Ingen åt sitt öde Kunskapsreform för en bättre framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ingen åt sitt öde Kunskapsreform för en bättre framtid"

Transkript

1 Ingen åt sitt öde

2

3 Ingen åt sitt öde Kunskapsreform för en bättre framtid Per Unckel Timbro/CVV

4 FÖRFATTAREN OCH AB TIMBRO 2002 GRAFISK FORM: SILVER FOTO AV FÖRFATTAREN: RIKSDAGEN SÄTTNING: ATELJÉ TYPSNITTET L&R AB, STOCKHOLM TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 2002 ISBN ISSN NR 33 CVV CENTRUM FÖR VÄLFÄRD EFTER VÄLFÄRDSSTATEN TEL FAX

5 INNEHÅLL FÖRORD 6 KUNSKAPSSAMHÄLLE 8 SVERIGE I DAG 14 Sverige i det globala samhället 16 Vardagen i skolan 27 Den högre utbildningen 47 Forskningens villkor 59 Den kreativa miljön 67 TID FÖR REFORMER 70 En bred strategi 71 De nödvändiga drivkrafterna 73 Skola på elevernas villkor 74 Ny syn på den högre utbildningen 81 Forskning i världsklass 87 AGENDAN 94 REFERENSER 98

6 1. FÖRORD

7 Alla talar i dag om kunskapssamhället, om att kunskap blir allt viktigare för människors, företags och nationers möjligheter att utvecklas och att lärandet ändrar karaktär. Och visst är det så att hela vår värld går igenom ett skede präglat av stora förändringar som också inkluderar kunskapsuppbyggnad. Men det är naturligtvis också så att åtskilligt inte ändras alls. Det finns sådant som är rostfritt och överlever också de mest dramatiska skiften. Därför finns det anledning att möta besked om stora skiften med viss skepsis och eftertanke. Skolan lever mitt i draget, i skärningspunkten mellan förankringen i beprövad erfarenhet och uppbrottet till det nya. I den här boken skall jag diskutera den svenska skolan och den högre utbildningen sedda i båda dessa perspektiv. Utan att vara alarmistisk i fråga om tillståndet för de lärande processerna i vårt land, tycker jag det är nödvändigt att ta de många varningssignalerna på allvar. Det finns många grundläggande uppgifter som det svenska utbildningsväsendet inte längre klarar av, samtidigt som den nödvändiga förnyelsen bara har börjat. I boken försöker jag peka på några av orsakerna till att den kunskap vårt land ändå förfogar över inte på ett bättre sätt kan omsättas i ökat välstånd. Sverige är i dag EU:s femte fattigaste land. Titeln Ingen åt sitt öde har två betydelser. Den ena är densamma som president George W Bush har gjort till huvudfråga, nämligen att inte lämna något enda barn i sticket ( Every child will be educated and no child will be left behind ). Den andra är lika uppfordrande, men på ett annat sätt. Den är en uppmaning till oss alla att försöka locka fram det bästa hos varje människa. Att gräva där vi står räcker inte. Vi kan alla mer än så. För det jag skriver svarar jag naturligtvis bara själv. Johanna Westin och Birgitta Svensén har hjälpt mig med faktaunderlaget. Stockholm i januari 2002 Per Unckel 7

8 KUNSKAPSSAMHÄLLE

9 Termer och uttryck kan både förklara och förvilla. Uttrycket den nya ekonomin är ett sådant. Det för tankarna till ett banbrytande genombrott, ut med det gamla, nu är det nya tider! Den nya ekonomin är sprungen ur informationsteknikens allt bredare användning. De effektivare metoderna att förmedla information drar upp tempot och river gränser gör vissa element mer avgörande än tidigare. Globalisering och ökad förändringstakt skiljer vår tid från tider som var. Men alla gamla sanningar blir för den skull inte osanningar. Plus och minus i företagens balansräkningar måste alltjämt vara åtminstone i kontakt med varandra. Goda idéer och ambitioner får inte bara för att de är goda eller nya lätta från jordens yta. Sammanbrottet för många IT-företag bär syn för sägen att allt företagande måste grundas på sunda analyser. På samma sätt är det med kunskapssamhället. Det är både nytt och gammalt. Det rymmer många genuint annorlunda utmaningar, jämfört med dem som byggde upp industrisamhället. Men det återkallar också traditionella dygder som flit, engagemang och hårt arbete, bland annat för att hjälpa människor att tillägna sig viktiga kunskaper. Varken förr eller nu kan kunskaper ges någon som gåva. För att få en bättre bild av vad kunskapssamhället skulle kunna vara, är följande beskrivningar kanske till hjälp: Vi lever återigen i en tid av fantastiska upptäckter. Den alstrar risker likväl som möjligheter. Men vad man än tycker kommer våra liv och våra samtal att tillföras nytt stoff. Världen har förvisso sina dystra element. Men den är också spännande, intressant, värd att vara nyfiken på. Nya frågor reses som vi inte hade en aning om. Gamla frågor får nya svar. Eviga frågor ges plötsligt lösningar som ingen bland oss trodde att vi skulle få se under vår livstid Bergström, 3 maj

10 KUNSKAPSSAMHÄLLE Så skriver Dagens Nyheters chefredaktör Hans Bergström, samtidigt som han berättar hur forskningen i sin jakt på åldrandets orsaker prövar om inte en gen, som normalt avläser sjunkande ämnesomsättning i kroppen vilket leder till åldrande, kan påverkas att i stället förlänga vår livslängd. Om vi översätter till människan vad vi sett hos lägre varelser handlar det om 90-åringar som ser ut och känner sig som 45, säger Leonard Guarente i Bergströms artikel. Stig Hagström, professor, tidigare universitetskansler, nu åter på Stanford University, säger för sin del så här: Industrisamhällets logik bygger på divisionstecknet medan kunskapssamhället bygger på multiplikationstecknet. Det betyder att när vi delar på industrisamhällets resurser så får var och en en mindre bit. När vi delar på kunskapen i kunskapssamhället så får var och en en större bit. Essensen i det vi kallar kunskapssamhället skulle också kunna uttryckas på följande sätt: Kunskapsinnehållet i alla former av kommersiella, eller för den delen mänskliga, aktiviteter har ökat. Värdet av t ex ett företag är i mindre utsträckning detsamma som värdet på byggnader, råmaterial eller företagets aldrig så avancerade maskiner. I stället ligger värdet i de anställda, företagskulturen, designen, varumärket och de immateriella rättigheterna. Eller, som det också har beskrivits, under industrisamhället kunde ett företag bli rikt på att laga mat; i kunskapssamhället är det den chef som komponerar menyn som får belöningen. Ur dessa och andras uttalanden går det att extrahera några områden som blir allt viktigare för enskilda människors, företags och nationers framgång. 10

11 En första iakttagelse är att föreställningen att morgondagens samhälle kommer att kräva mycket mer kunskaper hos varenda människa är lite för trubbig. Samhället blir i många avseenden mycket mer komplicerat, men mycket blir också åtskilligt enklare. Datorerna öppnar hisnande perspektiv för avancerade databaser och kalkyler som utförs av högt utbildade medarbetare i företag och vid forskningsinstitutioner. Men samma datorer gör det också lättare för den som saknar lång utbildning att utföra uppgifter som tidigare krävde just lång utbildning. Det förefaller, för det andra, som om innehavet av vissa mycket grundläggande kunskaper och färdigheter blir helt avgörande för möjligheten att över huvud taget fungera som medborgare och medarbetare. Drop-outs ur skolsystemet riskerar att bli drop-outs ur hela samhället. Som vi senare skall se är Sverige i just det hänseendet på väg att skapa en ny underklass. Ett tredje tydligt drag i det som nu bryter fram är att konkurrensen mellan enskilda, företag och nationer skärps. Det gäller inte minst på kunskapsområdet. Genomskinligheten, främjad framför allt av informationstekniken, gör lycka och olycka tillgänglig för alla. Den som inte vill, eller inte kan, finna sin roll och sin uppgift får det besvärligt. En fjärde konsekvens, framför allt av den ökande förändringstakten, är att också de kunskaper som behövs i samhället förändras. Det gäller naturligtvis inte alla, men tillräckligt många för att kräva nya strukturer för hur utbildning skall bedrivas. Ett femte område rör konsekvenserna av den mycket mer mångfasetterade karaktär som morgondagens samhälle kommer att uppvisa jämfört med förhållandena i det utdöende och mer förutsebara industrisamhället. I det mångfaldiga samhället passar stereotyper inom t ex utbildningsvärlden, vården och omsorgen illa in. För det sjätte måste vidden av begreppet kunskapssamhället förstås på ett sådant sätt att också förhållanden utanför utbild- 11

12 KUNSKAPSSAMHÄLLE ningssystemet måste ligga i linje med framsynta utbildningsansträngningar. Signalspråket måste vara entydigt och drivkrafterna tydliga. Enskilda personer och företag måste kunna erbjudas en miljö där kunskapsuppbyggnaden blir något naturligt och inspirerande. Den kunskap som enskilda tillägnar sig måste också kunna komma till meningsfull användning. Det är mot iakttagelser av detta slag som det svenska samhället och dess förutsättningar måste bedömas. Då framträder problemen tydligare, också i det som på ytan kan te sig framgångsrikt. Så är t ex företagen för få och växer för långsamt. Och skolan går på vissa viktiga områden bakåt jämfört med vad den tidigare presterade. Och detta sker när viktiga steg framåt är absolut nödvändiga. Jag tror dock att det allra allvarligaste är att vi ännu inte till fullo har förstått att det vi kallar kunskapssamhället rymmer krav på mycket mer grundläggande förändringar än bara mer pengar och nya utbildningsplatser. Frågan är både hur allas vilja och allas förmåga att erövra nya kunskaper skall tillvaratas, och hur detta kunnande skall kunna omvandlas till välstånd för land och folk. 12

13

14 SVERIGE I DAG

15 Under de senaste åren har Sverige klarat sig hyggligt ekonomiskt. Tillväxten har varit högre än tidigare. Flera internationella mätningar visar detta. De som ansett sig ha ansvaret har mottagit sådana noteringar med belåtna kluckanden krisen är övervunnen och dysterkvistarna hade fel. Att framgångarna egentligen bara är måttliga och sannolikt kortvariga är det nästan opassande att påminna om. Merparten av de gamla strukturfelen i ekonomin finns alltjämt kvar. Och trots framgångarna verkar Sverige ha parkerat på den nedre halvan av den s k tillväxtligan. Under förnöjsamheten finns nästan alla gamla tillkortakommanden kvar, och när draghjälpen från den internationella ekonomin är svagare märks de tydligare. I den svenska utbildningsdebatten finns samma tröttsamma tendens att inte erkänna tingens ordning. För alla som otåligt vill utveckla vårt land för att vi på allvar skall kunna uppnå en plats i täten på den internationella utvecklingen är detta frustrerande. Det gäller också många som i skolan ser elever halka efter. Ovilligheten att erkänna problemen blir stoppklossar för samtal om angelägna reformer. I stället mumlas ett mantra om hur bra allting är, och som alla måste upprepa för att inte stämplas som gnällspikar. När mantrat upprepats tillräckligt länge är det knappt någon som vet hur problemen verkligen ser ut. Många är också rädda för att vara kritiska eftersom kritiken anses kunna träffa lärarna och deras insatser. Det är naturligtvis i sak nonsens. Lärarna är lika mycket som eleverna förlorare i ett skolsystem som inte fungerar. Den bild som kommer att tecknas här blir med nödvändighet problemorienterad. Den utgör bakgrund till förslag om hur man skulle kunna förändra dagens situation för att främja de goda, lärande och utvecklande processerna. Det är dags att tala allvar om lärandets svårigheter och vårt samhälles oförmåga att ge människor chansen att växa. 15

16 SVERIGE I DAG Sverige i det globala samhället Att göra en allomfattande bedömning av hur Sverige står sig i de internationella sammanhangen är alltför tidskrävande. Det är som att försöka träffa ett rörligt mål, och inte minst inom den viktiga IT-sektorn kan det som är sant ena dagen vara osant nästa. Vissa fakta går det emellertid att komma åt. Välstånd, som det beskrivs med BNP-statistik på nästa sida, är ett exempel. Siffror av detta slag kan naturligtvis alltid ifrågasättas, och allt ryms inte i torr statistik. Likväl med vårt lands internationella eftersläpning följer välståndsförluster som drabbar varenda enskild människa hårt. Skillnaden mellan första och sjuttonde platsen i välståndsligan motsvarar kronor per person (BNP per capita). Om allt tas ut i högre lön blir det drygt kronor mer i månaden till varje svensk. Den extra skatt löntagarna då får betala räcker dessutom till mer än 300 miljarder till sjukvården samtidigt som anslagen till skolan skulle kunna femdubblas! Ett annat sätt att mäta ett lands prestationer och utvecklingsförutsättningar är det s k frihetsindex (EFI) som årligen publiceras (av bl a Fraser Institute) i Economic freedom of the world. 2 I den senaste utgåvan ligger Sverige på delad tjugonde plats. Också detta sätt att mäta kan naturligtvis kritiseras. Det som gör det intressant är emellertid att det försöker fånga företeelser som blir allt mer betydelsefulla. Några exempel: Handel är en viktig källa till dynamik och välstånd, därför att den ökar konkurrenstrycket och utvecklar arbetsfördelningen över gränserna. I frihetsindexet gör man en bedömning av möjligheten till handel över gränserna, genom att använda tullarna som en indikator. I rapporten finns också ett index för handelsöppenheten i världen ett s k Trade Openness Index. Sverige hamnar på fjortonde plats, vilket är hyggligt, 2. Annual report

17 Tabell 1. BNP per capita i amerikanska dollar, köpkraftsjusterat, OECD-länderna, Luxemburg USA Norge Schweiz Island Irland Danmark Kanada Nederländerna Österrike Australien Belgien Japan Tyskland Finland Italien Sverige Storbritannien Frankrike Nya Zeeland Spanien Portugal Grekland Sydkorea Tjeckien Ungern Slovakien Polen Mexiko Turkiet Källa: OECD main economic indicators online,

18 SVERIGE I DAG men inte mer. Vårt land ser dessutom ut att gå bakåt. Tillväxt i moderna, högteknologiska länder beror i hög utsträckning på innovationer och entreprenörskap. Det kräver i sin tur en arbetsmarknad som kan utvecklas på det sätt som nya omständigheter kräver. Den svenska arbetsmarknadens stelhet är i detta sammanhang ett påtagligt problem. I EFI hamnar Sverige på plats 56 (trea från slutet!) i fråga om arbetsmarknaden. Effektiviteten och dynamiken i en ekonomi påverkas starkt av om marknader är reglerade eller inte. Reglerade marknader har klart mindre potential att utvecklas och ge produktivitetstillskott till ekonomin. I EFI finns en indikator om priskontroller som anger hur fritt näringslivet är att sätta sina egna priser. För Sveriges del blir det en 17:e plats vad gäller de finansiella marknaderna. Det finns ett klart samband mellan graden av ekonomisk frihet, mätt på det sätt som EFI gör, och ekonomisk tillväxt. Den översta femtedelen länder i EFI har en årlig tillväxt på 2,27 procent, medan den lägsta fjärdedelen har en negativ tillväxt på 1,45 procent. Studerar man de länder som mellan 1990 och 1999 förbättrade sin position i EFI-mätningen har alla också haft en mycket positiv ekonomisk utveckling. Det gäller till exempel Irland, som under denna tid klättrade från plats 22 till plats 6. I många latinamerikanska länder har utvecklingen varit densamma. Slutsatsen av detta är för många utmanande, men självklar för allt fler. Ett land som vill vara framgångsrikt måste också vara fritt, och ge utrymme för människors skaparkraft. Idéer omsätts i investeringar. Här byggs den solida grunden för framtida välstånd. Investeringstakten i Sverige och några jämförbara länder illustreras av följande uppgifter: 18

19 Tabell 2. Investeringarnas andel av BNP, procent, genomsnitt Japan 28,4 USA 18,7 Tyskland 22,6 Sverige 16,2 Källa: OECD economic outlook, dec 2001; uppgifter sammanställda av EcoWin. Investeringarna omfattar det vi sätter av för att bygga för framtiden. Låg investeringsnivå är ett tecken på att framtiden kan bli knagglig. I ett viktigt hänseende har utvecklingen i Sverige gått åt rätt håll, nämligen när det gäller IT-satsningar: Tabell 3. Investeringar IT och telekom, 2001, procent av BNP USA 9,45 Sverige 10,15 Japan 8,27 Finland 7,71 Frankrike 7,04 Danmark 7,09 Tyskland 6,76 Källa: European information technology observatory, EITO, Att det blivit så har flera förklaringar. En viktig orsak är de förutseende avregleringar av telemarknaden som genomfördes i början av 1990-talet. Detta, tillsammans med goda industriella traditioner, har givit informationstekniken i Sverige ett lyft som låtit tala om sig i hela världen. Frågan är emellertid om framgången är uthållig. Redan finns 19

20 SVERIGE I DAG tecken på att Sveriges attraktionskraft mattas. Andra länder låter inte ett svenskt IT-försprång bestå om det kan förhindras. Den avreglerade IT- och telekommarknaden kan på ett illustrativt sätt jämföras med aktiviteter på den alltjämt genomreglerade byggmarknaden: Tabell 4. Bygginvesteringar inom OECD, 1998, procent av BNP Australien 12,0 Österrike 14,4 Belgien 8,4 Kanada 11,7 Danmark 9,8 Finland 9,7 Frankrike 8,3 Tyskland 12,2 Grekland 14,1 Island 8,0 Irland 13,4 Italien 7,8 Korea 20,9 Luxemburg 9,8 Mexiko 9,8 Nederländerna 11,4 Nya Zeeland 10,1 Spanien 14,4 Sverige 5,6 Turkiet 10,3 Storbritannien 7,5 Källa: National accounts of OECD countries, 2000; uppgifterna sammanställda av Sveriges byggindustrier. 20

21 I ett kommande avsnitt skall investeringarna inom den egentliga kunskapssektorn analyseras. Här är situationen ytligt sett hygglig. Inte minst på forskningsområdet brukar det heta att Sverige, i förhållande till landets ekonomiska storlek, satsar mest i världen. Det är statistiskt riktigt, men likväl inte så tillfredsställande som det ser ut. Den stora satsningen sker inom industrin, och i ett mycket begränsat antal företag, som när som helst kan besluta att flytta sin forskning till något annat land. En omdiskuterad fråga är om det också förekommer en omfattande begåvningsflykt från Sverige som inte motsvaras av invandring av personer som kan fylla de flyendes platser. Den officiella uppfattningen är att någon brain-drain inte förekommer. Akademikerna återvänder, ansåg sig utbildningsminister Thomas Östros veta, när en analys visade att en majoritet av dem som under en åttaårsperiod arbetade utomlands faktiskt har återvänt. Men ropar inte Östros hej lite för tidigt? En majoritet har visserligen flyttat hem, men alla de andra då? Utbildningsministerns glädjerop motsägs också direkt av uppgifter som har redovisats av Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Industriförbundet och Pensionsforum (i december 2000) i rapporten Riskerar Sverige en kompetensdränering? 3 I rapporten redovisas bl a följande uppgifter som belyser utoch inflyttningen av välutbildade från och till Sverige: 3. Pensionsforum m fl,

22 SVERIGE I DAG Diagram 1. Utvandrade och återflyttade 1999, högskoleutbildade, år 4 Forskare medicin Forskarutbildade N o T Forskarutbildade övriga Tandläkare Naturvetare 3 år Läkare Sjuksköterskor Ekonomer Civilingenjörer Övr Tekniker och Naturvetare Utvandrat Återflyttat Källa: Pensionsforum m fl, Ett närmare studium av obalansen mellan ut- och inflyttning bland civilingenjörer, ekonomer och övriga högskoleutbildade ger följande resultat: 4. Födda i Sverige, antal utvandrade och återflyttade i några grupper av högskoleutbildade, åldersgruppen år,

23 Diagram 2. Återflyttade minus utvandrade akademiker ,05-0,15-0,25-0,35-0,45-0,55-0,65-0, Ej högskoleutbildade Högskoleutbildade Källa: Pensionsforum m fl, Civilingenjörer Ekonomer Andra uppgifter ger samma bild, vilket illustreras i följande tabeller. Tabell 5. Nettoutflyttade från Sverige inom vissa yrkeskategorier Yrke Nettoutflyttade under perioden Sjuksköterska Civilingenjör Tandläkare Ekonom Källa: Uppgift från SCB, avd Utbildning arbetsmarknad, 23 jan Födda i Sverige, netto, återflyttade minus utvandrade bland civilingenjörer, ekonomer och övriga högskoleutbildade (mer än 20 poäng) totalt, i procent av antalet personer i respektive utbildningsgrupp; ålder år,

24 SVERIGE I DAG Tabell 6. Nettoutflyttade, svenskfödda från Sverige inom vissa yrkeskategorier Yrke Nettoutflyttade under perioden Sjuksköterska Civilingenjör Tandläkare Ekonom Källa: Uppgift från SCB, avd Utbildning arbetsmarknad, 23 jan För ovanstående yrkeskategorier är det dubbelt så många som flyttar från Sverige än som flyttar hit. För tandläkare är det till och med 2,5 gånger fler som flyttar ut än in. Undantaget är sjuksköterskor, där relationen är 1,5. Även om de faktiska talen för varje enskilt år kan tyckas vara låga blir den totala mängden utflyttade i det långa loppet stor. Det framgår om det faktiska antalet utflyttade för de senaste åren ställs i relation till antalet utexaminerade. Tabell 7. Utflyttade från Sverige i relation till antalet examinerade inom vissa yrkeskategorier, 2001 Yrke Utflyttade Antal examine- Totalt antal utflyttade ej netto) 2001 rade 2000/ , som andel av examinerade, procent Sjuksköterska Civilingenjör Tandläkare Källa: Kolumn 1 & 3 uppgifter från SCB, avd Utbildning arbetsmarknad, 23 jan 2002; siffrorna i kolumn 2 från Högskoleverkets PM

25 Om nuvarande utveckling fortsätter kommer antalet utflyttade tandläkare snart att vara fler per år än antalet utexaminerade. Uppgifterna avser i huvudsak 1990-talet. Det skall inte uteslutas att situationen sedan dess kan ha försämrats ytterligare i takt med att globaliseringen i stort har förstärkts. Obalansen mellan utflyttade och inflyttade kan förstärkas ändå mer framöver, eftersom villkoren för välutbildade utomlands i jämförelse med villkoren i Sverige tenderar att förbättras. En snabb titt på fakta gör det lättare att sätta tilltro till de här studiernas varningar än till Östros lugnande besked. Det är mycket som talar för att omvärldens attraktionskraft på begåvade och språkkunniga ungdomar från universitet och kunskapsintensiva företag är stor. Det lilla Sverige verkar kanske inte lika attraktivt för ungdomar från världens mest dynamiska länder. Vårt land ligger ofrånkomligen lite avigt till. Och vi talar ett språk som få förstår och som det inte är särskilt meningsfullt att lära sig, i varje fall inte innan man behärskar engelska, franska, tyska, ryska, japanska, kinesiska, arabiska... Det finns många orsaker till att utflyttningen är så stor. Åtskilliga är mycket naturliga och en del av ett mer globaliserat samhälles villkor. Unga människor söker nya upplevelser och utmaningar, vilket är bra. Vid sidan om dessa positiva orsaker finns det emellertid också negativa. Bland dem är den viktigaste avkastningen på gjorda utbildningsinvesteringar i Sverige. De svenska skatterna är helt enkelt för höga och lönerna för låga. I nedanstående diagram visas det totala skattetrycket i Sverige jämfört med några andra länder: 25

26 SVERIGE I DAG Diagram 3. Totalt skattetryck i procent av BNP Sverige Danmark Finland Frankrike EU-snittet Norge Tyskland OECD-snittet Storbritannien Schweiz USA Japan Källa: National accounts of OECD countries, Skatteproblemet är nu inte bara orsak till utflyttning, utan påverkar hela inställningen till att skaffa sig kunskap. Först uppmanas vi att lära oss mer, och när det väl är gjort bestraffas insatserna med skatter som berövar den ambitiöse frukterna av jobbet. Det är kanske inte så det var tänkt, men det är likväl så verkligheten ser ut. Och det är verkligheten som avgör om Sverige skall bli ett kunskapssamhälle på riktigt. På det hela taget är det naturligtvis inte rimligt att beskriva Sverige som bara en förlorare i globala sammanhang. Men det är ännu mindre rimligt att hävda att trenderna pekar åt rätt håll. Sverige har svårt att omsätta viktigt kunnande i nytt välstånd. Vårt land tappar sakta men säkert mark internationellt i frågor 26

27 som har avgörande betydelse för vårt framtida välstånd. Som vi senare skall se börjar också förmågan att bygga upp ny kunskap att äventyras. Orsakerna till att Sverige har hamnat i utförsbacken tillhör den politiska debattens kärnfrågor, men det är inte dessa övergripande spörsmål som är den här bokens huvudsakliga syfte. Klart är dock att rutschbaneåkandet inte har orsakats av några enstaka praktiska missgrepp utan beror på mer grundläggande föreställningar som länge präglat samhällsdebatten och den förhärskande politiska kulturen. Två mer specifika orsaker finns det dock anledning att ta fasta på. Den ena har att göra med denna kulturs svårighet att acceptera och uppskatta individuella framsteg som en förutsättning för hela samhällets framgång. Den andra är LO:s unika maktställning i Sverige och i landets största parti. En viktig orsak till Sveriges problem ryms i förre LO-ordföranden Bertil Jonssons beryktade uttalande vid LO-kongressen den 9 september 1996: Vi säger nej till allt tal om flexibilitet. Vi står i vägen. Mötesdeltagare! Jag lovar: Vi står kvar. 6 För alla med ambitioner, förhoppningar och drömmar om en bättre framtid är det en maktpåliggande utmaning att inte (som den pensionerade stinsen som såg tågen gå förbi) låta de dåliga trenderna förbli opåtalade så att de gamla blockeringarna kan fortsätta att förhindra förnyelsen av Sverige. Vardagen i skolan Det som sker i skolan är en vital del av Sveriges framtid. Skolan bygger den bas på vilken hela välståndet vilar. 6. Johnson,

28 SVERIGE I DAG Skolan är emellertid om möjligt ännu viktigare än så. Den grundlägger också varje individs och hela samhällets bildning. En dålig skola eroderar kultursamhället på ett sätt som senare insatser i kultur- eller bildningsfrämjande syfte har mycket svårt att reparera. Jag tror att det är viktigt att vi öppet och utan krusiduller erkänner att skolan i vårt land brottas med allvarliga problem. Om man vill kalla detta en kris är en smaksak. Själv tycker jag att klarspråk underlättar samtalet, och att man således bör erkänna att skolans problem är krisartade. Det allra tydligaste uttrycket för krisen är sinnesstämningen bland lärarna, d v s de som har avgörande inflytande över och ansvar för det som händer i skolan. I en undersökning riktad till 600 lärare i sex olika kommuner, som genomfördes på uppdrag av Lärarnas riksförbund år , säger en fjärdedel av de tillfrågade lärarna att de överväger att byta yrke. I flera av de undersökta kommunerna närmar sig siffran 40 procent. Uppgifterna innebär att en förskräckande stor del av skolans medarbetare går till jobbet utan den engagemangets glädje som krävs för att uppnå goda resultat. Orsakerna till att så många lärare har så negativ syn på sitt arbete eller är så uppgivna skall jag återkomma till. Först är det emellertid nödvändigt att närmare diskutera hur skolan faktiskt lyckas med sin uppgift. Här finns uppgifter från två huvudkällor. Dels redovisar Skolverket återkommande statistik över elevernas prestationer, dels deltar svenska elever i internationella tester där kunskapsstandarden jämförs mellan länderna. 8 Härtill kommer OECD:s årliga internationella redovisning, Education at a glance. Här är det emellertid i första hand ländernas 7. Cederström, Skolverket 195, 196,

29 kvantitativa ambitioner, inte elevernas faktiska kunnande, som illustreras. Skolverkets redovisningar har under senare år fått en mer alarmerande ton. Detsamma gäller verkets egna bedömningar om de uppgifter redovisningarna omfattar: Men hur man än resonerar om orsakerna bakom resultatbilden, måste man allvarligt begrunda att cirka elever och deras föräldrar sedan 1998 fått veta att de inte nått alla mål i en skola med skolplikt, liksom att elever under de här tre åren inte nått behörighet till gymnasieskolan. Vad betyder det för självkänslan och lusten att lära för framtiden? 9 Sedan dess har läget blivit ännu mer bekymmersamt. I siffror ser verkligheten ut så här: 10,8 procent av eleverna lämnade våren 2001 grundskolan utan grundläggande behörighet i svenska, matematik eller engelska procent av eleverna i årskurs nio hade våren 2001 så stora brister i matematik att de inte klarade kursplanens kunskapskrav var motsvarande siffra 16 procent, 1999 var den 12 procent och ,4 procent Eliasson, 22 jan Skolverket, Skolverket,

30 SVERIGE I DAG Diagram 4. Elever som inte klarar kunskapsproven i matematik i åk 9, procent Källa: Skolverket 212. Andelen elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet har ökat från 8,6 procent 1998 till 9,7 procent 1999, 10,6 procent 2000 och 10,7 procent Diagram 5. Elever som går ut åk 9 utan att vara behöriga till gymnasiets nationella program, procent Källa: Skolverket Skolverket

31 Andelen elever som går ut grundskolan utan betyg i ett eller flera ämnen har ökat till 25,7 procent 2001 från 24,3 procent 2000, 22,7 procent 1999 och 20,4 procent Diagram 6. Andel elever utan betyg i ett eller flera ämnen, procent Källa: Skolverket 212. Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program har minskat till 89,2 procent, från 89,4 procent 2000, från 90,3 procent 1999 respektive 91,4 procent Av de drygt elever som inte blev behöriga har en tredjedel utländsk bakgrund Skolverket, Ibid. 31

32 SVERIGE I DAG Diagram 7. Gymnasieelever med slutbetyg inom fyra år, procent Källa: Skolverket procent av alla elever som började i gymnasieskolan 1996 fick slutbetyg senast 2000, 76 procent av alla elever som började i gymnasieskolan 1995 fick slutbetyg senast 1999, 78 procent av alla elever som började i gymnasieskolan 1994 fick slutbetyg senast I Education at a glance 2001, tabell C2.2, redovisar OECD att Sverige ligger som nummer 7 nedifrån av 21 redovisade länder när det gäller antalet 19-åringar som slutfört gymnasieutbildningen 1999 i förhållande till det totala antalet 19-åringar samma år. Det individuella programmet i gymnasieskolan, en gång skapat för att tillgodose mycket speciella behov, har blivit ett av gymnasieskolans största program av totalt elever följde år 2000 (oktober) ett individuellt program. I Stockholm var motsvarande siffror av totalt elever (SCB, oktober 2000). 15. Skolverket,

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Varför lämnar lärarna yrket?

Varför lämnar lärarna yrket? Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

PISA (Programme for International

PISA (Programme for International INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela

Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela Education is the most powerful weapon which you can use to change the world. - Nelson Mandela Internationellt Förskola För- och grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning AcadeMedia Är man störst har man

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund Förord

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Skolledares vardagsarbete och skolans kultur

Skolledares vardagsarbete och skolans kultur Skolledares vardagsarbete och skolans kultur Almedalen 5 juli 2016 Gunnar Berg Magnus Oskarsson Tomas Berglund Svensk skola i internationell belysning Internationella skolundersökningar ämne resultat

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 AGENDA Ekonomiska läget Offentliga finanser Inför Harpsund Tre frågor 8ll finansministern POSITIVA

Läs mer

Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning?

Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? Ännu tidigare betyg? Behöver grundskolan ännu mer konkurrens och ännu tidigare betygssättning? ------------------------------------------------- Utgivare: Arbetarrörelsens Tankesmedja, a-smedjan.se Författare:

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Anförande debatt 16 mars Inlägg 1: I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. För någon timme sedan satte sig ett

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik

tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik Innehåll Sammanfattning 3 KLASSRESAN SKA BÖRJA I KLASSRummet 4 TOLV ÅRS SVEK MOT skolan 4 Tidigare betyg för kunskapsuppföljning

Läs mer

Information om språkval - stödmaterial

Information om språkval - stödmaterial Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer