Neisseria meningitidis 2012
|
|
- Klara Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Susanne Jacobsson Datum: Sidan 1 av 8 Neisseria meningitidis 2012 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis isolat samt direkt PCR diagnostik vid bakteriell meningit. Sändlista: Samtliga svenska Kliniskt Mikrobiologiska laboratorier, Infektionskliniker och Smittskyddsenheter SMI: generaldirektör, chef för epidemiologen samt kvalitetsansvarig SMI s motsvarigheter i Norden ECDC: Johan Giesecke, Karl Ekdahl SoS: Anders Tegnell English version to ECDC, EMGM with the Ref. laboratories in Europe, CDC, Australia, New Zeeland. Totalt har 134 N. meningitidis (MC)-isolat från 130 patienter sänts in från de kliniska mikrobiologiska laboratorierna i landet och undersökts i Örebro under Invasiva isolat har karakteriserats från totalt 90 patienter. Den samlade bilden av invasiv meningokocksjukdom i Sverige för år 2012 fås genom sammanslagning av aktuell rapport med de obligatoriska kliniska anmälningarna som går till Smittskyddsinstitutet (SMI). En totalbild publiceras från SMI, Solna i samarbete med vårt referenslaboratorium där även mortalitet och åldersfördelning m.m. redovisas se, Isolat av MC från likvor/blod, punktat/vävnad, svalg/luftvägar inklusive konjunktiva och urogenitalt fördelade på serogrupp presenteras i Tabell I. Ett isolat redovisas per patient. Tabell II visar resultatet av genosubtypningen för de 90 invasiva isolaten. För vår internationella redovisning har Tabell III utarbetats. Genetisk subtypning, s.k. genosubtypning, utförs med sekvensering av pora-genens tre mest variabla regioner VR1, VR2 och VR3 (1). Sedan 2006 påvisas även uttrycket av PorA-proteinet som komplement till genetiken. Tekniken är co-agglutination med en monoklonal antikropp (4BG4-E7) som binder till en relativt konservativ del av PorA-proteinet. Alla de 90 invasiva MC-isolaten var genosubtypningsbara medan uttryck av PorA-proteinet kunde påvisas hos 74/90=82%. PCR-diagnostik på likvor, blod och punktat har genomförts med ett optimerat protokoll för att påvisa artspecifikt bakteriellt DNA, ctra samt crga för meningokocker, och bakteriellt DNA generellt, genen för 16S rrna (6). I övrigt rapporteras sekvenstyp och klonalt komplex, vilka bestäms med hjälp av multilocus sequence typing (MLST) samt varianterna hos feta-genen, årligen till ECDC. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR Laboratoriemedicinska länskliniken, MikrobiologiUniversitetssjukhuset Universitetssjukhuset Örebro Örebro Gallerian, ingång F2 Örebro E-POST susanne.jacobsson@orebroll.se INTERNET
2 MC isolerade från likvor, blod och punktat (antal isolat = antal patienter) De 90 invasiva MC-isolaten som karaktäriserades under 2012 betod av: Sidan 2 av 8 19 serogrupp B MC-isolat (12 sulfaresistenta, d.v.s. MIC >10 mg/l) tillhörande 14 olika genosubtyper med ingen dominerande subtyp. 22 serogrupp C MC-isolat (20 sulfaresistenta) tillhörande 7 olika genosubtyper, där P1.5,2,36-2 dominerade (n=11). 44 serogrupp Y MC-isolat (19 sulfaresistenta) tillhörande 10 olika genosubtyper, där P1.5-2,10-1,36-2 dominerade (n=23). 5 serogrupp W MC-isolat (3 sulfaresistenta) tillhörande 2 olika genosubtyper. Alla genosubtyper uppdelade efter serogrupp presenteras i Tabell II. MC DNA påvisat från normalt steril lokal Under 2012 analyserades 63 prover med PCR-teknik avseende bakteriellt DNA (6). MC DNA påvisades i 12 av dessa prover, fem var likvorprover, fem rena DNA preparationer, i ett fall erhölls både likvorprov/ren DNA preparation och ett där provarten ej var angiven. Genosubtyp identifierades från alla 12 proverna på genetisk väg direkt från provet, däremot lyckades vi inte genogruppera ett prov (1). De flesta proverna kom från andra laboratorier i landet. I dessa fall är det önskvärt att erhålla likvor/blodprov i första hand och färdiga DNA-prepationer, minivolym 50 µl, i andra hand då reagens inte alltid är kompatibla till varandra och problem kan uppstå vid analysering av dessa prover. Sekvensering av bakteriellt DNA, 16S rdna, har också använts för speciesbestämning. Antibiotikakänslighet Alla MC-isolat har testats med E-test avseende MIC för pcg, cefotaxim, kloramfenikol, ciprofloxacin, rifampicin och meropenem. Behandlas patienten med annat antibiotikum görs alltid test även mot detta. Dessutom testas sulfakänslighet, vilket är en epidemiologisk markör som kompletterar den övriga karakteriseringen, se ovan. Brytpunkter för MC inom SIR-systemet (S /R>) i mg/l, fastlagda av EUCAST/NordicAST, är för pcg 0,06/0,25, cefotaxim 0,12/0,12, kloramfenikol 2/4, ciprofloxacin 0,03/0,06, rifampicin 0,25/0,25 och meropenem 0,25/0,25. Av likvor/blod/punktat-isolaten hade 15/90=17% nedsatt känslighet för pcg (MIC >0,064 mg/l). Tidigare proportioner från 1999 och framåt ses i Figur 1 nedan. Alla isolat var känsliga för cefotaxim, tre erhöll MIC 0,012, en MIC 0,032 i övrigt var alla MIC-värden 0,008 mg/l. Kloramfenikol-MIC varierade mellan 0,125 och 1,5 mg/l. Två isolat visade nedsatt känslighet för ciprofloxacin, en var intermediär, MIC 0,064, och en var resistent, MIC 0,25, övriga isolat hade ciprofloxacin-mic 0,006 mg/l. Rifampicin-MIC varierade mellan 0,002 och 0,064 mg/l och meropenem-mic mellan 0,003 och 0,032.
3 Sidan 3 av 8 Nedsatt känslighet eller resistens mot ciprofloxacin orsakas framförallt av mutationer i gyragenen (4, 17). Denna gen kodar för en av subenheterna i DNA gyras till vilken ciprofloxacin binder in och på så sätt stör DNA replikationen och bakterien avdödas. Med hjälp av sekvensering av gyra-genen kunde de tidigare beskrivna substitutionerna, threonin till isoleucin vid position 91 (T91I) och asparaginsyra till asparagin vid position 95 (D95N) identifieras hos det resistenta isolatet med MIC 0,25 respektive det intermediära isolatet med MIC 0,064 för ciprofloxacin % Figur 1. Proportionen (%) MC med nedsatt känslighet för pcg 1999 tom 2012 enligt internationell norm (MIC >0,064 mg/l). Sammanfattningsvis Dominerade bland de 90 invasiva MC-isolaten i Sverige 2012 var Y:P1.5-2,10-1,36-2 med 23 isolat, tillsammans med Y:P1.5-1,2-2,36-2 och C:P1.5,2,36-2 med 11 isolat vardera. I övrigt var, C:P1.7,16-29,35 (n=5), B:P1.7,16,35 (n=3) och B:P1.7-2,4,37 (n=3) vanligast. Jämfört med tidigare år, Tabell III, ser vi en ökning från 2010 och framåt av det totala antalet MC-isolat i Sverige. Denna ökning har fortsatt ytterligare under 2012 och är främst orsakad av en ökning av MC serogrupp Y. Dessutom diagnostiserades meningokocksjukdom i ytterligare 7 fall via fynd av meningokockspecifikt DNA med PCR teknik, vilket inte redovisas i tabellen. Det kan även konstateras att MC serogrupp B (n=19) liksom de sista åren ligger på en låg nivå. Medeltal 15 likvor/blod isolat av MC serogrupp B per år, range 11-19, under år jämfört med 25 likvor/blod isolat av MC serogrupp B per år, range 20-33, under åren och 35 likvor/blod isolat av MC serogrupp B per år, range 23-54, under åren Ett kluster har rapporterats under året. Ett barn och en vuxen som varit i kontakt med varandra insjuknade i Stockholm i april. Identiska serogrupp B-isolat, B:P1.17-1,23-3,37 påvisades. MC serogrupp C har identifierats från 22 patienter, vilket är inom det övre intervallet 9-25 fall/år som registrerats sedan 1995, en liten ökning sedan 2011 (n=15).
4 Sidan 4 av 8 MC serogrupp Y har under de tre senaste åren ökat i antal och ökningen ses även i år, men i och med att det totala antalet fall också har ökat i år motsvarar McY-isolaten 49% av de invasiva isolaten i Sverige under 2012, vilket är likvärdigt med 2011, 51%. En tidigare studie av alla MC serogrupp Y-isolat mellan 2000 och 2010 i Sverige visade att det framförallt var en ny klon, MCY:P1.5-2,10-1,36-2:F4-1:ST23(cc23), som har introducerats och sedan ökat och nu klart dominerar bland de invasiva isolaten i Sverige (12). Denna dominerade även 2012, där 52% (23/44) av MC serogrupp Y-isolaten har genosubtyp P1.5-2,10-1,36-2 jämfört med 68% 2010 och 87% Det är dock större variation av MC serogrupp Y-isolaten 2012, då 10 olika genosubtyper identifierades, 6 st 2010, 3 st 2011, näst vanligast var P1.5-1,2-2,36-2 med 25% (11/44), vilken också har varit den näst vanligaste genosubtypen tidigare år, 14% 2010, 10% Denna ökning som skett de senaste åren i Sverige av MC serogrupp Y har man även sett i andra delar av Europa, framförallt i de nordiska länderna, Finland och Norge men även i Nederländerna, Portugal, Italien (13, 14). Vad detta beror på är för tidigt att dra några slutsater kring. Det kan bero på normal variation av meningokocksjukdom och serogruppssammansättning i ett visst område över tid. Annars är den genomgående trenden i Europa en generell nedgång av antalet fall av meningokocksjukdom men då i synnerlighet beroende på en minskning av MC serogrupp B. Slutligen är det viktigt att fortsätta följa penicillin/cefalosporin och kinolon känsligheterna men ännu krävs ingen ändring av antibiotikapolicy vad det går att förstå utifrån laboratoriets horisont. Liksom tidigare ges ett första svar (s.k. prelsvar) på misstänkta MC-isolat, oftast inom 2 arbetsdagar, med serogrupp och antibiogram. Den genetiska karaktäriseringen tar ca 1 månad om inte epidemiologi eller andra faktorer gör att den skall påskyndas. Örebro Susanne Jacobsson, Hans Fredlund, Paula Mölling, Sara Thulin Hedberg, Per Olcén, Magnus Unemo, Bianca Törös.
5 Sidan 5 av 8 Publikationer. 1. Mölling P, Jacobsson S, Bäckman A, Olcén P. Direct and rapid identification and genogrouping of meningococci and pora amplication by LightCycler PCR. J Clin Microbiol 40: , Thulin S, Olcén P, Fredlund H, Unemo M. Combined real-time PCR and pyrosequencing strategy for objective, sensitive, specific, and high throughput identification of reduced sensitivity to penicillins in Neisseria meningitidis. Antimicrob Agents Chemother 52: , Jacobsson S, Olcén P, Löfdahl M, Fredlund H, Mölling P. Characteristics of Neisseria meningitidis isolates causing fatal disease. Scand J Infect Dis 40: , Wu HM, Harcourt BH, Hatcher CP et al. Emergence of ciprofloxacin-resistant Neisseria meningitidis in North America. NEJM 360: , Jacobsson S, Thulin Hedberg S, Mölling P, Unemo M, Comanducci M, Rappuoli R, Olcén P. Prevalence and sequence variations of the genes encoding the five antigens included in the novel 5CVMB vaccine covering group B meningococcal disease. Vaccine 27: , Thulin Hedberg S, Olcén P, Fredlund H, Mölling P. Real-time PCR detection of five prevalent bacteria causing acute meningitis. APMIS 117: , Susanne Jacobsson. Doctoral dissertation. Characterization of Neisseria meningitidis from a virulence and immunogenic perspective that includes variations in novel vaccine antigens. Örebro Studies in Medicine 31, Örebro Sara Thulin Hedberg. Doctoral dissertation. Antibiotic susceptibility and resistance in Neisseria meningitidis phenotypic and genotypic characteristics. Örebro Studies in Medicine 38, Örebro Jacobsson S, Wedege E. A review of vaccines against group B meningococcal disease. European Infectious Disease 4:50-53, Thulin Hedberg S, Olcén P, Fredlund H, Unemo M. Antibiotic susceptibility of invasive Neisseria meningitidis isolates from 1995 to 2008 in Sweden the meningococcal population remains susceptible. Scand J Infect Dis 42:61-64, Cavrini F, Liguori G, Andreoli A, Sambri V. Multiple nucleotide substitutions in the Neisseria meningitidis serogroup C ctra gene cause false-negative detection by real-time PCR. J Clin Microbiol 48: , Thulin Hedberg S, Törös B, Fredlund H, Olcén P, Mölling P. Genetic characterisation of the emerging invasive Neisseria meningitidis serogroup Y in Sweden 2000 to Euro Surveill 16:1-7, Bröker M, Jacobsson S, DeTora L, Pace D, Taha MK. Increase of meningococcal serogroup Y cases in Europe: A reason for concern? Hum Vaccin Immunother 8:685-8, Bröker M, Jacobsson S, Kuusi M, Pace D, Simões MJ, Skoczynska A, Taha MK, Toropainen M and Tzanakaki G. Meningococcal serogroup Y emergence in Europe: Update Hum Vaccin Immunother 8: , Kelly A, Jacobsson S, Hussain S, Olcén P, Mölling P. Gene variability and degree of expression of vaccine candidate factor H binding protein in clinical isolates of Neisseria meningitidis. APMIS 121:56-63, Törös B, Hedberg ST, Jacobsson S, Fredlund H, Olcén P, Mölling P. Evaluation of molecular typing methods for identification of outbreak-associated Neisseria meningitidis isolates. APMIS doi: /apm.12022, Hong E, Hedberg ST, Abad R, Fazio C, Enríquez R, Deghmane AE, Jolley KA, Stefanelli P, Unemo M, Vazquez JA, Veyrier FJ, Taha MK. Target gene sequencing to define the susceptibility of Neisseria meningitidis to ciprofloxacin. Antimicrob Agents Chemother 57:1961-4, 2013.
6 Sidan 6 av 8 Tabell I. Serogruppmönster hos de N. meningitidis isolat från 130 patienter som skickats till laboratoriet för karakterisering under Ett isolat per patient redovisas. Serogrupp likvor/blod svalg/luftvägar inkl. ögon urogenitalt punktat/ vävnad A B 19 5 a) C X - 1 b) Y c) Z W E ej grupperbar (ng) - 9 d) 2-11 Totalt Totalt a) 1 konjunktiva, 2 sputum b) 1 sputum c) 1 konjunktiva, 1 sputum, 1 trakealsekret, 1 sårsekret d)1 bronk
7 Sidan 7 av 8 Tabell II. Genosubtypmönster för de tre variabla regionerna VR1, VR2 och VR3 hos pora genen hos samtliga invasiva N. meningitidis isolat (n=90) uppdelat i serogrupp. a) Grupp B-isolaten (n=19) b) Grupp C-isolaten (n=22) P1.7,16,35 n=3 P1.5,2,36-2 n=11 P1.7-2,4,37 n=3 P1.7,16-29,35 n=5 P1.17-1,23-3,37 n=2 P1.5-2,10-1,36-2 n=2 P1.5,2,36-2 n=1 P1.5-1,10-8,36-2 n=1 P1.7,16-32,35 n=1 P1.7,16-101,35 n=1 P1.7-1,1,35-1 n=1 P1.7-2,16-29,35 n=1 P1.7-2,16,35 n=1 P1.7-23,16-29,35 n=1 P1.12-1,13-5,35-1 n=1 P1.12-1,13-7,35-1 n=1 P1.18-1,3,38 n=1 P1.18-7,9,35-1 n=1 P1.19,15,36 n=1 P1.19,15-1,36 n=1 P1.22,14,36 n=1 c) Grupp Y-isolaten (n=44) d) Grupp W-isolaten (n=5) P1.5-2,10-1,36-2 n=23 P1.5,2,36-2 n=3 P1.5-1,2-2,36-2 n=11 P1.18-1,3,38 n=2 P1.5-2,10-12,36-2 n=2 P1.5-2,10-85,36-2 n=2 P1.5-1,2-19,36-2 n=1 P1.5-1,10-1,36-2 n=1 P1.5-1,10-4,36-2 n=1 P1.5-1,10-8,36-2 n=1 P1.5-2,10-28,36-2 n=1 P1.18-1,3,38 n=1
8 Susanne Jacobsson Datum: Sidan 8 av 8 Tabell III. Samtliga N. meningitidis isolat som skickats till laboratoriet för karakterisering från 1996 till Totalt antal MC-isolat (ett per patient) MC från CSF/blod MC från luftvägar MC från genitaltrakt Andra invasiva MC MC från CSF/blod serogrupp A B C Y W annan ng
Neisseria meningitidis 2014
Susanne Jacobsson Datum: 2015-02-18 Sidan 1 av 7 Neisseria meningitidis 2014 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis isolat samt
Läs merNeisseria meningitidis 2011
Susanne Jacobsson Datum: 2012-03-07 Sidan 1 av 9 Neisseria meningitidis 2011 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis stammar samt
Läs merNeisseria meningitidis 2010
Susanne Jacobsson Datum: 2011-03-03 Sidan 1 av 10 Neisseria meningitidis 2010 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis stammar samt
Läs merNeisseria meningitidis 2015
Susanne Jacobsson Datum: 2016-03-15 Sidan 1 av 9 Neisseria meningitidis 2015 Årsrapport avseende serogruppering, genosubtypning och antibiotikakänslighet hos svenska Neisseria meningitidis isolat samt
Läs merNeisseria meningitidis. Årsrapport över invasiv meningokockinfektion i Sverige år 2016
Neisseria meningitidis Årsrapport över invasiv meningokockinfektion i Sverige år 2016 Susanne Jacobsson, Hans Fredlund, Paula Mölling, Sara Thulin Hedberg, Bianca Stenmark, Martin Sundqvist, Magnus Unemo
Läs merMolekylärgenetisk diagnostik av akut bakteriell meningit
Molekylärgenetisk diagnostik av akut bakteriell meningit Paula Mölling, PhD Molekylärbiolog Bakteriell meningit hjärnhinneinflammation Bakteriell meningit - etiologi Neonatal (
Läs merNeisseria gonorrhoeae 2005
Magnus Unemo Datum: 2006-03-27 Sidan 1 av 8 Neisseria gonorrhoeae 2005 Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae
Läs merOptimerat NGS-flöde för rutintypning av bakterier
Optimerat NGS-flöde för rutintypning av bakterier Paula Mölling, Molekylärbiolog, Docent Bianca Törös, Daniel Golparian, Sara Thulin Hedberg, Paula Mölling Laboratoriemedicinska länskliniken, Molekylärdiagnostik
Läs merNeisseria gonorrhoeae 2007
Magnus Unemo Datum: 2008-03-18 Sidan 1 av 7 Neisseria gonorrhoeae 2007 Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae
Läs merMeningokock-utbrott på scoutläger i Japan
Meningokock-utbrott på scoutläger i Japan Susanne Jacobsson, BMA, PhD Svenska referenslaboratoriet för patogena Neisseria, Laboratoriemedicinska kliniken, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset Örebro Nyhetsflödet
Läs merRekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling. vaccin vid meningokockfall REKOMMENDATION
REKOMMENDATION Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling och användning av vaccin vid meningokockfall Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020
Läs merMinnesanteckningar referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik
1 (7) Ärende/Dnr 2013-03-22 Klinisk mikrobiologi Minnesanteckningar referenslaboratorier och fåtalsdiagnostik 1. Vad behöver vi ha hjälp med av andra laboratorier? a. Övergripande övervakning i. Resistensövervakning
Läs merFilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik
FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD David Nestor, Sara Thulin Hedberg, Paula Mölling & Martin Sundqvist Laboratoriemedicinska Länskliniken,
Läs merNeisseria gonorrhoeae 2009
Magnus Unemo Datum: 2010-05-12 Sidan 1 av 8 Neisseria gonorrhoeae 2009 Årsrapport avseende serologisk karakterisering (serogrupp och serovar) samt antibiotikakänslighet hos insända svenska Neisseria gonorrhoeae
Läs merVinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Läs merTypning av Legionella på Folkhälsomyndigheten
Typning av Legionella på Folkhälsomyndigheten Görel Allestam & Caroline Schönning, Folkhälsomyndigheten Hygiendagarna i Umeå, 17 april 2015 Familjen Legionellaceae - 59 arter varav 26 har associerats med
Läs merRekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika
Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika Artikelnr 2008-130-10 Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2008 2 Förord
Läs merFörbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg
Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige Professor Anders Sönnerborg 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg 010-240 4087 Publikationsnummer: MSB1000 - april 2016 3 Förord Humant immunbrist
Läs merRekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Läs merVad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merImplementering av en ny ESBL-definition
Supplement 2 till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier 2007 Implementering av en ny ESBL-definition Bakgrund I Stramas förslag till åtgärdsprogram för att begränsa förekomsten
Läs merResistens hos Haemophilus influenzae. NordicAST Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö
Resistens hos Haemophilus influenzae NordicAST 2014-05-27 Fredrik Resman Infektionskliniken, Malmö Historik och kliniskt sammanhang Haemophilus influenzae 103 år på en bild 1892 1929 1931 1995 Haemophilus
Läs merPROJEKTPLAN. Namn: Malin Hagstrand Aldman ST-läkare, Infektionskliniken, Lund, SUS
PROJEKTPLAN Kan vi fortfarande behandla Staphylococcus aureus i Sverige med bensylpenicillin? En kartläggning av känslighet för bensylpenicillin hos Staphylococcus aureus från Lund/Helsingborg/Kristianstad.
Läs merKlamydia ökar: Kan vi göra något bättre?
Klamydia ökar: Kan vi göra något bättre? Björn Herrmann Klinisk mikrobiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala C. trachomatis i Sverige 1991-2011 Smittsk.lagen 1988 Ungd.mottagn Provtagn ökar AIDS DNA diagnostik
Läs merPneumokocker är. är den. okända för. de flesta. (MRSA) svenskar 50 år eller (2). stigande. Risken att insjukna 1 (5)
Pressmeddelande Sollentuna 6 juni 2012 Sifo: Stor okunskap om vanligaste bakterien som orsakar lunginflammation Pneumokocker är den vanligaste orsaken till lunginflammation och den bakterie som orsakar
Läs merInfluensarapport för vecka 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar influensaläget vecka 7 (9-15/2).
Influensarapport för 7, 2015 Denna rapport publicerades den 19 februari 2015 och redovisar influensaläget 7 (9-15/2). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merAtt lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Läs merClostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar i Sverige och Europa Thomas Åkerlund Barbro Mäkitalo 20150416 Clostridium difficile syfte med presentationen Övervakning och
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merAntibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten
Antibiotika Strama Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten MRSA hos grisar med smitta till människor i Danmark Ten of the 154 cutting boards taken from the hospital kitchen
Läs merInfluensarapport för vecka 12, 2014
Influensarapport för 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar influensaläget 12 (17/3 23/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merInfluensarapport för vecka 14, 2015 Denna rapport publicerades den 9 april 2015 och redovisar influensaläget vecka 14 (30/3-5/4).
Influensarapport för 14, 2015 Denna rapport publicerades den 9 april 2015 och redovisar influensaläget 14 (30/3-5/4). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merRiksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering
1(2) Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2013:41 Riksarkivets föreskrifter om överlämnande och införlivande av handlingar från Smittskyddsinstitutet
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala
ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala Johan Kaarme Smittskydd i förskolan Folkhälsomyndigheten 28 nov 2017 Disposition Bakgrund Studie I-IV Resultat Slutsatser och betydelse Ref:
Läs merCiprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merPandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merTBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Läs merStreptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes
Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se
Läs merRAF, EUCAST och brytpunkter
RAF, EUCAST och brytpunkter Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 8 december 2010 RAF Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) SMI SVLS Referensgruppen
Läs merTBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011
2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i
Läs merMikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience
Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience Mikrobiologins tekniksprång Den högteknologiska mikrobiologin erbjuder idag nya verktyg för att förebygga smittspridning och öka produktsäkerhet.
Läs merErfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR
Erfarenheter från övergången till den nya typningsmetodiken MIRU-VNTR Ramona Groenheit PhD, Mikrobiolog 2012-12-05 Med molekylära typningsmetoder kan vi: Upptäcka och övervaka utbrott Övervaka behandlingen
Läs merAntibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs mer1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll. 3. Forskning pågår
Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 2-2010. Tre artiklar: 1. Campylobacter i kycklingstallarna fortsätter att minska. 2. Utvecklingen går åt rätt håll 3. Forskning pågår För prenumeration på Fjäderfä, välkommen
Läs merBiobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning
Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)
Läs merGymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos
- Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Läs merCalicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet
Calicivirus och andra virus Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet Tarmen kan liknas vid ett kärl som lämpar sig mycket väl för virusodling Ryhovs sjukhus drabbat av vinterkräksjukan
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merInfluensarapport för vecka 47, 2014 Denna rapport publicerades den 27 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 47 (17/11-23/11).
rapport för 47, 2014 Denna rapport publicerades den 27 november 2014 och redovisar influensaläget 47 (17/11-23/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merTema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till
Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.
Läs merInfluensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3).
rapport för 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget 9 (23/2-1/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merBeräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län
Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:4 www.bearproject.info Sammanfattning Den spillningsinventering
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Läs merAntibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor
Antibiotikaresistens en fara för folk och fä Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor A post-antibiotic era - in which common infections and minor injuries can kill far from being an apocalyptic
Läs mer2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman
Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merEbola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING
Ebola Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Förord Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare
Läs merKvalitetsregister Akut bakteriell meningit
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt
Läs merLandstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012
Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
Läs merSelektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Läs merVad är Klinisk forskning
Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och akutsjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per län - Linjen indikerar det nationella patientsäkehetsmålet Recept / 1 invånare
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merSvar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv
Svar från mikrobiologenur labbets och klinikens perspektiv Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare Mikrobiolog/SU Strama VGR Gunnar Jacobsson Infektionsläkare, Infektion/SKAS Strama VGR www.vgregion.se/strama
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merSolgerd Gotvik. Nybliven pensionär
2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har
Läs merUrinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas
Läs merDiagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion
Läs merRekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merSmiNet 2 Manual Webanmälan
SmiNet 2 Manual Webanmälan SmiNet2 Manual 2005-06-14 Introduktion - Sidan 2 av 15 INTRODUKTION TILL WEB-GRÄNSSNITTET... 3 ANVÄNDARE/MÅLGRUPPER... 3 TILLGÅNG TILL SIDAN... 4 INLOGGNING TILL WEB-SIDAN...
Läs merFakta om pneumokocker och vaccin
Fakta om pneumokocker och vaccin Invasiv (allvarlig) pneumokocksjukdom är en fruktad sjukdom. Dödligheten är hög och de som överlever hjärnhinneinflammation får ofta bestående men. Barn under två år är
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merSvar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-04 1 (5) HSN 1302-0251 Handläggare: Åke Örtqvist Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-05-21, p 8 Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag
Läs merErik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Läs merAntibiotikaförskrivning var står vi idag?
Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -
Läs merAkut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10
Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års
Läs merThe Use of Laboratory Analyses in Sweden
The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader
Läs merÄr gris en reservoar för MRSA som kan orsaka risk för ökad antibiotikaresistens hos människa?
Är gris en reservoar för MRSA som kan orsaka risk för ökad antibiotikaresistens hos människa? En litteraturstudie Malin Holtan Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd:
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merSchema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015
Stockholms universitet Version: 141210 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi:
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merInfektioner hos äldre
Vårdhygien och Regionala Strama presenterar Infektioner hos äldre Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen. Hur är det i sår? Multiresistenta bakterier - - ett hot mot vår hälsa! Tinna (Christina)
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merJämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion
Jämförelse av BDMax, Simplexa, direktodling och in-house PCR screening för MRSA detektion Paula Mölling, Molekylärbiolog, Doc Paula Mölling, Marita Neander, Bo Söderquist, Martin Sundqvist Laboratoriemedicinska
Läs merInfluensa en komplex zoonos + Fåglar som bärare av antibiotikaresistenta bakterier
Zoonosis Science Center, Infektionskliniken Inst för medicinska vetenskaper Josef Järhult Infektionsläkare, docent Influensa en komplex zoonos + Fåglar som bärare av antibiotikaresistenta bakterier Clinical
Läs mer