ARKITEKTEN SOM PROJEKTINITIERARE. Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad Kungliga Tekniska Högskolan, KTH Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARKITEKTEN SOM PROJEKTINITIERARE. Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad Kungliga Tekniska Högskolan, KTH Stockholm"

Transkript

1 ARKITEKTEN SOM PROJEKTINITIERARE Magisteruppsats Conny Sjölund Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad Kungliga Tekniska Högskolan, KTH Stockholm 2006

2 ARKITEKTEN SOM PROJEKTINITIERARE Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad Kungliga Tekniska Högskolan, KTH Stockholm Magisterprogrammet Design och byggande Magisterarbete 10 poäng Datum Författare Conny Sjölund Handledare Lars Johansson, Arkitekt Examinator Axel Sirén, Arkitekt Godkänt Arkitekturskolan Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Stockholm Sverige 2

3 FÖRORD Detta examensarbete är utfört i Magisterprogrammet Design och byggande på Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. I utbildningen flätas skissträning och arkitektur samman med ingenjörskonst till en samverkande helhet. Programmet vänder sig till byggnadsingenjörer som vill bredda sin kompetens att även omfatta arkitektur. Målet är att kunna verka mitt emellan arkitekter och ingenjörer, så att konstruktion och uttryck hänger ihop. Upprinnelsen till detta arbete var en idé, om att studera arkitekter som projektinitierare. En följd av frågan ledde även in på frågan om arkitekter som som egna byggherrar. Arkitekter utgår idag vanligtvis från att en beställare ska komma med ett uppdrag om ett byggprojekt. I detta arbete har denna ordning vänts, så att arkitekten initierar idén om ett byggprojekt. Han eller hon söker sedan upp en intresserad byggherre eller intar till och med själv rollen som byggherre. Följden är en aktiv och breddad arkitektroll, med inslag av spekulation på att få eget arbete och kanske även med hopp om ekonomisk vinning. Min egen bakgrund omfattar en snart tioårig erfarenhet som yrkesverksam egenföretagare på Åland. Dels som byggnadsingenjör efter min byggnadsingenjörsexamen 1996 från Mälardalens högskola i Västerås. Dels senare även som arkitekt efter mina påbyggnadsstudier i byggnadskonst vid arkitekturskolan Mejan på Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1998, samt ett stort eget intresse för arkitektur. I detta examensarbete har viss information hämtats från egna erfarenheter från mitt yrkesutövande, tidigare studier och ny kunskap som magisterprogrammet har bidragit med. Till sist vill jag tacka intervjupersonerna Kerstin Nyberg, Anders Bergkrantz, Susanna Bremberg och Carlos Gottfridsson, utan vars medverkan detta arbete inte hade kunnat genomföra. Min handledare arkitekt Lars Johansson för den vägledning du bidragit med vid våra möten och diskussioner. Min sambo, hennes mor samt min bror som hjälpt till med korrekturläsningen och Kajsa Kuituinen för råd beträffande arbetets upplägg och struktur. Sist men inte minst vill jag tacka magisterprogrammets studierektor Axel Sirén, för att du inspirerar och bidrar till att magisterprogrammet Design och byggande finns. Stockholm, februari 2006 Conny Sjölund 3

4 SAMMANFATTNING Denna studie utgör författarens examensarbete i magisterprogrammet Design och Byggande 60 p, på Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm I examensarbetet studeras arkitekten som projektinitierare för ett byggprojekt. Fyra fallstudier med intervjuer har genomförts. I två av de fyra fallstudierna har arkitekten även varit sin egen byggherre. I de övriga fallstudierna har arkitekten fungerat som byggprojektledare eller haft en liknande roll. Denna studie har kommit till slutsatsen att arkitekter mycket väl kan fungera som projektinitierare för ett byggprojekt. Vissa svårigheter har framkommit, t.ex. att lösa finansiering och att få en fungerande samordning. I de studerade byggprojekten är dock de samlade erfarenheterna positiva, och budskapet är att fler arkitekter borde ägna sig åt dessa utökade roller. Nyckelord: Arkitekt, projektinitierare, byggprocess, byggherre, byggledare ABSTRACT This thesis constitutes a part of the author's exam paper in the masters course Design and building 60 p, at the Royal University of Technology s School of Architecture in Stockholm The thesis studies the architect as project initiator for a building project. Four cases with interviews have been undertaken. In two of the four cases the building project was commissioned by the architect. In the other cases the architect acted as the project leader or a similar role. The thesis has come to the conclusion that an architect can very well work as a project initiator in a building project. Some obstacles have been observed, such as finding a financial solution and coordinating the work. In the studied projects the architects have deemed the experience to be positive, and recommend other architects to expand the scope of their role in the construction process. Keywords: Architect, project initiator, construction process, commissioner of a building project, project leader 4

5 Innehåll 1.1 Ämne och undersökningmetod Syfte Avgränsningar Hypotes Markanvisningen, kommunens planmonopol och privat mark Markanvisningen och planmonopol Privat mark De viktigaste byggprojektaktörerna Byggherren och beställaren Byggplaneringens projektörer Byggprojektledare Entreprenörer Entreprenadformer Totalentreprenad Generalentreprenad Samordnad generalentreprenad Delad entreprenad Mycket delad entreprenad Partnering Byggprocessen idag Egenskaper som påverkar upplevelsen av en byggnad Arkitektoniska egenskaper Byggnadstekniska och ekonomiska egenskaper Arkitekten i rollen som byggherre Arkitektkontoret FFNS - Arkitekt, byggherre och förvaltare redan på 90-talet Håbo Tibble Kyrkby Sven-Olov Nyberg AB Bebyggelsen Trädgårdsby Intervju med Kerstin Nyberg Björkhagen - Arkitektmagasinet AB Byggprojektet Intervju med Anders Bergkrantz Höllviken, brf. Prima - XYZ Arkitekter AB Byggprojektet Intervju med Susanna Bremberg E4 / Mälarhöjdens IP / Gyllene Ratten AIX Arkitekter AB Byggprojektet Organisation Intervju med Carlos Gottfridsson Analys av frågorna i fallstudierna Arkitekten som byggherre Arkitektkompetens De arkitektoniska värdena Slutsatser Internet och andra digitala medier Övriga material

6 1. INLEDNING 1.1 Ämne och undersökningmetod Det valda ämnet för undersökningen är en projektform i vilken ett arkitektkontor initierar ett projekt, samt även i vissa fall helt eller delvis löser genomförande och finansiering under egen ledning. Undersökningsmetoden som valts är kvalitativt inriktad och baseras på fallstudier där informationen för den senare analysen hämtats genom intervjuer. Denna modell lämpar sig väl för att analysera upplevelser och underliggande mönster som är intressanta i den aktuella undersökningen (Patel, Davidson 1994). Att initiera och genomföra byggprojekt kräver god kännedom om vilka parter, regler och andra faktorer som påverkar ett byggprojekt. För att läsaren ska kunna tillgodgöra sig resonemangen i diskussions- och analysdelen ges i bakgrunden en kortfattad överblick från markanvisningen och planmonopolet till projektaktörer och entreprenadformer. Slutligen ges en inblick i arkitektens situation i den idag rådande Svenska byggvärlden. Fyra fallstudier har gjorts. Under arbetets gång har ytterligare några exempel som faller in i projektformen hittats, men på det hela taget verkar formen vara tämligen ovanlig för arkitektkontor i Sverige idag. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka byggprojekt som utförts med arkitektkontor som projektinitierare och ibland även byggherre. Studien har som mål att se vilka problem som kan finnas, vad man bör vara uppmärksam på samt för- och nackdelar med arbetssättet. Den vill också söka svar på frågorna hur ett arkitektkontor kan initiera ett byggprojekt, leda det och även kanske ta ansvar för hela finansieringen. En förhoppning är att denna studie kan bli en inspirationskälla för arkitektkontor som funderar på att själva initiera byggprojekt, och kanske även följa upp projektet som byggherre eller i en byggprojektledande roll. Syftet med studien och intervjuerna är slutligen att kunna få en uppfattning om hur arkitektkontor kan fungera i en aktiv och initiativtagande roll som projektinitierare i byggprocessen. 1.3 Avgränsningar Studien begränsas till byggprojekt med anknytning till bostäder som uppkommer på arkitektkontorets initiativ. Byggnadsprojektet bör även vara jämförbar med nyproduktion, d.v.s. befintliga byggnader ska inte vara dominerande. För att hålla fokus har studien geografiskt begränsats till att omfatta Sverige och de förhållanden som råder här, men jämförelser med andra länder förekommer. Man bör komma ihåg att studien inte har ambitionen att vara heltäckande för ämnesområdet, utan snarare är tänkt att kunna fungera som ett utgångsmaterial för fortsatta diskussioner. 1.4 Hypotes Den hypotes som arbetet utgår ifrån kan beskrivas som en idé om att arkitekter kan fungera som projektinitierare i byggprojekt. För att 6

7 möjliggöra detta behöver arkitekten ha kunskaper inom områden utanför den primära verksamheten som t.ex. ekonomi och byggnadsteknik. Utöver att vara den arkitekt som ritar byggnadsprojektet, tillkommer även en eller flera av uppgifterna som t.ex. byggherre, projektledare, finansiär, ekonom och mäklare att skötas av arkitekten. 2. BAKGRUND 2.1 Markanvisningen, kommunens planmonopol och privat mark 2.11 Markanvisningen och planmonopol Den kommunala marken ges ofta ut genom ett markanvisningsbeslut. Det innebär att en kommun eller stad gör en utfästelse till en byggintressent. Denne har under en begränsad tid och på vissa villkor rätt att ensam förhandla med kommunen eller staden om förutsättningarna för ny exploatering av marken för genomförande av ny bebyggelse. Markanvisningsbeslut kan fattas såväl före som efter att detaljplanen har fastställts. Genom upprättandet av ett markanvisningsavtal får den enskilde byggherren trygghet att våga satsa resurser och kostnader för projektering m.m. Valet av byggherre ska ske på basen av dennes ekonomi, stabilitet och intresse av långsiktighet. Kommunen eller staden ska även verka för att konkurrensförhållandet inte snedvrids på marknaden. Denna princip för markansvisningbeslut har hämtats från Stockholms markansvisningspolicy (2003), men ser i stort lika ut över hela Sverige. Markanvisningsinstrumentet har uppkommit till följd av att kommuner har planmonopol enligt plan och bygglagen (PBL 1987:10). I Boverkets rapport Markpolitik och kommunala markpriser (juli 2005), definieras planmonopolet som att: Svenska kommuner är ålagda att upprätta planer för hur den framtida planeringen av marken skall ske och se ut. Kommunen har en mycket stark roll i den fysiska planeringen. Detta kommer främst till uttryck genom kommunens tillämpning av det så kallade kommunala planmonopolet. Kommunen innehar således den suveräna rätten att anta fysiska planer och all nybyggnation och annan fysisk strukturell utveckling kräver därför kommunens medverkan och tillstånd. (s 27) I rapporten har man studerat ett urval av kommuner och hur dessa jobbar med markansvisningar. Det framkommer att markkostnaden i genomsnitt utgör 16 % av den totala produktionskostnaden. Skillnader i pris beror på marknaden, läget och om kommunerna valt att ta betalt enligt följande: marknadspris; d.v.s. det högsta pris marknaden är villig att betala, försiktigt markanspris; d.v.s. ett lägre pris än det högsta marknadspriset eller självkostnadspris. En form som bl.a. undersökts är markanvisningstävlingar, vilka uttrycks ha fördelen att man kan ställa villkor för markens användning som en förutsättning i tävlingen. Denna form sägs dock belastas av att vara resurskrävande för såväl kommuner 7

8 som ska bedöma tävlingsbidrag, som för byggherrar som måste ta fram tävlingsförslag. Detta är något som kan avskräcka mindre byggherrar med begränsade resurser Privat mark Ett alternativ till den kommunala marken är privat mark, som kan finnas i detaljplanlagt område eller som s.k. råmark. Genom innehav av privat mark behövs inte några avtal om rättigheten att förhandla med kommunen om förutsättningarna om ny exploatering av marken för genomförande av ny bebyggelse. På sådan mark är det i princip upp till fastighetsägaren att inleda ett bygge inom ramarna för de bestämmelser som finns efter att bygglov beviljats. Förhandlingar med kommun och grannar kan dock bli aktuellt om fastighetsägaren önskar ändra på de planbestämmelser som finns. I tätort innebär det vanligtvis att detaljplanen ändras i samråd med kommunen som har planmonopolet. 2.2 De viktigaste byggprojektaktörerna Det finns flera projektaktörer eller parter i samband med ett byggnadsprojekt.. I Att upphandla byggprojekt av Jan Söderberg (1993) framgår den uppställning som presenteras mera utförligt nedan. Byggherren är den som initierar ett byggprojekt och normalt står som ägare, förvaltare eller både och av den färdiga byggnaden. För att upprätta bygghandlingar i form av ritningar och beskrivningar till förfrågningsunderlag och produktionshandlingar medverkar vanligtvis åtminstone några av följande projektörer: arkitekter, byggnadskonstruktörer, landskapsarkitekter (tidigare kallad trädgårdsarkitekter), installationsprojektörer för värme, sanitet, avlopp, ventilation och el samt geotekniker. För administrationen av projektet används ofta en byggledare samt under byggtiden en eller flera kontrollanter. För uppförandet av byggprojektet står olika entreprenörer, vilka som är aktuella beror på projektet men följande finns vanligen med: byggnadsentreprenören, markentreprenören, VS-entreprenören som i regel även är ventilationsentreprenör, elentreprenören samt olika specialentreprenörer för t.ex. golvbeläggningar, målning, plåtarbeten, pappteckning, prefabricerade betongstommar m.m Byggherren och beställaren Byggherren är den som vanligtvis initierar ett byggprojekt för att uppföra ett byggnadsverk åt sig själv eller för en annan brukare. Byggherren beviljas bygglov och är antingen en enskild person eller en juridisk person i form av ett företag, offentlig förvaltning eller organisation (Söderberg s.13). Byggherren är inte alltid samma person som beställaren av ett byggnadsprojekt. Byggherren ska enligt plan och bygglagen (kap. 9 1) se till att arbetena utförs enligt gällande bestämmelser och föreskrifter. Denne har även ansvar för att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning. Det kan vara värt att notera att byggherren har ansvaret även om han delegerat uppgifterna åt annan part. Visserligen har han då kanske möjlighet att kräva ersättning av den part som påtagit sig att sköta uppgiften, men ansvaret gentemot myndighet finns trots detta hos byggherren. 8

9 2.22 Byggplaneringens projektörer Arkitekten är normalt den som först kommer in på plan och ansvarar för byggprojektets fysiska gestaltning. Detta är ett komplext pussel som bl.a. måste beakta de estetiska, tekniska, funktionella och ekonomiska sambanden. Arkitekten fungerar ibland även som projektledare eller åtminstone projekteringsledare. Det är dock normalt i större projekt att en byggprojekt- eller byggledare anlitas för denna uppgift. Arkitekten fungerar genom sitt helhetsansvar också vanligtvis som byggherrens närmsta rådgivare. I en fungerande projekteringsgrupp måste arkitekten ha god förståelse för, och beakta de övriga projektörernas behov och problemställningar (Nordstrand 1993 s.62). Byggnadskonstruktören möjliggör det fysiskt konstruktiva genomförandet av byggnaden. Detta genom att välja konstruktionernas dimensioner och föreslå konstruktionsmetoder och material i samarbete med arkitekten (Nordstrand 1993 s.62). För denna uppgift är således en god förprojektering av arkitekten av stort värde. Installationsprojektörerna ansvarar för planeringen av byggnadens tekniska funktioner. Hit hör system för el som planeras av elprojektören samt värme, ventilation och sanitet som planeras av vvs projektören (Nordstrand 1993 s.62). Arkitekten och konstruktören ska med installationsprojektörerna tillse att de tekniska systemen erhåller det utrymme och den byggnadstekniska lösning som behövs för driften. Det är också viktigt att man kommer ihåg att man planera tillräckligt med utrymme för montage och underhåll (författarens beskr.) Byggprojektledare En byggprojektledares eller byggledares roll är att styra, leda och koordinera alla aktiviteter och funktioner inom ett projekt (wikipedia.org ). Projektledaren ser till att projektet går framåt inom den angivna tidsramen med hjälp av tidplaner, riskanalyser och milstolpar. Byggledaren anlitas av byggherren antingen från den egna organisationen eller från en utomstående konsultfirma. Ibland sköter byggledaren även projekteringsledningen om inte arkitekten handhar denna uppgift (Nordstrand 1993 s.61-61). Förr var arkitekten den naturliga byggledaren och byggherrens rådgivare för hela byggprocessen inklusive ekonomi och upphandling. Detta förhållande har dock i Sverige under de senaste åren ändrats så att byggledarrollen alltmer övertagits av konsulter som specialiserat sig på byggledning. Deras erfarenhet kommer vanligtvis från entreprenörledet, men även ekonomer och jurister figurerar ofta i denna roll (Söderberg 1993s. 21) Entreprenörer Byggentreprenören är den som utför husbyggnadsarbetet och har ofta även rollen som samordnare mellan de övriga entreprenörena. I flera projektformer t.ex. i total- och generalentreprenader är de övriga entreprenaderna vanligtvis direkt underställda eller i byggentreprenaden, som fungerar som enda kontraktspart direkt gentemot beställaren. I byggprojekt förekommer flera olika entreprenader, men vanligt vid bostadsprojekt är att den största entreprenaden bygg följs av ventilation, el samt värme och sanitet (vvs) som ibland även är uppdelade i skilda entreprenader. Utöver dessa förekommer som skilda 9

10 eller som delar i ovan nämnda entreprenader mark, plåt och målning. Ytterligare delningar och konstellationer återfinns berorende på vilken entreprenadform som är aktuell (se Nordstrand 1993 s.62). 2.3 Entreprenadformer En viktig fråga i ett byggprojekt är vilken entreprenadform som ska användas. En tydlig förhållandestruktur mellan de olika parterna gör att ansvarsområden och uppgifter kan urskiljas i den ofta rätt komplicerade organisation som ett byggprojekt medför. En klassisk beskrivning är ett förhållande mellan tre huvudparter enligt figur 2.3a nedan. I rutan för byggherren inryms då även byggledare- och kontrollantfunktioner. Byggherre Byggherre Totalentreprenör Projektörer Entreprenörer Projektörer Figur 2.3a: En förenklad bild av byggherrens kontraktsförhållanden: t.v. vid generalentreprenad och t.h. vid totalentreprenad, där projektörerna även kan återfinnas i samma ruta som totalentreprenören (Källa: Widlund 2001 s.7). En byggherre ställs ganska snart inför frågan om hur stor den egna medverkan ska vara i byggprojektet. Han eller hon måste senast vid upphandlingen bestämma sig för vilken entreprenadform som blir aktuell. De olika entreprenadformerna kan räknas upp från minsta till största medverkan i byggprojektet för byggherren enligt: totalentreprenad, generalentreprenad, samordnad generalentreprenad, delad entreprenad och mycket delad entreprenad. Nedan följer en kort beskrivning av de olika entreprenadformerna. Den som önskar mera information hänvisas till boken Att upphandla byggprojekt (Söderberg 1993), där även en djupare analys kring för- och nackdelar med de olika formerna görs Totalentreprenad Den enklaste formen för byggherren är vanligvis en totalentreprenad. Stora byggföretag eller konsortier av mindre företag som går samman kan erbjuda denna form. Byggherren gör kontrakt med en part på basen av en rambeskrivning som vanligvis består av ett skriftligt dokument som specificerar produkten och eventuellt någon form av ritningar. Totalentreprenören upphandlar i sin tur projektering och olika underentreprenader till de delar denne själv inte har resurserna i den egna organisationen (s.32-34). 10

11 2.32 Generalentreprenad För den byggherre som önskar bra inblick i byggprojektet kan generalentreprenaden vara aktuell. I entreprenadformen har byggherren en utförandepart som är generalentreprenören. Vanligvis är det byggentreprenören som fungerar i denna roll. Generalentreprenören upphandlar i de olika underentreprenaderna och ansvarar gentemot byggherren även för deras arbeten. Den största skillnaden mot totalentreprenad är att byggherren separat upphandlar projekteringen. Därmed är byggnaden noggrant specificerad i ritningar och beskrivningar som generalentreprenören ska följa och som även används som underlag vid upphandlingen (s.26-27) Samordnad generalentreprenad Samordnad generalentreprenad liknar en vanlig generalentreprenad. Skillnaden är att byggherren upphandlar byggprojektet som en delad entreprenad och sedan överlåter de olika entreprenaderna till en generalentreprenör. Med andra ord kan byggherren få en större inblick i de olika entreprenaderna och själv välja bland dessa, för att sedan vid utförandet ha endast en part som ansvarar för hela entreprenaden (s.2731) Delad entreprenad I en delad entreprenad måste byggherren ta ett större samordningsansvar. I stället för att ha endast en kontraktspart ingår byggherren här kontrakt direkt med de olika entreprenörerna. Dessa är i huvudsak bygg-, vs-, v- och el- samt ofta även målningsentreprenaden. Fortfarande förekommer underentreprenörer till dessa, men insynen och kontrollen över byggprojektet är stor för byggherren. Även projekteringen upphandlas av byggherren på samma sätt som i generalentreprenadformen (s.24-25) Mycket delad entreprenad Den byggherre som vill ha total kontroll på hela byggprojektet väljer en mycket delad entreprenad. Den liknar den delade entreprenaden, men skiljer sig så att det i princip inte förekommer underentreprenader. Alla entreprenader är upphandlade och står som kontraktsparter direkt under byggherren. Ansvaret för samordningen innehas av byggherren som dock ofta utser en av entreprenörerna att sköta denna uppgift på byggarbetsplatsen (s.24-25) Partnering Idag har man även utvecklat och prövat nya modeller med inspiration från andra länder. Den just nu mest omtalade är Partnering. Det är egentligen inte en egen entreprenadform, utan en strukturerad samarbetsform där de olika parterna gemensamt löser bygguppgiften och baseras på ett förtroendefullt samarbete. Nyckelfaktorerna enligt NCC (www.ncc.se, jan 2006) är att ha gemensamma mål, aktiviteter och ekonomi. Det innebär bl.a. att byggherren ges full insyn i prislistor och metodval. Partnering har hittills i Sverige använts i samband med totalentreprenader. Nina Lindqvist har i examensarbetet Partnering i 11

12 byggbranschen - vad är det och vad gör det för skillnad? (2005) bl.a. ifrågasatt om den kanske även kan användas med de övriga entreprenadformerna. Utan att här gå djupare in på samarbetsformen kan entreprenadformen sägas vara intressant. Nina Lindqvist påpekar även att partnering kanske inte alls är någon nyhet, utan ett nytt sätt att benämna ett gott samarbete. 2.4 Byggprocessen idag Idag kan Stora byggbolag i princip styra hela byggkedjan. Byggbolagen har blivit planerare och arkitekter upphandlas direkt av dem. Lägger man även till att kommuner allt oftare lämnat över planeringen och genomförandet till de stora byggbolag kan man som Gunnar Jonson, chef på byggbolaget NCC bostad, tala om att byggbolagen äger problemen (Hallemar, 2002:3 s.12-13). De får ta en större del av planprocessen, göra planbedömningar men också de formella planerna. Denna utveckling är inte är ny: Byggbolaget JM satte redan på 1960 talet ihop konsortier som byggde och planerade till exempel Täby centrum. Göran Cars, professor på institutionen för regional planering vid KTH, anser att det för det mesta kan vara av godo om privata intressen engagerar sig planprocessen. Om ett område som man varit ensam på tidigare utsätts för konkurrens, måste man förstå att en ny typ av kompetens behövs. Detta gäller t.ex. kommunerna med planprocessen. Det är således viktigt att kommunerna inte rakt av köper allting som en planarkitekt på t.ex. NCC ritat. Planerna kan visserligen vara utmärkta, men kan kanske även ha ett annat perspektiv som inte är bra för ett allmänintresse. Cars konstaterar slutligen att det har skett en markant ökning hos privata intressen att ta del i planprocessen (Hallemar, 2002:3 s.12-13). Arkitekterna Klarqvist och Thiberg (Acceptera inte, 2003) beskriver en studie över situationen i byggprocessen. De menar att de i sin analys av arkitekturen i samhället avslöjat en yrkesgrupp i kris och syftar då på arkitekterna. Enligt dem ligger förklaringen i att processen rasat samman och att rollspelet smält samman till en monolog. Frågan knyter an till den bild av byggprocessen som Gunnar Jonson på NCC målade upp. Man kan konstatera att några få stora aktörer idag kan kontrollera i princip hela byggprocessen, ett ämne som bl.a. Staffan Carenholm varit inne på i Arkitekten (2003:4). Klarqvist och Thiberg tror inte att en återgång till tidigare principer är önskvärd eller ens möjlig. Tydliga roller och hög kompetens behövs enligt dem. De skissar upp hur detta kan lösas från projektidé till förvaltningsskede. Genom starka beställare med tydliga krav, en långsiktig översiktsplan och god planberedskap, tid för kvalificerad projektering i en samordnad process, ordning på bygget samt en hållbar förvaltning och successiv förädling. Utan att gå djupare in på alla dessa är frågor om att få starkare beställare och tid för kvalificerad projektering i en samordnad process intressant för denna studie. I många byggprojekt idag ges projekteringen väldigt lite tid. Det är heller inte ovanligt att man forcerar processen så att bygget påbörjas redan innan projekteringen är slutförd. Ibland kan det finnas fog för detta, men exempel finns på att det kan påverka slutprodukten fördyrande eller innebära sämre lösningar. Klarqvist och Thiberg lyfter även fram att krympande projekteringstider hotar professionalismen samt att ett konsekvent utförande hotas av att man byter projektörer under processen. De långsiktiga konsekvenserna av tidspressen och 12

13 bristen på samordning märks i en dålig erfarenhetsåtergivning och kompetensuppbyggnad. Detta kan enligt Klarqvist och Thiberg även ha lett till att en nödvändig industrialisering av byggprocessen har uteblivit. 2.5 Egenskaper som påverkar upplevelsen av en byggnad 2.51 Arkitektoniska egenskaper Arkitekt Ola Nylander (1999) identifierar sju egenskapsfält som är betydelsefulla för bostadens arkitektur: Material och detaljer, axialitet, omslutenhet, rörelser, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation. Han har bl.a. genom fyra fallstudier funnit: Dels att de omätbara egenskaperna är oundgängliga för bostadens sammanvägda kvalitet, dels att de är särskilt betydelsefulla för upplevelsen av bostaden och intimt sammanbundna med de boendes tillägnelseprocess och meningsskapande (s.161). De mätbara praktiska och funktionella egenskaperna omfattas av alla de egenskaper som vi kan avgränsa, mäta och kvantifiera. De finns noggrant beskrivna i den bostadsforskning som bedrivits i Sverige sedan 1930talet, t.ex. i normsamlingar som SBN80, SBN85 och NR91. Till de omätbara hör enligt Nylander de kvalitativa, estetiska och symboliska egenskaperna, vilka är betydelsefulla för upplevelsen. Följande citat i boken är tagen från en intervju med arkitekt Bengt Lindroos som ger en beskrivning av en problembild för bostadens arkitektur: Reglerna skall vi ha, det är tråkigt att de börjar luckras upp och försvinner. De var en garanti för att ingenting kunde bli riktigt dåligt. Men många stannar ju sitt lösande efter det att reglerna är uppfyllda, men då är man halvvägs egentligen. Då skall ju de estetiska värdet komma till. (s.14) Nylander analyserar att Lindroos med regler syftar på de praktiska och mätbara egenskaper som finns i bostadsnormerna, och funderar vidare på vad det estetiska värdet egentligen består av. Många arkitekter har en oklar bild av bostadens arkitektur utanför byggnormens mått- och funktionskrav. Klart är dock att balans måste finnas mellan det mätbara och det omätbara för ett lyckat resultat Byggnadstekniska och ekonomiska egenskaper Vilken konstruktionsmetod som används har stor inverkan på hur en byggnad upplevs. Att valet av konstruktionsmetod även påverkar ekonomin gör att det är mycket vanligt idag att man väljer en konstruktionsmetod med hänsyn till ekonomin istället för bästa teknik och upplevelse. Ett flertal metoder har utvecklats för att likna något som det egentligen inte är, t.ex. tunnputs på frigolit. Det är viktigt att rätt material används för att nå ett bra resultat som håller även på lång sikt. Nya metoder kan ha sina fördelar, men genom att använda bra beprövade metoder vet man att man erhåller rätt kvalitet och upplevelse. 13

14 2.6 Arkitekten i rollen som byggherre Ordet arkitekt kommer från grekiska och avsåg en person som ansvarade för både formgivningen och genomförandet av byggnader (wikipedia.org ). Denna definition beskriver arkitekten inte bara som den person som ritar huset, utan även den som leder genomförandet. Tidigare fungerade i Sverige byggmästaren i rollen som ritare, konstruktör, byggare och ofta även hyresvärd av byggnader. De var med andra ord uttryckt i dagens termer arkitekter, ingenjörer, entreprenörer och förvaltare samtidigt! Genom att byggprojekten blev större och allt mer komplicerade utvecklades de olika disciplinerna och blev alltmer specialiserade. Det är mot den historiska bakgrunden inte så underligt att arkitekter kan komma att fungera som byggherrar även idag. De två arkitekterna Lars Asklund och Lars Öste har prövat på att vara byggherrar. Deras erfarenhet av uppgiften beskrivs i artikeln Både arkitekt och byggherre (Arkitekten 2002:3). I inledningen framgår att arkitektens insats ibland kan vara begränsad till att: långt ifrån verkligheten leverera bygglovsritningar till en oförstående byggherre. (s.10) De ovan nämnda arkitekterna har däremot gått hela vägen och ritat hus för egen räkning och varit sina egna byggherrar. I artikeln framgår det att Asklund är negativt inställd till att som arkitekt även vara byggherre, medan Öste är positiv till detta. Lars Asklund berättar i artikeln att han varit byggherre bland annat för ett flerbostadshus på Västergatan i Malmö, och att han är andelsägare i det egenritade Det enkla huset på Bo01. Han har upplevt vissa motgångar i logostiken på Bo01, men menar att det inte är orsaken till att han anser att arkitekter inte bör ägna sig åt att vara byggherrar. Asklund uttrycker sin erfarenhet på följande sätt: Det är ett stort steg att som arkitekt plötsligt bli kommersiell byggherre. Jag tycker rent principiellt att man inte ska blanda de rollerna. Det finns en konflikt mellan det konstnärliga och det ekonomiska...så fort som man blir kommersiell, blir man ekonom istället för arkitekt. (s.10) Samtidigt borde kompetensen att leda projekt finnas på arkitektkontoren enligt Lars Asklund. Han tror vidare inte att just arkitekten som ritar huset är den mest lämpade att leda projektet, och kanske inte ens en arkitekt utan till exempel en civilingenjör med stort intresse för arkitektur. I slutetet av intervjun säger han: Om vi hade personer med byggledarkompetens på våra kontor, skulle vi få tillbaka den roll arkitekterna hade förr. Lars Öste visar på ett annat förhållningsätt till att vara arkitekt och byggherre. I artikeln framkommer att han har bildat bolag med sin bror, som är lantmätare. De har exploaterat villabebyggelse i Veberöd och Torekov och tagit hand om hela processen från oexploaterat till färdigt inflyttningsklart hus. Lars Öste beskriver sig ha hittat en bra balans mellan att vara kommersiell byggherre och på samma gång arkitekt och värna om den goda arkitekturen: Men det är inte alltid så lätt...att vara arkitekt och byggherre skulle kunna vara något för fler att satsa på. En seriös konsult kan ta på sig det. Och det behövs som motvikt nu när byggbranschen har fått så dåligt rykte. Det behövs nya aktörer.(s.11) Öste har i artikeln sammantaget en mycket positiv erfarenhet och är inte 14

15 främmande för att i framtiden även ta sig an större byggprojekt. De han hittills hade utfört var bara villor och små hanterbara projekt. Dessa två personers erfarenheter ger oss en tudelad uppfattning om en arkitekt kan eller bör fungera som byggherre. Mycket beror troligtvis på hur den aktuella arkitekten kan skilja, kompromissa och fungera i de olika rollerna som krävs. I samma artikel omnämns även Bergrantz och Vretbalds radhusprojekt Regndroppen i Björkhagen. Det projektet kommer vi att få tillfälle att bekanta oss närmare med i nästa kapitels fallstudier Arkitektkontoret FFNS - Arkitekt, byggherre och förvaltare redan på 90-talet FFNS hade redan i sitt byggprojekt Nedre Gruvriset på Bo-91 i Falu kommun, fungerat i rollen som arkitekt och byggherre (Arkitekterna bygger och förvaltar, Skiss 2:1992). De tog på sig ett totalansvar för ett bostadsområde från markanvisning till förvaltning. På markanvisningen som erhölls av FFNS byggdes till Bo-01 ett 40-tal lägenheter, men utrymme för ytterligare ca 30 lägenheter fanns. Enligt artikeln hade idéerna om att bygga själva redan funnits under en längre tid, men initiativet av Jack Hanson på arkitektkontoret i Falun med samma namn fick de kringflygande idéerna att landa i verkligheten. Enligt TorBjörn Ericsson var det trojkan bestående av FFNS i Stockholm som tog hand om projektet tillsammans med Bengt Tillas, byggnadschef inom FFNS fastighets AB, samt Eskil Olsson som var arkitekt för projektet. Ledningsgruppen har sedan handlat upp övriga projektörer på löpande räkning mot budgetförslag. Enligt Eskil Olsson var ett av FFNS syfte med att själva bygga och förvalta: Att se till att få igenom så mycket av de arkitektoniska intentionerna som möjligt och att konstatera vad som sätter gränserna samt få kunskap om produktionens respektive förvaltningens förutsättningar (s.77). Generalentreprenad på halvfärdiga handlingar och med full insyn tillämpades. Alla underupphandlingar av entreprenören skulle godkännas av trojkan. Entreprenören, BPA, säger sig ha varit lite ovan med arkitekten som beställare. Den förstnämnda kunde t.ex. inte gå in och byta ut de höga fönstren eller de profilerade listerna mot billigare standard, men var i grunden positiv. Eskil Olsson säger att en nyttig lärdom har varit att de inte kunde få med allt de tänkt sig från början. Beställarens och arkitektens önskemål slipas mot ekonomins hårda verklighet, på ett sätt som inte varit möjlig när beställaren gör arkitekten till ritningstillverkare. Styrningen har skett genom successiv närvaro på bygget samt byggmöten var tredje vecka. De flesta oklarheterna har således kunnat lösas direkt på plats. Det är enligt TorBjörn inte omöjligt att man i kommande projekt återtar detta grepp med ett större ansvar. En rekommendation till andra arkitektföretag kan vara: Att ta ett något mindre ansvar i avsevärt större projekt. Att inte själva vara beställare, utan att åt en beställare utföra det FFNS har gjort. (s.77) Med andra ord inte fungera som egen byggherre utan endast som arkitekt och byggprojektledare. 15

16 3. FALLSTUDIER Fallstudierna har valts utifrån byggprojekt där arkitekten har varit projektinitierare. I två av byggprojekten har arkitektkontoret även fungerat som byggherre. De studerade byggprojekten varierar i omfång såväl tidsmässigt som storleksmässigt. Även arkitektkontorens storlek skiljer sig liksom åldersfördelningen på de aktuella projektiniterande arkitekterna. Arkitekterna i fallstudierna har varierande erfarenheter inom områden i byggprocessen, alltifrån utbildning som byggnadsingenjör och landskapsarkitekt till arbetserfarenheter från byggbolag och arkitektrelaterade uppgifter. 3.1 Håbo Tibble Kyrkby Sven-Olov Nyberg AB Håbo Tibble Kyrkby, som ligger ca fem mil nordväst om Stockholm, är ett ett fint exempel på ett exploateringsprojekt i en kulturhistorisk miljö kring en kyrka från 1200-talet. Bygden hade en stor utflyttning fram till slutet av 70-talet, då den nya bebyggelsen under ledning av initiativtagaren, arkitekten, landskapsarkitekten och exploatören Sven Olov Nyberg ändrade den negativa utvecklingen tillsammans med hustrun Kerstin Nyberg. Sven Olov har i sin bok Kan planering tillsammans lösa problem och förverkliga drömmar?(1990) samt Håbo Tibble Kyrkby (1997), där Kerstin Nyberg och Anna Maria Dagås varit medförfattare, dokumenterat arbetet och resultatet av byggnadsprojektet. Underlaget för innehållet i detta avsnitt har hämtats från dessa böcker byggdes den första etappen med 15 hus som kompletterades så att området idag har ca 40 bostäder med ungefär 200 invånare. Genom den nya och till kulturmiljön anpassade bebyggelsen, har kyrkbyn Håbo Tibble åter fått det befolkningsunderlag på 600 personer som rådde innan 50-talets avfolkningstrend. För att nå hit har ett humanekologiskt koncept och en byggnadsprocess med brukarsamverkan använts som medel i arbetet, berättar Sven Olov i sin bok Bebyggelsen Husen är i en och två våningar och några finns i souterrängläge. Fem grundtyper utarbetades för att visa brukarna några av planens och planbestämmelsernas möjligheter till variationer. Dessa grundtyper kunde sedan bytas mot andra grundlösningar samt bearbetas och anpassas till egna behov. Alla hus i området är olika, men alla har gemensamma drag och bildar en sammanhållen helhet. Fasadmaterialet är genomgående stående enligt svensk tradition, ibland utförd som lockpanel och ibland som slätpanel. Fönsterytorna är stora och fönster, fönsterpartier och dörrar upperaps inom etapperna. Fasadkulörerna går i en mångfärgad och till synes omedveten färgställning, men har ändå begränsats så att husen närmast kyrkan och klockstapeln går i falurött. Knutar och fönsterbröstningar har inte markeras utan är målade i husets grundkulör. Taken är huvudsakligen byggda som sadeltak med inslag av pulpettak då tillägg adderats till huvudkropparna. Även valmade tak förekommer i 16

17 den andra etappens fyrkantiga planer i garage och tornbyggnader. Taklutningen är 27 grader förutom för pulpettak där lutningen är 15 grader. Husen har i regel överskjutande takfot och gavelsprång och takmaterialet är på de flesta hus enkupigt lertaktegel, men även tak med tvåkupigt lertegel samt varmförzinkad ståndfalsad plåt som ibland målats. Sven Olov beskriver i sin bok om sitt intresse för regnvattensfrågans behandling, och engagerade sig som en direkt följd av detta åt detaljer för regnvattnets väg från tak till mark. Han utgick i första hand från avvattningsdetaljernas egenskaper och i andra hand från taket och dess detaljer ur utseendesynpunkt Trädgårdsby Målet för Sven Olov var att trädgårdsbegreppet i vid mening skulle vara kännetecknande för Håbo Tibble Kyrkby och den biologiska dimensionen betonades. Själv uttryckte han det som att: Målet är att det gröna ska samverka med husen. Det som växer ska uppträda i symbios med byggnaderna och byn (s.52) De privata trädgårdarna blev i anslutning till husen frodiga och rika. Den befintliga vegetationen hade en stor betydelse för planerabetet och genomförandet. Konceptets utgångspunkt var en biologisk bädd på trädgårdens och den färdiga miljöns villkor. Byggprojektet illustreras på bilderna 3.1a, 3.1b och 3.1c. Bild 3.1a:Situationsplan över det nya området i Håbo Tibble Kyrkby (Nyberg s.29) 17

18 Bild 3.1b:Byvägen som slingrar upp mot kyrkan kantas av nybyggda och till platsen anpassade hus (dec 2005). Bild 3.1c:Studie av olika hustyper i området (dec 2005). 18

19 3.13 Intervju med Kerstin Nyberg 15 dec 2005 i Håbo Tibble Kyrkby. Intervjun återges som en redigerad återgivning baserad på inspelning vid intervjutillfället. Intervjupersonen har även haft möjlighet att korrekturläsa och korrigera texten. Intervjun utfördes av skribenten. 1. Kan ni presentera er själv och arkitektkontoret vid tiden för byggprojektet? Det var Sven Olov Nyberg AB och Sven Olov Nyberg är arkitekten. Jag [Kerstin Nyberg] har varit anställd i företaget för att sköta det ekonomiska. Jag tror att vi var 6-7 anställda vid tidpunkten för projektet. Sven Olov var LAR och SAR arkitekt och så var det ingenjörer, en inredningsarkitekt och kartriterskor. Det var kontoret [Sven Olov Nyberg AB] som skötte projektet. 2. Vad var orsaken till att idén för byggprojektet initierades? Vi flyttade 1972 hit med vår familj presenterade UpplandsBro kommun ett projekt uppe i Tibble gården med 200 hus som skulle byggas på hela jordbrukslandskapet. Skolan var hotad och det var en initiativtagare, Stig Sundblad, som ville att det skulle byggas här och hade vidtalat kommunen. Det var inte riktigt så vi hade tänkt oss att bo här ute i Håbo Tibble. Då började Sven Olov att rita ett alternativförslag, som han sedan skickade vidare direkt till länsantikvarieämbetet. Där presenterades förslaget och de blev väldigt intresserade. 3. När inleddes byggprojektet samt bygget och har det slutförts? Det har slutförts. Det inleddes eller jobbades på ända från stod det första huset här. Det var en lång process eftersom det redan fanns en plan för området sedan tidigare. Det var också så att marken runt kyrkan ägdes av väldigt många. Sven Olov tyckte att man hade ett intresse av att inte förstöra jordbrukslandskapet, utan att man skulle bevara det och bygga tätt intill en 1100-tals kyrka som fanns här. Den första etappen var femton hus som invigdes Det var väldigt viktigt att det skulle fungera eftersom vi inte hade kommunalt vatten och avlopp. Vi [Sven Olov AB] fick själva bekosta hela anläggningen. Det var en stor insats från Sven Olov som var projektledare och höll i plånboken. 4. Innehade ni själva rollen som byggherre eller var någon annan i den rollen? Nej. Sven Olov var projektledare och lejde in människor. Var och en var sin egen byggherre. Man ägde sin tomt och fick beställa sitt hus efter de normer som fanns. Upplands-Bro kommun och Sven Olov skrev regler för vad som skulle gälla för området såsom taklutning, takmaterial etc. Det var speciellt på det sättet att husen fick vara modulhus. De skräddarsydde på fabriken så att det fanns olika moduler som passade. Det är väldigt slanka hus i två våningar utan källare. Detaljer ritade Sven Olov gemensamt, så det är väldigt lika detaljer på husen som man kunde utföra olika med modulerna. 19

20 5. Fanns det tilltänkta köpare av byggprojektet redan från början? Vi gick efter den kommunala kön, men hälften av de femton tomterna hade de som arbetade i Sven Olov AB möjlighet att få. Resten som inte utnyttjades av dem hade de som hade anknytning till byn möjlighet att få. Så det var väl hälften från Upplands Bro kommun och hälften från dem som då redan bodde här ute som vi tyckte att vi skulle prioritera. 6. Fanns det en markanvisning eller har byggprojektet planerats och genomförts på annan mark? Det var det som var problemet. Kyrkan och många privatpersoner ägde mark, så kunde man inte göra som kommunen och tvångsinköpa marken. Vi fick ha röstning med kyrkstämmorna och jag tror att vi vann med fyra röster för att få bygga. Den äldre ortsbefolkningen var positiva, men sedan fanns det grönavågare som hade kommit och hade synpunkter på att det skulle byggas så mycket här. 7. Kan ni uppge ungefär i vilken kostnadsstorlek byggprojektet var? Nej det kan jag inte, men de första husen kostade mellan tre till fyrahundratusen. Sedan berodde det på den egna byggherren hur mycket man lade ner på kök och badrum. Kostnaderna för vatten och avlopp [för hela området] ligger i husen. Det var inte bara villor, utan det var även ett stort dataföretag i första etappen och ett daghem som flyttade ut i den senare etappen. [Första etappen kan uppskattas till nästan 10 miljoner kr på den tiden]. 8. Hur ordnades finansieringen av byggprojektet? Samma dag som företaget [Sven Olov AB] köpte upp marken, så samlade vi de som skulle köpa mark för sina hus [för köpkontrakt]. Något blev kanske kvar i företaget, men på så sätt klarade vårt företag av att finansiera det. Vi behövde aldrig ta några stora investeringslån. Den stora biten för oss var markköpet, sedan blev var och en sin egen byggherre och ansvarade för sin egen ekonomi. 9. Fanns det andra parter utöver er i projektledningsgruppen? Kommunen var en stor part och länsantikvariet. Eftersom det låg så nära en 1100-tals kyrka, så var hela tiden länsantikvarien inkopplad och följde vårt projekt. Sven Olov hade också en arkitekt, Myrenberg, som följde det hela. Sven Olov hade hela tiden kontaktytor som följde projektet, men han var den som höll i tåtarna. 10. Vilken entreprenadform var aktuell för byggprojektet? Rörledningar och hela VA-delen handlades upp av entreprenörer, liksom schaktning och vägar. Det var Ekefors som hade huskropparna med konstruktioner. Samarbetet var dessutom mycket bra! Sven Olov tog in olika människor [entreprenörer] så att möjligheten till dessa fanns, men sedan var det fritt för de andra att ta in vem de ville. De var ju egna byggherrar! Det var brukarmedverkan, så de ritade sina hus tillsammans med Sven Olov. De fick varsitt A4 papper och talade om vad deras önskemål var. De fick sitta två timmar, 20

21 aldrig längre än två timmar med Sven Olov som sedan ritade huset. Sven Olov gjorde även upp en gemensam detaljplan på alla små detaljer, stuprör m.m. som han tog en liten summa för utav varje. Brukarna fick själva avgöra om Sven Olov skulle rita deras hus, men det skulle följa den plan som var lagd och de planbestämmelser som fanns. Det fanns de som gjorde sina hus själva. En snickare byggde sitt eget hus i lösvirke, så det förekommer sådana också. 11. Anser Ni att arkitekturen påverkades av att ni drev byggprojektet själva och kanske även med kontroll över projektekonomin? Ja, det tror jag. Sven Olov levde ju här och jag tycker att han påverkade arkitekturen. Sven Olov hade en fin inställning tycker jag, han ville inte efterapa det som fanns som Carl Larsson stilen. Han påverkade genom att tala om vad han tyckte och sedan fick man gå hem och fundera. Han sade alltid: De här husen ska böjas i tiden. Han var noga med att det nära kyrkan skulle vara gammaldags rödmålade hus för att det skulle ligga bra i hjärtat för kyrkan. Men däremot var han väldigt noga med detaljerna. Man fick inte ha stora block runtomkring fönstren. Han läste också väldigt mycket om hur det var i Sverige förr. Det var egentligen enligt honom ladorna som var de rödfärgade husen. Man fick välja färg, men inte kulör. Tyvärr lyckades han aldrig med det: För ju närmare man kom slutet av sitt husbygge och färgningen var kvar, så hade brukaren tagit över och då var det svårt att påverka. Vi gjorde ingenting inomhus, där var det privat och man fick göra som man ville. 12. Innehade ni upphovsrätten till byggprojektet eller idén under hela projektet? Nej. 13. Fanns det någonting som var svårare än ni hade förutsett? Ja. Vi har inte tjänat pengar på det, men vi har en oerhörd erfarenhet! Det är ett litet livsverk och vi har bott mitt i allt. Vi har varit anklagade för olika saker, men Sven Olov var mycket noga med att det skulle skötas juridiskt och fint så att det aldrig skulle kunna vara något. Det har vi lyckats med. Vi lever med de här människorna och jag tror att de respekterar oss och att det fungerar. Vi har försökt vara mänskliga och inte använt så mycket juridik. Vi har haft stora kyrkostämmor, och kyrkan har aldrig varit så full som då och aldrig har det varit så knäpptyst. Så det har varit ett spel! 14. Kan ni tänka er att genomföra fler byggnadsprojekt enligt denna modell? Sven Olov hade hade ett stort projekt i Ölsta [år 1992], som ligger efter Sigtuna om du åker mot Arlanda. Det var projektet Gåtans och det var färdigt, men då räntan steg med 500% så fanns det ingen som vågade satsa på det. Där var tanken att man skulle driva ett jordbruk och satsa ekologiskt, använda urinen till jordbruket och ha affär med produkter ifrån det ekologiska jordbruket. Det här projektet [Håbo Tibble kyrkby] är bara humanekologiskt, men där skulle man fortsätta. Det var ritat och klart! 21

22 3.2 Björkhagen - Arkitektmagasinet AB Byggprojektet Regndroppen ligger i Björkhagen strax sydost om Stockholm. Arkitekterna Anders Bergkrantz och Lasse Vretblad har ritat och även genom företaget Arkitektmagasin AB varit sina egna byggherrar. Byggprojektet består av fem radhus i två och en halv plan och upplåtelseformen är äganderätt. Av byggprojektbeskrivningen som uppgjordes framgår att byggrojektet har haft inslag av forskning och utveckling. Huvudfrågorna som projektet diskuterat är byggnadstekniken och bostadsformerna Byggprojektet Med beaktandet av byggnadstekniken har husen bl.a. byggts med en längre planerad livslängd än normalt. Man har använt ett traditionellt bärande murverk kompletterat med god värmeisolering och fasadmaterialet i gult tegel. Nytt i projektet var användandet av bjälklag med massivträ på stålbalkar. Husets stomme och basinstallationer har prioriterats tekniskt och ekonomiskt på bekostnad av ytskikt, inredning och utrustning. Ytskikten ger en slags skrovlig permanens som är stryktålig och sensuell. För bostadsformerna fanns en tanke om att trevåningsradhus, eller två våningar med inredbar vind, var en rimlig väg att förtäta Stockholms förorter. Flerbostadshus byggdes inte längre eftersom kostnaden för hiss gjorde att det inte var ekonomiskt. Bostäderna var i grunden tre likadana plan att disponera efter egna önskemål och behov. De boende flyttade in i ett skal med obearbetade ytskikt och med ett minimum av inredning och utrustning, något som även har påverkat boendekostnaderna initialt. Förfarandet har samtidigt gett de boende möjlighet att senare komplettera utrustningen, och då själva även välja prisnivån på den. Byggprojektet illustreras på bilderna 3.2a, 3.2b och 3.2c. 22

23 Bild 3.2a: Radhuset Regndroppen i Björkhagen (Arkitektmagasinet AB). Bild 3.2b: Planstudie av radhusens plan 1 och 2 (Arkitektmagasinet AB). Bild 3.2c: Vardagsrum, gatufasad och trapphus (Arkitektmagasinet AB). 23

24 3.22 Intervju med Anders Bergkrantz 13 december 2005 på Arkitektmagasinet AB:s kontor. Intervjun återges som en redigerad återgivning baserad på inspelning vid intervjutillfället. Intervjupersonen har även haft möjlighet att korrekturläsa och korrigera texten. Intervjun utfördes av skribenten. 1. Kan ni presentera er själv och arkitektkontoret vid tiden för byggprojektet? Arkitektmagasinet AB som ägs av Anders Bergkrantz och Lasse Vretblad. Jag är Anders Bergkrantz. Vi äger i förening lika stora delar av företaget och också ett byggbolag som heter Arkitektmagasinet bygg AB. Det lät vi uppstå i anslutning till att vi skulle producera egna hus. Vi är 25 stycken här på kontoret och omsättningen är ganska stor, tillsammans nästan 40 miljoner om man slår ihop Bergkrantz arkitekter och Arkitektmagasinet. 2. Vad var orsaken till att idén för byggprojektet initierades? Det var vår nyfikenhet och ambition. Att med vår bakgrund och kunskap om byggande och under många år projekterande av byggnader, så ville vi också se till att försöka genomdriva och genomföra ett eget projekt. Detta helt i egen regi ända fram till att kunderna flyttade in i respektive hus. Det var bostäder och radhus som var vår idé. Vi initierade idén och iscensatte allt arbete från första början. 3. När inleddes byggprojektet samt bygget och har det slutförts? Bygget har slutförts 2002 och t.o.m. 2 års slubesiktningen är nu gjord. 4. Innehade ni själva rollen som byggherre eller var någon annan i den rollen? Vi var byggherre. 5. Fanns det tilltänkta köpare av byggprojektet redan från början? Nej, vi funderade förstås på målgrupper eftersom vi ritade radhus i två våningar med inredbar vind som blev ganska stora. Vår målgrupp var förstås barnfamiljer som ville bo i förorten Björkhagen. Vi hade också bestämt oss för att vara mäklare själva. Vi ville sälja själva för att se och lära av den uppgiften. Vi gjorde världens minsta annons i dagstidningen, en annons vid ett tillfälle. Och fick då så många svar att av de fem radhusen som vi uppförde så sålde vi fyra på en vecka! 6. Fanns det en markanvisning eller har byggprojektet planerats och genomförts på annan mark? På den fastighet som vi köpte så hade det tidigare legat ett daghem som hade brunnit ner för många år sedan. Det var kommunens mark. Vi köpte mark av staden till deras pris, men utan detaljplan. Vi gjorde detaljplanen ihop med staden, det juridiska instrumentet för att kunna bygga fem radhus. Marken var dyr och vi friköpte fem tomter med gemensamhetsanläggning. Det var en stor affär, inklusive fjärrvärme, alla anslutningsavgifter, detaljplaneavgifter, bygglov och alla myndighetspapper som fanns med. 24

25 7. Kan ni uppge ungefär i vilken kostnadsstorlek byggprojektet var? Totalt inklusive mark och bygge är vi uppe i 18 miljoner. 8. Hur ordnades finansieringen av byggprojektet? 1) Banken krävde att vi var solida och att vi på företaget hade en god ekonomi. 2) Och mot att vi visade att vi kunde skjuta in, i det här fallet drygt en miljon själva ur egen ficka, så var de beredda att låna ut och ge byggnadskreditiv. 3) Och under förutsättning att vi hade sålt tre av de fem husen och tecknat kontrakt. Vi har inte, liksom för andra arkitektkontor, så mycket pengar i vår verksamhet. Vi har ingen body som man kallar det på modernt språk, men vi hade ändå så mycket att vi kunde genomföra det här och det var intressant! Det femte huset behöll vi själva. Det kunde ha sålts på en gång, men vi ville hålla det för att se vart det bar iväg. Det sålde vi efterhand också. Vi hade satt ut fasta priser på husen. 9. Fanns det andra parter utöver er i projektledningsgruppen? Nej. 10. Vilken entreprenadform var aktuell för byggprojektet? Delad entreprenad. Vi handlade upp det här i delar och hade sjutton olika entreprenader. Vi ville också lära oss den delen. Den stora entreprenaden i våra radhus var att vi murade radhusen med dubbel skalmur. Vi hade en murarentreprenör som hade det stora arbetet, men sjutton olika delentreprenader inklusive el, vvs, takstolarna, yttertaket, fönster m.m. som vi själva skickade ut på förfrågan, handlade upp, skötte om och lade in i bygget. Vi tog på oss hela den här rollen för att lära, se och få erfarenhet hela vägen ut. Vi turades om att vara på bygget varannan morgon och gick igenom dagen med byggfolket. Det är inte bara att folk fanns där, utan det handlade också om logistik. Även om det är ett litet bygge så måste allting fungera, allting måste komma i tid o.s.v. När vi hade schakt och grundläggning hade vi en kille som gjorde det. Då fick han ta sitt ansvar och hade då en viss huvudroll. Sedan kom murarentreprenaden, som var den stora tunga biten i vårt arbete. Då fick de ta huvudansvaret. Sedan kom en väldigt duktig snickare, då fick han ta huvudansvaret o.s.v. Så det blev ett slags basförhållande här hela vägen om att få ta huvudansvaret. Dessutom fanns vi hela vägen med, så på det sättet fungerade det. 11. Anser ni att arkitekturen påverkades av att ni drev byggprojektet själva och kanske även med kontroll över projektekonomin? Absolut! Vi kunde ju helt och hållet själva bestämma över vad vi ville få för produkt. Såväl kvalitetsmässigt som att styra och sträva efter en god och välutförd arkitektur. Därmed inte sagt att vi fick lov att backa i vissa lägen. Ta exemplet med vår trappa som vi ritade väldigt stilig och tog in priser på. Den blev alldeles för dyr! Vi hade gett fasta priser och hade en budget som vi måste hålla. Då fick vi göra om den. Vi fick köpa en standardtrappa och hitta på något annat med räcken så det blev 25

26 något speciellt. Det är ju sådant som vi som arkitekter och yrkesmän måste veta och lära av. Man måste kunna vara beredd att styra om och ställa om i vissa lägen när ekonomin inte tillåter. Här hade vi ansvar för ekonomin hela vägen också. 12. Innehade ni upphovsrätten till byggprojektet eller idén under hela projektet? Ja, det hade vi. Arkitektmagasinet AB och Arkitektmagasinet bygg AB var huvudansvariga för hela bygget. 13. Fanns det någonting som var svårare än ni hade förutsett? Svårast är väl att få ekonomin att gå ihop. Det var svårt! Vi hade ju också så speciella tankar kring de här husen. 14. Kan ni tänka er att genomföra fler byggnadsprojekt enligt denna modell? Vi är redan på gång med ett till som innehar elva radhus den här gången. Vi dubblerar, mer än dubblerar från fem radhus till elva radhus! Det är vi så långt gågna med så att där har vi en detaljplan färdig som vi hoppas kunna få färdig i vår [våren 2006]. Vi vill gärna komma igång till hösten med de radhusen, så vi fortsätter! 26

27 3.3 Höllviken, brf. Prima - XYZ Arkitekter AB Bostadsrättföreningen Prima ligger i den gamla bykärnan i Höllviken i närheten av havet Öresund. Omgivningen består av småskalig villabebyggelse. Projektet omfattar tre radhus i två plan som är 112 kvm stora. Arkitektkontoret XYZ arkitekter AB har ritat radhusen och även fungerat som byggherre i projektet. Till radhusen hör en trädgård mot sydväst och en berså för frukost i morgonsolen vid entréerna. Radhusen blev inflyttningsklara i december På företagets hemsida finns ytterligare information Byggprojektet Överlag har tidlösa material med hög standard valts enligt försäljningsprospektet. Husen har byggts med miljöhänsyn så att sunda material har prioriterats. Extra omsorg har lagts på detaljer: Fasadpanelen har t.ex. byggts av specialbeställd profil enligt arkitektkontorets önskemål. Entréerna är markerade med lätta skärmtak. Taketmaterialet är bandplåt och taket är utfört utan takfot med en synlig ränna direkt på fasadlivet. Stora takfönster ger ett vackert ljusinsläpp bl.a. i trapphuset som ligger i husets mitt. Uppvärming sker med vattenburen golvvärme. I anslutning till radhusen finns en förrådsbyggnad för avfallshantering samt parkering på tomten. Byggprojektets illustreras på bilderna 3.3a, 3.3b 3.3c och 3.3d. 27

28 Bild 3.3a: Illustration av radhuset Prima (XYZ arkitekter AB) Bild 3.3b: Planstudie radhuset Prima plan 1 och 2 (XYZ arkitekter AB) Bild 3.3c: T.v. Interiörillustration (XYZ arkitekter AB) Bild 3.3d: T.h. Tvärsnittssektion genom lägenheten (XYZ arkitekter AB) 28

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift

ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift 9 februari 2015 Erik Appelgren Simon Fast Anton Lundblad Alex Svärd Innehållsförteckning Inledning... 3 Referat... 3 Arkitekten

Läs mer

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation Upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal individer som

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Genomgång case ABK december Sara Bäckström 2

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Genomgång case ABK december Sara Bäckström 2 IDAG Handläggande under byggtid Besiktning Genomgång case ABK09 Sara Bäckström 2 Byggherrens handläggning under byggtid God projektstyrning Vattentätt kontrakt Effektiv organisation-beror på komplexitet

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Arkitektens roll i byggprocessen

Arkitektens roll i byggprocessen 1 Arkitektens roll i byggprocessen Hur upplevs arkitektens roll i byggprocessen och hur kan arkitektens roll förändras eller förbättras? Inledning Sedan arkitekturens begynnelse har arkitektens roll varit

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt

Organisation och upphandling av byggprojekt Organisation och upphandling av byggprojekt En avancerad shoppingtur! Välkomna! Anne Landin den 30:e januari 2014 Varför Organisation?» Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än

Läs mer

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien)

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien) 1/6 Ansökan byggförsäkring Offert/beställning Offert önskas på byggförsäkring för nedan projekt Byggförsäkring beställs för nedan beskrivna byggprojekt (vid detta val skickas premiefaktura utan föregående

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105

RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING I VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-07, 105 Markanvisning innebär en rätt för byggherren att efter godkänt markanvisningsavtal

Läs mer

Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Hur påverkar valet av ansvarsform resultat

Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Hur påverkar valet av ansvarsform resultat Hur påverkar valet av ansvarsform resultatet? Bengt Hansson Professor, projektledare, besiktningsman, byggledare Agenda Bakgrund Utgångspunkt för upphandling Mål med upphandling Vad vill beställaren ha?

Läs mer

INTRESSENTER/FINANSIÄRER ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN

INTRESSENTER/FINANSIÄRER ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN INTRESSENTER/FINANSIÄRER ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN Jag har en hypotes Forskning och utnyttjandet av Lean kan stötta så att de kommunala processerna och byggandet

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 CENTRALHUSET

ÅRETS BYGGEN 2003 CENTRALHUSET 72 HUS GÖTEBORG Jurymotivering: Den spännande omvandlingsprocessen av Centralstationsområdet i Göteborg fortsätter. Här i form av kontor och hotell i norsk trend- och materialkänslig design. FOTO: ULF

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

Markanvisningens ABC i Stockholms stad

Markanvisningens ABC i Stockholms stad Markanvisningspolicy Markanvisningens ABC i Stockholms stad STocKHOLM Växer Stockholms stad har en långsiktig vision för utvecklingen fram till år 2030, den nya översiktsplanen är en vägledning för hur

Läs mer

2015-10-13. att ge förvaltningen i uppdrag att projektera utbyggnationen av vatten- och avloppsledningar i Stensättra tomtområde.

2015-10-13. att ge förvaltningen i uppdrag att projektera utbyggnationen av vatten- och avloppsledningar i Stensättra tomtområde. TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-13 Kommunstyrelsen Mikael Tjulin Projektledare Telefon 08 555 010 88 mikael.tjulin@nykvarn.se avlopp Stensättra KS/2014:357 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö.

Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö. Landström Arkitekter har ritat flerbostadshuset på Brännö. 12 www.byggfakta.se BYGGDE SITT EGET FLERBOSTADSHUS Byggemenskaper blir allt vanligare i Sverige. En av pionjärerna inom projektformen är Anna-Karin

Läs mer

TOTALENTREPRENAD. A-hus tar hela ansvaret vid totalentreprenad. Det blir ett tryggt byggande. Sedan 1947

TOTALENTREPRENAD. A-hus tar hela ansvaret vid totalentreprenad. Det blir ett tryggt byggande. Sedan 1947 TOTALENTREPRENAD A-hus tar hela ansvaret vid totalentreprenad. Det blir ett tryggt byggande. Sedan 1947 2 HUR VILL DU BYGGA DITT NYA HEM? När du nu har bestämt dig för att bygga ett nytt hus är det också

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y

M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y STADSBYGGNADSKONTORET M A R K F Ö R S Ä L J N I N G S P O L I C Y för Täby kommuns och Täby Fastighets AB:s obebyggda markinnehav Antagen av kommunstyrelsen i Täby kommun och Täby Fastighets AB:s styrelse

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

Varför Organisation? Informell organisation

Varför Organisation? Informell organisation Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar g (synergieffekt) Organisation Ett

Läs mer

Plan- och markkontoret. Riktlinjer för markanvisning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen

Plan- och markkontoret. Riktlinjer för markanvisning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen Plan- och markkontoret Riktlinjer för markanvisning i Borlänge kommun Beslutad av kommunstyrelsen 2016-10-04 En växande stad Borlänge tillhör det nya Dalarna. Här finns traditionen kvar, men fokus ligger

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

Stockholm den 12 november 2015

Stockholm den 12 november 2015 1 Stockholm den 12 november 2015 Informationsmaterial från balkonggruppen och styrelsen inför kommande informationsmöte och extra föreningsstämma gällande förslag om balkongbyggnation. 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Vi gör så att Gävle växer

Vi gör så att Gävle växer Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se Vi gör så att Gävle växer Jobba med oss! satsar för framtiden och erbjuder varje år praktikplatser, examensjobb och traineeplatser. Praktik Vi söker engagerade universitets-

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för markanvisning Örebro kommun 2014-11-25 Sam 807/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande

Läs mer

Sundstorgsgaraget HELSINGBORG ANLÄGGNING

Sundstorgsgaraget HELSINGBORG ANLÄGGNING ANLÄGGNING HELSINGBORG Jurymotivering: De senaste åren har sett ett flertal kreativa och mer eller mindre innovativa lösningar för parkeringsgarage. Ett attraktivt, öppet och ljust exempel är Sundtorgsgaraget

Läs mer

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen

Alingsås kommun. Framtida miljökrav tillgodoses - Alingsås kommun uppfyller sin del av de nationella miljömålen Alingsås kommun Alingsåshem, FABS och Alingsås Energi är dotterbolag i koncernen AB Alingsås Rådhus Ägaren styr bolagen genom ägardirektiv Energibolag som energiproducent och Alingsåshem och FABS som konsumenter

Läs mer

BYGGKOSTNADSFORUM BYGGKOSTNADSFORUM

BYGGKOSTNADSFORUM BYGGKOSTNADSFORUM Bild nr 1 Av ett totalt bostadsbestånd i Sverige på ca. 4 000 000 lägenheter förnyas f.n. bara ca. 0,5 % varje år genom nyproduktion! Bild nr 2 Av ett totalt bostadsbestånd i Sverige på ca. 4 000 000 lägenheter

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Riktlinjer för fastigheter och mark

Riktlinjer för fastigheter och mark Riktlinjer för fastigheter och mark Antagen av regionfullmäktige 2012-02-20 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Regionen som fastighetsägare 3 3. Regionen köper mark och fastigheter 3 4. Regionen säljer mark och

Läs mer

Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande

Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande Kommunfullmäktige Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-06-09 Sid 54 Dnr KS 2015-306 Dpl 23 Förslag till riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Antagande Enligt ny lagstiftning

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Mälarvillan för Företag

Mälarvillan för Företag Mälarvillan för Företag Patrick Månsson Säljare på Mälarvillan. Smidig process En smidig process, skräddarsytt utbud, korta leveranstider och leveranssäkerhet gör Mälarvillans nyckelfärdiga hus och stommar

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

INBJUDAN TILL MARKANVISNING

INBJUDAN TILL MARKANVISNING INBJUDAN TILL MARKANVISNING för byggnation på kommunal mark del av Kurveröd 1:2 Inbjudan till markanvisning för del av Kurveröd 1:2, Uddevalla kommun Uddevalla kommun vill med denna inbjudan undersöka

Läs mer

Riktlinjer för kommunala markanvisningar

Riktlinjer för kommunala markanvisningar TIERPS KOMMUN Riktlinjer för kommunala markanvisningar 4"4, Bill - -?-s Dokumenttyp Riktlinjer för kommunal markanvisningar att gälla från och med 15 juni 2016 Gäller för Kommunstyrelsens verksamheter

Läs mer

SIKEÅ ECO VILLAGE! Absolut bästa havsläge!

SIKEÅ ECO VILLAGE! Absolut bästa havsläge! SIKEÅ ECO VILLAGE! Absolut bästa havsläge! I samarbete med EFFEKTIVA HUS AB erbjuder Robertsfors kommun, tomter med bästa havsläge och utsikt! Aktuella tomter är placerade i Sikeå hamn, med hamnlivet rakt

Läs mer

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt

Om Byggemenskapen Råbylund. ett funktionsblandad pilotprojekt Om Byggemenskapen Råbylund ett funktionsblandad pilotprojekt Rätt läge? Området bör ha en tydlig inriktning och gemensamma mål. Områdets storlek och karaktär är av betydelse Placering i staden Läget bör

Läs mer

s. 1 BIL AGA 4 projektorganisation och referenser sveafastigheter BostAd

s. 1 BIL AGA 4 projektorganisation och referenser sveafastigheter BostAd s. 1 BILAGA 4 projektorganisation och referenser Sveafastigheter Bostad Bakgrund s. 2 Sveafastigheter är verksamma inom utveckling och förvaltning av bostads och handels fastigheter sedan 2003. I Sveafastigheter

Läs mer

Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär

Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär Besiktningsförrättarens perspektiv - Sammanställning och tolkning av fyra besiktningsförrättares svar på frågeformulär SIDA 1 (6) I syfte att ge studien ett bredare perspektiv på problemen kring fel och

Läs mer

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Nyhetsbrev från Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Maj 2006 Lillsjöparken sluter sig som en grön ring kring Lillsjön i Ulvsunda. Den är en omistlig del i Lillsjöns rekreationsområde och måste bevaras för

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Riktlinjer för kommunala markanvisningar och exploateringsavtal

Riktlinjer för kommunala markanvisningar och exploateringsavtal Sidan 1 av 6 Riktlinjer för kommunala markanvisningar och exploateringsavtal Enligt lagstiftning från 1 januari 2015 ska samtliga kommuner anta riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal. Dessa

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Exploateringsavtal Riktlinjer i Leksands kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-09-21 113 0 Mål Riktlinjerna ska bidra till transparens och ökad tydlighet som medverkar till att en mångfald av aktörer/exploatörer

Läs mer

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Vi ägs av ett trettiotal organisationer som representerar hela byggbranschen, och hela byggprocessen. Vår bransch står inför stora utmaningar med ökade krav på

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Vi levererar helhetslösningar

Vi levererar helhetslösningar R TM Vi levererar helhetslösningar Ett badrum är en helhet. Vi levererar den. Ett nytt badrum ska du leva med under lång som vi alla tycker oss ha för lite av. Men tar du dig att läsa vår broschyr, får

Läs mer

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 IDAG Handläggande under byggtid Besiktning Repetition 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 Byggherrens handläggning under byggtid Viktigt med kommunikation!!! God projektstyrning Effektiv organisation-beror

Läs mer

partnering enligt byggtema

partnering enligt byggtema partnering enligt byggtema fördelar med Partnering Högre effektivitet ger bättre lönsamhet Revirtänkande faller bort tvister minimeras Högre kvalitet i alla led Fokus på kundnytta och ekonomi Budget och

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Pavlion Living Arkitekthus AB Tel: +46 (0) 8 501 644 01 E-mail: info@pavilionliving.se Web: www.pavilionliving.se Postadress: Valhallavägen 172,

Pavlion Living Arkitekthus AB Tel: +46 (0) 8 501 644 01 E-mail: info@pavilionliving.se Web: www.pavilionliving.se Postadress: Valhallavägen 172, Pavlion Living Arkitekthus AB Tel: +46 (0) 8 501 644 01 E-mail: info@pavilionliving.se Web: www.pavilionliving.se Postadress: Valhallavägen 172, SE-115 27, Stockholm 2 PAVILION LIVING erbjuder dig ett

Läs mer

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun

Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se

Läs mer

TOTALENTREPRENAD. Trygg byggnation när A-hus tar hela ansvaret. Sedan 1946

TOTALENTREPRENAD. Trygg byggnation när A-hus tar hela ansvaret. Sedan 1946 TOTALENTREPRENAD Trygg byggnation när A-hus tar hela ansvaret. Sedan 1946 Vi reder ut begreppen och redogör för den trygghet vi kan ge! HUR VILL DU BYGGA DITT NYA HEM? När du har bestämt dig för att bygga

Läs mer

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2010-05-26 M a r k t i l l d e l n i n g a v b o s t ä d e r i n o m L i n k ö p i n g k o m m u n Innehållsförteckning

Läs mer

PROGRAM för markanvändning

PROGRAM för markanvändning PROGRAM för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal Dokumentets syfte Programmet anger grunden för hur kommunen ska använda sitt markinnehav för att utveckla Nacka som

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Markanvisningspolicy Samrådshandling

Markanvisningspolicy Samrådshandling Markanvisningspolicy Samrådshandling 2016-01-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Utgångspunkter för markanvisningar... 2 2. MARKANVISNINGSPOLICY... 2 2.1 Vad är en markanvisning?...

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ Nationella träbyggnadsstrategin 2006-2008 Kv Styrmannen, Umeå Innehåll 1. Byggfakta... 1 2. Bakgrund... 2 Varför byggs detta i trä?... 2 Tidigare erfarenheter... 2 Träets

Läs mer

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. SAMHÄLLSBYGGANDE Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällsbyggande ska syfta till

Läs mer

Parkstaden vid Brunnsparken i Örebro. 25 nya radhus. med äganderätt

Parkstaden vid Brunnsparken i Örebro. 25 nya radhus. med äganderätt Parkstaden vid Brunnsparken i Örebro 25 nya radhus med äganderätt Parkstaden Parkstaden Parkstaden vid Brunnsparken i Örebro har sin förebild i den klassiska trädgårdsstaden. Området ca 3 km från Örebro

Läs mer

Maria Arvidsson, Isabelle Easterling, Julia Gustafsson och Micaela Malmqvist

Maria Arvidsson, Isabelle Easterling, Julia Gustafsson och Micaela Malmqvist ARKITEKTENS OLIKA ROLLER I BYGGPROCESSEN Bakgrund I Sverige sker samhällets styrning av den byggda miljön via lagar (riksdagen), förordningar som regeringen fastställer samt föreskrifter från myndigheter.

Läs mer

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson

Praktikrapport. Ingenjörsinriktad yrkesträning. Olof Rydman. Allbygg i Höganäs AB. Annika Mårtensson Praktikrapport Kurs: Ingenjörsinriktad yrkesträning Namn: Olof Rydman Företag: Allbygg i Höganäs AB Handledare: Annika Mårtensson Presentation av företaget Allbygg i Höganäs AB är ett byggföretag som huvudsakligen

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om.

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om. BESKRIVNING AV PROJEKT LAGERHUSET, ESLÖV HISTORIA I slutet av första världskriget rådde livsmedelsbrist i Sverige. Riksdagen beslutade då att på nio platser i landet med järnvägsanknytning uppföra lagerhus

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

MARKANVISNINGSAVTAL KONCEPT

MARKANVISNINGSAVTAL KONCEPT 1 (6) Mellan Oskarshamns kommun genom dess kommunfullmäktige, nedan kallad Kommunen, och [Företagsnamn] (org.nr. [xxxxxx-xxxx]), nedan kallat Bolaget, har under förutsättning som anges i 9 nedan träffats

Läs mer

Samrådshandling. GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande Detaljplan för Del av Gripsholm 4:1 Tredje Backe, Mariefred STRÄNGNÄS KOMMUN

Samrådshandling. GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande Detaljplan för Del av Gripsholm 4:1 Tredje Backe, Mariefred STRÄNGNÄS KOMMUN Samrådshandling GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande Detaljplan för Del av Gripsholm 4:1 Tredje Backe, Mariefred STRÄNGNÄS KOMMUN Upprättat 2010-10-22 Sweco Architects 2 Innehåll Inledning, bakgrund 3 Trädgårdsstaden

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Sven Hedlund DTH arkitekter

Sven Hedlund DTH arkitekter Sven Hedlund DTH arkitekter Verksam sedan 1991. Olika anställningar bl.a. på SWECO. Egen verksamhet sedan 2000. DTH arkitekter: 9 anställda, omsätter ca 5 MSEK. Sjuhärads största arkitektkontor med 4 arkitekter

Läs mer

entreprenad en översikt Innehåll

entreprenad en översikt Innehåll entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...

Läs mer

Första steget. Andra saker som du ska tänka på är hur ser tomten ut?

Första steget. Andra saker som du ska tänka på är hur ser tomten ut? Husköpet Att köpa hus En dröm om ett eget hus, ett hem som du vill leva i länge. Alla tankar om hur du vill ha det, hur du vill leva och bo kan bli verklighet. Stort eller litet, modernt eller gammaldags.

Läs mer

Fastigheten. Agne 16. Köping Kommun

Fastigheten. Agne 16. Köping Kommun Fastigheten Agne 16 Köping Kommun Sammanfattning Agne 16 Fastighetsbeteckning Agne 16 Kommun Köping Adress Scheelegatan 25 Upplåtelseform Äganderätt Lagfaren ägare Nb Nordiska Byggsystem AB Byggår 1943

Läs mer

Hovshaga Centrum ligger i den norra delen av Växjö. Läget är attraktivt med närhet till både stadskärnan och till Kronobergshalvöns natur och bad.

Hovshaga Centrum ligger i den norra delen av Växjö. Läget är attraktivt med närhet till både stadskärnan och till Kronobergshalvöns natur och bad. Inbjudan Växjö kommun bjuder in till markanvisningstävling för byggnation på Hovshaga Centrum. Tävlingen omfattar sex områden benämnda 1-6. Förslag kan lämnas på ett eller flera områden. Bakgrund och avgränsning

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-07-01 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2008-10-22 rev 2009-05-05 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Färsna 1:2, Etapp 2 (Baldersbrå, Balders Hage, del av Norra Brå och del av Österbrå) i Norrtälje-

Läs mer

Branschens egen kravmärkning.

Branschens egen kravmärkning. B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär

Läs mer

SPEF. trygghet för dig

SPEF. trygghet för dig RÄTT FRÅN BÖRJAN 1 SPEF trygghet för dig Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF, är den rikstäckande branschorganisationen för murat och putsat byggande i Sverige. Föreningen grundades 1966

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning

Ingenjörsinriktad yrkesträning Ingenjörsinriktad yrkesträning Olivia Eldh V07 2010-08-27 Lunds Tekniska Högskola Väg och vattenbyggnad Sweco Structures Sweco är ett internationellt konsultföretag med samlad kunskap inom teknik, miljö

Läs mer

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper VAD ÄR EN BYGGEMENSKAP? En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar,

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

B O S T A D. Trivsamma lokaler för alternativ boende. Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus

B O S T A D. Trivsamma lokaler för alternativ boende. Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus B O S T A D Trivsamma lokaler för alternativ boende Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus Tryggt boende med god kvalitet Hyrmoduler kan många gånger vara den idealiska lösningen vid olika

Läs mer

Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar

Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar Den kommunala tomtkön borde byta skepnad... Från: Pendlingsavstånd Ingen närhandel Inga arbetsplatser Ingen blandstad Få

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

2006-12-08. Prospekt. Markanvisning i Ullstämma

2006-12-08. Prospekt. Markanvisning i Ullstämma 2006-12-08 Prospekt Markanvisning i Ullstämma Underlag för intresseanmälan rörande exploatering för bostadsändamål i Ullstämma Linköpings kommun Teknik och Samhällsbyggnad Drottninggatan 45 581 81 Linköping

Läs mer

Markanvisningspolicy. för bostadsmark

Markanvisningspolicy. för bostadsmark Markanvisningspolicy för bostadsmark INNEHÅLLSFÖRTECKNING Planering för dagens och morgondagens västeråsare 3 Vad innebär markanvisning? 4 Hur gör jag för att få en markanvisning? 5 Ansökan om markanvisning

Läs mer

Jäntan 2, Landskrona stad, nu fråga om köpoption

Jäntan 2, Landskrona stad, nu fråga om köpoption Stadsbyggnadsförvaltningen 1(4) Landskrana stad Datum 20 15-05-20 Handläggare Mårten Olsson Er Referens V år Referens Kommunstyrelsen Jäntan 2, Landskrona stad, nu fråga om köpoption Ärendebeskrivning

Läs mer

Lathund för fribyggartomter. i Helsingborgs stad. Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen mark- och exploateringsavdelningen

Lathund för fribyggartomter. i Helsingborgs stad. Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen mark- och exploateringsavdelningen Lathund för fribyggartomter i Helsingborgs stad Ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen mark- och exploateringsavdelningen Lathund för FRIBYGGARTOMTER Innehåll 3 Kort om fribyggartomter 4 Fastighetsbildning

Läs mer