Historien om Swedbank

Transkript

1 Historien om Swedbank

2 D et finns få företag som har en lika lång historia som Swedbank. I snart 200 år har vi hjälpt våra kunder att spara och låna till en bättre framtid. Världen har förändrats och vi med den. Men behovet av en ansvarsfull bank är minst lika stort i dag som i början av 1800-talet. I den här lilla boken vill vi berätta om Sveriges ekonomiska historia. För den är också vår historia.

3 Det var en gång 1800-talet r 1818 såddes fröet till Swedbank. Å Det var då Johan Westin, vice talman i borgarståndet, fick idén att starta en rikssparbank. Tanken var lika enkel som genial: Att hjälpa folket att spara små belopp säkert och till bra ränta. Riksdagen tyckte att det lät bra och tillsatte en utredning. Carl David Skogman skickades till Skottland för att studera deras nybildade sparbanker. Han sammanfattade sina resultat 1819 i en skrift med titeln Underrättelse om så kallade Besparings-Banker. Men en nybliven göteborgare ifrån Tyskland hann före. Det var köpmannen Eduard Ludendorff som år 1820 öppnade Sveriges första sparbank Göteborgs sparbank. KAPITEL 1

4 En bank som vågar gå sin egen väg 1820-talet edan under tidigt 1800-tal lade R Riksdagen fram ett förslag på hur en sparbank skulle drivas. Man föreslog att hälften av styrelsen skulle utses av kungen och hälften skulle vara dem som genom gåfvor eller årliga subskriptioner bidragit till inrättningen. Eduard Ludendorff som grundade Sveriges första sparbank tyckte annorlunda. Han var starkt övertygad om att Göteborgs sparbank själva skulle utse sina ledamöter. Och så blev det, både för banken i Göteborg och för de sparbanker som följde efter. Bankerna blev lokalt styrda, och fick växa själva utan Riksdagens påverkan. KAPITEL 2

5 Sparbankens första kund en treåring 1820 ara tre år gammal blev Carolina Bernhardina Hammardahl den första spar- B bankskunden. Den 28:e oktober 1820 stod hon i kön på Västra Hamngatan i Göteborg framför sin bror och far. Hon hade 12 skilling banco som hon ville sätta in på ett konto och fick kontonummer ett. Hennes bror Henrik Teodor Hammardahl satte in samma summa och fick kontonummer två. Det var Eduard Ludendorff som personligen tog emot och skrev in syskonen Hammardahls pengar i sparbanksboken. Kön bakom syskonen Hammardahl var lång. Första dagen gjordes hela 219 insättningar med ett totalt värde av 646 riksdaler banco. Det är ungefär kronor i dagens penningvärde. KAPITEL 3

6 Banken växer så det knakar 1800-talet parbanksidén var i grunden enkel och fick S snabbt fäste i hela landet. De första sparbankernas mål var att hjälpa vanligt folk att spara. Lantbrukare kunde få bättre alternativ till de dyra och bundna lån som hypoteksföreningarna och affärsbankerna erbjöd. Mellan åren startades ungefär 200 sockensparbanker. Flera missväxtår som givit bönderna ekonomiska problem ledde till att så många banker startades på så kort tid. Som mest fanns det hela 498 sparbanker i Sverige. KAPITEL 4

7 Jordbrukskassan föds Jordbrukskassans historia L andsbygden förändrades i slutet av 1800-talet. Många människor flyttade till städerna och de lantbrukare som stannade kvar ville få sin verksamhet att fortsätta växa. De mindre jordbruken kände att de hade svårt att få hjälp från sparbankerna och affärsbankerna. Därför bildade några småjordbrukare i Västerhaninge den första jordbrukskassan. Mottot var En förenings verksamhetsområde bör inte vara större än att den kan överblickas ifrån kyrkan. Sparbankerna och jordbrukskassorna konkurrerade ofta med varandra om inlåning från bönderna. Skillnaden var att jordbrukskassorna bara lånade ut till sina egna medlemmar. Det kooperativa banksystemet blev viktigt för lantbrukarna, som genom att bli medlemmar kunde låna pengar till nya investeringar. KAPITEL 5

8 Lyckoslanten barnens ekonomi et är inte bara vuxna som behöver lära D sig mer om sin ekonomi. Även barnen är nyfikna på hur det fungerar. Så 1926 gav banken ut en ny tidning Lyckoslanten. Sedan dess har den varit ett efterlängtat inslag i den svenska skolan. Idag distribueras tidningen i mer än en halv miljon exemplar till skolbarn i årskurs 3 6 fyra gånger per år. Många är de som velat vara med i Lyckoslanten inte minst kända författare och tecknare. Och kändast av dem alla är Birgitta Lilliehöök med Spara och Slösa som blev en riktig klassiker redan under andra världskriget. KAPITEL 6

9 Jordbrukskassa blir bank 1900-talet örst 1968 fick jordbrukskassorna samma F rätt som affärsbanker och sparbanker att bedriva bankverksamhet mot företagskunder. Innan dess fungerade de som medlemsföreningar, ofta utan egna lokaler. Jordbrukskassorna höll istället till hemma hos den kamrer som tjänstgjorde för tillfället. Det kunde vara en kassör på till exempel ett mejeri eller ett slakteri som efter arbetsdagens slut öppnade jordbrukskassan. Under 1970-talet flyttade folk från landsbygden och jordbruket behövde rationaliseras. Jordbrukskassan utvecklades i takt med sina medlemmar och bytte namn till Föreningsbanken. Småföretagare på landsbygden blev en ny och lönsam kundgrupp. KAPITEL 7

10 Alla älskar Sparbanksveckan ånga sätt har prövats för att få folket M att spara mer pengar och på så sätt trygga sin framtid. Många har också kampanjerna varit och störst av dem är Sparbanksveckan. Sparsbanksveckan var en kampanj som genomfördes varje höst mellan för att få folk att börja spara. Ingen annan bankkampanj har någonsin kunnat jämföras med Sparbanksveckan. Under de nästan 20 år då kampanjen genomfördes öppnades konton. Totalt gjordes 31 miljoner insättningar och 14,5 miljarder kronor sparades. KAPITEL 8

11 Finanskriser under förra seklet 1900-talet L agstiftningen under finanskriserna på och 1930-talen begränsade jordbrukskassornas risktagande. Därför drabbade de kriserna mest affärsbankerna. När finanskrisen slog till igen i början av 1990-talet drogs våra föregångare med på ett helt annat sätt. Jordbrukskassan hade blivit Föreningsbanken och Sparbanken hade utvecklats till att också bli företagsbank. Båda bankerna hade dessutom tvingats ta större risker än de etablerade affärsbankerna för att komma in på företagsmarknaden. Under femton år ökade till exempel Föreningsbankernas utlåning till företag från 8 procent till 35 procent av den egna omsättningen. Det gjorde att de drogs med i krisen i större utsträckning än andra banker. KAPITEL 9

12 Bankerna bildar aktiebolag 1990-talet inanskrisen i början av 1990-talet blev F dramatisk för alla banker. Krisen blev en prövning både för Föreningsbanken och Sparbankerna. Bankerna började se över hur man kunde få in nytt kapital. Och båda bankerna kom fram till att det bästa sättet att täcka behovet av nytt kapital var att bilda aktiebolag. De sparbanker som inte gick med i aktiebolaget fortsatte som egna banker. Den stora organisationen var Sparbanken Sverige, med elva sparbankstiftelser och nittio fristående sparbanker med svenska och utländska investerare. KAPITEL 10

13 Kärt barn får långt namn 1997 parbanken lade ett bud på Föreningsbanken Tillsammans blev de en S starkare bank. Det nya namnet var långt men logiskt, FöreningsSparbanken. Ett kopparfärgat mynt fick symbolisera den nya, starkare banken. Myntet stod för bank, samarbete och tradition. Över fem miljoner människor blev kunder i den nya banken. KAPITEL 11

14 Över gränserna med Swedbank N är Estland återfick sin självständighet bestämde sig några ungdomar för att starta en ny bank i landet. De hade bara en vag bild av vad marknadsekonomi innebar och de flesta av dem hade väldigt liten kunskap om affärsbanker. Den enda av dem med erfarenhet av bankvärlden, Regn Lõhmus, skrev ihop ett prospekt och en vision på några sidor. Hans mål var högt: Att nå samma omsättning som de tre största bankerna i Estland på fem år. Redan efter fyra år blev Hansabank den största banken i Estland. Banken öppnade senare även i Lettland och Litauen blev Hansabank en del av FöreningsSparbanken. Sammanslagningen gjorde att man behövde ett nytt namn som fungerade internationellt bestämde man sig för det gemensamma namnet Swedbank. Trots namnändringen finns ändå grundtanken med sparbankerna kvar att Swedbank är en lokalt förankrad bank. Nu och i framtiden. KAPITEL 12

15 Den som spar, han har Sparandets historia edan i Bibeln prisas sparande som en R grund för ett bra liv. Och i alla tider har människor sparat för framtiden, även om formerna har varierat. Innan den moderna banken fanns sparade man i kläderna eller madrassen. Eller så grävde man ner sina pengar. Genom sparbankernas tillkomst under 1800-talet skapades en möjlighet för vanliga människor att spara på ett säkert sätt. Kunskapen om de nya sparformerna spreds till arbetarna i järnbruken och smedjorna. Sparbankernas styrelseledamöter och präster i de många socknarna i landet blev viktiga bärare av sparandebudskapet. KAPITEL 13

16 Banken som följer med ör tjugofem år sedan lanserade Första F Sparbanken föregångaren till dagens internetbank. Det började med en låneansökan av två ingenjörer som behövde hjälp att utveckla en telefontjänst. Marknadsdirektören på Första Sparbanken i Täby insåg vilken potential denna idé hade. Lånet blev godkänt och Sveriges första banktjänst via telefon utvecklades. Mycket har hänt sedan dess. Banken går enkelt att nå via telefon eller internet, dygnet runt. Det är bara början på resan mot framtiden. För det är kunderna som driver Swedbank till att vara ledande inom ny teknik inom KAPITEL 14

17 år historia är viktig. Vår V historia är också en naturlig del av vår framtid. Det engagemang som finns hos våra medarbetare idag är grundat i en lång tradition av lokalt förankrade bankkontor. Genom att arbeta lokalt, men tillsammans, kan vi fortsätta vara en stark och trygg bank.

18 Tack! Myntkabinettet och Centrum för Näringslivshistoria för hjälp med bildmaterial.

19