Maria Arvidsson, Isabelle Easterling, Julia Gustafsson och Micaela Malmqvist

Transkript

1 ARKITEKTENS OLIKA ROLLER I BYGGPROCESSEN Bakgrund I Sverige sker samhällets styrning av den byggda miljön via lagar (riksdagen), förordningar som regeringen fastställer samt föreskrifter från myndigheter. Det är sedan kommunerna som har befogenhet att bestämma var och när tätbebyggelse får uppstå samt hur det skall var utformad. Byggprocessen i Sverige är relativt styrd. Det finns en lång tradition och många har en inpräntad bild om hur det bör se ut, det vill säga vem som har ansvar för vad och vem som står högre än någon annan. En slags pyramidorganisation skulle man kunna kalla det. I Sverige kallas regleringen för olika beslutsnivåer för linje eller linje stab organisering. Linje Stab organisationen som bilden ovan visar kan ses som en grundmodell för hur olika entreprenader är uppbyggda. Den visar alltså på hur ansvaret är fördelad. Hur dessa entreprenader ser ut påverkar naturligtvis de olika medverkande entreprenörerna och konsulterna som är med i byggprocessen. Två vanliga entreprenader i Sverige är tillexempel generalentreprenad, som är en så kallad uförandeentreprenad, och totalentreprenad. Generalentreprenad Vid en generalentreprenad sluter beställaren ett avtal med en entreprenör som sedan i sin tur handlar upp de underentreprenörer som denne behöver. Beställaren är dock fortfarande med i processen. Han har däremot inte kontakt med alla konsulter utan enbart med den entreprenör han handlat upp och möjligen någon sidoentreprenör. Eftersom avtal endast finns med en part finns det inom en generalentreprenad väldigt tydliga ansvarsförhållanden. Detta innebär att den entreprenör som byggherren anställt har fullt ansvar för eventuella förseningar och felaktiga utföranden.

2 Totalentreprenad I en totalentreprenad är det totalentreprenören som ansvarar för att projekteringen genomförs efter de funktionskrav som beställeran definierat. Man kan alltså säga att byggherren lägger över allt ansvar på entreprenören så fort funktionskraven är definierade. Totalentreprenaden innebär ofta lägre kostnader för byggherren men det finns en stor risk att beställaren inte får den kvalitet som önskas beroende på dåligt formulerade funktionskrav.

3 Förenklat kan man säga att beställaren föredrar generalentreprenad medan byggentreprenören föredrar totalentreprenad. Detta kan bero på att entreprenören gärna vill ha hela ansvaret själv för att kunna styra utformning samtidigt som beställaren kanske inte är helt villig att släppa hela ansvaret med risk för att detaljlösningar och utformning inte säkert blir så som beställaren avsett. Om inte upphandlingsformen redan från början är väldefinierad finns stora risker för tvister och konflikter parterna emellan. (Forssén och Hjort 1990, 72) Det har konstaterats att arkitektens arbetsinsats inte påverkas särskilt mycket av upphandlingsformen. Det som påverkar arkitektens arbete mest är för vem och när i processen personen lägger ner sitt arbete. Dock så påverkas arkitektens arbete naturligtvis i en viss utsträckning precis som med alla andra konsulters arbete ifall det brister i entreprenaden. En av riskerna med tillexempel totalentreprenad är som sagt att kvaliteten kan försämras på grund av dåligt formulerade funktionskrav. Detta har naturligtvis även en inverkan på arkitektens arbete. Egentligen skulle man kunna dra slutsatsen att varje upphandlingsform har möjlighet att ge ett bra slutresultat under förutsättning att den är väldefinierad och att den väljs med realistiska förväntningar och goda avsikter. (Forssén och Hjort 1990, 73) Man kan se ett samband mellan de projekt där resultat och process upplevts som lyckat och ett väl fungerande samarbete. Detta tyder på att i de fall där beställare, arkitekt och entreprenör varit nöjda och haft förståelse och respekt för varandras kunskap så verkar arbetsglädjen som då gynnas leda till ett bättre slutresultat. Arkitekten som konsult Det vanligaste i Sverige är att arkitekten hyrs in som konsult under projekteringsskedet. I projekteringsskedet tar arkitekten fram fullständiga bygghanglingar och beskrivningar till projektet, utifrån de idéer och krav som blev resultatet av programskedet. De handlingar som ska färdigställas är bl.a: Systemhandlingar investeringsbeslut, beslut om byggande Huvudhandlingar byggnaden utformas i skala 1:100 Bygglovshandlingar och ansökan om bygglov Utformning av bygghandlingar Ritningarna och beskrivningarna utgör underlag till förfrågningsunderlag som används vid upphandling av eventuella underentrepenörer. (Byggledning byggandets delprocesser 2013, 5 7) Efter projekteringsskedet kommer produktionsfasen. Under produktionsfasen kan arkitektens medverkan variera i stor utsträckning. Det är vanligt att arkitekten inte medverkar lika mycket när projektet väl kommit in i produktionsskedet. I många fall kopplas arkitekten bort helt, något som är tråkigt eftersom att mycket av den kunskap arkitekten besitter går till spillo. Viktiga detaljer och problem kan också missas att upptäckas i tid då arkitektens roll som informatör och förmedlare ersatts av någon annan med sämre insikt i projektet. Att utesluta den part som har mest insikt i projektet kan vara förvånande då undersökningar tyder på att

4 resultatet många gånger upplevs mer positivt då arkitekten haft en större roll genom hela byggprocessen. Det är viktigt att någon person tar ansvar och har kontroll över projektet. Det tar ofta ner kostnaderna vilket naturligtvis är bra. Idag fungerar den här delen väldigt dåligt i Sverige. Med så många olika aktörer inblandade är det ovanligt att någon vill ta ansvar för felen och ofta skyller alla aktörerna ifrån sig. Man skulle milt kunna uttrycka det som en; det är alltid någon annans fel mentalitet. I utlandet är det vanligare att arkitekten har större inblandning och med det även större ansvar, vilket oavkortat leder oss till nästa punkt. Arkitekten som projektledare Projektledaren medverkar på ett hörn lite överallt och ska se till att projekten genomförs enligt planerna. På ett sätt hade det varit naturligt att arkitekten hade rollen som projektledare, eftersom personen är med redan från början och vet vad projektet handlar om. Risken att viktiga detaljer försvinner på vägen eller hamnar mellan stolarna blir mindre. Arbetsuppgifterna innefattar bl.a: 1. Klargöra samtliga förutsättningar 2. Förplanering, skissning 3. Gestaltningsdel 4. Bygglovshandlingar 5. Arbetshandlingar 6. Förmedla upphandling 7. Medverka vid upphandling 8. Projektövervakning 9. Uppföljning av projektet Problemet med rollen som projektledare är att det krävs väldigt hög kompetens inom många områden. För att kunna kommunicera med byggare, entrepenörer och andra aktörer måste projektledaren veta vad den pratar om, annars är det stor risk att personen utesluts från diskussionen (gäller även om arkitekten är konsult). Om arkitekten ska vara projektledare

5 krävs inte bara kunskap om den tekniska biten utan stor kunskap inom ekonomi, juridik och en stor talang för att kommunicera. Som det ser ut i Sverige idag är arkitektutbildningen väldigt estetisk, störst fokus ligger på byggnadsgestaltning och presentationsteknik. Med de förutsättningar den nyexaminerade arkitekten har i Sverige idag är det förmodligen svårt att ta på sig ett så omfattande ansvar som projektledare innebär. Det är absolut möjligt, men det krävs en hel del eget intresse och engagemang. (Sjölund 2006, 42 43) Som tidigare nämnts uppstår ofta en mentalitet inom den svenska byggnadsprocessen som skiljer sig från den mentalitet som uppstår i andra länder. För att mer detaljerat förstå arkitektens roll i den svenska byggnadsprocessen har vi intervjuat Örjan Ekström, tidigare stadsantikvarie för Landskrona Kommun och egen företagare. Örjan instämmer i att arkitekter inte deltar i tillräcklig utsträckning i Sverige idag, det finns alltså ett omättat behov av att utnyttja arkitektens kvalifikationer fullt ut. Det finns dock stor skillnad mellan anställda arkitekter och egenföretagare, menar Örjan. De anställda får sällan tid till att besöka byggplatsen och får på så vis ett avstånd till ansvaret för byggnationen. En egenföretagare är som i många andra fall, starkt bunden till sina projekt och tar därmed också ett större ansvar. Projektledning och projektering kan i mångt och mycket anses som två vitt skilda saker. Hur överensstämmer detta med tjänstebeskrivningen för en arkitekt i Sverige? För att definiera arkitektens kompetenser frågar vi Örjan hur han skulle definiera ordet. Han svarar Arkitekt är en person som kan gestalta praktiska, rumsliga behov på ett estetiskt tilltalande sätt. Sällan nämns kvalifikationer i planering och ledning när man pratar om arkitekter i Sverige. Det är intressant när arkitekten har en betydande roll i program och projekteringsdelen av processen. Hur skulle svaret se ut om vi ställde frågan till utländska arkitekter? Kanske skulle definitionen lyda ledning, utformning, ansvar, estetik. Vi har även intervjuat Hans Bertil Persson, projektledare inom ventilationsavdelningen på Bravida. Det är väldigt intressant att se olika aktörers olika syn på arkitektens medverkande. I intervjun med Hans Bertil så märker man en underton som tyder på att det finns en brist i kommunikationen mellan arkitekt och andra entreprenörer och konsulter. Arkitekten som byggherre Att agera som byggherre är skiljt från projektledarrollen i flera bemärkelser. Byggherre benämns i Sverige som den som för egen räkning uppför en byggnad eller en anläggning. Byggherre kallas även den som söker om bygglovet. Ansvaret för detaljplanens genomförande vilar på byggherren. Denna ska också se till att alla bygg, rivnings och markåtgärder utförs i enlighet med de krav som gäller. Före byggnadsarbetena krävs att byggherren kontrollerat och genomfört följande moment; 1. Bygg, mark, rivningslov ska föreligga 2. Anmälan är gjorda för de anmälanspliktiga arbetena 3. Genomföra tekniskt samråd med byggnadsnämnden 4. Fastställa kontrollplan och utsedd kontrollansvarig vars arbetsuppgifter ska vara klarlagda. 5. Se till att utstakning av den planerade byggnaden genomförs

6 Den kontrollansvariga ska bistå byggherren, denne ska också informera vid avvikelser från kontrollplanen. Miljöbalken är någon som varje byggprojekt måste följa och det ansvaret ligger också på byggherren att känna till. Bevisbörderegeln, kunskapskravet och försiktighetsprincipen är tre av hänsynsreglerna, som antogs i Rio de Janiero 1992, och som ingår i Miljöbalken. Dessa är exempel på vad byggherren måste vara upplyst om och ta ställning till genom projektet. Dessutom har byggherren det övergripande arbetsmiljöansvaret för sina anställda, tillsammans med deras arbetsgivare. De tidigare nämda projektledarna ska agera som rådgivande åt byggherren i byggtekniskaoch ekonomiska frågor. De ska också biträda byggherren när denne väljer projektörer och entreprenörer. En byggherre måste alltså hålla sig informerad om det mesta under byggprocessen Denna måste också ta ställning och se till att många detaljer blir genomförda. Det finns kalkylprinciper och begrepp som hjälpmedel till byggherren, dessa ska möjliggöra informationen som krävs i olika skeden av byggprojektet. Som byggherre har man stor frihet, makt och ansvar över den arkitektoniska gestaltningen, beroende på val av entreprenadform. Det kan därför gynna projektet i den arkitektoniska bemärkelsen, om arkitekten agerade också som byggherre. Det är dock, vanligare att beställaren/investeraren agerar byggherre, det är alltså upp till iniativtagaren, om den anser arkitekten ha tillräcklig kompetens för att ta på sig uppdraget. I Sverige är dock detta vanligt eftersom det är en stor risk för arkitektföretaget att ta på sig hela ansvaret. Det hade varit intressant om framtiden öppnar upp för fler projekt med arkitekter som byggherrar. Då skulle kanske den byggda miljön få ett mer gestaltat, definierat intryck och upplevelse. Idag finns många utbildningar där arkitekt kombineras med en ingenjörsutbildning. Kan det vara så att vi börjar närma oss en lite mer internationell arkitektur? Men fram tills dess lär vi nog se flertalet projekt där mycket faller mellan stolarna på grund av många aktörer och en utbredd ovilja att ta ansvar.

7 Nedan följer bilagor med intervjuer av två personer med skilda roller i byggprocessen. Frågorna är inriktade främst på arkitektens roll i byggprocessen och framförallt arkitektens medverkan efter projekteringsstadiet. Undersökningen visar hur två olika aktörer som medverkar under byggprocessen ser på arkitektens roll samt att dessa åsikter har en del gemensamma värdegrunder men också att en del svar skiljer sig mycket åt beroende på den egna positionen. De interjvuade är Örjan Ekström, pensionerad arkitekt som fortfarande driver egen firma och som tidigare jobbat som stadsantikvarie för Landskrona kommun i många år, samt Hans Bertil Persson, projektledare inom ventilationsavdelningen på Bravida och som jobbar främst med toltalentreprenad och kalkyleringar på större projekt. BILAGA 1, INTERVJU MED ÖRJAN EKSTRÖM 1. Ökar byggnadens kvalitet om arkitekter deltar i byggskedet jämfört med om de inte deltar? Byggnadens kvalitet ökar sannolikt om arkitekten får påverkansmöjlighet. Även under byggskedet! 2. Deltar arkitekter i tillräcklig utsträckning idag? Det tror jag inte. 3. Finns en skillnad i olika avseende mellan olika byggprojekt? Det är nog stor skillnad på om arkitekten har egen firma eller är anställd. Den anställde får nog sällan ta tid för att gå till bygget medan en liten arkitektfirma har och tar troligen större personligt ansvar för slutresultatet. 4. Fördelar med att arkitekten deltar? Fördelar för arkitekten är att det är större sannolikhet att huset blir som hen (och kunden) tänkt sig. 5. Nackdelar med att arkitekten deltar? Nackdelar är väl att det tar tid från andra pågående projekt. Vissa mindre seriösa entreprenörer ser arkitekter som ett hinder i arbetet. Det har till och med hänt att arkitekter blivit utkastade från en byggplats för att de påpekat fel som entreprenören gjort. 6. Vad lägger du spontant in i ordet kvalitet? Kvalitet? Svår fråga! Hållbarhet, funktionalitet, skönhet, resurssnålhet, återanvändningsbart.

8 7. Är kvalitet i denna bemärkelse något som parterna i byggprocessen eftersträvar idag alla, några, inga? Troligen säger alla parter sig sträva efter kvalitet. Men parterna har nog var och en sina egna definitioner av begreppet. För vissa entreprenörer har den egna vinsten högst prioritet när de måste välja t ex material eller arbetsmetod. 8. Vad lägger du spontant in i ordet arkitekt, vilken kompetens tänker du på? Arkitekt är en person som kan gestalta praktiska rumsliga behov på ett estetiskt tilltalande sätt. 9. Anser du att dagens arkitekter besitter denna kompetens? I allmänhet ja, även om jag ibland kan tycka att ytskikten får alltför stor betydelse. Det har blivit väldigt flashigt, för mycket bild av det hela. Jämför med den berömde konstnären René Magritte, han sa några mycket kloka ord om förhållandet mellan ett föremål och en avbildning av detsamma, som kan vara bra att minnas ibland. 10. Hur ser den ideala projekterings och byggprocessen ut i termer av roller, åtaganden, ansvar och kontrakt? Mycket svårbesvarad fråga. Kräver lång utläggning 11. Har din uppfattning rörande dessa frågor förändrats genom åren? Ja, jag har blivit mera desillusionerad, i synnerhet över de större byggbolagens brist på moral och ansvar. De verkar vilja enbart tjäna så mycket pengar som möjligt på kortaste tid istället för att vilja bygga så bra och hållbart som möjligt.

9 BILAGA 2, INTERVJU MED HANS BERTIL PERSSON 1. Ökar byggnadens kvalitet om arkitekter deltar i byggskedet jämfört med om de inte deltar? Det är oftast en fördel om arkitekten är med länge i byggprocessen, men det kan leda till en del kompromisser på byggarbetsplatsen. Det är framförallt viktigt att arkitekten jobbar i ett nära samarbete med de andra projektörerna under själva projekteringen, i synnerhet då med konstruktören, och att arkitekten lyssnar och tar till sig de andras kunskap och inte bara försöker uppfylla sin vision. 2. Deltar arkitekter i tillräcklig utsträckning idag? Ja. de bara blandar sig i. 3. Finns en skillnad i olika avseende mellan olika byggprojekt? Det är helt och hållet projektet som styr hur länge arkitekten är med i byggprocessen. Framförallt vid arbeten med K märkta hus är arkitekten med under hela projektet medans det vid nybyggen räcker att arkitekten är med i projekteringsstadiet. 4. Fördelar med att arkitekten deltar? Bra om arkitekten kan vara med på uppföljningsmötena för att bli varse vad som gick bra och vad som gick dåligt under projektet och på så vis ta till sig och använda sig av dessa kunskaper till nästa projekt. 5. Nackdelar med att arkitekten deltar? Det finns inte så många nackdelar med att arkitekten deltar, men det är en kostnadsfråga. 6. Vad lägger du spontant in i ordet kvalitet? Det är viktigt att bygga med kvalitet och framförallt att vara prismedveten när man bygger och projekterar. Att testa nya modegrejer och trender kan leda till att byggnaden tappar i kvalitet och måste förbättras inom några år. Till exempel är de passivhus som byggs idag alldeles för täta vilket kan leda till problem i framtiden. 7. Är kvalitet i denna bemärkelse något som parterna i byggprocessen eftersträvar idag alla, några, inga? Ja 8. Vad lägger du spontant in i ordet arkitekt, vilken kompetens tänker du på? Det är stor skillnad på arkitekter, vissa är lite mer jordnära medans andra är visionära och lyssnar lite sämre på omgivningen. 9. Anser du att dagens arkitekter besitter denna kompetens? Inte alla, en del har svårt att få förståelse för hur allt faktiskt fungerar i praktiken.

10 10. Hur ser den ideala projekterings och byggprocessen ut i termer av roller, åtaganden, ansvar och kontrakt? Totalentreprenad fungerar bra, men även generalentreprenad fungerar bra i många fall. Den mycket delade entreprenaden kan vara lite sisådär i många fall. 11. Har din uppfattning rörande dessa frågor förändrats genom åren? I början var det mer intensivt men det har blivit lättare efterhand. Källhänvisning: Skriftliga Källor: Byggproduktion Byggledning Byggadet ur ett sammhällsperspektiv. Lund: Byggproduktion Byggproduktion Byggledning Byggandets delprocesser. Lund: Byggproduktion Forssèn, Axel och Hjort, Bobo Arkitekten i byggskedet. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri Sjölund, Conny Arkitekten som projektinitierare. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan Muntliga källor: Örjan Ekström, Arkitekt Hans Bertil Persson, Projektledare