NUMMER DECEMBER MEDLEMSTIDNING FÖR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NUMMER 4 2006 DECEMBER MEDLEMSTIDNING FÖR"

Transkript

1 NUMMER DECEMBER MEDLEMSTIDNING FÖR 1

2 FÖRENINGEN SVENSKA JÄRNVÄGSFRÄMJANDET JÄRNVÄGSFRÄMJANDETS TIDSKRIFT KLART SPÅR c/o Thomas Görling, Tant Bruns ISSN Nummer väg 122, Uddevalla. Tele- Nummer 144. Årgång 29 fonsvarare: 0522/ Ansvarig utgivare: Mats Andersson Hemsida: Prenumeration 225 kr/år Organisationsnummer Redaktion: Mats Andersson, Musseron- Postgiro Medlemsavgift vägen 29, Karlshamn, tel. 0454/ kr. Under 25 år 100 kr. Fa , e-post: se nedan och Thomas miljemedlem (får ej Klart Spår) 20 kr Görling, Tant Bruns väg 122, kommun/företag 600 kr, organisation/ Uddevalla, tel 0522/734 03, e-post: förening 300 kr. För signerad Annons: s-v, helsida kr, halv- artikel svarar respektive författare. sida 600 kr. Färg: Kontakta red. Eftertryck tillåtet om källan anges RIKSORGANISATION LOKALAVDELNINGAR Ordförande Syd Hans Sternlycke Mats Andersson, Musseronvägen 29, Fässbergsgatan 8, Mölndal Karlshamn, Tel: 0454/ Tel: 031/ E-post: E-post: eller Sekreterare Väst Thomas Görling Christer Wilhelmsson, Gårdskulla- Tant Bruns Väg 122 vägen 3D, Kungsbacka Uddevalla. Tel. 0522/ Tel: 0300/703 92, 0708/ E-post: E-post: Kassör Öst Claes Neuman Ulf Flodin Övre Furuskogsvägen 12 Örngatan Partille Linköping. Tel: 013/ Tel: 031/ , E-post: E-post: Mälardalen Försäljning Ulf Oldaeus Mats Andersson Drakenbergsgatan 61, 5 tr Musseronvägen Stockholm. Tel: 08/ Karlshamn Bergslagen Lokalombud Olle Käll Mellersta Norrland Myggdansvägen 4C Kent Johansson, Häradshövdinge Gävle gatan 22, Umeå. Tel:090/19 Tel: 026/ E-post: E-post: Norra Norrland, hemsida Omslagsbilden: Återföreningsexpress- Gunnar A. Kajander en till Hanoi uppe i bergskammen Deo Mjölkuddsvägen 253, Luleå. Hai Van i mellersta Vietnam. Foto den Tel/fax: 0920/ , 070/ april 2006, Mats Andersson 2

3 LEDARE Olönsamt spara på spår Den borgerliga regeringsalliansens variant av trängselskatt är att den skall bekosta en stor motorled, Förbifart Stockholm, och att bygget av Citybanan, det nya dubbelspåret för främst pendeltåg i tunnel genom centrum, avbryts. Före valet satte man Citybanan först. Nu är det som om man inte hört talas om klimatförstöring eller kommande oljebrist. Alla de borgerliga partierna, utom moderaterna, sade i valet att de vill minska koldioxidutsläppen. Det var bara munväder. Att bygga en motorväg för 25 miljarder kronor, som det skulle ta så där 80 år att betala av med trängselskatterna, är att bygga pyramiden över bilismens död. Med sinande olja blir det snart alltför dyrt att köra bil för de flesta. Vi skall inte inbilla oss att det är möjligt att ersätta särskilt mycket av bränslet genom att hämta råvaror från åker och skog. Etanolen kräver mer energi att ta fram än man får ut i bränslet. Konstgödsel blir en omöjlighet eftersom det kräver mycket energi, och utan olja blir energin dyr. Åkern måste reserveras för mat. Vi är tvungna att byta transportsystem. Förbifart Stockholm skall gå från Kungens kurva på E4 i söder över Ekerö till Häggvik på E4 i norr. Ingreppen i tre naturreservat, ett kulturreservat och på Ekerö blir förödande. Enligt Vägverkets prognos kommer den att öka biltrafiken i Stockholms län med fem procent lika mycket som hela innerstadstrafiken och öka koldioxidutsläppen med ton. Alla borgerliga partier, utom moderaterna, sade före valet att de ville minska utsläppen kraftigt. Bygger man för bilar blir de nya lederna snabbt fulla, och vi får en utglesad stadsstruktur som blir svår att försörja med kollektivtrafik. I stället för Citybanan, som kunde vara färdig 2013, ge dubblad tågtrafik och större säkerhet mot stopp, föreslår den borgerliga alliansen att man bygger bara ett spår i ytläge. Det skulle blott ge en tillfällig lättnad i tågtrafikinfarkten. Det är inte planerat än och planering och miljöprövning tar tid i Sverige. Det ytliga spåret utreddes redan för 18 år sedan av SJ:s banavdelning. Det föreslogs i Dennispaketet för 15 år sedan, men förkastades 2002 av Banverket då ingreppen på Riddarholmen skulle bli för stora. Skall det i stället byggas på en av bilfilerna på Centralbron måste ovan nämnda förbifart byggas först och den blir inte färdig förrän Visserligen har det beräknade priset för Citybanan ökat till 13,5 miljard kronor från 7,5 miljard, medan ett ytligt spår då skulle kostat hälften, men också den prislappen kommer att öka med noggrannare kalkylering. Till det kommer att Citybanan redan har börjat byggas, och avbryts det bygget förlorar man en miljard kronor som redan lagts ned, plus att man får betala skadestånd. Risken är att om ytspåret väljs får man betala nästan lika mycket för en sämre lösning, något som Banverket påpekar. Alliansen påstår att det som sparas kan användas för att förbättra tunnelbanan och förlänga Tvärbanan. 3

4 Hur mycket man är intresserad av kollektivtrafiken kan ifrågasättas. Alliansen i landstinget i Stockholm beslöt genast man fick makten att höja biljettpriserna och slopa enhetstaxan. Det är fel att sätta samhällsekonomiskt lönsamma investeringar mot varandra under ett budgettak. Kan de inte finansieras av skatter får man låna. Det var vad som gjordes när järnvägen byggdes förrförra århundradet. Det blev grunden för vårt välstånd. Nu behöver banorna byggas om till modern standard för att kunna klara transporterna när oljan sinar och koldioxidutsläppen måste minskas. Spåren i Stockholm byggdes Nu behövs det fyra spår för att klara den ökade trafiken. Hela landet behöver fler och punktligare fjärrtåg till Stockholm. Med det så kallade Gröna tåget har inletts ett projekt för att kunna köra 250 kilometer i timmen på dagens spår. Med den hastigheten kommer tåget att konkurrera ut flyget i hela södra Sverige och trycket på Stockholms central öka än mer. Kompromissen om trängselskatter slöts för att medla mellan centern, som deklarerade att de skulle rösta för trängselskatter i vilket fall som helst, och de moderata kommunalråd som nu anklagar Reinfeldt för svek. Man kan hoppas att Alliansen till slut förmår tänka mer rationellt än vad det här kortsynta beslutet visar prov på. Stockholm behöver en Citybana mer än en Förbifart Stockholm. (Se också artikeln på sidan 40.) Hans Sternlycke Ny godsvagn rullar ut En ny typ av järnvägsvagn som kan revolutionera omlastningen från järnväg till lastbil premiärvisades i Gävle under järnvägens jubileumsfirande den 7-10 september. Den så kallade växelflaksvagnen (se foto på nästa sida), byggd och utvecklad av K-Industrier i Malmö, kan lossas och lastas av en lastbilschaufför nästan vid vilket stickspår som helst. Flaket vrids ut från vagnen med en enkel mekanik, lastbilen backas in och den styrtunnel som ändå finns under växelflaken utnyttjas för att flaket ska kunna glida upp på lastbilen. På järnvägsvagnen finns bara mekanik. Motor, hydraulik m.m. som behövs finns ändå på lastbilen. Växelflaksvagnen ska provköras av Green Cargo under hösten. Sören Lindkvist Dags att betala medlemsavgiften!! Avgiften för enskild medlem i Järnvägsfrämjandet för år 2007 är 200 kronor, för medlemmar under 25 år 100 kronor och för familjemedlem (får ej Klart Spår) 20 kronor, övriga avgifter se sidan två. Vill du bli stödmedlem så betalar du in 500 kronor. Ett inbetalningskort bifogas detta nummer och vi ber dig betala medlemsavgiften snarast. Vi är också tacksamma för frivilliga bidrag, vilka ger oss en bättre ekonomisk grund att stå på och därigenom bland annat större möjligheter till att kunna göra en bra tidning och att längre behålla dagens medlemsavgift. Hjälp med att värva nya medlemmar och med annonser till Klart Spår är också mycket välkommen. 4

5 Bild nr. 2. FÄRG. Ska gå ut i kanterna Kan beskäras 2 cm i vänster- och/el. 1,5 cm i underkanten och/eller 1 cm i högerkanten. Den nya växelflaksvagnen i Gävle den 9 september Foto Thomas Görling Bild nr 3. FÄRG. Digitalbild. Skickad till mer med e-post den 26 november under namnet IC3 Flexliner Kan beskäras 2,5 cm i höger- och/eller 1 cm i underkanten Ska gå ut i kanterna Förebilden för den nya generationens svenska fjärrtåg: IC3 Flexliner (på bilden IR3/ Y i Malmö 7 augusti 2005). Foto Matts Lindmark 5

6 Sverige behöver moderna tåg Flexlinerkonceptet För att kunna erbjuda en modern, konkurrenskraftig tågtrafik (fjärrtrafik) krävs det nya fordon och ett trafikupplägg av dansk modell med såväl vanliga InterCity som snabbtåg (av mig kallade InterCity X). För att klara kraven på en modern trafik enligt dessa trafikkoncept behövs nya fordon. I dag saknas det moderna fjärrtåg i Sverige vilket är ett problem. Standarden i till exempel InterCity-trafiken är allt för låg, vagnar avsedda för regionaltrafik används (exempelvis B10 med undermåliga stolar), serveringen är av låg kvalitet (BFS9-vagnar används i fjärrtåg trots att de är helt olämpliga för ändamålet eftersom de är kioskvagnar). Loken är gamla och har låga prestanda (jämfört med moderna lok såsom tyska 101). På snabbtågsfronten är situationen inte mycket bättre eftersom X2000 är omodernt och har dålig acceleration. Detta mycket på grund av uppbyggnaden som loktåg med separat drivenhet. Som ett primärtåg är det inte lämpligt eftersom prestandan kräver indragna stationsuppehåll, kapaciteten kan inte heller på ett bra sätt ökas vid behov. Vad som istället krävs är att vi blickar mot Danmark och satsar på flexibla motorvagnar enligt koncept Flexliner (alltså med flexfrontssystem för enkel och snabb koppling/frånkoppling). Tyvärr har man hittills visat på en negativ inställning till det enda fjärrtåget av modernt snitt som finns i landet det danska IC3 (användes som Kustpilen på BKB) och IR3 (Kustpilen på Tjust/Stångådalsbanan). Visserligen är de dieseldrivna men tekniskt och inredningsmässigt är de överlägsna annan materiel av fjärrtågstyp som rullar i Sverige idag. Danskarna har avsevärt bekvämare tåg än vi har i Sverige, dessutom med bättre inredningsdesign. Detta förhållande måste ändras om den svenska fjärrtrafiken ska kunna ta marknadsandelar från bussarna (förutom bättre trafikering, service, tidtabeller och priser). Mitt förslag är att två typer av motorvagnståg tas fram, beskrivna nedan. Preliminärt littera X34 och X35. Tekniskt sett är de i stort sett identiska, dock med skillnaden att X34 är avsett för InterCity-trafik och har flexfront medan X35 snarast är det som håller på att utvecklas som Gröna Tåget. X34 (IC4E Flexliner) Detta tåg är ett fyravagnars motorvagnståg vars längd är 100 meter med flexfront och med en mellanvagn med låggolvsdel (motsvarande den danska FH-mellanvagnen i det nya IC4-tåget). Korgbredden är 3,1 meter (som vanliga personvagnar och IC3). Inredningen är en variant av IC3-ans, sätesarrangemangen är också av liknande slag. Motsittning dominerar förutom i en mellanvagn med eftersittning, dock inte som i B7-vagnarna utan av samma slag som i IR4 (motsittning i mitten, sätena är vända mot mitten av vagnen). 6

7 Serveringen sköts vid sittplatserna från serveringsvagn som utgår från ett pentry av samma slag som i IC3. Dock kan det övervägas om inte tåget ska förses med två serveringsvagnar, det vill säga en vagn för ren försäljning (godis, tidningar etc) och en vagn för matservering. Mer om ombordservice senare. X34 konstrueras för en marschfart av 200 km/h och accelerationsförmågan motsvarar X31. Det vill säga tåget ska kunna användas i InterCity-trafik med lämpligt antal stopp utan att restiden ökar radikalt. Således undviks de problem X2000 och Rcloksdragna tåg lider av (låg acceleration som gör det problematiskt att stanna i onödan ). Självklart är X34 ett elektriskt fordon eftersom det företrädesvis kommer att användas på elektrifierade banor. Flexfronten gör det enkelt att koppla in flera tågsätt för ökad kapacitet samtidigt som tåglägen kan sparas in genom att man kopplar tåg som ska åt samma håll och delar dessa där banorna delar sig. Det är alltså samma system som med stor framgång används i Danmark. Mer om detta under trafikupplägg. X35 (IC4E-X eller IC5E-X) Detta tåg är identiskt med X34 men får traditionell front (liknande Regina) eftersom det är tänkt som snabbtåg, alltså för farter mellan km/h. Antalet vagnar är antingen 4 eller 5 beroende på kapacitetsbehovet (med bra InterCity-trafik avlastas snabbtågen). Förutom relevanta ändringar av utväxling och eventuellt av motorer är det identiskt med X34 och får samma inredning. Servicekonceptet ombord är också identiskt med X34. Det ska inte vara någon skillnad för passageraren om tåget är ett vanligt InterCity eller ett snabbtåg InterCity X. Trafikupplägg, nyttjande av Flexliner Trafikupplägget för X34 och X35 är identiskt med det danska. Det innebär också att användning av regional/lokaltåg (X31, X40, loktåg med B9, AB9, BFS9 och B10) i fjärrtrafik upphör. Stommen i trafiken blir InterCity som försörjer städer med minst entimmestrafik. För snabbare resor erbjuds ett attraktivt InterCity X-utbud, alltså snabbtåg. Turtätheten för dessa avgörs av underlaget. Finns det underlag är entimmestrafik för snabbtågen lämplig, det vill säga att det till exempel går såväl InterCity som InterCity X-tåg i entimmestrafik på sådana linjer som Malmö-Stockholm och Stockholm-Göteborg medan andra linjer såsom Malmö-Göteborg får entimmestrafik med InterCity och lägre trafikering med X-tågen. InterCitytågen går kopplade från större stationer och delas under väg. Ett exempel är att tåg till Stockholm från Malmö går kopplade med Kalmartåg. Om det befinns lämpligt kan ett direkttåg exempelvis till Hallsberg eller Karlstad från Malmö också följa med. Det går alltså tre X34 till exempel från Malmö som sedan delas i Alvesta och Mjölby. Tåglägen sparas in (fler tåg kan alltså köras innan kapaciteten slår i taket) och fler orter kan få bekväma direkta tåg. I Danmark används systemet med stor framgång och mitt förslag är alltså att vi helt enkelt låter den danska modellen resa över sundet till Sverige. 7

8 Bild nr. 4. Färg. Digitalbild. Skickad till er med e-post den 26 november under namnet Interiör Kan beskäras 0,5 i överkanten och/eller 1,5 cm i nederkanten och/eller 1 cm i höger- och/eller vänsterkanten. Ska gå ut i kanterna. Interiören i X34 och X35 bör baseras på IC3, här en bild av andra klass. Foto Matts Lindmark Bild nr. 5. Färg. Digitalbild Skickad till mer med e-post den 26 november under namnet Servering Kan beskäras 2,5 cm i höger- och/eller 0,5 cm i underkanten och/eller 0,5 cm i överkanten. Ska gå ut i kanterna Serveringsvagn av samma typ som är lämplig i den framtida fjärrtågstrafiken i Sverige. Bilden är tagen ombord på InterCitytåget mot Esbjerg. Foto Matts Lindmark 8

9 Behövs ökad kapacitet kopplas fler tågsätt enkelt in, tack vare Flexliner-konceptet går detta mycket smidigt och kapaciteten kan effektivt varieras. Efterfrågan på platser är ju sällan lika stor på hela sträckan, vilket gör att tågens kapacitet kan ökas eller minskas beroende på delsträcka. InterCity-tågen stannar vid alla större orter. Alltså inte de minsta (lokaltåg bör betjäna dem) utan orter som Eslöv, Sävsjö m.fl. InterCity X har naturligtvis betydligt färre stopp men grundprincipen är att dessa tåg ska stanna på stationer där andra banor viker av. Det ska alltså gå att ansluta till X- tågen från sidolinjer. Att köra Stockholm-Göteborg utan stopp på mellanstationerna är oacceptabelt och upphör med InterCity X. Service ombord Som jag skrivit tidigare är det inte meningen att det ska vara någon skillnad ifråga om service eller standard på InterCity och InterCity X. I Danmark till exempel görs ingen åtskillnad utan resenären får samma komfort och service oavsett vilket tåg som väljs. Servering är viktig ombord på fjärrtågen. Av serviceskäl bör man liksom på flyget servera maten vid sittplatsen. Tågen får alltså inte restaurant/bistrovagnar utan utrustas med ett rymligt pentry och en försäljningsvagn, samt matvagn. Resenärerna beställer från menyn vid sittplatsen när tågvärden kommer med vagnen och tar upp beställningarna. Det fungerar utmärkt i Danmark och är bekvämt för resenären. Kvaliteten på maten ombord på tågen ska vara hög och priserna attraktiva. Olika alternativ erbjuds. Varm mat, vegetarisk mat, lättare rätter. Resenärerna tillfrågas om menyn och erbjuds komma med förslag på förbättringar etc. Tågen får tre klasser: första, business och andra klass. Första klass innebär högre komfort i 2+1-sittning samt fri tillgång till kaffe, te, juice och mineralvatten samt något att äta (alltså som i Danmark) medan business är en ny lösning avsedd för andraklassresenärer som betalar normalpris för biljetten. Den extra servicen innebär en egen avdelning i tåget (andra klass inredning) och kaffe, te samt juice och mineralvatten. Andra klass inkluderar ingen dryck eller extra service. Dessa biljetter är så kallade rabatterade biljetter. Business är helt enkelt en normalprissatt andraklassbiljett, andra klass är en rabatterad biljett och första klass är ett tillägg. Tågen erbjuder internetuppkoppling (ingår i första och business, tillägg i andra klass). Priserna är kilometerbaserade och enkla att förstå. Det finns helt enkelt tre priser, rabatter (pensionärsrabatter, studentrabatter o.d.) är alltid en specifik procentsats, till exempel 30 procent, och kan fås på alla tre biljettyperna. Naturligtvis är det samma pris på InterCity och InterCity X. Det är inte trafikbolagets sak att avgöra vilket tåg resenärerna ska åka med, utan principen är att resenären själv bestämmer. 9

10 InterCitytrafik på oelektrifierade banor Detta förtjänar ett kort omnämnande. X34 bör kompletteras med ett dieseldrivet trevagnarståg som är multipelkörbart med den elektriska fyrvagnars-versionen. Dieselversionen kan köras elektriskt där det finns möjlighet och får därmed samma traktionsmotorer som X34. Dieselmotorerna driver alltså generatorer för strömförsörjning när tåget körs på en oelektrifierad bana. Alternativa bränslen till diesel kan användas, till exempel biogas. Man använder således det danska konceptet med IC3 och IR4 som är kompatibla med varandra och därmed körs i blandmultipel dieseltåg och eltåg i samma tågstam. Trevagnarsversionen är lämplig som ersättare till IR3 (IR3 är en IC3 med vattenkylda Cumminsmotorer) på till exempel Kalmar-Linköping där den i Linköping lämpligen kopplas till ett X34-sätt mot Stockholm för vidare färd dit (direkttåg återinförs alltså). Slutord Detta är en del personliga tankar och åsikter om vad som behövs på fordonsområdet för att Sverige ska kunna få en tågtrafik av hög klass som kan konkurrera med bil, buss och flyg. Min uppfattning är att hela den fordonspark som SJ har i dag behöver bytas ut. Tyvärr finns det bara ett modernt motorvagnståg i landet i dag som är inrättat för fjärrtrafik: IR3 (Y2) Kustpilen. Detta trots att tågets utformning är idealisk som bas för den nya generationens fjärrtåg. X31 och X50 är visserligen släktingar men är inte anpassade till fjärrtrafik utan är utmärkta regional/lokaltåg för kortare sträckor. Matts Lindmark Vem vinner på avregleringen? Spåren förskräcker när man under det gångna decenniet med konstlade medel velat skapa marknader på områden som är av stort allmänintresse, såsom järnväg, post, el, skolor, arbetsförmedling och mycket annat. Privatiseringen med följande stora uppdelning av järnvägen i Storbritannien i en mängd bolag är enligt historiker det värsta vanstyret av någon brittisk industri efter andra världskriget. Avregleringen av järnvägen i England har på sju år tredubblat samhällets utgifter på detta område. Huvudbanan längs östkusten (London-Edinburgh) som drevs med överskott av det statliga British Rail får i dag, när tågen på sträckan körs av det privata bolaget Virgin, varje år 400 miljoner pund i årligt stöd till trafiken hälften av vad hela British Rail kostade I vårt land har områdena transport/trafik och infrastruktur nedprioriterats sedan Göran Persson för drygt 10 år skapade det stora näringsdepartementet med Björn Rosengren som förste chef. Mycket pengar har visserligen satsats på nya och exi- 10

11 sterande banor och ny persontrafik har tillkommit genom främst regionala initiativ, medan staten i stort sett skjutit sitt ansvar för själva trafiken på järnvägen ifrån sig genom att bland annat dela upp SJ i sex olika bolag med hårda lönsamhetskrav, genom att mer eller mindre tvinga länsbolagen att ta över trafiken på många linjer, genom att lägga ut nattågstrafiken till Norrland på upphandling och genom att låta Rikstrafiken med en begränsad kassa få stort inflytande över vilken så kallad olönsam trafik som ska få vara kvar. Och Rikstrafikens arbete handlar i dag inte i första hand om att satsa på det mest miljövänliga transportmedlet, järnvägen, utan att få som mycket kollektivtrafik som möjligt för så lite pengar som möjligt. Vem har vunnit på detta? Knappast den arbetande personalen på många tåg och stationer, inte heller resenärerna som många gånger har blivit svikna av snabba förändringar när det bland annat gäller service, biljettpriser och annat. Frågan är då om det finns några vinnare i denna marknadskarusell? Ja, befolkningen i vissa regioner, som i Skåne, där den regionala järnvägstrafiken utvecklats starkt. Men det förutsätter oftast att man begränsar resandet till själva regionen. Den stora frågan är dock om inte den regionala järnvägstrafiken hade utvecklats ännu snabbare med ett mer sammanhållet järnvägssystem. Dagens system skapar som bekant många gränsfall varav Markaryd väl är ett av de mest omtalade på järnvägssidan. Kan det vara ägarna till de bolag som gått in och övertagit person- och godstrafik på järnvägen som är vinnarna? Ja och nej. Många av bolagen har underskattat svårigheterna i att driva järnvägstrafik och hamnat i olika ekonomiska svårigheter. Nedanstående exempel visar på händelser med i stort sett bara förlorare. Norrländska tågproblem I slutet av augusti i år utbröt en konflikt mellan Connex och Ofotbanen AS (OBAS) i Narvik. OBAS stoppade plötsligt persontrafiken på norska sidan av Malmbanan Kiruna-Narvik där OBAS är NSB:s (de norska statsbanorna) operatör. Företaget bemannar Connex persontåg på norska sidan med egen personal och har ett avtal med Connex om samtrafiken över gränsen. Detta löpte ut i december 2005, men förhandlingarna för resten av perioden, januari-december 2006, har gått i stå. OBAS menar att ersättningen är för liten och att trafiken går med förlust. När konflikten bröt ut fastnade ett persontåg i Narvik och enligt Connex version hindrades tåget från att lämna stationen. Detta löste sig lyckligtvis samma dag. Dock var tågen på grund av dessa ekonomiska problem under en längre period inställda mellan Kiruna och Narvik och rykten gick om att de berörda bolagen tjänade pengar på att köra med bussar istället för tåg. De största förlorarna i denna konflikt måste vara miljön och resenärerna. Ett järnvägssystem får absolut inte vara så organiserat att en trafik av riksintresse kan upphöra över en natt på grund av att operatören blivit konkursmässig. När det gäller den framtida järnvägstrafiken i Norrland har Rikstrafiken nyligen kommit med en rapport där man sätter frågetecken för fortsatta nattåg mot Övre Norrland. Dessutom är man tveksam till att köra ett dagtåg Luleå-Umeå på grund av parallell busstrafik! Rikstrafiken konstaterar att om man om tänker sig nattåg mer än år 11

12 framåt i tiden måste nya lok och vagnar köpas in. Totalt skulle nybeställning av lok och 80 vagnar kosta cirka 1,5 miljarder kronor, en omfattande investering. Rikstrafiken ifrågasätter också att nattågen stannar vid stationer med klent passagerarunderlag. Hällnäs och Torneträsk nämns. Ytterligare elva orter hade under resenärer Nattågen har förlorat passagerare senaste åren. Frågar någon sig varför? Antalet resor har gått ner från 2001 då resenärer tog nattåget mot 2005 då passagerare reste. Minskningen är 20 procent. Utvecklingen verkar dock ha vänt under innevarande år. Kundklagomålen som även nått Rikstrafiken har varit ovanligt många. Dessa gäller inte enbart dåliga vagnar, utan också det sätt som trafiken sköts på. Exempelvis att toaletter inte är städade och att bokningar med särskilda önskemål går att göra men inte finns att tillgå i praktiken. Alla insatta har väl länge vetat om att vagnar och lok inte håller hur längre som helst. Det hela handlar mycket om statens bristande ansvar för denna trafik och att helhetssyn och långsiktighet saknas. Men naturligtvis måste man köpa nya lok och vagnar, 1,5 miljard kronor är en liten summa i detta sammanhang! Är inte den miljövänliga järnvägen framtidens transportmedel? Inte kan vi väl låta halva Sverige stå utan järnvägstrafik? Så här kan det bli när staten leker marknad och när omtanken om resenären och personalen hamnar långt ute i periferin. Det som istället alltmer dominerar är hos SJ och de privata järnvägsföretagen är det kortsiktiga vinsttänkandet. Bild nr 6. Kan beskäras 1 cm i höger- och/eller vänsterkanten och/eller 2 cm i underkanten. Ska gå ut i kanterna Det går snabbt men kostar mycket att ta tåget Arlanda Express till Arlanda. Foto på Stockholm C den 9 juli 2001, Bengt Rosén 12

13 Ytterligare ett exempel Avstigningsavgifter och spärrar på Arlanda markerar ett trafikpolitiskt misslyckande. Arlandabanan byggdes för att resenärerna till Arlanda skulle kunna byta från avgasproducerande vägtrafik till spårburen elektrisk trafik, avgaserna i Arlandaområdet skulle förbehållas flygplanen! Det var ett villkor för att den tredje landningsbanan skulle få byggas. Tanken var att erbjuda eldriven spårtrafik för så många som möjligt av markresenärerna. Pendeltågstrafik skulle kunna åstadkommas genom att SL:s pendeltåg skulle kunna fortsätta från Märsta till Arlanda i en kort anslutningssträcka norr om Märsta till den nya Arlandabanan (den så kallade norra kroken ). En stor stationshall byggdes också under Arlanda för att en ny perrong enkelt skulle byggas. Detta bergrum är färdigt och är en fortsättning på det bergrum där Arlanda C redan ligger, och där finns plats för vändspår. Genom att SL:s pendeltåg tänktes gå norra vägen till Arlanda så kunde spårkapaciteten klaras. Arlandabanan började trafikeras med Arlanda Express i november 1999 och fjärrtågen började gå i januari Pendeltågstrafiken har dock aldrig förverkligats. Den regionala trafiken till Arlanda har även fortsättningsvis fått skötas med pendeltåg till Märsta och buss till Arlanda. Flygbusstrafiken har fortsatt gå på motorvägen. Det enda tågalternativ som har erbjudits resenärerna är högprisalternativet Arlanda Express, som kostar 200 kronor per person enkel resa. Och överflyttningen av resor till Arlanda från landsväg till spår har i stort sett uteblivit vad gäller den regionala trafiken. Ett byte och buss på en delsträcka är inte någon attraktiv lösning. Då kör man hellre bil. Orsaken till att inget lågprisalternativ kom att erbjudas står att finna i det avtal som staten träffade med det privata bolaget A-train som byggde banan och som nu svarar för Arlandatågen. Detta bolag har tillförsäkrats monopol på sträckan och varje stationsuppehåll ska betalas av övriga bolag som trafikerar stationen. Fjärrtågsbolagen tar därför ut ett tillägg på sina långväga biljetter, för att täcka den extra stationskostnaden (41 kronor per resenär för SJ) för alla som stiger av vid Arlanda. Det kostar i dag mer att åka till Arlanda med vanliga SJ-tåg från Stockholm än det kostar att åka med SJ-tåg från Uppsala till Stockholm på grund av dessa tillägg. SJ har därför slutat att köra Uppsalapendeln via Arlanda. Även Connex har slutat köra sina nattåg via Arlanda. Normalprisalternativet för pendlare med tåg har aldrig blivit verklighet. Hela syftet med att bygga Arlandabanan och erbjuda resenärerna tågtrafik på spår istället för landsvägsresor har förfuskats genom det beslut som togs i början på 90- talet att ge ett privat bolag monopol på Arlandabanan. Banverket tillämpar en helt annan prissättningsfilosofi på hela resten av järnvägsnätet. Tågen får betala en mycket måttlig avgift för att köra på Banverkets spår, och Banverket tar inget extra betalt för att tåget stannar vid en station. Arlandabanans avstigningsavgift är helt enkelt ett transportpolitiskt misslyckande. Banan har förfelat sitt syfte. Istället för att betjäna allmänheten har den omvandlats till en privat vinstmaskin. Att åka den nya Upplandspendeln Upplands Väsby-Arlanda kostar extra slantar för alla innehavare av SL:s månadsbiljetter. Arlanda ligger i Stockholms län, och de resenärer som ska vidare till Uppsala med Upplandspendeln kan kombinera sina två länskort. Men SL-kortsinnehavarna får absolut inte gå av på Arlanda. Det kostar 95 kronor extra. Att resa till Arlanda med en enkel biljett kostar alltså 20 kronor till Märsta 13

14 och för resan till Arlanda plus 95 kronor för avstigning på Arlanda, totalt 115 kronor. Spärrar ska införas för att ingen ska fuska. Varför ska pendlarna till Arlanda betala extra för att stiga av på en station som byggts för att samhället ansett det angeläget att dra tåg till Arlanda? Alla partier i det förra trafikutskottet instämde i Riksrevisionens kritik av trafiken på Arlandabanan och ansåg att regeringen behövde förbättra sin styrning av denna. Utskottet ansåg att Arlandabanans uppdrag måste preciseras och att staten ska tala om vilka samhällsintressen som förbindelsen ska gynna. Dessutom ansåg man att Arlandabanan bör redovisa till regeringen och berörda myndigheter hur statens ekonomiska och transportpolitiska intressen utvecklas i projektet. Finansieringen av Arlandabanan skiljer ju sig från andra infrastrukturprojekt eftersom både staten och privata aktörer bidrar med pengar. Misslyckandet med denna ordning måste starkt beaktas när nu den nya regeringen vill ha mer privata initiativ inom järnvägssektorn. Den privata finansieringsmodellen (även kallad PPP) som regeringen nu vill satsa på har fått mycket kritik för att insynen minskar i projekten, att politikerna inte kan ställas till svars i lika hög utsträckning, men också för att offentliga medel blir vinster hos byggföretagen. Detta riskerar att gynna starka regioner där det finns starka företag som har möjlighet att gå in med mycket pengar i infrastrukturen. Vinnare och förlorare Det är överhuvudtaget lätt att bli orolig för järnvägens framtid när den borgerliga alliansen nu har aviserat att det skall byggas mer motorvägar och färre spår, så de som eventuellt trodde att alliansens politik skulle innebära en kraftfull satsning på järnvägen måste, i alla fall i detta läge, känna sig besvikna. Kampen om verksamheter av olika slag ska drivas offentligt eller privat handlar mycket om ideologi och om hårdnackade myter, som att pengar används på fel sätt bara i offentlig sektor men inte i privat och att allt blir så mycket bättre när det offentliga efterliknar det privata, som till exempel när det gäller delningen av järnvägen i en trafik- och en spårdel. Det är politikernas ideologiska idéer om detta, blandat med näringslivets starka inflytande i politiken, som gör att ovan nämnda myter fortfarande har en stark påverkan på politiken och att en mer omfattande utvärdering av vad som skett med SJ, Posten, skolorna, elpriserna, äldrevården och mycket annat under det senaste decenniet ej har skett. Vem vinner på avregleringen? Jo, de stora vinnarna är de med pengar och inflytande medan redan svaga och utsatta grupper räknas till de stora förlorarna. Vill vi ha det så? Hade vi haft ännu mer och ännu bättre järnvägstrafik om vi inte hade avreglerat vår svenska järnväg utan behållit den mer som en enhet som i Finland och Danmark? Ja, det är jag övertygad om, så låt oss kämpa för att vi åter får ett sammanhållet järnvägssystem med resenären i centrum. Mats Andersson NÄSTA NUMMER AV KLART SPÅR NUMMER SISTA DATUM FÖR BIDRAG UTGIVNING 1 2 februari mitten av mars 14

15 Följ i nordiska triangelns spår Pehr G Gyllenhammar i spetsen för European Round Table of Industrialists lade 1985 fram stolta planer på att förbinda Nordens huvudstäder med snabba vägar och järnvägar. EU var berett att bidra. Vägarna håller på att förverkligas, 2011 skall motorvägen Köpenhamn-Oslo vara helt klar, men av spårsatsningarna blev det inget. De hade behövts nu med hoten mot klimatet och risken för oljebrist. Istället har vi fått en ökande biltrafik och minskande tågtrafik både för personer och gods, och de dåliga banor som finns är på väg mot nedläggning. Ändå planeras bara för vägar. Mellan Stockholm och Oslo körde Linx persontåg på fyra timmar, nu tar de tåg som kör på helgerna vintertid och dagligen på sommaren över sex timmar. Den 7 januari återupptas dock den dagliga tågtrafiken mellan huvudstäderna efter att ha legat nere i två år. På den norska sidan fördubblas då antalet avgångar mellan Oslo och Kongsvinger. På den svenska sidan tillkommer 2 dubbelturer per dag mellan Charlottenberg och Karlstad och en dubbeltur mellan Karlstad och Örebro. Lösningen har utarbetats inom ramen för projekt Gränstrafiken, som från början var ett samarbete mellan Värmlandstrafik, Hedmarks Fylkeskommune och Länstrafiken i Örebro. Projektet kompletterades efter ett tag med representanter för SJ och NSB, och senare kom även Samferdseldepartementet i Norge och svenska Rikstrafiken med. Mellan Oslo och Göteborg går tåget på fyra timmar, och den trafik som går är finansierad som lokaltågstrafik. Expressbussen tar tre timmar och fyrtio minuter och är en hundralapp billigare i pris. Med bil tar det tre och en halv timmar. Till och med flyget kan konkurrera tidsmässigt på en så kort sträcka, inklusive färd till och från flygfälten tar det tre timmar. Då är det inte underligt att tåget står för så liten del av den gränsöverskridande trafiken, 2,5 procent när det gäller personer och 5 procent av godset. Rapporten Ny jernbane Oslo-Göteborg hävdar att om inte banan byggs om så att restiderna blir rimliga försvinner långväga persontåg. Då kommer underhållet där man inte har pendeltåg att skäras ner, så att bara lågt ställda krav för godstrafiken kan tillgodoses. Med andra ord: spårupprivning är nära. När motorvägen är klar tar bilresan tre timmar. För att tåget skall kunna hävda sig räcker det inte heller att det kör lika fort, det behöver vara 20 procent snabbare. Skall tåget kunna konkurrera på hela sträckan Oslo-Köpenhamn behövs en restid på fyra timmar. Då klaras delen Oslo- Göteborg på två timmar, och investeringen där är uppe i 18,4 miljarder kronor mer än tidigare planerat. Med två timmars restid kommer flyget mellan städerna att få lägga ner. Andelen för persontrafik med tåg kommer att femdubblas. Det behövs inga höghastighetsbanor för att klara den restiden. Det räcker som i förslaget med en dubbelspårig bana för 200 kilometer i timmen. Sedan kan man tycka att bygger man nytt vore det bättre att, som föreslogs av Gyllenhammar, dra den banan genom Bohuslän. Då blev vägen kortare och man kommer ifrån en brant stigning för godstågen. 15

16 Rapporten berör dock inte andra faktorer än restiden som är viktiga om fler ska åka tåg, som ett enkelt biljettsystem med rimliga biljettpriser, hög turtäthet (dag- och nattåg) med bra bytesmöjligheter till andra tåg, komfortabla tåg med servering etc. Få mötesmöjligheter, låg tillåten axelvikt och kraftiga stigningar på 25 promille upp från Oslo och från Halden gör att man inte kan köra långa och tunga tåg. Men tåggodsets minskande andel beror inte bara på dålig bana, utan främst på dålig service, hävdar utredningen. Järnvägen har en konkurrenskraftig prisnivå för volymtransporter, men det brister för mycket i organisation, kvalitetssäkring och anpassning till marknadens krav. Man kan undra över svenska politiker som tvekar att införa kilometerskatt för lastbilar i Sverige. Man finner sig alltså i att varje långtradare på väg till Norge genom Sverige sliter på vägen som personbilar utan att behöva betala för sig, och att svensk åkerinäring inte lönemässigt kan konkurrera med utländska långtradare, men kunde gjort det om det gällt vidaredistribution från järnvägen. Man kan också undra över Norge, som inte satsar på sin egen infrastruktur, utan sparar sina enorma oljeinkomster i utländska tillgångar för att kunna leva vidare på, när den egna oljan sinar, utan att tänka på att dessa tillgångars värde kommer att rasa, när världen hamnar i depression, då den globala oljebristen inträder, medan det man satsat på järnväg kommer att vara dubbelt värdefullt. Tågvänner blev glada vid förra valet när förutvarande röd-gröna regeringen gick till val på att man skulle satsa på tåg och vann. I verkligheten har det dock blivit full satsning på väg medan järnvägen bara fått bråkdelar av vad som utlovats. Både den svenska och den norska regeringen anser att tågtrafiken mellan länderna inte skall subventioneras utan gå med vinst. Man investerar inte i järnväg, men kräver att den skall kunna konkurrera med vägar, som man satsat stort på. Det är dags att äntligen förverkliga spårförslagen i Gyllenhammars nordiska triangel. Höghastighetsbanan mellan Stockholm och Köpenhamn bör byggas för att minska restiden och möjliggöra fler godståg på Södra stambanan. Mellan Oslo och Köpenhamn är det tre mil kortare, och befolkningsunderlaget är lika stort. Eftersom dagens bana är dålig även för godståg är en kombinerad bana för gods- och persontrafik ett bra första steg. Mellan Stockholm och Oslo är det ytterligare fem mil kortare. På denna sträcka finns ännu mer att göra, som att bygga helt nya spår Örebro-Karlskoga-Kristinehamn (Nobelbanan) och Åmotfors-Lilleström för att slippa svängen över Kongsvinger. Hans Sternlycke Tävling om den vackraste järnvägssträckan I förra Klart Spår fanns ett reportage från en resa på järnvägen Bodö-Trondheim. Är den Nordens vackraste järnvägssträcka? Om det tror vi det råder delade meningar. Klart Spår startar därför en tävling om vilken som är den vackraste järnvägssträckan i Norden. Skriv en reseskildring om den sträcka, lång eller kort, som du tycker är vackrast och skicka in till redaktionen! Vi hoppas att få många bidrag till kommande nummer. Därefter sker en omröstning bland våra läsare och författarna till de tre bästa bidragen kommer att få var sitt pris. 16

17 Bild nr. 7. Färg. Ska gå ut i kanterna Kan beskäras 2 cm i högerkanten och/eller 1 cm i underkanten Winnetka pendeltågsstation i Chicagos norra förorter nära Michigansjön. Foto i juni 2006, Anna Elthammar Bild 8. Färg. Ska gå ut i kanterna Kan beskäras 1 cm i överkanten och/eller 2 cm i högerkanten Övervåningen i ett av tvåvåningstågen i Chicago med bagagehyllan i mitten. Det är öppet ner till undervåningen. Foto i juni 2006, Anna Elthammar 17

18 Tåg i Chicago Vid ett besök hos en kompis i en förort till Chicago i juni 2006 passade jag på att ta tåget och tunnelbanan in till city. Tåget hade vagnar med två våningar där nederdelen såg ut som i en vanlig tågvagn medan överdelen bestod av två rader enkla säten på varsin sida av ett bagageräcke. Det var öppet mellan våningarna vilket vad jag förstod berodde på att konduktören skulle få det enklare för sig då han skulle visera biljetterna för passagerarna på andra våningen. Det var en mäktig känsla att se skyskraporna växa utanför tågfönstret då vi tuffade närmare Chicago. Bilder från min resa finns på föregående sida. Anna Elthammar NRG har blivit Resenärsforum Den tämligen nya organisationen Resenärsforum hade den 23 september anordnat ett seminarium för att presentera sig för de intressegrupper det vänder sig till. Järnvägsfrämjandet företräddes av undertecknad. NRG, uttytt Nordic Rail Group, som ursprungligen hette Framtida Järnvägstrafik, har nyligen delats i två organisationer, Järnvägsforum och Resenärsforum. NRG fungerade som en stödförening för SJ och stöddes ekonomiskt av detta företag. Eftersom Järnvägsforum efter delningen blev en ren lobbygrupp bestående av företag i järnvägsbranschen, hamnade SJ i den gruppen. Därvid förlorade Resenärsforum SJ-stödet, och NRG:s enskilda medlemmar övertogs av Resenärsforum. Ungefär samtidigt hade Kollektivtrafikutredningen funnit, att resenärerna saknade en rikstäckande organisation och lämnade därför förslag till en sådan och vad en sådan borde syssla med. Resenärsforum, som ju härstammar från en förening för järnvägsutveckling, beslöt att bli den organisationen och tog därför även bussresenärerna under sina vingars skugga. Staten tog det ekonomiska ansvaret för Järnvägsutredningens förslag och gav Resenärsforum det ekonomiska stöd som SJ dragit in. Ordförande är nu Märta-Lena Schweiger, som skaffat sig en bred kunskap om kollektivtrafikbranschen genom att i många år leda Svenska Lokaltrafikförbundet (SLTF). När hon nu pensionerats och avgått från den posten, ville hon använda sin erfarenhet genom att arbeta för kollektivresenärerna. Generalsekreterare är Kurt Hultgren, mannen bakom boken om stationsutveckling och mångårig medlem av Järnvägsfrämjandet. I styrelsen sitter bland andra Lars Foberg, tidigare verksam i Järnvägsfrämjandet. Resenärsforum har nu ungefär 600 medlemmar inberäknat juridiska. I samband med omorganisationen har medlemsavgiften sänkts från 225 till 175 kronor. Märta-Lena hälsade deltagarna välkomna och meddelade att Jens Forsmark från Naturskyddsföreningen, som skulle talat över ämnet Reseavdragen bör gynna kollektivresor anmält förhinder. Sedan berättade Kurt om Resenärsforums verksamhet hittills. Resenärsforum vill vara en paraplyorganisation för de lokala pendlarföreningar, som vuxit upp som svampar ur jorden på senare år. Föreningen hade där- 18

19 för kallat företrädare för dessa, som fick tillfälle att presentera sina föreningar och berätta vad de arbetade för. Resenärsforum är remissinstans i kollektivtrafikfrågor och samarbetar med en europeisk motsvarighet. Deras hemsida har adressen Kurt såg Resenärsforum som ett svar på bilisternas högröstade organisationer. Han ansåg att många politiker, som tror sig företräda kollektivresenärerna, inte förstår behoven eftersom de själva kör bil. Märta-Lena inflikade att det finns ett fundamentalt fel inom SJ, eftersom det är rent affärsdrivande och därför inte kan ta samhällsekonomiska hänsyn. Härefter presenterade företrädarna för de inbjudna organisationerna sin verksamhet. Gröna bilister ger ut tidskriften Trafik och miljö. Tidskriften Vi resenärer utges av förre redaktören för Klart Spår, Jan-Åke Bosell. Han hävdade att Stockholmståg, ett SJ-dominerat företag som nyligen tog över pendeltågen, är sämre än Citypendeln! Andra pendlarföreningar som var representerade var Kollektivtrafikant Stockholm, Gnestapendlarna, ABB-pendlare, Ostkanten (Nyköpingspendlarna) och Sörmland- Närkespendlarna. En särskild programpunkt fick Stig Dingertz, som berättade om Sveriges äldsta trafikantförening, Skärgårdens trafikantförening. Den tillkom redan 1963 och arbetar för bättre förbindelser i Stockholms skärgård. Den har inflytande på Waxholmsbolagets tidtabeller och arbetar också för att bevara de sista skärgårdsångarna. Varje år ger föreningen ut Skärgårdsboken, som bland annat innehåller sommartidtabellen för alla skärgårdsbåtar och vissa busslinjer. Föreningen anordnar också varje år Skärgårdsbåtens dag, då alla ångbåtarna paraderar framför Vaxholms brygga. Stig ansåg att kommunerna ställer orealistiska krav på SL, eftersom de inte är ägare. I andra länsbolag, där de är delägare, blir kraven mer realistiska. Jan-Åke tyckte att man borde upphandla styrelsen för SL. Hans krav att återinrätta kommunikationsdepartementet gav många instämmande repliker. Kurt hade föreslagit att SJ skulle bilda ett trafikantråd, och SJ hade inte ställt sig helt avvisande. Frågan bör drivas hårdare. Han ansåg också att man behövde anordna ett liknande möte i Göteborg. Märta-Lena upplyste om att SLTF vill ha en trafikpolitisk styrning av SJ, ett krav som hon också driver inom Resenärsforum. Hon inskärpte att det är oacceptabelt att inställa tåg. Hon menade också att SJ:s resegaranti inte fungerar. Man får inte pengarna tillbaka utan i stället biljetter till en ny resa. Kurt uppmanade slutligen deltagarna att använda tidningar och lokalteve för att bygga upp opinion. Efter mötet kom Kurt och jag överens om att byta information, bland annat ska vi i fortsättningen skicka Klart Spår till Resenärsforums kontor i Stockholm. Själv tycker jag att Resenärsforum bör innefatta även båttrafikanter i sitt intresseområde. Många pendlare båtpendlar, inte bara i Stockholms skärgård. Thomas Görling 19

20 Bild nr. 9. FÄRG. Digitalbild Gävle. Skickad till mer med e-post den 26 november. Ska gå ut i kanterna Kan beskäras 1,5 cm i underkanten och/el. 0,5 cm i högerkanten och/eller 1,5 cm i överkanten. Beskäres ej i vänsterkanten Ett av de många fordon som var i verksamhet under jubileumsfirandet i Gävle var denna motorvagn av typ X16, tillverkad år Foto på Gävle C den 9 september 2006, Olle Käll Bild nr 10. FÄRG. Ska gå ut i kanterna Kan 1,5 cm i vänsterkanten och/eller något i över- och underkanten. Fyra järnvägsfrämjare bland nya och gamla tåg vid jubileumsfirandet i Gävle. Från vänster Bengt Rosén, Jönköping, Sören Lindkvist, Marieholm, Thomas Görling, Uddevalla och Olle Käll, Gävle. I bakgrunden Hennans återinvigda station. Foto den varma septemberkvällen den 9 september 2006, Mats Andersson 20

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

MP1301 Enskild motion

MP1301 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag

Läs mer

Pendlarråd april 2014

Pendlarråd april 2014 Pendlarråd april Tack till dig som deltog här följer frågor och svar Flexibiliteten försvinner med platsbokning. Vad gör man som pendlare om man missar sitt tåg för att jobbet krävde några extra minuter?

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Regler för resa med SJ Privatresekort 15 juni 13 december 2008

Regler för resa med SJ Privatresekort 15 juni 13 december 2008 Regler för resa med SJ Privatresekort 15 juni 13 december 2008 Här kan du läsa om regler, priser och giltighet för SJ Privatresekort. Information om privatresekortet ges även på telefon 0771-75 75 10 (tonval

Läs mer

Regler för resa med SJ Privatresekort 6 januari 13 juni 2008. SJ Privatresekort gäller för resa med: Platsreservationer

Regler för resa med SJ Privatresekort 6 januari 13 juni 2008. SJ Privatresekort gäller för resa med: Platsreservationer Regler för resa med SJ Privatresekort 6 januari 13 juni 2008 Här kan du läsa om regler, priser och giltighet för resor med SJ Privatresekort. Den senaste versionen av Regler för SJ Privatresekort hittar

Läs mer

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?

Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

PÅGATÅG NORDOST 2009

PÅGATÅG NORDOST 2009 Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Brunlokstiden 1937-1990-talet

Brunlokstiden 1937-1990-talet Brunlokstiden 1937-1990-talet När eldriften infördes på stambanan så ändrades inte den tunga trafiken i sig så mycket, den stora skillnaden var dragarna. Över ett dygn så började den så kallade brunloksepoken

Läs mer

Status för Trafikplan 2017 Frågor till MÄLAB / SJ

Status för Trafikplan 2017 Frågor till MÄLAB / SJ Status för Trafikplan 2017 Frågor till MÄLAB / SJ Kritiska områden Kommersiella operatörer Trafik och priser Fordon Kapacitet Biljettsystem Infrastruktur Trafik och priser MÄLABs kommande upphandling av

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att Sida 16 (42) Del 2 Öppna delen 31 Inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 - Svar på remiss. Dnr: 289/2015 Beslut: stadsdelsnämnd beslutar att 1. Godkänna förvaltningens förslag till svar på remissen.

Läs mer

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider. Sammanfattning NSB kör idag tågtrafik i timmesfrekvens mellan Oslo och Kongsvinger. I nedan beskrivet förslag (fortsättningsvis Förslaget) förlängs vartannat tåg till Karlstad, åtta gånger per dag (DT,

Läs mer

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3

Läs mer

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG PM 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 2 (9) OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

SJ Reserapport. SJ AB November Tågavgångar Resenärer Antal orter per dag en typisk vardag per dag

SJ Reserapport. SJ AB November Tågavgångar Resenärer Antal orter per dag en typisk vardag per dag SJ Reserapport SJ AB November 2016 Tågavgångar Resenärer Antal orter 440 85 000 160 per dag en typisk vardag per dag 2 En rapport om tågresor SJ knyter ihop städer och regioner. I genomsnitt har vi varje

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 4 Fordonsbehov Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 4: Fordonsbehov Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland

Läs mer

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte

Läs mer

Södra Bohusbanan 100 år.

Södra Bohusbanan 100 år. Södra Bohusbanan 100 år. Söndag 19 augusti 2007 firade denna järnvägssträckning sin 100 åriga tillvaro. Denna sammanställning utgör ett tack till de personer som gjorde firandet möjligt. Jubileumstågen

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Tågtrafik till Norrland

Tågtrafik till Norrland Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00)

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) www.railize.se Välkomna! Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00) Utredningens organisation Beställare

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Dröm dig dit. SJ Nattåg

Dröm dig dit. SJ Nattåg Dröm dig dit SJ Nattåg Resan är målet Nattåget är ett smart och bekvämt sätt att resa. Du kan röra dig fritt ombord, äta en bit mat och se en biofilm medan kilometrarna försvinner under dina fötter. När

Läs mer

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Koncernkontoret Området för samhällsplanering Området för samhällsplanering Datum 2015-11-06 Dnr 1500321 1 (6) Sverigeförhandlingen Förtydligande avseende s nyttoanalys till Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har den 23 oktober 2015 skickat

Läs mer

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Samhällsutveckling Samtliga trafikslag, fjärr-, gods-, region- och pendeltåg, efterfrågar ytterligare tåglägen. Därför behöver Västra Stambanan tillföras mer spårkapacitet

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

JIL tockholms läns landsting

JIL tockholms läns landsting JIL tockholms läns landsting Trafiknämnden 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Identitet 2012-10-29 TN 1210-0203 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 Svar på skrivelse från (MP) "Restiden mellan Järna och Stockholm

Läs mer

TÅGSTARTEN! LÖRDAG 13 AUGUSTI 2011 Lycksele Resecentrum kl 11.30-12.30 Hällnäs station kl 13.15-13.45 Vindelns station kl 14.00-15.

TÅGSTARTEN! LÖRDAG 13 AUGUSTI 2011 Lycksele Resecentrum kl 11.30-12.30 Hällnäs station kl 13.15-13.45 Vindelns station kl 14.00-15. INVIGNING TÅGTRAFIK Lycksele - Umeå Nu firar vi TÅGSTARTEN! LÖRDAG 13 AUGUSTI 2011 Lycksele Resecentrum kl 11.30-12.30 Hällnäs station kl 13.15-13.45 Vindelns station kl 14.00-15.00 Vi firar med festligheter

Läs mer

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum

Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare. Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärernas rättigheter - ingår i en av EUs fyra grundpelare Persontrafik 2010 (27 okt) Kurt Hultgren generalsekreterare Resenärsforum Resenärsforum medlem i Sveriges Konsumenter EPF European Passengers

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Gunnar Alexandersson Senior Adviser Konference om jernbanestrategien, Odense, 31. maj 2010 Outline Branschföreningen Tågoperatörerna Den

Läs mer

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn)

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn) Norrtågsförsöket Ägare/Organisation Omfattar de fyra nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) Ägs av Länstrafikbolagen Finansieras av landstingen och staten Norrtåg AB

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 1 (8) HANDLÄGGARE Marika Norrberg 08-535 365 65 Marika.norrberg @huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2014/2015 Förslag till beslut Nämnden beslutar

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Kongsvinger Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer!

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer! Verklighetsbilder FRAMTIDEN PÅ SPÅREN Det finns en optimism och gemensamma visioner kring hur vi ska få en järnväg som bygger framtidens Sverige. Det presenteras innovativa lösningar för byggandet av höghastighetsbanor

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Luleå - Riksgränsen

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Luleå - Riksgränsen Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Nya snabbtåg ger nya möjligheter Stockholm Oslo

Nya snabbtåg ger nya möjligheter Stockholm Oslo Gröna Tåget Nya snabbtåg ger nya möjligheter Stockholm Oslo 5 juli 2011 Oskar Fröidh oskar.froidh@abe.kth.se Vad är Gröna Tåget? Ett forskningsprogram om ett tågkoncept för fjärrtrafik och långväga regionaltrafik

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland 1/6 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland Bakgrund och syfte Utökat

Läs mer

Vad är lila och kör kors och tvärs i Skåne? För nästan alla

Vad är lila och kör kors och tvärs i Skåne? För nästan alla Pågatågen 25 år Skåningarnas tåg sedan 1983 Vad är lila och kör kors och tvärs i Skåne? För nästan alla skåningar är svaret på denna gåta enkelt: Pågatågen. Den 9 januari 2008 fyller Pågatågen 25 år. Framgångssagan

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Kort historia. Norrtåg

Kort historia. Norrtåg Kort historia Norrtåg 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland Stråkmöte inför tågplan 2016 2004

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut

Läs mer