Ingen åt sitt öde Kunskapsreform för en bättre framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ingen åt sitt öde Kunskapsreform för en bättre framtid"

Transkript

1 Ingen åt sitt öde

2

3 Ingen åt sitt öde Kunskapsreform för en bättre framtid Per Unckel Timbro/CVV

4 FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2002 GRAFISK FORM: SILVER FOTO AV FÖRFATTAREN: RIKSDAGEN SÄTTNING: ATELJÉ TYPSNITTET L&R AB, STOCKHOLM TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 2002 ISBN ISSN NR 33 CVV CENTRUM FÖR VÄLFÄRD EFTER VÄLFÄRDSSTATEN TEL FAX

5 INNEHÅLL FÖRORD 6 KUNSKAPSSAMHÄLLE 8 SVERIGE I DAG 14 Sverige i det globala samhället 16 Vardagen i skolan 27 Den högre utbildningen 47 Forskningens villkor 59 Den kreativa miljön 67 TID FÖR REFORMER 70 En bred strategi 71 De nödvändiga drivkrafterna 73 Skola på elevernas villkor 74 Ny syn på den högre utbildningen 81 Forskning i världsklass 87 AGENDAN 94 REFERENSER 98

6 1. FÖRORD

7 Alla talar i dag om kunskapssamhället, om att kunskap blir allt viktigare för människors, företags och nationers möjligheter att utvecklas och att lärandet ändrar karaktär. Och visst är det så att hela vår värld går igenom ett skede präglat av stora förändringar som också inkluderar kunskapsuppbyggnad. Men det är naturligtvis också så att åtskilligt inte ändras alls. Det finns sådant som är rostfritt och överlever också de mest dramatiska skiften. Därför finns det anledning att möta besked om stora skiften med viss skepsis och eftertanke. Skolan lever mitt i draget, i skärningspunkten mellan förankringen i beprövad erfarenhet och uppbrottet till det nya. I den här boken skall jag diskutera den svenska skolan och den högre utbildningen sedda i båda dessa perspektiv. Utan att vara alarmistisk i fråga om tillståndet för de lärande processerna i vårt land, tycker jag det är nödvändigt att ta de många varningssignalerna på allvar. Det finns många grundläggande uppgifter som det svenska utbildningsväsendet inte längre klarar av, samtidigt som den nödvändiga förnyelsen bara har börjat. I boken försöker jag peka på några av orsakerna till att den kunskap vårt land ändå förfogar över inte på ett bättre sätt kan omsättas i ökat välstånd. Sverige är i dag EU:s femte fattigaste land. Titeln Ingen åt sitt öde har två betydelser. Den ena är densamma som president George W Bush har gjort till huvudfråga, nämligen att inte lämna något enda barn i sticket ( Every child will be educated and no child will be left behind ). Den andra är lika uppfordrande, men på ett annat sätt. Den är en uppmaning till oss alla att försöka locka fram det bästa hos varje människa. Att gräva där vi står räcker inte. Vi kan alla mer än så. För det jag skriver svarar jag naturligtvis bara själv. Johanna Westin och Birgitta Svensén har hjälpt mig med faktaunderlaget. Stockholm i januari 2002 Per Unckel 7

8 KUNSKAPSSAMHÄLLE

9 Termer och uttryck kan både förklara och förvilla. Uttrycket den nya ekonomin är ett sådant. Det för tankarna till ett banbrytande genombrott, ut med det gamla, nu är det nya tider! Den nya ekonomin är sprungen ur informationsteknikens allt bredare användning. De effektivare metoderna att förmedla information drar upp tempot och river gränser gör vissa element mer avgörande än tidigare. Globalisering och ökad förändringstakt skiljer vår tid från tider som var. Men alla gamla sanningar blir för den skull inte osanningar. Plus och minus i företagens balansräkningar måste alltjämt vara åtminstone i kontakt med varandra. Goda idéer och ambitioner får inte bara för att de är goda eller nya lätta från jordens yta. Sammanbrottet för många IT-företag bär syn för sägen att allt företagande måste grundas på sunda analyser. På samma sätt är det med kunskapssamhället. Det är både nytt och gammalt. Det rymmer många genuint annorlunda utmaningar, jämfört med dem som byggde upp industrisamhället. Men det återkallar också traditionella dygder som flit, engagemang och hårt arbete, bland annat för att hjälpa människor att tillägna sig viktiga kunskaper. Varken förr eller nu kan kunskaper ges någon som gåva. För att få en bättre bild av vad kunskapssamhället skulle kunna vara, är följande beskrivningar kanske till hjälp: Vi lever återigen i en tid av fantastiska upptäckter. Den alstrar risker likväl som möjligheter. Men vad man än tycker kommer våra liv och våra samtal att tillföras nytt stoff. Världen har förvisso sina dystra element. Men den är också spännande, intressant, värd att vara nyfiken på. Nya frågor reses som vi inte hade en aning om. Gamla frågor får nya svar. Eviga frågor ges plötsligt lösningar som ingen bland oss trodde att vi skulle få se under vår livstid Bergström, 3 maj

10 KUNSKAPSSAMHÄLLE Så skriver Dagens Nyheters chefredaktör Hans Bergström, samtidigt som han berättar hur forskningen i sin jakt på åldrandets orsaker prövar om inte en gen, som normalt avläser sjunkande ämnesomsättning i kroppen vilket leder till åldrande, kan påverkas att i stället förlänga vår livslängd. Om vi översätter till människan vad vi sett hos lägre varelser handlar det om 90-åringar som ser ut och känner sig som 45, säger Leonard Guarente i Bergströms artikel. Stig Hagström, professor, tidigare universitetskansler, nu åter på Stanford University, säger för sin del så här: Industrisamhällets logik bygger på divisionstecknet medan kunskapssamhället bygger på multiplikationstecknet. Det betyder att när vi delar på industrisamhällets resurser så får var och en en mindre bit. När vi delar på kunskapen i kunskapssamhället så får var och en en större bit. Essensen i det vi kallar kunskapssamhället skulle också kunna uttryckas på följande sätt: Kunskapsinnehållet i alla former av kommersiella, eller för den delen mänskliga, aktiviteter har ökat. Värdet av t ex ett företag är i mindre utsträckning detsamma som värdet på byggnader, råmaterial eller företagets aldrig så avancerade maskiner. I stället ligger värdet i de anställda, företagskulturen, designen, varumärket och de immateriella rättigheterna. Eller, som det också har beskrivits, under industrisamhället kunde ett företag bli rikt på att laga mat; i kunskapssamhället är det den chef som komponerar menyn som får belöningen. Ur dessa och andras uttalanden går det att extrahera några områden som blir allt viktigare för enskilda människors, företags och nationers framgång. 10

11 En första iakttagelse är att föreställningen att morgondagens samhälle kommer att kräva mycket mer kunskaper hos varenda människa är lite för trubbig. Samhället blir i många avseenden mycket mer komplicerat, men mycket blir också åtskilligt enklare. Datorerna öppnar hisnande perspektiv för avancerade databaser och kalkyler som utförs av högt utbildade medarbetare i företag och vid forskningsinstitutioner. Men samma datorer gör det också lättare för den som saknar lång utbildning att utföra uppgifter som tidigare krävde just lång utbildning. Det förefaller, för det andra, som om innehavet av vissa mycket grundläggande kunskaper och färdigheter blir helt avgörande för möjligheten att över huvud taget fungera som medborgare och medarbetare. Drop-outs ur skolsystemet riskerar att bli drop-outs ur hela samhället. Som vi senare skall se är Sverige i just det hänseendet på väg att skapa en ny underklass. Ett tredje tydligt drag i det som nu bryter fram är att konkurrensen mellan enskilda, företag och nationer skärps. Det gäller inte minst på kunskapsområdet. Genomskinligheten, främjad framför allt av informationstekniken, gör lycka och olycka tillgänglig för alla. Den som inte vill, eller inte kan, finna sin roll och sin uppgift får det besvärligt. En fjärde konsekvens, framför allt av den ökande förändringstakten, är att också de kunskaper som behövs i samhället förändras. Det gäller naturligtvis inte alla, men tillräckligt många för att kräva nya strukturer för hur utbildning skall bedrivas. Ett femte område rör konsekvenserna av den mycket mer mångfasetterade karaktär som morgondagens samhälle kommer att uppvisa jämfört med förhållandena i det utdöende och mer förutsebara industrisamhället. I det mångfaldiga samhället passar stereotyper inom t ex utbildningsvärlden, vården och omsorgen illa in. För det sjätte måste vidden av begreppet kunskapssamhället förstås på ett sådant sätt att också förhållanden utanför utbild- 11

12 KUNSKAPSSAMHÄLLE ningssystemet måste ligga i linje med framsynta utbildningsansträngningar. Signalspråket måste vara entydigt och drivkrafterna tydliga. Enskilda personer och företag måste kunna erbjudas en miljö där kunskapsuppbyggnaden blir något naturligt och inspirerande. Den kunskap som enskilda tillägnar sig måste också kunna komma till meningsfull användning. Det är mot iakttagelser av detta slag som det svenska samhället och dess förutsättningar måste bedömas. Då framträder problemen tydligare, också i det som på ytan kan te sig framgångsrikt. Så är t ex företagen för få och växer för långsamt. Och skolan går på vissa viktiga områden bakåt jämfört med vad den tidigare presterade. Och detta sker när viktiga steg framåt är absolut nödvändiga. Jag tror dock att det allra allvarligaste är att vi ännu inte till fullo har förstått att det vi kallar kunskapssamhället rymmer krav på mycket mer grundläggande förändringar än bara mer pengar och nya utbildningsplatser. Frågan är både hur allas vilja och allas förmåga att erövra nya kunskaper skall tillvaratas, och hur detta kunnande skall kunna omvandlas till välstånd för land och folk. 12

13

14 SVERIGE I DAG

15 Under de senaste åren har Sverige klarat sig hyggligt ekonomiskt. Tillväxten har varit högre än tidigare. Flera internationella mätningar visar detta. De som ansett sig ha ansvaret har mottagit sådana noteringar med belåtna kluckanden krisen är övervunnen och dysterkvistarna hade fel. Att framgångarna egentligen bara är måttliga och sannolikt kortvariga är det nästan opassande att påminna om. Merparten av de gamla strukturfelen i ekonomin finns alltjämt kvar. Och trots framgångarna verkar Sverige ha parkerat på den nedre halvan av den s k tillväxtligan. Under förnöjsamheten finns nästan alla gamla tillkortakommanden kvar, och när draghjälpen från den internationella ekonomin är svagare märks de tydligare. I den svenska utbildningsdebatten finns samma tröttsamma tendens att inte erkänna tingens ordning. För alla som otåligt vill utveckla vårt land för att vi på allvar skall kunna uppnå en plats i täten på den internationella utvecklingen är detta frustrerande. Det gäller också många som i skolan ser elever halka efter. Ovilligheten att erkänna problemen blir stoppklossar för samtal om angelägna reformer. I stället mumlas ett mantra om hur bra allting är, och som alla måste upprepa för att inte stämplas som gnällspikar. När mantrat upprepats tillräckligt länge är det knappt någon som vet hur problemen verkligen ser ut. Många är också rädda för att vara kritiska eftersom kritiken anses kunna träffa lärarna och deras insatser. Det är naturligtvis i sak nonsens. Lärarna är lika mycket som eleverna förlorare i ett skolsystem som inte fungerar. Den bild som kommer att tecknas här blir med nödvändighet problemorienterad. Den utgör bakgrund till förslag om hur man skulle kunna förändra dagens situation för att främja de goda, lärande och utvecklande processerna. Det är dags att tala allvar om lärandets svårigheter och vårt samhälles oförmåga att ge människor chansen att växa. 15

16 SVERIGE I DAG Sverige i det globala samhället Att göra en allomfattande bedömning av hur Sverige står sig i de internationella sammanhangen är alltför tidskrävande. Det är som att försöka träffa ett rörligt mål, och inte minst inom den viktiga IT-sektorn kan det som är sant ena dagen vara osant nästa. Vissa fakta går det emellertid att komma åt. Välstånd, som det beskrivs med BNP-statistik på nästa sida, är ett exempel. Siffror av detta slag kan naturligtvis alltid ifrågasättas, och allt ryms inte i torr statistik. Likväl med vårt lands internationella eftersläpning följer välståndsförluster som drabbar varenda enskild människa hårt. Skillnaden mellan första och sjuttonde platsen i välståndsligan motsvarar kronor per person (BNP per capita). Om allt tas ut i högre lön blir det drygt kronor mer i månaden till varje svensk. Den extra skatt löntagarna då får betala räcker dessutom till mer än 300 miljarder till sjukvården samtidigt som anslagen till skolan skulle kunna femdubblas! Ett annat sätt att mäta ett lands prestationer och utvecklingsförutsättningar är det s k frihetsindex (EFI) som årligen publiceras (av bl a Fraser Institute) i Economic freedom of the world. 2 I den senaste utgåvan ligger Sverige på delad tjugonde plats. Också detta sätt att mäta kan naturligtvis kritiseras. Det som gör det intressant är emellertid att det försöker fånga företeelser som blir allt mer betydelsefulla. Några exempel: Handel är en viktig källa till dynamik och välstånd, därför att den ökar konkurrenstrycket och utvecklar arbetsfördelningen över gränserna. I frihetsindexet gör man en bedömning av möjligheten till handel över gränserna, genom att använda tullarna som en indikator. I rapporten finns också ett index för handelsöppenheten i världen ett s k Trade Openness Index. Sverige hamnar på fjortonde plats, vilket är hyggligt, 2. Annual report

17 Tabell 1. BNP per capita i amerikanska dollar, köpkraftsjusterat, OECD-länderna, Luxemburg USA Norge Schweiz Island Irland Danmark Kanada Nederländerna Österrike Australien Belgien Japan Tyskland Finland Italien Sverige Storbritannien Frankrike Nya Zeeland Spanien Portugal Grekland Sydkorea Tjeckien Ungern Slovakien Polen Mexiko Turkiet Källa: OECD main economic indicators online,

18 SVERIGE I DAG men inte mer. Vårt land ser dessutom ut att gå bakåt. Tillväxt i moderna, högteknologiska länder beror i hög utsträckning på innovationer och entreprenörskap. Det kräver i sin tur en arbetsmarknad som kan utvecklas på det sätt som nya omständigheter kräver. Den svenska arbetsmarknadens stelhet är i detta sammanhang ett påtagligt problem. I EFI hamnar Sverige på plats 56 (trea från slutet!) i fråga om arbetsmarknaden. Effektiviteten och dynamiken i en ekonomi påverkas starkt av om marknader är reglerade eller inte. Reglerade marknader har klart mindre potential att utvecklas och ge produktivitetstillskott till ekonomin. I EFI finns en indikator om priskontroller som anger hur fritt näringslivet är att sätta sina egna priser. För Sveriges del blir det en 17:e plats vad gäller de finansiella marknaderna. Det finns ett klart samband mellan graden av ekonomisk frihet, mätt på det sätt som EFI gör, och ekonomisk tillväxt. Den översta femtedelen länder i EFI har en årlig tillväxt på 2,27 procent, medan den lägsta fjärdedelen har en negativ tillväxt på 1,45 procent. Studerar man de länder som mellan 1990 och 1999 förbättrade sin position i EFI-mätningen har alla också haft en mycket positiv ekonomisk utveckling. Det gäller till exempel Irland, som under denna tid klättrade från plats 22 till plats 6. I många latinamerikanska länder har utvecklingen varit densamma. Slutsatsen av detta är för många utmanande, men självklar för allt fler. Ett land som vill vara framgångsrikt måste också vara fritt, och ge utrymme för människors skaparkraft. Idéer omsätts i investeringar. Här byggs den solida grunden för framtida välstånd. Investeringstakten i Sverige och några jämförbara länder illustreras av följande uppgifter: 18

19 Tabell 2. Investeringarnas andel av BNP, procent, genomsnitt Japan 28,4 USA 18,7 Tyskland 22,6 Sverige 16,2 Källa: OECD economic outlook, dec 2001; uppgifter sammanställda av EcoWin. Investeringarna omfattar det vi sätter av för att bygga för framtiden. Låg investeringsnivå är ett tecken på att framtiden kan bli knagglig. I ett viktigt hänseende har utvecklingen i Sverige gått åt rätt håll, nämligen när det gäller IT-satsningar: Tabell 3. Investeringar IT och telekom, 2001, procent av BNP USA 9,45 Sverige 10,15 Japan 8,27 Finland 7,71 Frankrike 7,04 Danmark 7,09 Tyskland 6,76 Källa: European information technology observatory, EITO, Att det blivit så har flera förklaringar. En viktig orsak är de förutseende avregleringar av telemarknaden som genomfördes i början av 1990-talet. Detta, tillsammans med goda industriella traditioner, har givit informationstekniken i Sverige ett lyft som låtit tala om sig i hela världen. Frågan är emellertid om framgången är uthållig. Redan finns 19

20 SVERIGE I DAG tecken på att Sveriges attraktionskraft mattas. Andra länder låter inte ett svenskt IT-försprång bestå om det kan förhindras. Den avreglerade IT- och telekommarknaden kan på ett illustrativt sätt jämföras med aktiviteter på den alltjämt genomreglerade byggmarknaden: Tabell 4. Bygginvesteringar inom OECD, 1998, procent av BNP Australien 12,0 Österrike 14,4 Belgien 8,4 Kanada 11,7 Danmark 9,8 Finland 9,7 Frankrike 8,3 Tyskland 12,2 Grekland 14,1 Island 8,0 Irland 13,4 Italien 7,8 Korea 20,9 Luxemburg 9,8 Mexiko 9,8 Nederländerna 11,4 Nya Zeeland 10,1 Spanien 14,4 Sverige 5,6 Turkiet 10,3 Storbritannien 7,5 Källa: National accounts of OECD countries, 2000; uppgifterna sammanställda av Sveriges byggindustrier. 20

21 I ett kommande avsnitt skall investeringarna inom den egentliga kunskapssektorn analyseras. Här är situationen ytligt sett hygglig. Inte minst på forskningsområdet brukar det heta att Sverige, i förhållande till landets ekonomiska storlek, satsar mest i världen. Det är statistiskt riktigt, men likväl inte så tillfredsställande som det ser ut. Den stora satsningen sker inom industrin, och i ett mycket begränsat antal företag, som när som helst kan besluta att flytta sin forskning till något annat land. En omdiskuterad fråga är om det också förekommer en omfattande begåvningsflykt från Sverige som inte motsvaras av invandring av personer som kan fylla de flyendes platser. Den officiella uppfattningen är att någon brain-drain inte förekommer. Akademikerna återvänder, ansåg sig utbildningsminister Thomas Östros veta, när en analys visade att en majoritet av dem som under en åttaårsperiod arbetade utomlands faktiskt har återvänt. Men ropar inte Östros hej lite för tidigt? En majoritet har visserligen flyttat hem, men alla de andra då? Utbildningsministerns glädjerop motsägs också direkt av uppgifter som har redovisats av Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Industriförbundet och Pensionsforum (i december 2000) i rapporten Riskerar Sverige en kompetensdränering? 3 I rapporten redovisas bl a följande uppgifter som belyser utoch inflyttningen av välutbildade från och till Sverige: 3. Pensionsforum m fl,

22 SVERIGE I DAG Diagram 1. Utvandrade och återflyttade 1999, högskoleutbildade, år 4 Forskare medicin Forskarutbildade N o T Forskarutbildade övriga Tandläkare Naturvetare 3 år Läkare Sjuksköterskor Ekonomer Civilingenjörer Övr Tekniker och Naturvetare Utvandrat Återflyttat Källa: Pensionsforum m fl, Ett närmare studium av obalansen mellan ut- och inflyttning bland civilingenjörer, ekonomer och övriga högskoleutbildade ger följande resultat: 4. Födda i Sverige, antal utvandrade och återflyttade i några grupper av högskoleutbildade, åldersgruppen år,

23 Diagram 2. Återflyttade minus utvandrade akademiker ,05-0,15-0,25-0,35-0,45-0,55-0,65-0, Ej högskoleutbildade Högskoleutbildade Källa: Pensionsforum m fl, Civilingenjörer Ekonomer Andra uppgifter ger samma bild, vilket illustreras i följande tabeller. Tabell 5. Nettoutflyttade från Sverige inom vissa yrkeskategorier Yrke Nettoutflyttade under perioden Sjuksköterska Civilingenjör Tandläkare Ekonom Källa: Uppgift från SCB, avd Utbildning arbetsmarknad, 23 jan Födda i Sverige, netto, återflyttade minus utvandrade bland civilingenjörer, ekonomer och övriga högskoleutbildade (mer än 20 poäng) totalt, i procent av antalet personer i respektive utbildningsgrupp; ålder år,

24 SVERIGE I DAG Tabell 6. Nettoutflyttade, svenskfödda från Sverige inom vissa yrkeskategorier Yrke Nettoutflyttade under perioden Sjuksköterska Civilingenjör Tandläkare Ekonom Källa: Uppgift från SCB, avd Utbildning arbetsmarknad, 23 jan För ovanstående yrkeskategorier är det dubbelt så många som flyttar från Sverige än som flyttar hit. För tandläkare är det till och med 2,5 gånger fler som flyttar ut än in. Undantaget är sjuksköterskor, där relationen är 1,5. Även om de faktiska talen för varje enskilt år kan tyckas vara låga blir den totala mängden utflyttade i det långa loppet stor. Det framgår om det faktiska antalet utflyttade för de senaste åren ställs i relation till antalet utexaminerade. Tabell 7. Utflyttade från Sverige i relation till antalet examinerade inom vissa yrkeskategorier, 2001 Yrke Utflyttade Antal examine- Totalt antal utflyttade ej netto) 2001 rade 2000/ , som andel av examinerade, procent Sjuksköterska Civilingenjör Tandläkare Källa: Kolumn 1 & 3 uppgifter från SCB, avd Utbildning arbetsmarknad, 23 jan 2002; siffrorna i kolumn 2 från Högskoleverkets PM

25 Om nuvarande utveckling fortsätter kommer antalet utflyttade tandläkare snart att vara fler per år än antalet utexaminerade. Uppgifterna avser i huvudsak 1990-talet. Det skall inte uteslutas att situationen sedan dess kan ha försämrats ytterligare i takt med att globaliseringen i stort har förstärkts. Obalansen mellan utflyttade och inflyttade kan förstärkas ändå mer framöver, eftersom villkoren för välutbildade utomlands i jämförelse med villkoren i Sverige tenderar att förbättras. En snabb titt på fakta gör det lättare att sätta tilltro till de här studiernas varningar än till Östros lugnande besked. Det är mycket som talar för att omvärldens attraktionskraft på begåvade och språkkunniga ungdomar från universitet och kunskapsintensiva företag är stor. Det lilla Sverige verkar kanske inte lika attraktivt för ungdomar från världens mest dynamiska länder. Vårt land ligger ofrånkomligen lite avigt till. Och vi talar ett språk som få förstår och som det inte är särskilt meningsfullt att lära sig, i varje fall inte innan man behärskar engelska, franska, tyska, ryska, japanska, kinesiska, arabiska... Det finns många orsaker till att utflyttningen är så stor. Åtskilliga är mycket naturliga och en del av ett mer globaliserat samhälles villkor. Unga människor söker nya upplevelser och utmaningar, vilket är bra. Vid sidan om dessa positiva orsaker finns det emellertid också negativa. Bland dem är den viktigaste avkastningen på gjorda utbildningsinvesteringar i Sverige. De svenska skatterna är helt enkelt för höga och lönerna för låga. I nedanstående diagram visas det totala skattetrycket i Sverige jämfört med några andra länder: 25

26 SVERIGE I DAG Diagram 3. Totalt skattetryck i procent av BNP Sverige Danmark Finland Frankrike EU-snittet Norge Tyskland OECD-snittet Storbritannien Schweiz USA Japan Källa: National accounts of OECD countries, Skatteproblemet är nu inte bara orsak till utflyttning, utan påverkar hela inställningen till att skaffa sig kunskap. Först uppmanas vi att lära oss mer, och när det väl är gjort bestraffas insatserna med skatter som berövar den ambitiöse frukterna av jobbet. Det är kanske inte så det var tänkt, men det är likväl så verkligheten ser ut. Och det är verkligheten som avgör om Sverige skall bli ett kunskapssamhälle på riktigt. På det hela taget är det naturligtvis inte rimligt att beskriva Sverige som bara en förlorare i globala sammanhang. Men det är ännu mindre rimligt att hävda att trenderna pekar åt rätt håll. Sverige har svårt att omsätta viktigt kunnande i nytt välstånd. Vårt land tappar sakta men säkert mark internationellt i frågor 26

27 som har avgörande betydelse för vårt framtida välstånd. Som vi senare skall se börjar också förmågan att bygga upp ny kunskap att äventyras. Orsakerna till att Sverige har hamnat i utförsbacken tillhör den politiska debattens kärnfrågor, men det är inte dessa övergripande spörsmål som är den här bokens huvudsakliga syfte. Klart är dock att rutschbaneåkandet inte har orsakats av några enstaka praktiska missgrepp utan beror på mer grundläggande föreställningar som länge präglat samhällsdebatten och den förhärskande politiska kulturen. Två mer specifika orsaker finns det dock anledning att ta fasta på. Den ena har att göra med denna kulturs svårighet att acceptera och uppskatta individuella framsteg som en förutsättning för hela samhällets framgång. Den andra är LO:s unika maktställning i Sverige och i landets största parti. En viktig orsak till Sveriges problem ryms i förre LO-ordföranden Bertil Jonssons beryktade uttalande vid LO-kongressen den 9 september 1996: Vi säger nej till allt tal om flexibilitet. Vi står i vägen. Mötesdeltagare! Jag lovar: Vi står kvar. 6 För alla med ambitioner, förhoppningar och drömmar om en bättre framtid är det en maktpåliggande utmaning att inte (som den pensionerade stinsen som såg tågen gå förbi) låta de dåliga trenderna förbli opåtalade så att de gamla blockeringarna kan fortsätta att förhindra förnyelsen av Sverige. Vardagen i skolan Det som sker i skolan är en vital del av Sveriges framtid. Skolan bygger den bas på vilken hela välståndet vilar. 6. Johnson,

28 SVERIGE I DAG Skolan är emellertid om möjligt ännu viktigare än så. Den grundlägger också varje individs och hela samhällets bildning. En dålig skola eroderar kultursamhället på ett sätt som senare insatser i kultur- eller bildningsfrämjande syfte har mycket svårt att reparera. Jag tror att det är viktigt att vi öppet och utan krusiduller erkänner att skolan i vårt land brottas med allvarliga problem. Om man vill kalla detta en kris är en smaksak. Själv tycker jag att klarspråk underlättar samtalet, och att man således bör erkänna att skolans problem är krisartade. Det allra tydligaste uttrycket för krisen är sinnesstämningen bland lärarna, d v s de som har avgörande inflytande över och ansvar för det som händer i skolan. I en undersökning riktad till 600 lärare i sex olika kommuner, som genomfördes på uppdrag av Lärarnas riksförbund år , säger en fjärdedel av de tillfrågade lärarna att de överväger att byta yrke. I flera av de undersökta kommunerna närmar sig siffran 40 procent. Uppgifterna innebär att en förskräckande stor del av skolans medarbetare går till jobbet utan den engagemangets glädje som krävs för att uppnå goda resultat. Orsakerna till att så många lärare har så negativ syn på sitt arbete eller är så uppgivna skall jag återkomma till. Först är det emellertid nödvändigt att närmare diskutera hur skolan faktiskt lyckas med sin uppgift. Här finns uppgifter från två huvudkällor. Dels redovisar Skolverket återkommande statistik över elevernas prestationer, dels deltar svenska elever i internationella tester där kunskapsstandarden jämförs mellan länderna. 8 Härtill kommer OECD:s årliga internationella redovisning, Education at a glance. Här är det emellertid i första hand ländernas 7. Cederström, Skolverket 195, 196,

29 kvantitativa ambitioner, inte elevernas faktiska kunnande, som illustreras. Skolverkets redovisningar har under senare år fått en mer alarmerande ton. Detsamma gäller verkets egna bedömningar om de uppgifter redovisningarna omfattar: Men hur man än resonerar om orsakerna bakom resultatbilden, måste man allvarligt begrunda att cirka elever och deras föräldrar sedan 1998 fått veta att de inte nått alla mål i en skola med skolplikt, liksom att elever under de här tre åren inte nått behörighet till gymnasieskolan. Vad betyder det för självkänslan och lusten att lära för framtiden? 9 Sedan dess har läget blivit ännu mer bekymmersamt. I siffror ser verkligheten ut så här: 10,8 procent av eleverna lämnade våren 2001 grundskolan utan grundläggande behörighet i svenska, matematik eller engelska procent av eleverna i årskurs nio hade våren 2001 så stora brister i matematik att de inte klarade kursplanens kunskapskrav var motsvarande siffra 16 procent, 1999 var den 12 procent och ,4 procent Eliasson, 22 jan Skolverket, Skolverket,

30 SVERIGE I DAG Diagram 4. Elever som inte klarar kunskapsproven i matematik i åk 9, procent Källa: Skolverket 212. Andelen elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet har ökat från 8,6 procent 1998 till 9,7 procent 1999, 10,6 procent 2000 och 10,7 procent Diagram 5. Elever som går ut åk 9 utan att vara behöriga till gymnasiets nationella program, procent Källa: Skolverket Skolverket

31 Andelen elever som går ut grundskolan utan betyg i ett eller flera ämnen har ökat till 25,7 procent 2001 från 24,3 procent 2000, 22,7 procent 1999 och 20,4 procent Diagram 6. Andel elever utan betyg i ett eller flera ämnen, procent Källa: Skolverket 212. Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program har minskat till 89,2 procent, från 89,4 procent 2000, från 90,3 procent 1999 respektive 91,4 procent Av de drygt elever som inte blev behöriga har en tredjedel utländsk bakgrund Skolverket, Ibid. 31

32 SVERIGE I DAG Diagram 7. Gymnasieelever med slutbetyg inom fyra år, procent Källa: Skolverket procent av alla elever som började i gymnasieskolan 1996 fick slutbetyg senast 2000, 76 procent av alla elever som började i gymnasieskolan 1995 fick slutbetyg senast 1999, 78 procent av alla elever som började i gymnasieskolan 1994 fick slutbetyg senast I Education at a glance 2001, tabell C2.2, redovisar OECD att Sverige ligger som nummer 7 nedifrån av 21 redovisade länder när det gäller antalet 19-åringar som slutfört gymnasieutbildningen 1999 i förhållande till det totala antalet 19-åringar samma år. Det individuella programmet i gymnasieskolan, en gång skapat för att tillgodose mycket speciella behov, har blivit ett av gymnasieskolans största program av totalt elever följde år 2000 (oktober) ett individuellt program. I Stockholm var motsvarande siffror av totalt elever (SCB, oktober 2000). 15. Skolverket,

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 AGENDA Ekonomiska läget Offentliga finanser Inför Harpsund Tre frågor 8ll finansministern POSITIVA

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning Inledning av Lars Brandell 1 (2011-06-30) Det finns en vanlig uppfattning att kunskaper i matematik inte är så viktiga längre för människorna i i dagens och

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner

Perspektiv på lärarlöner Perspektiv på lärarlöner Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv Rapport från Lärarförbundet 2008-10-03 Förord Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation. Vi organiserar

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna Jan Strandström / Folio Bildbyrå Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC Finländska vuxnas 202 grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna PIAAC 202 I den internationella

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2005 Edition

Education at a Glance: OECD Indicators - 2005 Edition Education at a Glance: OECD Indicators - 2005 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer - 2005 års utgåva Sammanfattning på svenska Utbildning och livslångt lärande spelar en avgörande

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

Höga läsfärdigheter bland unga

Höga läsfärdigheter bland unga Höga läsfärdigheter bland unga Foto: Anne Dillner, Bildarkivet Sex av tio unga svenskar har goda kunskaper i läsning, jämfört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en internationell undersökning

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer