Sanna Bengtsson Litteraturvetenskapliga institutionen LIVR61 HT -09
|
|
- Olof Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sanna Bengtsson Litteraturvetenskapliga institutionen LIVR61 HT -09 Gösta Berlings saga och Pippi Långstrump kan vid första anblicken uppfattas som två verk helt utan likheter eller överrensstämmelser. Drygt ett halvt sekel skiljer dem åt kronologiskt, 50 år under vilka samhället var i enorm förändring. De skildrar också mycket olika historier och miljöer och persongallerierna kunde inte vara mer olika varandra. De är inte ens ämnade för samma målgrupp, då Gösta Berlings saga är skriven för vuxna, medan Pippi Långstrumps främsta målgrupp är barn. Dock måste dessa båda verk sägas tillhöra den svenska litterära kanonen och ha en given plats i den svenska litteraturhistorien. Likheter och olikheter kan med lätthet skönjas, men vilka särskilda egenskaper besitter dessa verk för att på en plats i den prestigefulla svenska kanonen? I denna text ämnar jag att kortfattat redogöra för de båda verkens innehåll och texternas karaktäristiska drag och egenskaper. Jag har även för avsikt att diskutera de båda verkens kanoniska egenskaper och kvaliteter och jämföra dessa. Vidare ämnar jag anknyta till debatten om kanon samt de särskilda villkor som gäller för kvinno - och barnlitteratur i kanonsammanhang. Gösta Berlings saga Gösta Berlings saga är Lagerlöfs debutroman och gavs ut Det är en berättelse med starka poetiserande drag och med klara fantastiska inslag. Historien, som utspelas i talets Värmland, beskiver hur den försupne prästen Gösta Berling tillsammans med de andra kavaljererna på Ekeby lever ett lättjefullt liv utan något inslag av hederligt arbete. Den elake brukspatronen Sintram, som står i förbund med djävulen och vill ödelägga hela bygden, hetsar kavaljererna mot sin välgörare, majorskan. Detta resulterar i att majoren driver majorskan ut på vägarna. Under ett år lever kavaljererna sedan ett utsvävande leverne medan bygden drabbas av en mängd olyckor till följd av detta. Gösta Berling är en kvinnokarl utan dess like och förför en mängd av bygdens unga kvinnor. Dock är hans stora förälskelse, Elisabeth, redan gift med en annan man. Efter en lång rad olyckor och förvecklingar kan de dock gifta sig och majorskan, som efter sin mans död återvänt till Ekeby, försonas med Gösta. 1
2 Majorskan vill nu testamentera Ekeby till Gösta och Elisabeth, men dessa väljer att leva ett arbetsamt liv på ett litet torp. En stor mängd komponenter medverkar till Lagerlöfs och Gösta Berlings sagas framstående position i den svenska kanonsamlingen. I antologin Litteraturens historia i Sverige skrivs det att hon var den överlägset mest genuina berättarbegåvningen i sin generation och hennes internationella gångbarhet tillskrivs den universella prägel som hennes kreativitet och fantasi besitter. 1 Under 1890-talets var poesin den dominerande genren och även prosan blev tydligt influerad av det poetiska tilltalet. Detta är sannerligen fallet i Lagerlöfs debutroman. Gösta Berlings saga kom att förändra den gängse romantradiontionen, som förespråkade realistisk saklighet, med sina sago- och magiinslag, som har fått sina efterföljare i den magiska realismen hos till exempel Göran Tunström och hans romaner. 2 Pippi Långstrump Drygt femtio är senare gavs en annan bok, även den med smått fantastiska eller möjligtvis absurda inslag, ut.1945 var ett omvälvande år för den svenska barnlitteraturen då flertalet betydande barn- och ungdomsböcker publicerades. En stor del av detta måste tillskrivas Lindgren och hennes bok om Pippi Långstrump. Vi möter först Pippi när kom kommer till den lilla staden. Hon anländer ensam hennes mamma är en ängel i himmeln och pappan negerkung på Kurrekurreduttön. Pippi flyttar in i Villa Villekulla, som ligger i utkanten av staden. Det är en typisk slumrande småstad. Invånarna lever efter tydliga mönster och normer normer som Pippi direkt bryter mot och detta skapar uppståndelse i den lilla staden. Hon möter Tommy och Annika, två barn som hon genast blir vän med. De blir förtjusta, men samtidigt smått förfärade, över Pippis okonventionella sätt att vara. Tillsammans hittar de tre barnen på äventyr och nya lekar, med Pippi som den självklara ledaren. I en tid som den 1945 var historien om Pippi Långstrump nydanande och blev snabbt uppmärksammad. Eftersom Pippi så tydligt bröt mot alla de gängse normerna, inte bara kring barn och deras uppförande, utan även kritiserade samhället i stort och dess strukturer upplevdes verket av många som provocerande och kanske rent av opasslig för den yngre generationen att tillägna sig. Pippi är okonventionell. Hon vänder och vrider på saker och gör ibland helt tvärt om. Pippis värld är en upp- och nervänd värld, eller karnevalsk som 1 Bernt Olsson och Ingemar Algulin, Litteraturens historia i Sverige, fjärde upplagan, Stockholm 2002, (Norstedts), s Olsson och Algulin,s
3 Vivi Edström kallar den 3. Edström behandlar i sin text hur Pippi, med sina okonventionella tillvägagångssätt, främmandegör det sociala livet i den lilla staden. På detta sätt, menar Edström, ironiserar boken kring samhällets riter, normer och konventioner. Allting är osäkrat överraskningen är berättelsens fundament skriver Edström 4. Mycket av berättelsens styrka ligger i att den just ifrågasätter ideal och normer och sätter detta under debatt. Att kalla Lindgrens text för magisk är svårt, även om det måste medges att flera absurda inslag påträffas. Det är snarare en mycket realistisk text som knyter an till samhällets mekanismer och normeringar. Även om texten odiskutabelt är avsedd för barn är det påtagligt att texten även fungerar på en annan nivå och utan problem kan, inte bara läsas, utan också upplevas som meningsfull och underhållande för en vuxen läsare. En vuxen läsare kan också hitta andra nivåer i texten, nivåer som av sin läsare, kräver erfarenheter och kunskaper som ett barn sällan besitter. Denna funktion, som brukar benämnas som det dubbla tilltalet, är i allra högsta grad närvarande i Pippi Långstrump. Texten är, som barnlitterära texter vanligtvis är, uppbyggd av relativt korta meningar, snabba händelseförlopp och jämförelsevis mycket dialog. Dock späckar Lindgren texten med ord, begrepp och hänvisningar vilka inte uppfattas av barn utan vänder sig till den vuxne läsaren. Kanonbegreppet Kanonbegreppet är komplext och svårdefinierat. Termen stammar ursprungligen från teologin och kan översättas med rättesnöre eller norm. I ett litteraturvetenskapligt sammanhang kan det sammanfattas som en samling texter som bildar den allmänt accepterade stommen i en viss skrifttradition 5. Denna stomme består av verk som, oberoende av enskilda individers värderingar, i stort anses tillhöra det litterära arv som är betydande för litteraturhistorien. Dock är det problematiskt att använda begrepp som objektivt värderat i litteraturvetenskapliga sammanhang eftersom litteratur är essentiellt förknippat med just tycke och smak, med värderingar och personliga bedömningar. En kanon är också i sin tur odiskutabelt byggd på värderingar av alla de slag, må det vara relativt objektiva eller mindre så. 3 Vivi Edström, Kvällsdoppet i Katthult: essäer om Astrid Lindgren diktaren, Stockholm 2004 (Natur och Kultur) s Edström s Staffan Bergsten och Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, andra upplagen, Lund 2004, (Studentlitteratur), s. 31 3
4 I den, för västvärlden, gällande kanon kan endast en fåtal svenska verk som kan sägas platsa i denna prestigefulla samling. Vilka dessa verk är, är diskutabelt och varierar beroende vilken källa man konsulterar. Namn som Strindberg och Lagerlöf nämns dock ofta i sammanhanget och Bergsten och Elleström begränsar sig till att säga att dessa är de enda två författarskap som har en plats i västvärldens allmänna kanon. Andra placerar även författare som Swedenborg och Heliga Birgitta i denna grupp, och under de senare åren hör man också ofta Lindgrens namn nämnas. Eftersom denna kurs kretsar kring just svensk litterär kanon ligger fokus i denna diskussion på den samling svenska verk som anses utgöra en, för vårt land, gemensam kanon. Denna kanon skulle kunna göras oändlig men det ligger, som Elleström och Bergsten poängterar, i kanonens natur att den ständigt måste begränsas, förändras och uppdateras 6. I denna ständiga förändring faller också äldre verk bort, av olika anledningar, medan nya tillkommer. Allteftersom förutsättningarna ändras i samhället förändras också kanonens förutsättningar. Under 1900-talet kom kvinnans position i samhället att stärkas och litteratur skriven av kvinnor lyftes fram i ljuset efter att länge ha förpassats till litteraturvetenskapens andrahandsstortering, endast beroende av upphovsmannens kön. Därmed har en mängd äldre kvinnliga författarskap omvärderats och inbegrips nu i ett kanonsystem, detta på bekostnad av andra verk som fått ta ett steg tillbaka. Vilka verk som på grund av denna snäva litteratursyn gått förlorade i forna tider återstår att reflektera över. Det ligger trots allt i kanonens natur att utesluta och begränsa, nog bör det väl även vara så att vår nutida kanonsyn utesluter grupper som senare generationer kommer att anse blivit oskäligt bortsorterade. Kritiska röster hörs i den litteraturvetenskapliga kanondebatten och kanonens värdekriterier och karaktär ifrågasätts ständigt. Mikela Lundahl skriver i sin essä Kanon och Demokrati att man kan påstå att kanon föregår de kanoniserade texterna: normerna och värderingarna kring vad som är kanoniseringsvärt finns redan där och styr kanoniseringsprocesserna. Hon anser även att de kanoniska texterna är tvättade och rensade från allt det som inte ryms eller tillåts i en kanon och lägger tyngd på faktumet att alla kanoniserade texter har en historia av anpassning. 7 En kanon är alltså ett synnerligen flytande begrepp, även eftersom det finns en oändlig mängd samlingar som gör anspråk på att visa just vilka verk som bör inkluderas i en kanon. Dessa må likna varandra mer eller mindre, men icke desto mindre går det aldrig att befästa en, ens för tillfället, statisk kanon. Total enighet kan aldrig uppnås eftersom värdekriterierna är 6 Bergsten och Elleström, s Mikela Lundahl, Kanon och demokrati i Kanon ifrågasatt, red. Katarina Leppänen och Mikela Lundahl, 2009, (Gidlunds förlag), s
5 högst objektiva och svårmätbara. Andra vetenskaper, såsom till exempel naturvetenskapen och matematiken, kan möjligen göra anspråk på att tala om absoluta sanningar medan detta inte låter sig göras inom litteraturvetenskapen. Gösta Berlings saga och Pippi Långstump i en kanon Olika kanonsamlingar eller -listor förekommer i olika system. En allmän västerländsk kanon, en nationell för Sverige, och även flera olika för olika litterära riktningar och genrer. Man kan tala om en kanon inom, till exempel, kriminallitteratur eller fantasy. Inte heller är kanonbegreppet nödvändigtvis knutet till just teologins och litteraturens sfärer utan man kan med lätthet tala om en typ av kanonisering när man listar, till exempel, de bästa idrottsmännen eller rockbanden. Alla typer av objekt som samlas samman på grund av sitt höga anseende och värde kan kallas för en typ av kanon i sitt eget system. Vad ger ett verk en plats i en kanon då? Vilka inomlitterära egenskaper bör den besitta och vilka förutsättningar gynnar en kanonisering? John Guillory skriver att för många läsare och kritiker är frågan om ett verks kanoniska egenskaper inte alls svår: ( ) they would say that some works just are great, and have simply been recognized as such. 8 Detta sätt att resonera kompliceras, som Guillory framhåller, dock snabbt av alla de olika åsikter om vilka verk som är just great. Att Lagerlöf skulle tillhöra vår nationella kanon, och kanske även en sammanhållen västerländsk kanon, tycks odiskutabelt. Gösta Berlings saga förändrade och utvecklade, med sina nya drag och sin utmanande karaktär, förutsättningarna för litteraturen i Sverige. På samma sätt reformerade Lindgren villkoren för barn- och ungdomslitteraturen med sin nydanande text om Pippi. Att just förnya och reformera den rådande litteraturtraditionen tillskrivs många av de verk som räknas in i en kanon. Är detta en av dessa särskilda egenskaper som gör att ett verk tas upp i en kanon? Elleström och Bergsten listar i sin text tre olika kriterier som bör uppfyllas för att ett verk ska ha en chans att kvala in i en kanon. 9 Som ett av detta nämns att verket bör vara representativt för ett skede eller en epok, samtidigt som det ska innebära en förändring eller förnyelse för litteraturen. Detta är just vad Gösta Berlings saga gjorde under det 1890-talet. Den frångick gängse romantradition av saklig realism och var början på en ny epok. Den satte tonen för en ny skola inom den svenska litteraturhistorien och idag ser man tillbaka på verket som just representativt för denna tid. Lindgrens bok väckte, som redan nämnt, debatt vid sin 8 John Guillory, Canon i Critical terms for literary study, red. Frank Lentricchia och Thomas McLaughlin, (The University of Chicago Press), 1990, s Bergsten och Elleström, s
6 utgivning. Just krigsslutsåret 1945 är speciellt i svensk barnbokstradition då flera betydande verk gavs ut detta år. Lindgren var i gott sällskap av bland andra Tove Jansson, Lennart Hellsing och Gösta Knutsson och dessa nya verk satte tonen för en ny era i den svenska barnlitteraturen. Ett andra kriterium som lyfts fram av Bergsten och Elleström är ett gynnsamt mottagande i dagspressen och andra ledande tidskrifter. Både för Lindgren och Lagerlöf är detta en tveksam punkt. Gösta Berlings saga fick en ljummet mottagande, intresset för denna nyskapande roman var inte stort när verket först gavs ut. Först när George Brandes lyfte fram verket blev intresset för Lagerlöfs bok större och hennes författarkarriär tog fart. Pippi Långstrump däremot väckte stor uppmärksamhet när den gavs ut, men omdömena var inte enbart positiva. Många ansåg att boken var olämplig för barn och att Pippis uppförande var mycket opassande. Dock var den övervägande kritiken positiv. Slutligen diskuteras också det sammanhållna författarskapet och dess inverkan på en eventuell kanonisering. Verket bör ingå i ett starkt författarskap och författarskapets andra verk bör ha stöd från kritiken. På denna punkt uppfyller dessa båda författarskap gott och väl kriteriet. Dessa både verken tillhör den tidigare delen av författarskapen men hos såväl Lindgren som Lagerlöf följde en mycket rik produktion av väl ansedda verk. Många skulle troligen inte anse att Gösta Berlings saga och Pippi Långstrump är de, av författarnas verk, som är mest hemmahörande i en kanon utan skulle kanske hänvisa till verk som Nils Holgerssons fantastiska resa och Den Löwensköldska Ringen samt Bröderna Lejonhjärta och Emil i Lönneberga. I dessa tre punkter läggs stor fokus på just de yttre omständigheterna, mottagandet och kritiken. Det talas också en del om textens stil och eventuella stilbrott eller nyskapande drag som denna kan besitta. Dock lämnas själva verkets innehåll knappt någon plats i debatten. Hur betydande är innehållet för verkets kanonisering? Lundahl konstaterar i sin text att frågan om textens innehåll behandlas alldeles för sällan och att vi ofta, felaktigt, tänker att innehållet finns i texten och redan är givet. Tvärtom, menar Lundahl, placeras författare och verk i efterhand i vissa diskurser och antas avhandla vissa specifika ämnen och problem. 10 Både Lagerlöfs och Lindgrens produktion har hyllats för sin gestaltning av de svenska miljöerna. Lagerlöf skildrar sitt mystiska, vackra Värmland i en mängd av sina verk, och hennes Nils Holgersson, som var ett beställningsverk till folkskolan är en skildring av hela vårt avlånga land. Lagerlöfs värmlandsskildring i Gösta Berlings saga anlände till 10 Lundahl, kanon och demokrati, s. 16 6
7 litteraturscenen under 1890-talet då just hembygdsromantiken kom att bli tongivande och tillsammans med författare som exempelvis Heidenstam och Karlfeldt blev Lagerlöfs provinsiella skildringar en del av 1890-talets upphöjande av det svenska landet. Även Lindgren skildrar sitt hemland i sin produktion. En mängd svenska miljöer, såsom skärgården och den svenska småstaden och landsbygden framställs och Bullerby har till och med kommit att bli ett begrepp, något som beskriver det trygga ursvenska samhället. Även i denna tid, i efterkrigstiden och uppbyggandet av det svenska folkhemmet, ligger Lindgrens tematik rätt i tiden. Lindgrens skildringar är inte heller helt oproblematiska, utan kritiserar och sätter samhället och dessa mekanister under debatt, vilket i större grad lät sig göras under andra halvan av 1900-talet. De båda författarna har också, i flera av sina verk, ett tillbakablickande eller historiskt perspektiv på Sverige och det svenska samhället och därmed kan dessa verk även anses värdefulla i sin skildring av ett förgånget Sverige. Alltså har såväl Lagerlöf som Lindgren idag kommit att stå som symboler för det svenska och de svenska idealen. Deras beskrivningar av ett historiskt Sverige har kommit att bli betydande för hur svenskarna själva ser på sitt land som sin historia. Inte minst blir detta tydligt i den politiska retoriken där de både författarna används, må vara på skilda sätt, för att hjälpa fram partier med sitt namn. Under hösten 2009 skanderade Sverigedemokraterna ut att Lindgren, om hon levt idag, hade varit Sverigedemokrat och att hon i flera av sina verk förmedlade Sverigedemokraternas värderingar. Reaktionerna lät inte vänta på sig och såväl Lindgrens släktingar som allmänheten ifrågasatte Sverigedemokraternas uttalande. Lagerlöf tillhörde under sin levnad Folkpartiet och ansåg sig själv vara en liberal kvinna. Hon var också starkt engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt. I en nyligen publicerad artikel, skriven av två folkpartistiska kvinnor, lyftas Lagerlöfs gärningar för litteraturen, kulturen och kvinnofrågan fram och för Folkpartiet blir detta ett retoriskt grepp, ett sätt at använda sig av en svenskhetssymbol för att locka väljare. Den tid, de litterära strömningar och klimat boken kommer till under tycks spela en stor roll i en eventuell kanonisering. Hade Lagerlöf och Lindgren skrivit i andra tider hade verken kanske inte skattats så högt, vilket dessutom är ett knepigt resonemang eftersom litteraturen är präglad av just den tid som den skrivs i. Ju närmare vår egen tid vi kommer i debatten om vilka verk som kan anses kanoniska, desto mer komplex blir frågan och desto mer oenigt och spretigt blir svaret på frågan. Ett traditionsperspektiv tycks nödvändigt för att ett verk sak kunna befästas i kanonen, och även då har det aldrig säkrat sin plats, eftersom det snart kan falla bort till förmån för ett annat verk. 7
8 Barnlitterär kanon Lindgren skrev nästan uteslutande för barn och även Lagerlöf kan kunde kalla sig barnboksförfattare efter att hon författat beställningsverket Nils Holgerssons fantastiska resa. Dessa två författar skrivs därmed in i ännu ett kanonsystem - det barnlitterära. All litteraturteori tillförs en extra dimension när den kretsar kring barnlitteratur. Eftersom barnlitteratur alltid, eller i alla fall nästan alltid, skrivs av en annan social grupp än dess tänkta målgrupp finns alltid ett avstånd mellan avsändare och mottagare. Även om barn- och ungdomslitteratur skrivs för barn är alla inblandade instanser, från författare till förläggare och förmedlare, vuxna. Särskilt problematiskt blir det givetvis för att en grupp med stora maktbefogenheter skriver för en grupp utan särskilt stora sådana. Elleström och Bergsten diskuterar i sin text den barnlitterära kanonen och nämner i sammanhanget att all barnlitteratur som fått en kanonisk status rättfärdigas med att den faktiskt egentligen skrivits för vuxna. Som exempel nämner de bland annat Carrolls Alice i underlandet och HC Andersens sagor. 11 Krävs det, för att uppnå en klassikerstatus, att en barnbok inte bara roar sin tänkta målgrupp utan även litteraturens förmedlingsled och läsare från andra målgrupper? Är ett av värdekriterierna för en barnbok att den måste kännas angelägen även för en vuxen läsarpublik? Det dubbla tilltalet tycks vara betydande för värderingen av texten. Denna tydliga maktproblematik försvårar studiet av barn- och ungdomslitteratur, men gör samtidigt frågan mycket mer komplex och intressant. Kanske kan detta jämföras med hur kvinnolitteraturen behandlades innan kvinnorna fick ta plats i litteraturhistorien. Den litteratur skriven av kvinnor som även var lättillgänglig för män, och som kanske också spelade med männens spelregler var den kvinnolitteratur som lyftes fram. Först när kvinnor fick allt mer auktoritet i samhället och deras makt tilltog började man diskutera maktproblematiken och ordna om i litteraturhistorien för att göra plats för kvinnorna. På samma sätt kanoniseras endast den barn- och ungdomslitteratur som upplevs som tillgänglig för vuxna idag, det som vi vuxna, litteraturvetare eller inte, som bedömer vad som utgör en klassiska barn- och ungdomslitteratur. Åtminstone är det ett tungt vägande kriterium. Kanske är detta svårt att frångå, eftersom litteraturkritiker i åldern 0-18 år antagligen kommer att fortsätta vara rätt sällsynta. Lika fel blir det troligen om vuxna ska gissa på måfå 11 Bergsten och Elleström, s
9 vad som går hem hos den unga publiken. Jämför man detta dilemma med kvinnolitteraturens villkor kan man kanske dock hitta en del förmildrande omständigheter. Trots allt har alla som idag tycker till om den barnlitterära kanonen en gång har varit barn, medan högst få män har ett förflutet som kvinna. Men frågan är om det spelar någon roll eftersom maktproblematiken kvarstår, avståndet blir inte mindre för att man en gång varit där. Den framstående barnlitteraturvetaren Maria Nikolajeva skriver i en artikel i Dagens Nyheter om barnlitteratur och kanon. Även hon problematiserar urvalet till en barnlitterär kanon: Sen kommer den ödesdigra frågan ifall det ska vara barnens kanon eller vuxnas kanon för barn. Ska vi låta barn bestämma vad som ska ingå i kanon, se över utlåningssiffror på bibliotek, lita på läsundersökningar?( ) Om det är vi kloka vuxna som ska sammanställa kanon för våra barn - vad ska vi ha för kriterier? Hälften svenska och hälften utländska? Hälften multietniska? Varannan damernas( ). 12 I Pippi Långstrump hittar vi ett tydligt dubbelt tilltal, liksom i de flesta av Lindgrens böcker. Böckerna tilltalar även vuxna, därmed inte sagt att de är sämre barnböcker för det. Tvärt om är det odiskutabelt att Lindgren är en av de mest älskade och högt värderade författarna hos svenska barn. I denna diskussion menar jag inte att värderingar hos barn och värderingar hos vuxna måste stå i motsats till varandra. Ofta är det nog så att de barn- och ungdomsböcker som på ett listigt och kreativt sätt lyckas skiva till två skilda publiker, utan att för den skull skriva barnen på näsan, besitter vissa kvaliteter och många av dem kanske också bör beredas plats i en kanon. Men faktum kvarstår: barn- och ungdomslitteratur skrivs för barn och unga, men sorteras, värderas och distribueras av vuxna. En barnlitterär kanon sammanställs på de vuxnas villkor eftersom barn och unga inte i alla sammanhang anses kunna värdera och framhålla de verkliga kvaliteterna i en text avsedd för dem. Sammanfattande kommentar Dessa både verk, men sina likheter och likheter, besitter en mängd egenskaper som gjort dem till klassiker i svensk och internationell litteraturtradition och till en del av vår svenska kanon. De var båda banbrytande i sin tid och satte upp nya villkor för litteraturen, var och en på sitt eget sätt. På så sätt blir det också så att alla verk som skrivs efter ett betydande eller klassiskt verk på något sätt måste förhålla sig eller ha en relation till detta. Det går inte att bortse från dessa två verk eller författarskap när man talar om en svensk litteraturhistoria eftersom de har gjort sådan inverkan på den efterföljande litteraturproduktionen. 12 Maria Nikolajeva, Vad är du hungrig på, lilla vän?, senast kontrollerad:
10 Dessa två kvinnor var starka individer som med sina böcker förnyade och bröt mot traditioner. De båda var också starkt politiskt engagerade, och var på intet sätt endast dessa småmysiga sagotanter som de ibland reduceras till. Såväl Lindgren som Lagerlöf har en mycket blandad produktion om man ser till genretillhörigheter hos deras verk. Lagerlöf har skrivit verk med klart magiska och sagoliknande inslag såväl som mer realistiska och även litteratur för barn, Nils Holgerssons fantastiska resa. Även Lindgrens repertoar är en mix av stilar och genrer. En del av hennes verk kan med lätthet placeras i den fantastiska genren medan andra bär tydliga spår av vardagsrealism, till exempel Lotta på Bråkmakargatan. Dessa två författare kan med lätthet passas in i flera olika kanonsystem. I den svenska nationella kanonen är de båda givna, och de många skulle även anse likaså i en västerländsk kanon. De får en plats i en kvinnolitterär kanon såväl som i en barnlitterär sådan. Samtidigt är det två verk och författarskap som, på grund av könstillhörighet och i Lindgrens fall också på grund av den målgrupp som hon skriver för, har kämpat i motvind och haft hinder att överbygga för att inta sin plats i kanon. Kanon är på intet sätt oproblematiskt och flera aspekter av begreppet tål att kritiseras och utredas. Dock har Lindgren och Lagerlöf en given plats i vår litteraturhistoria och litteraturtradition, oavsett om vi kallar det för kanon eller ej. 10
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs merInslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.
1/5 BESLUT 2012-12-20 Dnr: 12/01833 SAKEN Godmorgon Stockholm, Sveriges Radio P4 Radio Stockholm, 2012-09-17, inslag om en dödsannons; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs merOrdet saga betyder egentligen bara någonting som sägs men det räcker inte för att det ska bli en riktig saga.
Vad är en saga? Ordet saga betyder egentligen bara någonting som sägs men det räcker inte för att det ska bli en riktig saga. Från början var sagorna något som man sade, som man berättade, i första hand
Läs merLitterär kanon i skolan
Linköpings universitet Lärarprogrammet Sara Erneberg Litterär kanon i skolan En studie av kanon i litteraturundervisning och läromedel Examensarbete 15 hp LIU-LÄR-L-A--13/10--SE Handledare: Maritha Johansson
Läs merPeC SV 9K 2013. svenska författare. August Strindberg. Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. Vilhelm Moberg. Moa Martinsson
svenska författare August Strindberg Selma Lagerlöf Gustaf Fröding Vilhelm Moberg Moa Martinsson Material: - Detta häfte med instuderingsfrågor och övrig information. - Boken Magasinet svenska författare.
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merom detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund
1 om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund Detta är en bilderbok för tonåringar och för vuxna, en bok som handlar om utanförskap och vilsenhet. Det är en poetisk bok med korta
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merStina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi
Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller
Läs merKURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng
1(5) KURSPLAN Litteraturvetenskap, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Literature, 31-60, 30 credits Kurskod: LLVB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2010 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:
Läs merTP #1. fördjupning - vadå anställd? TP # 1: Anställa på rätt sätt
TP #1 Foto: Cladio Bresciani/TT Vadå anställd? Jag har ju inte skrivit på något. Allt om Juridiks fördjupningar är precis som det låter. Vi går på djupet i månadens ämne genom att förklara bakgrunden till
Läs merHej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan.
Hej Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan. Jag vill först säga att det är över 12 år sedan jag lämnade kyrkan. Vissa detaljer minns jag inte exakt, men då nämner
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension daniel j. solove: Nothing to Hide: The False Tradeoff between Privacy and Security, New Haven: Yale University Press 2011.
Läs merhttp://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.
Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att
Läs merOm tröst och att trösta 1
Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merKunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet
RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merDe tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden
De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan
Läs merTJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet
TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag
Läs merEn resa genom litteraturen
En resa genom litteraturen Barn- och ungdomsböcker Namn: Klass: Inledning De flesta barn och ungdomar brukar läsa, eller har läst olika böcker. Det finns också många olika författare som har skrivit barn-
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merUtan blommor dog mammutarna ut
Krönikan är en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne. De flesta stora tidningar och tidskrifter publicerar flera krönikor inom olika
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merVad är en artikel? Vad är typiskt för en krönika? Hur skriver jag en novell? Vad är det för skillnad på ett referat och en recension?
Vad är en artikel? Vad är typiskt för en krönika? Hur skriver jag en novell? Vad är det för skillnad på ett referat och en recension? Det är viktigt att känna till olika typer, genrer, av texter. Du behöver
Läs merDet bästa som hänt under min tid som boklånare
Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merSelma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm.
Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma dä ä mor min, dä! lär författaren Tage Aurell ha utropat, när några yngre kollegor på besök talade nedvärderande om Selma Lagerlöf och hennes
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merBokanalys Sci-fi, skräck, fantasy
Bokanalys Sci-fi, skräck, fantasy Ni kommer inom de närmsta veckorna att läsa en bok inom temat sci-fi, skräck eller fantasy samt jobba med uppgifter relaterade till den boken. Syftet är att öka er läsförståelse
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merLedarskap Utbildning & bildning Matematik
Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,
Läs merTexten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.
Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merHedengrens bokhandel, Stureplan, Stockholm
Hedengrens bokhandel, Stureplan, Stockholm En person (tillika författaren som skrivit boken under pseudonym för att hon ville vara anonym) hade i egenskap av kund beställt två ex åt sig själv från Hedengrens
Läs merFörhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan. Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet
Förhandlingar om pojkighet och normalitet i förskolan Anette Hellman, FD Universitets lektor, IPKL Göteborgs Universitet Alla vill ju leka Batman och det är ok. Men det finns barn som passar bättre till
Läs merSammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merElfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv
Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara
Läs merDe nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.
De nya scouterna 2006 enades våra fem scoutförbund om en gemensam strategi. Anledningen var en insikt om att scoutrörelsen i Sverige behövde ta gemensamma krafttag för att utvecklas positivt. Tillsammans
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merHandlingsplan för krissituation
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merPlaneringsspelets mysterier, del 1
Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att
Läs merJGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merAnders Biel höll med om mycket av detta.
Staden med alla sina budskap kan te sig förvirrande för var och en. Rent kaotisk kan upplevelsen bli för psykotiska personer. Det fick besökarna en inblick i när Anneli Jäderholm visade sin och dokumentärfilmaren
Läs merSöndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9
Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merExaminationsarbete. Etu Special
Tommy Samuelsson Examinationsarbete Etu Special - Nya generationens elitspelares syn på coachning Handledare: Göran Pegenius 1 Innehåll 1. Inledning..3 1.1 Bakgrund..3 1.2 Presentation..3 1.3 Mitt ledarskap...4
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merNågra tankar kring Matteverkstaden Rum i förändring
Några tankar kring Matteverkstaden Rum i förändring Vi har utgått från talet 7, som är ett magiskt tal. Det omnämns i många sagor, sånger och sägner. Enligt gammal svensk tradition lägger vi 7 sorters
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merDå jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra mig.
Remissyttrande över Ds 2015:31 Framtidens filmpolitik Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2015-06-10 Då jag i likhet med flertalet filmare står utanför Filmavtalet så vill jag yttra
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merSVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
Läs merUppsats på grundnivå. Independent degree project first cycle. Litteraturvetenskap B 7,5 hp
Uppsats på grundnivå Independent degree project first cycle Litteraturvetenskap B 7,5 hp Berättelsen i berättelsen: berättarteknikens effekter i Svindlande Höjder och Frankenstein Osman Deniz Yücel Litteraturvetenskap
Läs merSkåne län. Företagsamheten 2015
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...
Läs merGenusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?
Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning
Läs merDe fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de
Inledning De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de en förmåga att ständigt bjuda på överraskningar. När det gäller innehållet är de unika. Innehållsmässigt presenterar de
Läs merDet goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen
Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet
Läs merTEMA FANTASY. Under ett par veckor kommer vi att arbeta med ett fantasytema i svenskan. Vi kommer att:
TEMA FANTASY Under ett par veckor kommer vi att arbeta med ett fantasytema i svenskan. Vi kommer att: lära oss om en fantasyförfattare (Lewis Carroll), skriva en fantasyberättelse analysera en fantasyfilm
Läs merFlickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1
Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar
Läs merTestamentstolkning. Joel Samuelsson
Testamentstolkning Joel Samuelsson civilrätt familjerätt förmögen- hetsrätt Familjerätt är inte förmögenhetsrätt, men... familjerätt förmögenhetsrätt civilrätt = familjerätt +förmögenhetsrätt dvs.: också
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merVad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling
sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs merStudio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning
Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merKOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI
KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens
Läs merSmå barns. Bergen 6, november 2009 Ingrid Pramling Samuelsson
Små barns lekende læringl Bergen 6, november 2009 Ingrid Pramling Samuelsson Tre karaktärsdrag för lek lärande Meningsskapande. Kommunikation och interaktion på två nivåer. Variation är källan till lek
Läs merEn artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.
En artikel från Svenska Fotografen 1926 av Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm. SVENSK FOTOGRAFISK TIDSKRIFT 125 der äro tagna med den då för tiden största
Läs merGenetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Läs merHemtentamen, politisk teori 2
Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och
Läs merBoken om svenska för 3:an
Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merAtt arbeta med öppna uppgifter
Modul: Samband och förändring Del: 1 Öppna uppgifter Att arbeta med öppna uppgifter Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad Kursplanen i matematik betonar att undervisningen ska leda till att eleverna
Läs merTre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...
Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.
Läs merKommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag
Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla
Läs merTema: Didaktiska undersökningar
Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merKärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra
Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1 Innehållsförteckning Inledning
Läs mer