Scenario 2020 Forsknings og utviklingsprosesser i Finland , Alta

Transkript

1 Scenario 2020 Forsknings og utviklingsprosesser i Finland , Alta Kjell Brännäs Jord- och skogsbruksministeriet Jordbruksavdselningen, enheten för utveckling av landsbygden

2 Investeringsstöd inom lantbruket och landsbygdsnäringarna Framtidsutsikter - vad väntas Vad har byggts, vad byggs nu och vad kommer att byggas framöver Forskning och utveckling,

3 Intern revision Sari Anttila MINISTER Sirkka-Liisa Anttila Kanslichef Jarmo Vaittinen Statssekreterare Jouni Lind Jord- och skogsbruksministeriet Informations- enheten Pekka Väisänen JORDBRUKS- AVDELNINGEN Heimo Hanhilahti EU-enheten Matti Hannula Enheten för internationella ärenden Veli-Pekka Talvela Marknadspolitiska enheten Taina Vesanto Enheten för utveckling av landsbygden Esko Juvonen Enheten för stödpolitik Arja-Leena Kirvesniemi Enheten för juridiska ärenden Esko Laurila Enheten för ekonomi och utveckling Helena Serén Landsbygdsnätverksenheten Päivi Kujala SKOGSAVDELNINGEN Aarne Reunala Liisa Saarenmaa Enheten för främjande av skogsbruket Marja Hilska-Aaltonen Enheten för statens skogsbruk och skogsforskning Marja Kokkonen Enheten för internationellt skogssamarbete Heikki Granholm Enheten för juridik och förvaltning Vilppu Talvitie FISKE- OCH VILTAVDELNINGEN Pentti Lähteenoja Enheten för fiskerinäring Markku Aro Enheten för fritidsfiske Eija Kirjavainen Enheten för vilthushållning och renhushållning Christian Krogell Förvaltningsenheten Tanja Viljanen AVDELNINGEN FÖR LIVSMEDEL OCH HÄLSA Matti Aho Enheten för djurens hälsa och välbefinnande Riitta Heinonen Enheten för livsmedelssäkerhet Veli-Mikko Niemi Enheten för växtproduktion och djurfoder Kirsi Heinonen Juridiska enheten Leo Forss ALMÄNNA AVDELNINGEN Timo Kotkasaari Enheten för vattenhushållning Kai Kaatra Enheten för naturtillgångar Veikko Marttila Enheten för lantmäteri och geodata Raimo Vajavaara Forskningsenheten Mikko Peltonen Enheten för förvaltning och personalfrågor Kirsi Koskinen Ekonomienheten Hannele Laihonen Dataadministrationsenheten Risto Yrjönen Ministeriet har omkring 350 anställda och antalet anställda inom hela förvaltningsområdet är Jordoch skogsbruksministeriets budget uppgår till ca 2,7 miljarder euro

4 Landsbygdsverket, som sysselsätter över 200 personer, inledde verksamheten i Helsingfors i maj Verkets funktioner flyttas till Seinäjoki under åren

5 Työ- ja elinkeinokeskus Arbets- och näringscentralen Nyla nd Ege ntliga Finla nd Satakunda Tavastland Sydöstra Finla nd Södra Savolax Birkaland Södra Österbotte n Öste rbotte n Centrala Finland Norra Savolax Norra Karelen Kajanaland Norra Öste rbotte n Lappland TE-centralerna leds av ANM och JSM

6 Investeringsstöd mm. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlands Finland - programperiod Allmän finansiering Milj. = ca 59 miljarder Nkr EU:s andel Milj. = ca 18 miljarder Nkr nationell andel Milj. = ca 41 miljarder Nkr LFA och lantbrukets miljöstöd Milj. = ca 48 miljarder Nkr Lantbruk/ landsbygdsföretags- & projektstöd Milj. = ca 11 miljarder Nkr

7 Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlands Finland Finansieringsramar enligt funktionsaxlarna (allmän finansiering) Axel 1: Gårdsbruksinvesteringar 504 milj. (4.5 miljard Nkr) - Axel 2: LFA, Miljöstöd milj. (48.0 miljard Nkr) - Axel 3: Landsbygdsföretag & projektstöd 433 milj. (3.9 miljard Nkr) - Axel 4: LEADER- verksamhet 242 milj. (2.2 miljard Nkr) Tekniskt stöd SAMMANLAGT milj. (0.36 miljard Nkr) milj. (59.0 miljard Nkr)

8 Finansiering av strukturstöd Understöd från Makera (Gårdsbrukens utvecklingsfond); räntestöd från statens budget: Understödsmedel: - år 2008 beviljades ca 108,6 milj. euro - år 2009 har reserverats ca 135 milj. euro - från år > ca milj. euro/år.?! Beviljningsfullmakt för räntestödslån: - år 2008 beviljades ca 230 milj. euro - år 2009 kan beviljas ca 384 milj. euro - från år > ca 300 milj. euro/år.?!

9 Handläggningssituationen för stöd under perioden Ansökningsomgångarna öppnade/ öppnas enligt följande: Ansökningsomgångar för investeringsstöd; ansökningar år 2009: - Ansökningsomgång 1. upphörde den ; besluten gjorda innan Ansökningsomgång 2. inleds den och upphör den ; besluten görs innan utgången av juni? - Ansökningsomgång 3 år 2009? Tidtabell? Stödobjekt? -> Beror i huvusak på hur mycket som använts av de budgeterade medlen i 1. och 2. ansökningsomgångarna.

10 Minsta enhetsstorlek i olika produktionsinriktningar Enhetsstorlek vid nybygge och utvidgning: Mjölkhushållning Mjölkkor 30 st Nötköttsproduktion Dikor 80 st Nötdjur, under 12 mån 160 st Nötdjur, över 12 mån 120 st Svinhushållning Sugga och galt 160 st Slaktsvin st Hönshushållning Värphöna st Fjäderfähushållning Broiler st Kalkon st Växthusproduktion Växthus m2 Bör uppfyllas för minst en produktionsgren!

11 Maximala kostnader Maximalt stöd euro (understöd och räntestöd)/stödtagare under tre skatteår Kan höjas: Med 50 %, då minst två lantbruksföretag gemensamt eller ett jordbruksföretag med två delägare eller medlemmar -> euro Med 100 %, då minst tre lantbruksföretag gemensamt eller ett jordbruksföretag med minst tre delägare -> euro - Gäller i detta skede endast A- och B-stödområdena. Utvidgas till C-området, beroende av 142 förhandlingsresultatet! Axel 3: Maximi bidrag= 35 % av investeringskostnaden. Ändå maximalt stöd euro (enligt de minimis-regeln) + i vissa fall max euro (sk. Annex 1-prodkter)

12 Minsta stödbelopp I bygginvesteringar euro Investering för ladugård; enbart bidrag 25%; kräver euros godkända kostnadskalkyl För övriga åtgärder euroa Investering för förbättring av arbetsmiljön; enbart bidrag 15%; kräver ,34 :s obeskattat anbud för maskiner Om godtagbar totalkostnad är under euro, beviljas inte räntestöd

13

14 -JSM förordning om godtagbara enhetskostnader för bygginvesteringar (658/2008) (

15 Godkända byggnadsplaner vid TE-centralernas landsbygdsavdelningar, utveckling under åren Landsbygdsutveckl. projektmedel Gödselstäder (år 92->) Övr. byggnader (inkl.gödselst. ->91) Svinstallar Ladugårdar Bostadsbyggnader

16 Finansieringsbeslut för byggnadsinvesteringar åren Nyland 18,4 M 2. Egentliga Finland 75,1 3. Satakunda 51,5 4. Tavastland 21,1 5. Sydöstra Finland 17,7 6. Södra Savolax 57,8 7. Birkaland 47,6 8. Södra Österbotten 131,8 9. Österbotten 124,5 10. Centrala Finland 34,2 11. Norra Savolax 63,3 12. Norra Karelen 58,8 13. Kajanaland 24,1 14. Norra Österbotten 71,0 15. Lappland 25,6

17 Finansieringsbeslut för byggnadsinvesteringar åren , traditionellt jordbruk och landsbygdsutvecklingsprojekt, st Lappland Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Norra Savolax Centrala Finland Österbotten Södra Österbotten Birkaland Södra Savolax Sydöstra Finland Tavastland Satakunda Egentliga Finland Nyland Trad.jordbruk 7100 st Landsb.projekt 2876 st Traditionellt jordbruk Landsbygdsutveckl.projekt

18 Finansieringsbeslut för byggnadsinvesteringar åren , traditionellt jordbruk och landsbygdsutvecklingsprojekt, M Lappland Norra Österbotten Kajanaland Norra Karelen Norra Savolax Centrala Finland Österbotten Södra Österbotten Birkaland Södra Savolax Sydöstra Finland Tavastland Satakunda Egentliga Finland Nyland Trad.jordbruk 612 M Landsb.projekt 210 M Traditionellt jordbruk Landsbygdsutveckl.projekt

19 175 liggbås, Kurikka, S-Österbotten, arkitekt Jouni Pitkäranta Kostnadsjämförelse år 2005 och 2009

20 175 liggbås, Kurikka, S-Österbotten VERKLIGA KOSTNADER ÅR 2005 helt ny mjölkboskapsbyggnad för euro tekniska utrustningens andel euro (inkl. mjölkstation 2x10, snabbavlägsning, mjölktank l, skrapor och båsinredning) nytt 2450 m2 230 euro / m2 exkl. teknisk utrustning 175 liggbås 4000 euro / båsplats blandfodervagn finns från förut ekologisk produktion KOSTNADER ÅR 2009 enligt JSM:s enhetskostnader (JSM förordn. 658/2008) ( 175 kor á 10,5 m2 = 1837,5 m2 0 kvigor/ ungdjur (5m2/djur) > 8 mån => 0 m2 30 ungdjur < 8 mån => 30 x3 m2 = 90 m2 mjölkn.avd. 0,5 m2 x175 = 87,5 m2 mjölkrum 0,4x 175 el max 35m2 => 35 m2 foderberedningsrum 10% av tot.a eller max 100 m2 => 100 m2 övr.utr. personal osv. 5 % av tot.a eller max 30 m2 => 30 m2 1837,5 x x ,5 x x 900 = x x 380 = urustning: 175 x x 690 = Totalt

21 Maidontuotannon kehitysnäkymät 2016 Maitotilojen jatkamissuunnitelmat Lantbruksgårdarnas framtidsplaner Maitotiloja 2008/3 = kpl Fortsätter Jatkaa kpl Fortsätter Jatkaa kpl Fortsätter Jatkaa kpl Fortsätter Jatkaa kpl % av gårdarna % tiloista fortsätter jatkaa Suomen Gallup Elintarviketieto Oy

22 Framtidsplaner för mjölkporoduktion på gårdar av olika storlek - % av gårdarna fortsätter Kor st/gård (2008) Alla % Under 15 % % % % 50 + % Fortsätter Fortsätter Fortsätter Fortsätter

23 Mjölkgårdar Avslutar Fortsätter 2016 Gårdar, st (tot st) BAKGRUNDS-DATA (medelvärden) Ålder, år Mjölkkor, st Åkerareal, ha MJÖLKMÄNGD Medelproduktion liter/ko (till mejeriet) Mjölk till mejeri, liter/gård 2007/ Mjölk till mejeri, milj. liter 2007, % INVESTERINGAR Planerar ladugårdsinvestering inom nära framtid, % 6 33

24 Orsak till avslutad mjölkproduktion Pensionering, ingen fortsättare Hög ålder Dålig lönsamhet Stort investeringsbehov Förfrågan gjord Dålig hälsa Stor arbetsbörda, bunden Ändringar i EU-stöd, -krav Byter produktionsinriktning

25 Maidontuotannon kehitysnäkymät 2016 Mjölkgårdar Maitotilat tiloja,kpl st Keskilehmäluku Medelkoantal lypsylehmiä, mjölkkor/ kpl/tila gård Maidontuotanto Mjölkproduktion Antal Lypsylehmien mjölkkor lukumäärä 1000 kpl st Mjölkkornas Lypsylehmien medelprod. keskituotos 1) litraa/vuosi liter/ år ) meijeriin toimitetusta maidosta Suomen Gallup Elintarviketieto Oy

26 Maidontuotannon kehitysnäkymät 2016 meijeriin milj.litraa Maidontuotantoennuste Mjölkproduktionsprognos -enligt mjölkproducentens planer EU:s EU-maakiintiö mjölkkvot (försl >) (esitys >) Om investeringsstöd inte fås i planerad omfattning ennuste => Prognos Suomen Gallup Elintarviketieto Oy

27 Mjölkgårdarnas fortsättningsplaner 2016, per TE-central, % av gårdarna som fortsätter

28 Kor per nybyggnad Kor per nybyggnad

29 100 Nybyggnader, båsladugård - lösdrift Båsladugård

30 Nybyggnader % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Båsladugård Varm lösdrift

31 Varm, kall och sval lösdrift

32 100 Mjölkningssystem i nybyggnader Mjölkning i bås

33 Ladugårdar talet

34 Ladugårdar talet

35 Kall lösdrift talet

38 Ladugårdsmodell talet

39 Ladugårdsmodell 1960-talet

40 Ladugårdsmodell talet

41 Ladugårdsmodell talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre (1991)

42 Ladugårdsmodell talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre (1991)

43 Ladugårdsmodell talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre utvidgning 5 år senare

44 Ladugårdsmodell talet, kall lösdrift Bodbacka, Purmo, Pedersöre

47 Kall lösdrift Jantunen, Punkaharju 1996

48 Utfodring vid yttervägg s.k. visir arkitekt Jouni Pitkäranta, ca år 2000

49 2000-talet Svala byggnader

50 Sval byggnad i Ilmola (nära Seinäjoki) J.Pitkäranta

51 Sval byggnad i Ilmola (nära Seinäjoki) J.Pitkäranta

52 Sval byggnad i Rantsila (nära Uleåborg) J.Pitkäranta o. T.Gribble

53 Sval byggnad på Åland för 200 kor, lagun för flytgödsel J.Pitkäranta

54 Igloo för kalvar, på försök forskning pågår

55 Speciella byggnader, Kummin-ladugården i Teuva, 1998 J.Pitkäranta

63 Speciella byggnader, sval byggnad med transparent tak, Österbotten ca år 2000

66 Nu typisk varm byggnad, med robotmjölkning, från år 2000

67 Nu typisk varm byggnad, med robotmjölkning, från år 2000 NHK-keskus

68 Cirkulär - månghörning, med robotmjölkning, 120 kor NHK-keskus

69 Cirkulär - månghörning, med robotmjölkning, 120 kor NHK-keskus

70 Ladugårdsmodell, Jouni Pitkäranta 2009

73 Åsbro Mjölk 200 kor, Kronoby, Österbotten, Jouni Pitkäranta och Ted Gribble 2007

74 Åsbro Mjölk 200 kor, Kronoby, Österbotten, Jouni Pitkäranta och Ted Gribble 2007

75 Åsbro Mjölk 200 kor, Kronoby, Österbotten, Jouni Pitkäranta och Ted Gribble 2007 ny ansökan kor => 400 kor

76 Ny båsladugård, Österbotten, Jouni Pitkäranta 2008

77 Ny ladugård 180 kor, Österbotten, Kesko - Mestarifarmi 2008

78 Ny ladugård, Österbotten, Kesko Mestarifarmi 2008

79 Ny ladugård, Österbotten, Kesko - Mestarifarmi 2008 Vestfalia karusell 20 platser

80 Forsknings- och utvecklingsprojekt beträffande byggnader för nötkreatur och mjölkproduktion, finansierade av JSM Funktionslösningar för byggnader för mjölkproduktion 2007 Större byggnader konstruktioner spännvidder större risker för kollaps (oa. olyckor) 2007 Klimat i stallar med gardinväggar och naturlig ventilation 2007 Större projekt om ventilation i djurstallar (rapport utkommer i år 2009) Luktproblem från djurstallar 2005 Fårstallar med lätt konstruktion (rapport utkommer i år 2009) Ytbehandling och hygien i djurstallar 2008 Nya projekt: Djurvänliga utrymmen - svinstallar Förnybar energi (+biobränslen)

81 Forskning och utveckling

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93 Olika typ av byggnadsstomme jämförelse av åtgång av naturresurser [kg]

94

95 Mjölkproduktion fram till 1980-talet båsladugårdar max kor 1990-talet kor per ladugård Från år 2000 normalt 60, 120 kors lösdriftsstallar med mjölkstation/ robotmjölkning Sval lösdrift Större byggnader med enbart mjölkkor och kalvning i samma byggnad, kvigor o. övr. ungdjur i separat byggnad. Foderhantering, hö och ensilage fullfoder (TMR) med fullfodervagn, bandutfodring, visir. Gödselhantering, behållare över 2000 m3, också laguner med membranisolering, separering, biogas Djurskydd Energi Brandskydd Miljövård Ventilation, arbetsskydd och ergonomi

96 Framtidens ladugårdsbyggnad Basmodellen: sval byggnad, dubbel treradig med foderbord i mitten, fullfoderutfodring, lagun för gödsellagring Viktigt att byggnaden planeras så att den kan utvidgas på enkelt sätt Storlek kor per byggnad som kan byggas i etapper Mjölkningsavdelning separat lägre byggnad Kvigor och ungdjur separat byggnad Foder i plansilon (med eller utan tak)

97

98 Suggstall för 850 suggor i produktion en ansökan om stöd

99 Suggstall för 850 suggor i produktion bättre lösning

100 Kiitos!