 höstterminen 2008 Sex personer har fyllt i utvärderingsenkäten. En person läser kursen HU4304 som fristående kurs och de övriga läser den inom ett program.
Läs merKoncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010
Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var
Läs merVerksamhetsråd Stora Hammars rektorsområde
Verksamhetsråd Stora Hammars rektorsområde Ärende: Verksamhetsråd Stora Hammars platschefsområde Höllviken Datum: 20 mars 2012 Plats: Stora Hammars skola Närvarande: Tove Svensson, tillförordnad rektor
Läs merEn nybörjarkurs i kritiskt tänkande
En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och
Läs merMeningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt
Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt
Läs merEn stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19
Läs merUnderlagsdokument till jävsregler
Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga
Läs merHur är det att vara lärare i svenska som andraspråk med utländsk bakgrund?
I LiSetten nummer 4/2013 publicerades ett brev från en lärarstudent som undrar hur det är att arbeta som lärare i svenska som andraspråk om man har utländsk bakgrund. Vi lät några personer svara på brevet.
Läs merTAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION
JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:1
Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet
Läs merEtt barns interaktion på två språk
lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet
Läs merFrån Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org
Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Käre vän, Vi hoppas och tror att det nya året har börjat bra för dig!!! Paulus uppmanar oss i 1kor13:5 Pröva er själva om
Läs merKastades från balkong tog själv fallet till HD
Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22
Läs mer# # # # # Nationalitetens#betydelse#för#namnidentiteten## hos#unga#finska#och#sverigefinska#kvinnor#
UrNamn%i%stadsmiljö,%handlingar%från%NORNA:s%42%symposium%i%Helsingfors%den%10 12%november% 2011,red.avLeilaMattfolk,MariaVidbergochPamelaGustavsson,%s.91 98. (Skrifter7ochNORNAHrapporter90.)Helsingfors:Institutetfördeinhemskaspråken.%
Läs merriktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige
modell plan policy program riktlinje riktlinje för styrdokument regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2014-10-06 95 Ansvarig: Kanslichef
Läs merSPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt
Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara
Läs merFÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID
FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merÖSTERSUNDS FK AKADEMI
Senast reviderad januari 2016 ÖSTERSUNDS FK AKADEMI VERSION 2 Innehåll 4 2 Förord 4 3 Målsättning på planen... 4 4...och utanför planen 4 5 Värdegrund & Vision 4 7 Träningsavgift & Innehåll 4 9 Förväntningar
Läs mer