Bra mat för alla. En sektorsöverskridande forsknings- och innovationsagenda för födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra mat för alla. En sektorsöverskridande forsknings- och innovationsagenda för födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat."

Transkript

1 En sektorsöverskridande forsknings- och innovationsagenda för födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat. Centrum för Allergiforskning

2 Förord Födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat är ett växande problem som drabbar miljontals människor i världen. Därför har vi samlat akademin, hälso- och sjukvården, livsmedelsindustrin, myndigheter och patientorganisationer för att skapa en strategi för hur vi kan förbättra livskvaliteten för de som lider av födoämnesöverkänslighet. Intervjuer och seminarier med cirka 50 aktörer har gett ett underlag för vår strategi och en tvärvetenskaplig strategisk kommitté har prioriterat områden av särskilt intresse, där Sverige har potential att ta ett globalt ledarskap. I detta dokument hittar du också ett antal patientfall, som visar bredden och komplexiteten i frågan. Det är tydligt att ansvaret för att skapa ett bättre liv för de som lider av födoämnesöverkänslighet måste delas mellan flera samhällsaktörer. Detta dokument innehåller därför vår vision att samverka mot gemensamma mål som kan leda till förbättring. Vi anger några konkreta mål som vi strävar att uppnå Detta är första steget för att samla olika intressenter och kartlägga de behov, styrkor, utmaningar och möjligheter som finns över hela området. Vi uppmanar nu alla berörda aktörer att tillsammans med oss realisera denna strategi och ta ett gemensamt ansvar för att skapa. Sven-Erik Dahlén, Föreståndare, Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet Gunilla Hedlin, Föreståndare för klinisk verksamhet, Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet Maritha Sedvallson, Ordförande, Astma- och Allergiförbundet Marie Söderqvist, VD, Livsmedelsföretagen 3

3 Sammanfattning Antalet personer med födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat ökar och är ett stort folkhälsoproblem som drabbar alla åldersgrupper. Vi föreslår ett nationellt centrum för att tillsammans skapa en god livskvalitet för dessa personer. MATEN SPELAR EN CENTRAL ROLL i vår vardag och finns alltid omkring oss. Många med födoämnesallergier eller annan överkänslighet för mat bär en stor rädsla för att oavsiktligt få i sig något de inte tål. Detta kan påverka vardagen avsevärt och är ett betydande osynligt handikapp. Dessutom utgör födoämnesöverkänslighet en stor kostnad för samhället, med många akutbesök och frånvaro från skola och arbete. Det skapar en bred problematik som berör flera av samhällets aktörer. Därför har vi samlat akademi, sjukvård, livsmedelsföretag, myndigheter och patientorganisationer för att utveckla en strategi för hur vi tillsammans kan förbättra livskvaliteten för personer med födoämnesöverkänslighet. Vårt mål är att individer med födoämnesöverkänslighet ska kunna leva ett normalt och symptomfritt liv utan rädsla för att få livshotande eller funktionsnedsättande reaktioner. Vision Sverige har globalt ledarskap i att ge jämlik sjukvård, säker mat och evidensbaserad kunskap för personer med födoämnesallergi eller annan överkänslighet för mat och erbjuder en livskvalitet likvärdig med den som erbjuds människor utan födoämnesöverkänslighet Strategi För att uppfylla vår vision, föreslår vi att skapa ett nationellt centrum för födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat. Centrumet ska initiera och samordna forskning, innovation och andra projekt inom de tre nedanstående områdena. Verksamheten byggs runt ett centralt nav, som också blir en kontaktpunkt för aktörer som söker samarbeten, information eller råd kring födoämnesöverkänslighet. Aktiviteter sprids ut till ett an- tal kompetenscentra, i hela landet, som specialiserar sig inom särskilda områden, exempelvis klinisk forskning, livsmedelsproduktion, riskanalys och kunskapsstöd. De tvärvetenskapliga aktiviteterna som pågår inom detta centrum skapar mervärde för den enskilde patienten och dess anhöriga. Dessutom genereras ett påtagligt värde för både läkemedels- och livsmedelsindustrin och därmed stärks Sveriges internationella konkurrenskraft inom området. Ett nationellt centrum för födoämnesöverkänslighet bör finansieras gemensamt av publika och privata medel. Vi anser att regeringen bör, i en departementsöverskridande satsning mellan utbildningsdepartementet, socialdepartementet och näringsdepartementet, ge stöd till dessa aktiviteter. Statligt stöd bör kompletteras med medel från läkemedels- och livsmedelsbranschen, som gynnas av resultaten i form av kommersialiserbara produkter och tjänster, samt förbättrade processer. Baserat på intervjuer med patienter och intressenter har vi kartlagt de samlade samhällsbehoven hos personer med födoämnesöverkänslighet. Utifrån dessa har vi identifierat tre nyckelområden, där vi ser att Sverige har goda förutsättningar för att göra genombrottsforskning och utveckla nya innovationer: Från molekyl till människa Förbättrade behandlingar, diagnostiska metoder och preventiva strategier I Sverige uppger 20 % av befolkningen att de är överkänsliga för något livsmedel, medan mindre än hälften har läkardiagnosticerad födoämnesallergi. Varför denna diskrepans? Dagens metoder för att mäta födoämnesallergi är begränsade till att mäta nivåer av IgE-antikroppar i blodet, men ger oftast inte information om personen kommer att få en klinisk reaktion på ett visst födoämne. Vi vet också att det finns en stor grupp personer som reagerar på mat utan att ha en allergi. Celiaki är ett exempel på en sådan sjukdom. Det är en autoimmun sjukdom som kan ge svåra besvär i mage-tarm, men även orsaka andra kroniska problem. Det finns en rad andra överkänslighetssjukdomar, där vi vet väldigt lite om varför personer reagerar och hur vi kan förhindra en reaktion. Det behövs mer grundforskning om de underliggande mekanismerna för födoämnesreaktioner och patientnära forskning, samt hur vi kan förbättra diagnos och behandling av födoämnesöverkänslighet. Från jord till bord God, näringsriktig och säker mat med avseende på allergi och överkänslighet. Den som fått en överkänslighetsdiagnos måste få tillgång till god, näringsriktig och säker mat. I dagligvaruhandeln kan det vara en utmaning att hitta något man tål, då märkningen ofta har stora brister. EU-lagstiftning kräver tydlig märkning av de 14 vanligaste allergenerna, men märkningen kan innehålla spår av används fortfarande flitigt och är helt oreglerad. Detta gör att personer med födoämnesöverkänslighet får ofta i onödan begränsa sig. Det behövs mer forskning på lägsta tolererade doser, för att kunna definiera gränsvärden som kan ersätta denna typ av märkning, samt flera produkter som är fria från specifika allergener. I hemmet kan man ha någorlunda kontroll över vad man äter, men hur hanteras födoämnesöverkänslighet utanför hemmet? I en skolklass på 30 elever har 2 stycken en födoämnesallergi och de flesta av dessa kommer få en reaktion någon gång i skolan eller i förskolan. Det här lägger ett stort ansvar på skolköket att tillhandahålla säker mat till alla elever. I en kommun visade det sig att 36 % av kökspersonalen inte hade fått någon utbildning om födoämnesöverkänslighet. En annan rapport visar att över 20 % av barn kommer att bli serverade fel mat, vilket kan vara livsfarligt, eller vara utan lämplig skolmat vissa dagar under skolåret! Det behövs bättre samordning mellan kommunerna för att implementera säkra rutiner för mathantering i skola och förskola, samt i restaurangkök. Grundkunskap inom området behövs också hos pedagogisk personal i förskola och skola då livsmedel även hanteras och serveras av dem. Från papper till praktik Förbättrad livskvalitet genom kunskapsspridning Fokusgruppsstudier med födoämnesöverkänsliga och föräldrar till barn med födoämnesöverkänslighet identifierade okunskap hos vänner och allmänheten som det största problemet i relation till sin sjukdom. De som är drabbade tas ofta inte på allvar och stämplas som svåra eller neurotiska. Även med de bästa intentionerna kan misstag ske, exempelvis att förväxla laktosintolerans med mjölkproteinallergi, vilket kan ha förödande konsekvenser. Nya mattrender, som förordar gluten- och mjölkfri kost, ökar i popularitet. Detta har lyckligtvis ökat utbudet av produkter för födoämnesöverkänsliga, men har också gjort det svårt att kommunicera att det är en allvarlig sjukdom man har, då särskilda matbehov uppfattas som livsstilsval. Det behövs en säker gemensam källa med validerad evidensbaserad information om födoämnesöverskänslighet som vänder sig till sjukvårdspersonal, patienter, livsmedelsbranschens företag, matvarubutiker, restauranger, förskolor och skolor. Det behövs även en riksomfattande folkhälsokampanj och samordning med media, för att öka kunskapen och medvetenheten kring födoämnesöverkänslighet hos allmänheten. Det är uppenbart att födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat är ett stort folkhälsoproblem som kommer att fortsätta öka om det inte görs en riktad insats snarast. Lyckligtvis har Sverige många styrkor inom medicin, livsmedel och kunskapsöverföring inom den offentliga, privata och universitetssektorn. Genom att sammanföra dessa kompetenser i ett nationellt centrum för födoämnesallergi och överkänslighet för mat, samt sätta behoven hos de som lider av dessa sjukdomar i fokus, kan vi utveckla lösningar på de problem som beskrivs här ovan. Tillsammans kan vi skapa en trygg miljö där de med födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat kan njuta av god, näringsriktig och säker mat tillsammans med resten av samhället. Tillsammans kan vi förbättra livskvaliteten för de som lider av födoämnesöverkänslighet. Tillsammans kan vi skapa. 4 5

4 Innehåll VISION 9 Vad är födoämnesöverkänslighet? 10 Födoämnesöverkänslighet, ett växande folkhälsoproblem 12 Behovet av en övergripande strategi 13 Var står vi idag? 16 Vision 18 Mål för STRATEGI 21 Från molekyl till människa medicinsk forskning och innovation 22 Prevention 22 Mål för prevention Diagnos och prognos 25 Diagnostiska och prognostiska metoder for IgE-medierad födoämnesallergi 25 Diagnos av icke-ige medierad födoämnesöverkänslighet och annan födoämnesintolerans 26 Register över födoämnesreaktioner 28 Mål för diagnos och prognos Behandling 31 Botande behandling 31 Sekundär prevention 31 Mål för behandling Från jord till bord god, näringsriktig och säker mat med avseende på allergier 34 Hemlagad mat 34 Livsmedelsmärkning 34 Fri från -produkter 35 Mål för hemlagad mat Serverad mat 38 Mat i skolor och förskolor 38 Restauranger och caféer 38 Mål fär serverad mat Från papper till praktik förbättrad livskvalitet genom kunskapsöverföring 40 Sjukvård 40 Mål för kunskapsöverföring i sjukvården Patienter och närstående 45 Mål för kunskapsöverföring för patienter och närstående Allmänheten 46 Mål för kunskapsöverföring till allmänheten Tack 50 Referenser 52 Bilaga - Värdekedjor

5 Vision 8

6 Vad är födoämnesöverkänslighet? Födoämnesöverkänslighet är en oönskad reaktion på ett födoämne eller en födoämneskomponent, som orsakar symptom i ett eller flera organ i kroppen. MAT SPELAR EN CENTRAL ROLL i våra liv. Den är nödvändig för att överleva, men också viktig ur ett socialt perspektiv. Individer eller familjer med födoämnesöverkänslighet lever med stor rädsla och ångest kring maten, vilket ofta leder till att man skapar säkra zoner som sträcker sig långt utöver vad som är nödvändigt, med social isolering som följd. Födoämnesöverkänslighet kan delas in i tre huvudkategorier, nämligen IgE-medierad födoämnesallergi, icke-ige-medierad födoämnesöverkänslighet och födoämnesintolerans (figur 1): IgE-medierad födoämnesallergi är allergi i klassisk bemärkelse, där kroppen producerar antikroppen immunoglobulin E (IgE) mot ett födoämne, vilket resulterar i en immunrespons. IgE-medierad födoämnesallergi kan påverka många organ i kroppen, vilket resulterar i ett brett spektrum av symptom. Vanliga symtom är akut nässelutslag eller eksem, ont i magen, kräkningar, ödem och astma. I värsta fall kan en anafylaktisk reaktion (allergisk chock) förekomma, vilket kan vara livshotande och bör behandlas med adrenalininjektion. Siffror från Storbritannien visar att sjukhusinläggningar på grund av anafylaxi har ökat mer än 6 gånger under en 20-årsperiod [1], det finns inga motsvarande siffror för Sverige. Icke-IgE-medierad födoämnesöverkänslighet påverkar vanligtvis mag-tarmkanalen, orsakar inflammation, och inkluderar celiaki. Reaktioner är ofta fördröjda och medan de kan orsaka mycket smärta och obehag, är de sällan livshotande. Celiaki har också förknippats med trötthet, depression och infertilitet [2]. 10 Födoämnesintolerans är en icke immunologisk reaktion på ett födoämne. Laktosintolerans är ett exempel på detta, där brist på laktasenzymet i tarmen resulterar i oförmågan att bryta ner laktos från mejeriprodukter, vilket genererar gaser, diarré och obehag. En annan typ av intoleransreaktion orsakas av intag av livsmedel som innehåller höga halter av histamin och andra biogena aminer. De bildas under särskilda förhållanden i vissa livsmedelsprodukter, såsom fisk, ost, salami och rödvin, och kan leda till allergiliknande symtom, såsom kräkningar, magkramper, hudutslag och huvudvärk [3]. I denna grupp förekommer det troligtvis många andra födoämnesrelaterade åkommor som vi vet väldigt lite om idag. Födoämnesöverkänslighet Immunologisk reaktion IgE-medierad födoämnesallergi Födoämnesintolerans Icke-IgE-medierad födoämnesöverkänslighet Figur 1. Födoämnesöverkänslighet kan klassificeras i tre huvudkategorier. 11

7 Födoämnesöverkänslighet, ett växande folkhälsoproblem I Sverige har 7 % en diagnosticerad födoämnesallergi medan självrapporterad födoämnesöverkänslighet är så mycket som 20 %. Incidensen ökar världen över. Behovet av en övergripande strategi För att kunna erbjuda en fungerande vardag för personer med födoämnesöverkänslighet krävs ett gemensamt ansvar och samarbete mellan flera av samhällets aktörer. PREVALENSEN AV SJÄLVRAPPORTERAD födoämnesöverkänslighet i Sverige uppgår till 20 % [4], medan läkardiagnosticerad födoämnesallergi uppgår till cirka 7 % [5]. Varför denna diskrepans? Nuvarande metoder för att mäta födoämnesallergi är begränsade till att mäta nivåer av IgE-antikroppar i blodet, vilket inte alltid ger information om huruvida personen kommer att få en klinisk reaktion. Dessutom säger IgE-mätningar inte något om icke-ige-medierade reaktioner eller icke-immunologiska intoleransreaktioner. Dubbelblind placebokontrollerad allergenprovokation är det enda definitiva objektivta testet, men det är en dyr metod och på grund av riskerna kan den endast utföras vid ett fåtal specialistmottagningar i landet. Celiaki är en inflammatorisk sjukdom orsakad av intag av gluten, som finns i vete, råg och korn. Förekomsten av celiaki är ca 1,5 % i Sverige [6] och man uppskattar att 1 % av EUs befolkning har odiagnostiserad celiaki [7]. Nuvarande diagnostik innebär i allmänhet en kombination av blodprov och tarmbiopsi, en obehaglig procedur. Den enda behandlingen för celiaki är att undvika gluten, vilket är lättare sagt än gjort, eftersom det kan förekomma i produkter som man inte förväntar sig, exempelvis i lakrits, havregryn och såser. Nya mattrender, såsom som GI och LCHF, förespråkar uteslutning av produkter som innehåller vete och gluten, med budskapet att gluten är ohälsosamt. Det finns få vetenskapliga bevis som tyder på att gluten har en negativ effekt på din hälsa så länge du inte har intolerans mot det. Dock, har det kommit en del studier som tyder på att glutenkänslighet kan förekomma utan att det är celiaki [8, 9]. Sjukdomen går under benämningen non-coeliac gluten sensitivity (NCGS) på engelska och för närvarande vet vi mycket lite om den. Colon irritabile, eller irritable bowel syndrome (IBS) är en annan sjukdom som har fått allt större uppmärksamhet och påverkar 12,5 % av den svenska befolkningen [10]. Diagnos är symptomatisk och majoriteten av IBS-patienter anser att deras symptom är relaterade till måltider [11]. De flesta av dessa sjukdomar har, fram till nyligen, kopplats till den västerländska livsstilen. Dock, har nya studier visat att födoämnesöverkänslighet ökar också i andra delar av världen, exempelvis i Asien och Afrika [12-14]. Det visar att födoämnesöverkänslighet är ett växande globalt folkhälsoproblem och om det inte hanteras på rätt sätt kommer det att fortsätta att orsaka mycket lidande och omfattande samhällskostnader. GENOM EN GEMENSAM STRATEGI, främjar vi utvecklingen av ny forskning och nya innovationer och stärker Sveriges konkurrenskraft inom livsmedelsindustrin och medicinska forskningen om födoämnesöverkänslighet. Antalet personer med födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat ökar [15] och är en viktig folkhälsofråga som påverkar barn, ungdomar och vuxna. Många av de med födoämnesöverkänslighet bär en stor rädsla för att oavsiktligt inta något de inte tål. Detta kan påverka vardagen avsevärt och blir en betydande men dold funktionsnedsättning. Det finns studier som visar att livskvaliteten för barn med födoämnesallergier är lägre än hos barn med diabetes (t ex [16]). Dagens strategi för att hantera födoämnesöverkänslighet är att undvika maten i fråga. Eftersom många i befolkningen tror sig lida av födoämnesöverkänslighet utan att ha en objektiv klinisk diagnos, är det troligtvis många som begränsar sitt liv i onödan. Det finns ett stort behov av att hitta enklare och tillförlitliga metoder för diagnos. För de med svåra födoämnesallergier ges adrenalinbehandling vid oavsiktligt intag av det orsakande födoämnet, för att undvika eller lindra anafylaxi. Förutom att undvika födoämnet i fråga finns det idag inga förebyggande strategier mot allergiska reaktioner samt få strategier för att begränsa icke-allergiska reaktioner. Även om vi har en god förståelse för hur en IgE-medierad reaktion inträffar, kan vi inte förutse omfattningen av en reaktion eller hur sjukdomen kommer att utvecklas över tid. Vi vet dessutom mycket lite om icke-allergisk överkänslighet för mat. Det finns således ett behov av mer grundforskning om de underliggande mekanismerna för födoämnesreaktioner samt mer patientnära forskning om födoämnesallergier och annan överkänslighet för mat, i syfte att identifiera nya biomarkörer för diagnos och behandling. Dessutom utgör dessa sjukdomar en stor kostnad för samhället, med många besök på akutmottagningen och många missade skol- och arbetsdagar. De årliga totala kostnaderna (direkta och indirekta) för ett hushåll med en vuxen med relativt mild födoämnesallergi har beräknats till över kronor högre per år än hushåll utan en födoämnesallergiker [17]. Framför allt spenderas mer tid för att utföra hushållssysslor på grund av familjemedlemmens sjukdom, för inköp av livsmedel och matlagning, samt för att söka efter födoämnesallergirelaterad information. Kostnader för sjukvård och läkemedel var också högre i hushåll med en vuxen med födoämnesallergi. Förutom hushållskostnader, tillkommer andra samhällskostnader, såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg, försäkringskassan samt, inom livsmedelsbranschen, kostnader för säker livsmedelsproduktion och matlagning/-servering. Idag finns inga pålitliga siffror på den totala samhällskostnaden för födoämnesöverkänslighet, alltså finns det även behov av fler hälsoekonomiska studier för att kvantifiera detta. Förutom förbättrade behandlingar och diagnostiska metoder, behöver de med födoämnesöverkänslighet också bättre stöd och utbildning om hur de ska hantera sin sjukdom, för att leva ett normalt liv (figur 2). Tydligare riktlinjer för restaurangbranschen 12 13

8 SKOLAN Säker mat Säker miljö Säkra rutiner vid födoämnesreaktioner RESTAURANGEN Säker mat Fullständig information om innehåll Stort utbud Snabbmatsalternativ BUTIKEN Fri från produkter Tydlig märkning Lätt att hitta produkter Stort utbud Aktuell information om innehåll och återkallade varor etc. ARBETET Säker mat Säker miljö Säkra rutiner vid födoämnesreaktioner ANDRA MILJÖER Säker mat Säker miljö Säkra rutiner vid födoämnesreaktioner HEMMET Säker mat Lättlagad mat Enkla rutiner för att hålla sjukdom under kontroll Säkra rutiner vid födoämnesreaktioner SJUKVÅRDEN Säker diagnos Effektiv behandling Säker och aktuell information Figur 2. Födoämnesöverkänsligas samlade samhällsbehov för att leva ett normalt liv. Behoven hos de med födoämnesöverkänslighet och deras anhöriga skapar förutsättningar för nya forsknings-, innovations- och kunskapsöverföringsprojekt som kan förbättra livskvaliteten för dessa patienter/konsumenter. För att sammanfatta, behövs det mer forskning för att: 1. Karakterisera de grundläggande mekanismerna för födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat samt finna nya biomarkörer för att utveckla diagnostiska och prognostiska metoder, förebyggande åtgärder samt nya behandlingar för dessa sjukdomar. 2. Utvidga utbudet av god, näringsriktig och säker mat. Detta innefattar bättre märkning och definition av allergentröskelnivåer, samt utveckling av alternativa livsmedel såsom fri från produkter. 3. Sprida aktuell, validerad kunskap till allmänheten för att öka förståelsen för hur allvarlig situationen är för många av de drabbade och för att skapa en attityd i samhället som fungerar för både födoämnesöverkänsliga och icke-överkänsliga. skulle hjälpa skolor och restauranger att anpassa sig till behoven hos personer med särskilda matbehov. Enligt Socialstyrelsens rapport om allergi i skolor och förskolor, kommer två elever i en skolklass på 30 ha födoämnesallergi [18]. Under Barnens Allergiår 2014 marknadsförde Livsmedelsverket Astma- och Allergiförbundets material Säker mat i förskola och skola vid utbildningar om matsäkerhet på skolorna, vilka riktades till kommunerna [19]. Enligt Livsmedelsföretagen (Li) undviker 25 % av den svenska befolkningen vissa födoämnen på grund av känd eller upplevd överkänslighet. Sålunda finns det en stor marknad för allergivänliga och bättre märkta livsmedel som håller god kvalitet och ett högt näringsvärde. Vetenskaplig kunskap om maximalt tolererbara doser av allergener är begränsad. Detta eftersom toleransen kan skilja sig från person till person, påverkas av korsreaktioner med andra ämnen och dessutom kan variera med fysiskt tillstånd vid tiden för exponering (t.ex. högre känslighet efter hård fysisk träning). Detta gör det svårt, om inte omöjligt, att fastställa säkra gränser för tillåtna nivåer av allergener i livsmedel. Organisationen International Life Science Institutes (ILSIs) Food Allergy Task Force har arbetat med att ta fram riktlinjer för detta och arbete pågår även på EU-nivå. I Sverige har vi en lång historia och goda kunskaper om register, vilket är en bra grund för utveckling av ett nationellt register för reaktioner på födoämnen. Ett register skulle kunna bidra till att uppskatta prevalensen av födoämnesöverkänslighet och samla kunskap för evidensbaserade interventioner. Idag registreras anafylaxi vid akut sjukhusinläggning, men majoriteten av reaktioner på mat är mindre allvarliga och behandlas i primärvården eller av patienterna själva. Därför behöver rapportering också göras via patienters egenrapportering samt från skolor, restauranger och vårdcentraler. Eftersom maten spelar en central roll i vår vardag och alltid finns omkring oss, behöver vi en samlad strategi på flera fronter för att de med födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat ska kunna leva normala och symptomfria liv, utan rädsla för livshotande reaktioner. Genom att koppla ihop hela denna process, främjar vi utvecklingen av ny forskning och nya innovationer för att skapa mervärde för den enskilde patienten och dess anhöriga. Dessutom stärker vi Sveriges konkurrenskraft inom livsmedelsindustrin och den medicinska forskningen vad gäller födoämnesöverkänslighet

9 Var står vi idag? Vi har identifierat nyckelområden inom området födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat, där vi ser ett stort behov och där Sverige har stor potential att bli världsledande. FÖDOÄMNESÖVERKÄNSLIGHET ökar [20], vilket skapar ett stort behov för vårt samhälle att hitta nya sätt att hantera dessa sjukdomar. Sverige har historiskt sett legat i spetsen för forskning och sjukvård för personer med födoämnesöverkänslighet. Det stora genombrottet var upptäckten av IgE-antikroppen och dess koppling till allergi, av svenska forskare 1967 [21, 22]. Detta har lett till ett stort antal innovationer och sedan den första upptäckten av IgE har Sverige lett fältet inom allergidiagnostik. Detta har bidragit till bättre sjukdomskontroll och färre dödsfall, men livskvaliteten är fortfarande mycket dålig och samhällskostnaderna stora. Det finns, med andra ord, stor potential för förbättringar och för att Sverige ska stärka sin position som världsledande inom området. Livsmedelsindustrin är den fjärde största industrin i Sverige [23] och många företag har sina egna FoU-avdelningar. Regeringen har också uppmärksammat detta område och har under våren 2015 startat ett arbete med att ta fram en livsmedelsstrategi för att främja den svenska livsmedelsindustrin. Med en snabbt växande global efterfrågan från konsumenterna på fri från produkter, är detta en enorm tillväxtmarknad med stor potential. Trots omfattningen av problemet och de möjligheter som finns för förbättring, är allergi i allmänhet ett gravt underfinansierat forsknings- och innovationsområde. Detta har med stor sannolikhet försämrats sedan nedläggningen av Vårdalstiftelsen. Med tanke på det stora antalet personer som lider av födoämnesöverkänslighet, det livslånga lidandet det kan orsaka samt de stora kostnaderna för samhället, bör detta forsknings- och innovationsområde prioriteras högt. Vårt grannland Finland införde en nationell strategi för allergi under 2008, efter den framgångsrika astmakampanjen som förbättrade vården och minskade kostnaderna [24]. Strategin är planerad att pågå under 10 år i första hand, vilket visar på behovet av en långsiktig satsning på detta område för att uppnå några betydande resultat [25]. Här presenterar vi vårt förslag om hur dessa otillfredsställda behov kan hanteras i en sektorsöverskridande kollaborativ strategi. Baserat på intervjuer med patienter och intressenter har vi identifierat tre nyckelområden inom området födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat, där vi ser ett stort behov och där Sverige har stor potential och utvecklingsmöjligheter (figur 3): Från molekyl till människa - Förbättrade behandlingar, diagnostiska metoder och förebyggande strategier Från jord till bord - God, näringsriktig och säker mat med avseende på födoämnesöverkänslighet Från papper till praktik - Förbättrad livskvalitet genom kunskapsöverföring Molekyl till människa Papper till praktik Jord till bord Figur 3. Tre nyckelområden för en forskningsoch innovationsstrategi för födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat. Vi har analyserat värdekedjor i vart och ett av dessa områden (se bilaga) och identifierat nyckelintressenter. Vi har utfört ett antal intervjuer med dessa intressenter (se sid 50 för hela listan) för att samla en översikt över de behov, styrkor, utmaningar och möjligheter inom dessa kedjor. Syftet var även att identifiera möjligheter till korssamverkan mellan sektorer som traditionellt inte arbetat ihop. Tillsammans har vi bildat en vision och en strategi för att möta behoven hos de med födoämnesöverkänslighet (figur 3)

10 Vision Mål för 2025 Sverige har globalt ledarskap i att ge jämlik sjukvård, säker mat och evidensbaserad kunskap för personer med födoämnesallergi eller annan överkänslighet för mat. Sverige erbjuder en livskvalitet för födoämnesöverkänsliga likvärdig med den som erbjuds människor utan födoämnesöverkänslighet För att uppfylla vår vision, föreslår vi att skapa ett nationellt centrum för födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat. Centrumet ska initiera och samordna forskning, innovation och andra projekt inom de tre områdena Från molekyl till människa, Från jord till bord och Från papper till praktik. Verksamheten utgår från ett nav, som är kontaktpunkt för aktörer som söker samarbete, information eller råd kring födoämnesöverkänslighet. Aktiviteter sprids ut till ett antal kompetenscentra i hela landet som specialiserar sig inom särskilda områden, exempelvis klinisk forskning, livsmedelsproduktion, riskanalys och kunskapsstöd (se figur 4). Centrumet ger förutsättningar för pågående initiativ, såsom Centrum för Allergiforskning vid Karolinska Institutet i Stockholm, Food Science Sweden i Göteborg samt andra nationella och regionala projekt, att samverka och ytterligare bredda sig samt generera mervärde. De tvärvetenskapliga aktiviteterna vid detta centrum kommer att skapa mervärde för både läkemedels- och livsmedelsindustrin och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft inom området. Ett nationellt centrum för födoämnesöverkänslighet bör finansieras gemensamt av publika och privata medel. Vi anser att regeringen bör, i en departementsöverskidande satsning mellan utbildningsdepartementet, socialdepartementet och näringsdepartementet, ge stöd till dessa aktiviteter. Statligt stöd bör kompletteras med medel från läkemedels- och livsmedelsbranschen, som gynnas av resultaten i form av kommersialiserbara produkter och förbättrade processer. Bättre förståelse finns för mekanismerna för utveckling av födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat. Ny kunskap om de grundläggande mekanismerna för födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat är tillgänglig och kan användas för att förbättra diagnos och behandling av födoämnesöverkänslighet, samt införa förebyggande åtgärder. De med födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat kan få en tillförlitlig diagnos och jämlik behandling i hela landet. De med födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat kan känna sig trygga och njuta av måltider, då det finns ett bra urval av goda, näringsriktiga och säkra livsmedel lätt tillgängliga för matlagning hemma, på caféer och restauranger, samt i skolmatsalar och förskolor. Allmän medvetenhet om födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat har ökat, vilket ger en säkrare och mer förstående miljö för de som lider av dessa sjukdomar. Bra kunskap för alla Centrum för födoämnesöverkänslighet Bra mat för alla Bra sjukvård för alla Figur 4. Ett nationellt centrum för födoämnesöverkänslighet har ett nav, med aktiviteter spridda över flera noder med expertkunskap inom specifika intresseområden. Centrumet ska engagera aktörer från alla samhällsektorer. Det har tagit 5 år för väninnan att våga baka en kaka till Åsa ÅSA PERSSON ÄR BIODLARE och bor på Gotland. Hon har sedan tonåren varit allergisk mot björkpollen, nötter och stenfrukter, men det var först vid 35-års ålder som hon fick diagnosen mjölkproteinallergi och laktosintolerans. Åsa har haft magbesvär hela livet, men för 6 år sedan trappades symptomen upp och hon sökte sig till sin vårdcentral med magbesvär och periodvis blodiga diarréer Jag kunde inte behålla någon mat och var ständigt hungrig. Vårdcentralen skickade hem henne med diagnosen hemorrojder. Efter många läkarbesök fick hon till sist en tid på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, utanför Stockholm, och fick göra flera undersökningar av tarm och mage. Till sist uppmärksammade man att hennes symtom liknade de som barn kunde få vid mjölkproteinallergi. Hon slutade omedelbart med mjölkprodukter och blev bra i magen och på köpet blev hon av med sina eksem och den ständigt återkommande riniten hon också hade lidit av sedan barndomen. Dessutom gick hon ner 10 kg första halvåret när kroppen äntligen kunde lita på att få i sig mat och näring och behålla den. Idag är Åsa fullt frisk tack vare sin behandling, som är maten. Hon är oerhört lycklig för det, men det är inte problemfritt, då hon hela tiden måste tänka på vad hon äter, läsa innehållsförteckningar och fråga restaurangpersonal om det finns något hon kan äta. Åsa önskar att det fanns bättre kunskap hos restaurangpersonal och att man kunde märka maten bättre. Det är svårt att vara spontan och Åsa har alltid en banan eller annat tilltugg i väskan ifall hon skulle vara iväg längre än planerat eller bli hungrig när hon är hemifrån. I butiken handlar hon ofta samma produkter, som hon vet funkar: När jag började läsa innehållsförteckningar upptäckte jag hur många produkter som innehåller mjölkprotein! Att besöka vänner kan också vara ett problem, då de inte alltid vet hur de ska hantera allergin. För Åsas väninna tog det 5 år innan hon vågade baka en kaka till henne, då hon var rädd att göra Åsa sjuk. Åsa kan vara trygg i att hon inte riskerar att få en livshotande reaktion, däremot kan hon bli väldigt sjuk om hon får i sig mjölk och måste hela tiden tänka på vad hon äter. Hon håller sig frisk genom att undvika mjölkprodukter, men det begränsar livet för henne och hennes familj

11 Strategi 20

12 Från molekyl till människa medicinsk forskning och innovation Ny forskning och innovation behövs för att förbättra prevention, diagnos och behandling av födoämnesöverkänslighet. Prevention BEHOV Riktlinjer för vad ammande mödrar bör äta och vid vilken tidpunkt man ska införa vissa födoämnen i ett spädbarns kost har förändrats betydligt under åren och vi har fortfarande ingen tydlig evidens på vad som är bästa praxis i syfte att minska risken att utveckla födoämnesöverkänslighet. Samtidigt efterfrågar de flesta nyblivna föräldrar råd och riktlinjer för hur de ska agera för att deras barn inte ska utveckla allergisjukdom. Vi behöver en större förståelse för de underliggande mekanismerna om hur sjukdomarna utvecklas. Varför utvecklar vissa överkänsligheter och andra inte? Varför går vissa vidare och utvecklar tolerans, medan andra blir sämre? Dessutom behövs fler studier för att identifiera och utvärdera både primära och sekundära preventiva åtgärder. STYRKOR Epidemiologisk forskning vid Centrum för allergiforskning (CfA) vid Karolinska Institutet och andra svenska universitet ligger i världsklass. Ett antal stora, väl karakteriserade kohorter finns över hela landet, inklusive: BAMSE-kohorten där barn har följts från födseln upp till 16 års ålder; ALADDIN-kohorten, där prenatala prover och data finns; samt Västra Götalandsregionens barnkohort, som har följt 4000 barn födda Dessutom har ETICS-studien, ledd av forskare vid Umeå universitet, följt 8000 barn i hela landet i syfte att fastställa förekomsten av och förebyggande faktorer för celiaki. Science for Life Laboratory ger tillgång till unik högteknologisk utrustning för storskalig analys av biomarkörer med ett antal världsledande omics tekniker. Denna infrastruktur, i kombination med världsledande kompetens inom området, utlovar goda möjligheter att identifiera riskfaktorer för allergi och annan överkänslighet. Det finns en hel del evidens som tyder på att primär sensibilisering mot födoämnen sker genom huden [26], vilket understödjer hypotesen att skydd av barnets hudbarriär skulle kunna hindra utvecklingen av födoämnesallergi. PreventADALL-studien, som inletts nyligen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i samarbete med Oslo Universitetssjukhusets barnklinik, kommer att rekrytera 3000 gravida kvinnor för att studera detta. Dessutom kommer man att studera införande av mat vid olika åldrar och hur detta påverkar utvecklingen av överkänslighet och/eller tolerans. Forskare vid Stockholms universitet studerar immunologiska mekanismer i tarmen och hur bakteriefloran i tarmen påverkar sjukdomen. Intensiv forskning pågår också vid Karolinska Institutet för att förstå mastcellbiologi, då mastceller är viktiga aktörer i den allergiska reaktionen. Båda dessa grupper har ett nära samarbete med kliniken för att erhålla patientprover av god kvalitet. Sammantaget bör denna forskning ge oss en förståelse för de grundläggande mekanismerna för födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat. Dessutom studerar forskare vid Göteborgs universitet tarmens mikrobiom, 22 23

13 för att identifiera faktorer som kan bidra till eller skydda mot utveckling av allergier. Kliniska prövningar pågår för att testa deras superantigen, som potentiellt kan användas som allergivaccin. UTMANINGAR Det finns många teorier om varför överkänslighet utvecklas och internet och media är fulla av råd för gravida och nyblivna mödrar på vad man ska äta under graviditeten, om man ska amma eller inte och när man ska införa vissa födoämnen i barnets kost. Dock har studier inom detta område ofta varit ofullständiga eller motsägelsefulla och vi har begränsat med evidens för hur överkänslighet kan förebyggas i ett tidigt skede i livet. Således utsätts föräldrar ofta för stor press för att agera rätt och följa de råd som finns, vilka ofta är helt ogrundade. Vi vet att det finns många faktorer, genetiska och miljömässiga, som påverkar huruvida vi utvecklar sjukdom eller inte. Detta skapar ett komplext pussel av många småbitar som måste läggas ihop för att förstå hela bilden. Därför behövs mer forskning på grundläggande, translationell och klinisk nivå. MÖJLIGHETER En studie som nyligen publicerades i New England Journal of Medicine visade att intag av jordnötter från en tidig ålder skyddade barn i riskzonen mot utveckling av jordnötsallergi [27]. Dessutom har genetiska riskfaktorer också identifierats för jordnötsallergi [28]. PreventADALL-studien har potential att, på ett liknande sätt, identifiera nya förebyggande strategier som kan implementeras i vårdens riktlinjer. Epidemiologisk forskning på nuvarande och prospektiva patientkohorter i kombination med genetiska och epigenetiska analyser ger oss möjlighet att studera potentiella livsstils- och genetiska markörer. Dessa kan bidra till att identifiera patienter som löper risk att utveckla sjukdom och utgör målgruppen för förebyggande behandlingar. Grundforskning om mekanismerna för födoämnesöverkänslighet och tarmens mikrobiom kommer att ge oss en förståelse för hur överkänslighet utvecklas och ledtrådar om hur vi kan rikta in oss på dessa för att förebygga sjukdom. Alla dessa potentiella studier kommer att ge olika pusselbitar och bidra till den framträdande helhetsbilden. Ett centrum för födoämnesöverkänslighet kommer också att ha möjlighet att samarbeta med strategiska innovationsprogrammet för folksjukdomar, SWElife, vars mål är att påskynda innovation och samarbetsprocesser inom life science från idé till samhällsnytta. Det finns ett gemensamt fokus på livsmedel som kan förebygga sjukdom, men också göra livet lättare för människor som lider av sjukdomar där valet av livsmedel är av betydelse, såsom vid allergi, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Mål för prevention 2025 Bättre förståelse finns för mekanismerna för utveckling av födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat. Bättre prediktiva biomarkörer är framtagna för att identifiera grupper som riskerar att utveckla födoämnesöverkänslighet. Riktlinjer är etablerade för preventiva strategier för födoämnesallergi och annan överskänslighet för mat. Diagnos och prognos Diagnostiska och prognostiska metoder for IgE-medierad födoämnesallergi BEHOV Det finns ett behov av bättre diagnostik för att kunna förutsäga vilka patienter som löper risk att få livshotande reaktioner och vilka som inte behöver oroa sig för detta. Dessutom behövs kunskap om vilka som kommer att utveckla allergi och vilka som kommer att utveckla tolerans. För detta krävs forskning på patientdata för att hitta biomarkörer som kan avgöra risk, och för att karakterisera mekanismerna för allergiutveckling. Det finns också ett behov av mer kunskap om allergirisker, till exempel hur många som reagerar på en given dos. Med en femtedel av befolkningen som påstår sig lida av födoämnesöverkänslighet måste diagnostiska tester göras billiga, enkla, tillförlitliga och lättillgängliga. STYRKOR Sedan upptäckten av IgE-antikroppen och dess koppling till allergi [22, 29], har Sverige varit världsledande inom området allergidiagnostik. Den senaste utvecklingen av komponentanalys har förbättrat in vitro-diagnos av allergier och tillåter specifik testning av individuella allergener, istället för hela extrakt, som kan ge falska positiva resultat beroende på korsreaktioner. Företag som Thermo Fisher Scientific har redan ett nära samarbete med akademi och klinik för att utveckla dessa tekniker. Sverige har utmärkt kompetens inom barnallergologi, med världsledande kliniska forskare, i synnerhet i Stockholm/Uppsala-, Västra Götalands, Linköpingsoch Umeå regionerna. Vi har tillgång till en guldgruva av patientdata och patientmaterial genom flera kohorter (se stycke om prevention). Dessa kan användas för både epidemiologiska studier och biomarkörstudier, som kan utvecklas till nya diagnostiska och prognostiska metoder. Dessutom har ett projekt nyligen inletts för att samla in provokationsdata från flera sjukhus i Stockholm. UTMANINGAR De ideala biomarkörerna är billiga, tillförlitliga och snabba att mäta och patientprover tas icke-invasivt. Dagens diagnostiska metoder kräver att blodprover tas, där saliv eller urin skulle vara att föredra. Vidare finns det många faktorer som kan påverka hur en person reagerar på ett födoämne, exempelvis är det känt att stress, exponering för andra allergener, exempelvis pollen, eller graden av fysisk aktivitet vid exponering kan förvärra reaktioner. Alla dessa saker måste beaktas vid utveckling av kliniska verktyg och protokoll. Komponentanalys kräver specialistkompetens för att tolka resultaten, vilket begränsar dess användning till ett litet antal expertkliniker och gör metoden svårtillgänglig för primärvården, där många av dessa patienter behandlas. Det finns ett antal självtester tillgängliga från apotek och även i dagligvaruhandeln. Men med tanke på de utmaningar som resultattolkning för med sig, kan dessa hittills anses vara av tveksamt värde. Dessutom bygger en diagnos inte bara på ett biomarkörtest, utan kräver analys av symtom och den totala kliniska bilden av ett medicinskt team. MÖJLIGHETER CfA driver flera translationella biomarkörprojekt, bland annat ett projekt som undersöker möjligheten att använda biomarkörer för att förutsäga risken och svårighetsgraden av anafylaxi. Denna information kan användas för att skräddarsy behandling och kan avsevärt påverka livskvaliteten för personer med födoämnesallergi. Komponentanalys är för närvarande tillgänglig för några av våra vanligaste allergener, men allt eftersom flera allergener karakteriseras kan detta diagnosverktyg utökas. Verktyg för att tolka resultaten från komponentdiagnostik, såsom programvara eller en vetenskaplig expertpanel, skulle också göra dessa tekniker tillgängliga för fler kliniker. En stor samling provokationsdata och kliniska prover kan bidra till information om allergirisker och skulle kunna, tillsammans med ökad kunskap inom molekylär allergologi, användas för att definiera godkända tröskelnivåer på födoämnesallergener för livsmedels

14 industrin (se nedan). Med över 300 provokationer per år, endast vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, har Sverige en unik position för att samla in relevanta prover och data. Det finns redan intresse från utlandet för att hjälpa till att sätta upp ett register för datainsamling på födoämnesreaktioner för forskning. Det finns en tydlig marknad för självtestning och ett centrum skulle kunna utgöra ett kunskaps- och stödsystem för att vetenskapligt kvalitetssäkra utveckling av tillförlitliga strategier för självtestning. Diagnos av icke-ige medierad födoämnesöverkänslighet och annan födoämnesintolerans BEHOV Diagnos av celiaki görs idag oftast med blodprov och tarmbiopsi. Det är ett relativt stort ingrepp, som kräver remiss till specialist, vilket innebär att många drar sig för att söka hjälp. Det finns både en stor grupp med odiagnosticerad celiaki, samt en stor grupp människor som diagnosticerat sig själva trots att de inte är sjuka. Det finns, alltså, behov av enklare, icke-invasiva diagnosmetoder för celiaki. En stor grupp människor rapporterar livsmedelsrelaterade mag-tarmproblem med varierande symtom, av vilka många samlas under diagnosen colon irritabile (IBS). Men väldigt få får en tillförlitlig diagnos och många rekommenderas onödiga eliminationsdieter som inkräktar på deras liv, orsakar extra kostnader och även kan orsaka undernäring. Metoder för dubbelblinda provokationsstudier behöver utvecklas, liksom standardiserade rutiner för klassificering av dessa patienter. Dessutom vet vi lite om de långsiktiga effekterna av obehandlad födoämnesöverkänslighet, ifall det exempelvis kan orsaka kronisk inflammation i magens och tarmens slemhinna. Således är diagnos och biomarkörer för icke-ige-medierad födoämnesallergiöverkänslighet och annan födoämnesintolerans ett stort otillfredsställt behov. STYRKOR Icke-IgE-medierad födoämnesöverkänslighet och annan födoämnesintolerans hos vuxna har varit ett område av intresse för forskare, särskilt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Men fenomenet har nyligen vunnit ett bredare intresse och förståelse. Göteborg har etablerad kompetens inom både vuxenallergologi och gastroenterologi och har ett antal välutvecklade provokationsmetoder för att diagnostisera födoämnesöverkänslighet. Forskare i Umeå och Lund har fokuserat på barnceliaki i ETICS-studien (se stycke om prevention). Nya upptäckter har funnit att mätning av transglutaminasantikroppsnivåer i blodprov hos barn, kan ersätta behovet av tarmbiopsier och The European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition har inkluderat detta i sina riktlinjer för diagnos av celiaki. Dessutom kommer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att genomföra behandlingsrekommendationer för celiaki i primärvården år UTMANINGAR Vid IgE-medierad födoämnesallergi uppträder symtom relativt snabbt, medan icke-ige-medierad överkänslighet och annan födoämnesintolerans ger en fördröjd reaktion, vilket gör det svårare att identifiera det orsakande födoämnet. Livsmedelsprocessningsmetoder kan också ändra egenskaperna hos ett särskilt allergen, vilket gör det mer eller mindre reaktivt. Exempelvis i en provokationsstudie, fick en person ingen reaktion på bröd bakat med vanligt mjöl, men reagerade på bröd bakat med värmebehandlat mjöl [30]. Naturligtvis skapar detta ett mycket komplicerat landskap som det måste grävas djupare i. MÖJLIGHETER Ökat samarbete mellan gastroenterologer och allergologer skulle skapa möjligheter för spetsforskning inom området icke-ige-medierad födoämnesöverkänslighet och intolerans. Lämpliga behandlingar finns redan i form av kostmodifieringar eller medicinering. Med tillförlitlig diagnostik, kan dessa behandlingar genomföras korrekt och avsevärt förbättra livskvaliteten för patienterna. En dag i Agnes liv, en 5-åring med mycket svåra födoämnesallergier AGNES ÄR 5 ÅR GAMMAL och har flera födoämnesallergier och relaterade sjukdomar såsom astma, eksem och eosinofil esofagit. Varje morgon vaknar Agnes före sina föräldrar och väntar på sin frukost. Till frukost får hon en flaska specialvälling med alla de näringsämnen som hon behöver för dagen. Hon tar också sina D-vitamindroppar, eftersom hon inte kan få dessa från naturliga källor, såsom mjölk. Detta följs av hennes sagogryn, det vill säga hennes dagliga dos av Singulair, för hennes astma. Agnes blir påklädd, borstar tänderna och tar en puff Pulmicort (inhalationssteroid). Mamma tar henne till förskolan och om det är en av de dagar då hon är förkyld, tar hon ytterligare två puffar Pulmicort. Om hennes andning är särskilt dålig får hon också ta en puff Airomir (salbutamol, luftvägsutvidgande). Vid lunchen, har Agnes sin egen kock, som lagar en särskild måltid. Kocken sitter med Agnes medan hon äter sin lunch, för att se till att hon inte äter fel mat av misstag eller att en av hennes generösa vänner vill mata henne från sin egen tallrik. Att äta fel mat kan orsaka en livshotande reaktion. Personalen på skolan vet om att de inte ska ringa till mamma under lunchtid, om det inte uppstår en verklig nödsituation, eftersom detta kommer skapa stor oro. Vid slutet av dagen, hämtar pappa Agnes från förskolan och de åker hem. Om hon vill leka med sina vänner efter skolan, måste de göra det hemma hos Agnes, eftersom det är för farligt för henne att gå hem till sina kompisar om hon inte hålls under ständig övervakning. Nu är det middag och lyckligtvis är pappa kreativ i köket och har lyckats anpassa sina recept för att tillgodose Agnes allergier. Men inköp och matlagning tar lite längre tid än det brukade innan Agnes fanns! Efter middagen, tar Agnes ett bad med kortisonsalva, som är klibbig och obehaglig, men håller hennes eksem under hyfsad kontroll. Innan läggdags, får hon sin specialvälling igen innan hon borstar tänderna och somnar. Detta är en bra dag för Agnes, då hon inte haft några allvarliga reaktioner och hennes sjukdom verkar vara under kontroll. På en dålig dag, kan hon behöva ta många fler mediciner och i värsta fall åka till akuten

15 Register över födoämnesreaktioner BEHOV Det finns en tydlig brist på uppgifter om födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat, vilket gör det svårt att uppskatta dess inverkan på folkhälsan. Dessutom finns det få uppgifter om minimala tolererade doser av olika allergiframkallande livsmedel. Det finns ett behov av registerstudier för att producera mer kunskap om födoämnesreaktioner och för att underlätta framtida bedömningar. STYRKOR Resten av världen ser avundsjukt på Sverige vars långa historia av registerföring, underlättad av våra personnummer, har gjort oss världsledande inom området. Livsmedelsverket har ett register över rapporterade fall av födoämnesreaktioner, där de har analyserat halterna av allergener i det orsakande livsmedlet. Vidare har Astma- och Allergiförbundet, tillsammans med Linnéuniversitetet i Växjö, genomfört en förstudie för att undersöka möjligheterna att utveckla ett svenskt register över födoämnesreaktioner. CfA har, dessutom, ett starkt partnerskap med AllerGen-nätverket i Kanada, som har startat ett kanadensiskt register för födoämnesreaktioner och de är angelägna om att hjälpa Sverige att utveckla ett liknande. Det Vinnovafinansierade projektet, IntegrIT ( har som mål att skapa tjänster för att tillgängliggöra patientdata från register, patientjournaler, patienters egenrapportering och andra källor. Konsolidering av patientdata på ett sådant sätt skapar en guldgruva för forskning och erbjuder en plattform för nya produkter och tjänster. UTMANINGAR Det är viktigt att registerdata håller god kvalitet. Om den grupp som vi inte vet något om är stor, det vill säga de som inte har registrerats, är registret värdelöst. Födoämnesreaktioner kan skilja sig mycket i svårighetsgrad, varför de som drabbas kan välja att hantera sin sjukdom på olika sätt och inte alla kommer att besöka sjukvården efter en reaktion. Således kommer det att vara en utmaning att hålla registret representativt. De uppgifter som erbjuds i Livsmedelsverkets register är av stort intresse och skulle kunna användas för forskning om huruvida det är möjligt att fastställa tröskeldoser, men för närvarande utnyttjas inte registrets potential. Professionen har, tyvärr, dålig kännedom om registret och reaktioner registreras oftast inte. MÖJLIGHETER Ett register över födoämnesreaktioner ger populationsbaserade data som kan användas för tillförlitliga uppskattningar av prevalens och incidens av födoämnesöverkänslighet, hälsoekonomiska kostnader och inverkan på folkhälsan. Sådana siffror kan användas som underlag för politiker och folkhälsomyndigheter vid beslut om utbildning och sjukvård gällande födoämnesöverkänslighet. Register kan också ge information om tröskelnivåer som kan användas för lagstiftning, för livsmedelsindustrin och förhoppningsvis leda till bättre analys och märkning av allergener (se stycket om hemlagad mat). Dessutom skulle ett register över födoämnesreaktioner kunna upptäcka nya överkänslighetsframkallande livsmedel på uppgång och underlätta övervakning av nya livsmedel, ingredienser och teknik samt utvärdering av nya insatser. Mål för diagnos och prognos 2025 Prognostiska markörer finns tillgängliga, som kan förutsäga hur en individs födoämnesallergi kommer att utvecklas. Beslutsstöd finns tillgängligt för tolkning av komponentdiagnostik för IgE-medierad födoämnesallergi, som kan användas både inom primär- och specialistvården. Standardiserade protokoll för provokationsoch eliminationsstudier av icke-ige-medierad födoämnesöverkänslighet och annan födoämnesintolerans är utvecklade och implementerade. Metoder för klassificering av olika typer av födoämnesöverkänslighet är etablerade och kan användas för att ta fram individualiserade behandlingsplaner. Ett register för födoämnesreaktioner är etablerat

Procordia Foods satsning på SärNär

Procordia Foods satsning på SärNär Procordia Foods satsning på SärNär Sex nya färsrätter under varumärket Liva Liva är ett nytt varumärke, där goda lösningar för speciella kostbehov samlas. Procordia Food har tagit fram sex färsrätter till

Läs mer

Gunilla Hedlin Astrid Lindgrens barnsjukhus Centrum för Allergiforskning

Gunilla Hedlin Astrid Lindgrens barnsjukhus Centrum för Allergiforskning Gunilla Hedlin Astrid Lindgrens barnsjukhus Centrum för Allergiforskning Vad är födoämnesöverkänslighet? Klassificering av matöverkänslighet Ref.Carrard A. m.fl. Update on food allergy, Allergy 2015 Matöverkänslighet

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund

Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Ella Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom: Diagnos: Diagnos: Diagnos:

Ella Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom:  Diagnos: Diagnos: Diagnos: Ella, förstaklassist Symptom: trötthet anemi Diagnos: celiaki Juha, försäljningschef Symptom: förstoppning ledsymtom Diagnos: celiaki Marja, pensionär Symptom: viktnedgång diarré Diagnos: celiaki Känner

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Bild: www.colourbox.com januari 2015

Bild: www.colourbox.com januari 2015 Bild: www.colourbox.com januari 2015 Rapport om kontroll av specialkosthantering på skolor och förskolor i Malmö 2014 1 2 I Malmös förskolor och skolor finns en del barn med födoämnesallergi. Dessa barn

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012

Minnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012 Minnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012 Deltagande på allergironden var 9 läkare och 2 sjuksköterskor Tack Rågsveds vårdcentral för att vi kunde vara

Läs mer

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0 Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Skäliga anspråk eller orimliga önskemål?

Skäliga anspråk eller orimliga önskemål? Skäliga anspråk eller orimliga önskemål? Koster i skolan Kristina Georgiev Skolöverläkare Kristianstads kommun, barnläkare http://smakfullabloggen.blogspot.se/2015/10/skaliga-ansprak-eller-orimligaonskemal.html

Läs mer

BVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman

BVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman BVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman En sjukdom med många skepnader Några olika patientfall Diagnostik Behandling Uppföljning Fanny 6 mån Fult eksem bål, extremiteter, ansikte Helt ammad Pricktest

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi

GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? STINE STÖRSRUD LEG DIETIST, MED DR, AVDELNINGEN FÖR GASTROENTEROLOGI OCH KLINISK NUTRITION SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, GÖTEBORG Glutenfri epidemi

Läs mer

Allergicentrum Stockholm www.allergicentrumstockholm.se

Allergicentrum Stockholm www.allergicentrumstockholm.se Allergicentrum Stockholm www.allergicentrumstockholm.se Nätverk med mellan primärvård och sjukhusbunden specialistvård Vidareutbildning i dialog på vårdcentraler ( 113 VC f.n.) Föreläsningar/seminarier

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5

Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025. En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Handlingsprogram för allergiförebyggande arbetet 2015-2025 En del av det folkhälsopolitiska programmet - Målområde 5 Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare och är ett stort folkhälsoproblem

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter Be sure. Vi hjälper dig som är veterinär eller jobbar professionellt med hästar att ta reda på om hästen är frisk enkelt, snabbt och prisvärt. Du slipper oroa dig för smygande inflammationer. Är din häst

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.

En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har

Läs mer

Införandet av en GLMS-fri (gluten, laktos, mjölkprotein och soja) dag årligen den 15 maj Motion (2013:26) av Kaj Nordquist (S)

Införandet av en GLMS-fri (gluten, laktos, mjölkprotein och soja) dag årligen den 15 maj Motion (2013:26) av Kaj Nordquist (S) Utlåtande 2013:118 RI (Dnr 329-384/2013) Införandet av en GLMS-fri (gluten, laktos, mjölkprotein och soja) dag årligen den 15 maj Motion (2013:26) av Kaj Nordquist (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Födoämnesallergier hos barn

Födoämnesallergier hos barn Födoämnesallergier hos barn Lennart Nordvall Uppsala De atopiskt allergiska sjukdomarna Astma Eksem Hösnuva (allergisk rino-konjunktivit) Födoämnesallergi visst slag av Nässelutslag (urtikaria) Allergisk

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

DOKUMENT NEEEJ inte igen!

DOKUMENT NEEEJ inte igen! DOKUMENT NEEEJ inte igen! 1 av 5 män sig varje 146 amelia.se kissar på dag NÄMEN, ÄR DET VERKLIGEN SANT? VÄND amelia.se 147 Nej, men 1 av kan inte hålla Du vågar inte gå till gymmet för att du är rädd

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för

Läs mer

Mitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare

Mitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare Mitt barn har hepatit C - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare 1 Är det normalt att vara orolig? Ja. Det är normalt att känna oro kring hur framtiden kommer att gestalta sig, men många föräldrar vittnar

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, januari 2011 Postadress

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020)

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) Dietister förtydligar sitt engagemang för hälsoförbättrande åtgärder via nutrition över hela det sociala spektret

Läs mer

Nytt fosterprov utmanar

Nytt fosterprov utmanar Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren

Bipacksedel: Information till användaren Bipacksedel: Information till användaren Emerade 150 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 300 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 500

Läs mer

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag Sida 1199 av 5 av 275 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp i en artär i hjärnan. Bland personer över 55

Läs mer

Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén

Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015 Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Januari 2015 Utgivningsdatum: 2015-02-17 Utgivare: Miljöförvaltningen, Livsmedelskontrollen Projektledare:

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan

Bipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan Bipacksedel: Information till användaren Imigran nässpray 10 mg och 20 mg sumatriptan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för

Läs mer

Är du. hundallergiker. men älskar hundar? Unik nyhet!

Är du. hundallergiker. men älskar hundar? Unik nyhet! Är du hundallergiker men älskar hundar? Unik nyhet! Hunden lämnar avtryck... Hundar lämnar osynliga spår av allergen efter sig. De sprids via kläder till allmänna platser såsom kollektiv trafik, arbetsplatser

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

Överkänslighet mot Biogena aminer

Överkänslighet mot Biogena aminer Överkänslighet mot Biogena aminer JOHANNA ÅKERSTRÖM Produktspecialist, Mediq Klinisk Nutri@on Die@st på AllergimoEagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 2007-2012 Aminer Biologiskt ak@va (biogena

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna

Läs mer

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

Födoämnesallergier i förskoleoch skolåldern. Helene Axfors Olsson Barnallergolog Barn- och ungdomskliniken Växjö 20160302

Födoämnesallergier i förskoleoch skolåldern. Helene Axfors Olsson Barnallergolog Barn- och ungdomskliniken Växjö 20160302 Födoämnesallergier i förskoleoch skolåldern Helene Axfors Olsson Barnallergolog Barn- och ungdomskliniken Växjö 20160302 1 Födoämnesöverkänslighet Terminologi Födoämnesallergi immunologisk Intolerans icke-immunologisk

Läs mer

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Sver-IgE. Födoämnesallergier hos barn. De atopiskt allergiska sjukdomarna. Lennart Nordvall. Uppsala

Sver-IgE. Födoämnesallergier hos barn. De atopiskt allergiska sjukdomarna. Lennart Nordvall. Uppsala Födoämnesallergier hos barn Lennart Nordvall Uppsala De atopiskt allergiska sjukdomarna Astma Eksem Hösnuva (allergisk rino-konjunktivit) Födoämnesallergi Sver-IgE visst slag av Nässelutslag (urtikaria)

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier

Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier 2014-04-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Svenska Läkaresällskapet ställer sig

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer