copyright by Hammond Incorporated

Transkript

1 Jobba i Finland? Information till dig som ska flytta till Finland Information om hur det är att leva och arbeta i Finland Uppgifter om var man finner källor med rätt information

2 copyright by Hammond Incorporated

3 Innehåll Välkommen till Finland... 4 God morgon Finland! Finland, finländarna och den finska livsstilen... 7 Ett nytt årtusende... 7 Ett vidsträckt land med fyra årstider... 7 Inga uttalsproblem!... 8 Jämställdhet och jämlikhet... 8 Religion... 9 Försvaret... 9 Arbete och välfärd Informationssamhället Boendet i Finland Finland år Att jobba i Finland Hurdana jobb finns det? Hur söker jag jobb? Information om lediga jobb Arbetskraftsbyråernas tjänster till invandrare Invandrare uppmuntras att integrera sig Arbetskraftsutbildning Erkännande av utländsk examen Lagar och kollektivavtal som trygghet i arbetet Arbetstid, semester och lön Starta eget i Finland? Gemensam service med skattemedel Tolktjänster Vilka tillstånd måste invandrare ha? Invandrarens rätt att arbeta EU-medborgarnas rätt att arbeta Uppehållstillståndets giltighet och tillståndsklasserna Nordbor Medborgare i de nya EU-länderna Arbetstagare från länder utanför EU Rätt att arbeta på andra grunder Arbete utan uppehållstillstånd Uppehållstillstånd för näringsidkare och egenföretagare 24 Uppehållstillstånd för immigranter av finländsk härkomst Registrering i Finlands befolkningsdatasystem Medborgarskap efter ansökan och dubbelt medborgarskap Flerfaldigt medborgarskap accepteras Flyttlasset Ny kunskap Studiemöjligheter Finlands utbildningssystem Många sätt att lära sig finska Studiestöd Internationell praktik Att leva i Finland: praktiska råd Social trygghet i Finland Folkpensionsanstaltens sociala trygghetsförmåner Social trygghet för medborgare i EU-EES-länder Lagstiftning om bosättningsbaserad social trygghet Arbetslöshetsersättning i Finland A-kassa om man flyttar från ett annat nordiskt land eller EU/EES-land Arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd Hälso- och sjukvårdstjänster Äldre och handikappade Sjukdagpenning Bidrag till familjer Finland har två pensionssystem Socialbidrag Orienteringshjälp! Viktiga adresser Nyttiga Internetadresser Kom ihåg

4 Till läsaren Välkommen till Finland! Att fl ytta till ett nytt land är alltid förknippat med överraskningar, men med rätt information går det lättare. Hur ser landet ut, hurdana är människorna där? Och hur är jobbet och fritiden, naturen och klimatet, landets historia och seder? Hur sköts de gemensamma angelägenheterna, hur är studierna upplagda och hur fungerar den sociala tryggheten? I denna broschyr fi nner du svar på de vanligaste frågorna. Innehållet gäller främst jobbet och arbetslivet. Vi försöker framför allt beskriva grundläggande saker och hjälpa dig att hitta exakta uppgifter. Broschyren är också avsedd för dig som återvänder till Finland. Då gäller i viss mån andra regler och annan praxis. Innehållet har tagits fram i samarbete med andra myndigheter och organisationer. Vissa regler kan ha ändrats efter att broschyren tryckts, så det kan vara bra att kontrollera saken t.ex. på Internet. Ju mer du vet om Finland innan du fl yttar, desto lättare är det att sköta det praktiska. När du väl har bekantat dig med landet, skaffat dig grundläggande information, ordnat det praktiska och fl yttat är det dags att ta steget ut i livet i Finland. 4

5

6 God morgon Finland!

7 Finland, finländarna och den finska livsstilen Finland är ett västland som präglats starkt att sitt läge i gränslandet mellan öst och väst. Två kulturella världar med starka traditioner och de nordliga förhållandena utgör kraftkällor för arbetet och livet i Finland. Vi tycker om vår särprägel och vår egen kultur. Ett nytt årtusende Finland är ett alliansfritt land som deltar aktivt i det internationella samarbetet. Utbildning och forskning värderas högt, och satsningarna på dessa har burit frukt under hela efterkrigstiden. Välståndet och välfärden har ökat snabbt. Den ekonomiska tillväxten bygger framför allt på en framgångsrik exportindustri. De viktigaste industrierna är elektronikindustrin, metallindustrin samt trävaru- och pappersindustrin. Under de närmaste åren kommer servicenäringarnas betydelse snabbt att öka i och med att efterfrågan på tjänster ökar bl.a. när befolkningen åldras. Finland har intagit en stark ställning som föregångare inom tekniken och utvecklare av andra nya områden inom arbetslivet. I framtiden kommer den globala ekonomin att påverka även Finland allt mer. Finland gick med i Europeiska unionen 1995 och i området för den gemensamma valutan, euron, 1999 genom Europeiska monetära unionen (European Monetary Union). De färskaste uppgifterna om sysselsättningsläget i Finland fi nns t.ex. på webbplatsen Ett vidsträckt land med fyra årstider Finland är ett vidsträckt och glesbefolkat land i norra Europa. Till ytan hör Finland till de största i Europa, men befolkningen är endast 5,3 miljoner - i genomsitt 17 personer per kvadratkilometer. I Helsingfors och de närliggande kommunerna bor en miljon människor, och i städerna sammanlagt 71 % av hela befolkningen. Det genomsnittliga fi n- ländska hushållet består av 2,1 personer. Andelen enpersonshushåll är 39,3 %. Den förväntade livslängden är 81,3 år för kvinnor och 75,3 år för män. Livet i Finland får sin färg av fyra klart distinkta års- Motion och idrott är viktigt i Finland. Till de populäraste grenarna hör skidåkning, friidrott, curling, stavgång och ishockey. Vi uppskattar kultur, som vi utövar i många former. Det fi nns internationellt välkända fi nländare inom musik, litteratur, bildkonst, formgivning och arkitektur. 7

8 Finland är en stabil välfärdsstat och en demokratisk republik. Presidenten, riksdagen, de lokala beslutsfattarna och Finlands företrädare i Europaparlamentet väljs genom val, i vilka alla 18 år fyllda fi nska medborgare får rösta. Även utlänningar som bor i Finland kan på vissa villkor få rösta i kommunalval och valet till Europaparlamentet. Finland har 14 ledamöter i Europarlamentet. tider: på sommaren är det ljust, på hösten blir det kallare och mörkare, på vintern är det kallt och på våren vaknar naturen åter till liv. I de nordligaste delarna av landet går solen över huvud taget inte upp under vintermånaderna, medan den håller sig ovanför horisonten en stor del av sommaren. Skogen och vattnet erbjuder möjligheter till vandring, bärplockning och fi ske året om. Sett ur luften är Finland en blå- och grönskiftande mosaik under sommarperioden. Landet täcks till 70 % av skog. På vintern ligger det ett vitt snötäcke över skogarna och de tusentals sjöarna, i norr i fl era månader och även i söder under viss tid. Inga uttalsproblem! Finland har två offi ciella språk, fi nska och svenska. Ca 6 % av befolkningen har svenska som modersmål. Dessutom bor det ca samer i norra Finland med samiska som modersmål. Finska hör till den fi nsk-ugriska språkgruppen och avviker därmed klart från de indoeuropeiska språken. Artiklar saknas och prepositionerna och postpositionerna ersätts oftast av kasusändelser. Orden uttalas som de skrivs med betoning på första stavelsen. Jämställdhet och jämlikhet När kvinnorna i Finland fi ck rösträtt och rätt att kandidera t.o.m. för de högsta förtroendeposterna 1906 var de först i Europa med detta. Bara ett land i världen hade garanterat kvinnor rätt till detta före Finland. Tack vare föräldraledigheten och barnomsorgen kan kvinnorna i Finland delta aktivt i arbetslivet. Av kvinnorna i åldern arbetar nästan 80 % utanför hemmet. Även männen kan i allt större utsträckning delta aktivt i vården av sina barn. Över hälften av dem som studerar på högskolenivå är kvinnor, och det fi nns allt fl er kvinnor i ledande ställning både på arbetsplatserna och inom förvaltningen. År 2004 fi ck Finland en lag om likabehandling vars syfte är att främja och trygga likabehandling i arbetslivet och på andra områden. Den tryggar också jämlikhet för etniska grupper och olika trossamfund. 8

9 Religion Det råder religionsfrihet i Finland. De offi ciella religionerna är den lutherska och den ortodoxa tron. Av fi nländarna hör 85 % till den evangelisklutherska kyrkan och 1 % till den ortodoxa. Här fi nns också katolska, judiska och muslimska församlingar och samfund samt många mindre trossamfund. Försvaret Finländska män i åldern har värnplikt. Värnplikten gäller också fi nska medborgare som bor utomlands och f.d. medborgare i andra länder som fått fi nskt medborgarskap. Det är möjligt att fullgöra sin värnplikt antingen som militärtjänst eller som civiltjänst. Också kvinnor har möjlighet att fullgöra frivillig militärtjänst. > index_sv.dsp > Föreningslivet i Finland är aktivt. Föreningarna är ett bra sätt för invandrare att förbättra sina språkkunskaper och samtidigt lära känna landet och dess invånare genom t.ex. kultur, idrott, hobbyverksamhet eller välgörenhet. Regionalförvaltningen sköts av landets fem län och 431 kommuner. Mer information om finländare och livet i Finland: > > Avkopplande och vederkvickande bastubad är en sekelgammal tradition till fest och vardag. Även många stadsbor vill ha bastu i sina hem. 9

10 Mobiltelefoner och datorer är vardag i Finland. Sammanlagt 95 % av fi nländarna har tillgång till gsm-telefon. Det blir allt vanligare med hemdatorer, och över hälften av hushållen har Internet. I synnerhet på glesbygden underlättar den snabba spridningen av datanät kommunikationen och vardagen. Arbete och välfärd Näringslivet i Finland genomgår en brytningsperiod. Det agrara och industriella samhället har övergått till ett servicesamhälle. Den långvariga höga arbetslösheten håller på att ge vika. Den lokala arbetsmarknaden ser mycket olika ut på olika håll i landet. Landsbygden erbjuder inte längre lika många arbetstillfällen som tidigare. Tillväxten sker huvudsakligen i södra Finland och de stora städerna. I dag är tempot högt inom många yrken. Arbetslivet förändras snabbt och på många sätt. De traditionella uppgifterna kräver ständigt nya färdigheter, ny kompetens. Arbetstagare måste vara välutbildade och vara beredda att förnya sig hela tiden. De som klarar sig bäst på arbetsmarknaden är kompetenta personer som förnyar sina kunskaper och färdigheter och som är beredda att ta emot nya utmaningar. Det blir allt vanligare med fl era yrkesbyten och många uppgifter under karriären. För närvarande är 84 % av jobben fasta anställningar, men det har ändå blivit allt vanligare med kortjobb. Deltidsarbete är inte lika vanligt i Finland som i Europa i övrigt. Största delen av de förvärvsarbetande fi nländarna hör till en fackorganisation. Dessa förhandlar med arbetsgivarorganisationerna om anställningsvillkoren, t.ex. lönerna. Informationssamhället Det syns på många sätt att fi nländarna uppskattar kunskap och kompetens. Den grundläggande utbildningen och största delen av vidareutbildningen är gratis och alla ungdomar förväntas skaffa sig åtminstone en utbildning. Forskning och innovation stöds. Finland går i spetsen för utvecklingen på många områden både när det gäller forskning och när det gäller varu- och tjänsteproduktion. Den långt utvecklade informationstekniken har också inneburit en revolution för spridningen av information. Det fi nns mycket information om Finland samt våra levnadsförhållanden och seder på nätet. Viktig information för dig som fl yttar till Finland fi nns på många webbplatser - vi har samlat adresser för dig i denna broschyr. Landets kommuner tillhandahåller bibliotek för sina invånare. Där kan man låna böcker och annat material, få hjälp med att söka information och använda bibliotekets publika datorer för att surfa på nätet. 10

11 Boendet i Finland De fl esta i Finland äger sin bostad. Vår lagstiftning tillåter utlänningar att fritt köpa fastighet och/eller lägenhet. Prisnivån varierar stort mellan olika delar av landet. Det kan ta tid att hitta en hyresbostad med skälig hyra, särskilt i större städer. Information om lediga bostäder fi nns t.ex. i dagstidningar och på många webbplatser. Vissa arbetsgivare hjälper de anställda att skaffa bostad. Om du vill veta mer om boende i Finland kan du t.ex. vända dig till kommunen. Hyran betalas en gång per månad i förskott. Det är allmän praxis att hyresgästen betalar hyresvärden en särskild hyresgaranti. Hyresavtalet ingås skriftligen. > > > (på finska) > (på finska) Finländaren bor gärna i enfamiljshus med egen trädgård. Även höghusen byggs ofta relativt glest och nära naturen. I de större städerna fi nns självfallet också tätt bebyggda stadsdelar där tomtmarken utnyttjas effektivt och boendet är urbant. Mer information om vardagslivet och service: > > Finland år 2005: Landet hade 5,3 miljoner invånare, av vilka en miljon bodde i Helsingforsregionen. Över 70 % av befolkningen bodde i städerna. Till arbetskraften hörde personer, dvs. 66,4 % av befolkningen i arbetsför ålder. Sammanlagt 75 % av löntagarna hade fast heltidsanställning. Andelen i fast deltidsarbete var över 9 %. Cirka 15 % av löntagarna hade viss tidsanställning och av dem var cirka två tredjedelar kvinnor. Arbetslösheten uppgick till 8 %. Det fanns ca arbetslösa arbetssökande registrerade vid arbetskraftsbyråerna i slutet av året. Antalet utländska arbetssökande uppgick i genomsnitt till , och av dem var arbetslösa. De flesta invandrare har kommit till landet efter Sammanlagt utländska medborgare var bosatta i Finland. Mest bodde här personer som kommit från Ryssland, Estland och Sverige. Största delen av invandrarna bodde i de största städerna, cirka hälften i Helsingforsregionen. Den genomsnittliga månadslönen var ca euro för män och ca euro för kvinnor. Den genomsnittliga veckoarbetstiden var ungefär 38 arbetstimmar. De viktigaste exportsektorerna var elektriska apparater, optisk utrustning, cellulosa, pappers produkter, träprodukter, maskiner och metallprodukter. De viktigaste exportländerna var Sverige, Tyskland, Ryssland, Storbritannien och Förenta staterna. 11

12 Att jobba i Finland

13 Hurdana jobb finns det? Också i Finland kommer de stora åldersklasserna att lämna arbetslivet inom de närmaste åren, och då fi nns det nya lediga jobb inom många branscher. Enligt prognoserna kommer det att fi nnas arbetstillfällen särskilt inom informationsbranschen, hotell- och restaurangbranschen, vårdsektorn, turismen och den övriga servicesektorn. Dessutom behövs det nya företagare i Finland. Det fi nns lediga jobb t.ex. inom byggnadsbranschen och olika serviceyrken. Det behövs nya krafter inom metallbranschen, försäljningsbranschen, transportsektorn, fastighetsskötseln och i olika vårdyrken. Dessutom behövs det utbildad personal och säsongsarbetare, särskilt avbytare, inom jordbruket. > > > Hur söker jag jobb? Det lönar sig att börja söka arbete i Finland redan innan du kommer hit, t.ex. genom att titta på det material som fi nns på Internet. På arbetsförvaltningens webbsidor fi nns information om lediga jobb, förvaltningens tjänster, behövliga tillstånd och olika möjligheter inom arbetslivet. Europeiska kommissionen upprätthåller EURES-portalen för rörlighet i arbetslivet, och där fi nns information om lediga jobb, arbets- och levnadsförhållanden samt den regionala arbetsmarknaden i Finland och andra EU/EES-länder. Via portalen kommer du till en databank för arbetssökande, där du kan mata in din arbetsansökan och meritförteckning så att arbetsgivarna kan se dem. Det fi nns även fi nländska arbetsgivare i databanken. EURES (Europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar) förvaltas av kommissionen och täcker alla EU/EES-länder. Den offentliga arbetsförvaltningen i alla dessa länder deltar i nätet. Det fi nns sammanlagt över 700 rådgivare som kan ge dig råd och information i frågor som gäller arbetssökande. Du fi nner den närmaste rådgivaren genom EURES-portalen. Om du är medborgare i ett EU/EES-land kan du söka jobb i Finland i tre månader. Om du 13

14 Information om lediga jobb: > arbetsförvaltningens webbplats Information om arbetstillfällen, arbetsförvaltningens tjänster och möjligheter inom arbetslivet. > Arbetskraftsbyråerna På de fl esta orter i Finland fi nns en arbetskraftsbyrå som ger arbetssökande råd och förmedlar jobb. På de största byråerna fi nns specialiserade rådgivare för invandrare och utbildade EURES-rådgivare för utländska arbetssökande. > EURES-portalen för rörlighet i arbetslivet Europeiska kommissionens EURES-portal innehåller information om lediga jobb i Finland och inom hela EU/ EES-området samt information om arbets- och levnadsförhållanden och den regionala arbetsmarknaden. Där fi nns också en databank för arbetssökande där du kan mata in din meritförteckning så att arbetsgivare kan se den. eures.europa.eu > Jobblinjen, tfn Arbetskraftsbyråernas landsomfattande kontaktcenter som ger dig personlig rådgivning om vilka tillstånd du behöver för att få arbeta, om lediga jobb och om arbetsmarknadsutbildning. Du kan få service på fi nska, svenska och engelska. > Internet och finländska dagstidningar Många företag och organisationer utannonserar lediga jobb på sina webbplatser och bland platsannonserna i dagstidningar. På Internet hittar du också webbplatser och söktjänster för många företag som specialiserat sig på arbetsförmedling. dessutom är arbetslös kan du få arbetslöshetsersättning från ditt utreseland. I så fall måste du skaffa dig ett E303-intyg innan du kommer till Finland. Du får intyget av den myndighet i utreselandet som har hand om arbetslöshetsförsäkringarna. För att få arbetslöshetsersättning måste du anmäla dig till en arbetskraftsbyrå i Finland inom sju dagar efter det att intyget börjar gälla. > eures.europa.eu Arbetskraftsbyråernas service för invandare Den som söker arbete bör anmäla sig på arbetskraftsbyrån efter fl ytt till Finland. Det fi nns en sådan byrå på de fl esta orter i Finland. På de största byråerna fi nns det språkkunniga EURESrådgivare och andra specialiserade rådgivare för invandrare. De hjälper dig att söka jobb. Vid behov kan tolk anlitas. Rådgivarna kan berätta vilka arbetstillfällen som fi nns. Arbetskraftsbyråerna ger också information om exempelvis utbildningsmöjligheter, arbetsmarknaden och olika yrken. Arbetsförvaltningens riksomfattande kontaktcenter Jobblinjen ger anvisningar och information per telefon eller e-post om arbetskraftsbyråernas service och nättjänster. Den som fl yttat till Finland måste ha ett uppehållstillstånd som ger rätt till kontinuerlig vistelse i landet för att kunna registrera sig som arbetssökande på arbetskraftsbyrån. En EU-medborgare som fått anställning i Finland och dennes familjemedlemmar kan registreras som arbetssökande. Nordiska medborgare kan registrera sig som arbetssökande så fort de har fl yttat till Finland. Den som är registrerad arbetssökande har rätt till personliga arbetsförmedlingstjänster och tillhörande förmåner. En arbetslös arbetssökande har rätt till en s.k. plan för arbetssökande eller en integrationsplan och arbetslöshetsersättning. Invandrare uppmuntras att integrera sig Det fi nska begreppet för integration, "kotoutuminen", etablerades i fi nskan genom den s.k. integrationslagen. Syftet med lagen är att invandrarna skall kunna delta i vårt samhällsliv på samma sätt som alla andra. Centrala aktörer i detta avseende är dels invandrarna själva, dels kommunerna, arbetskraftsbyråerna och organisationslivet. 14

15 hemkommun i landet, är arbetslös, har han eller hon rätt till en integrationsplan och de tjänster som nämns i planen. Under den tid som integrationsplanen gäller garanteras uppehället för de invandrare som omfattas av arbetsmarknadsstödet av ett integrationsstöd (se sidan 35). I uppgörandet av planen för invandrare i arbetsför ålder deltar utöver invandraren själv en arbetskraftskonsulent och vid behov en kommunrepresentant. Tolkar kan anlitas som hjälp. Planen görs upp för högst tre år eller tills invandraren får jobb på den öppna arbetsmarknaden. I särskilda fall kan planperioden förlängas till fem år. En av de viktigaste förutsättningarna för integration är att invandrare lär sig fi nska eller svenska. Målet med integreringen av en invandrare i arbetsför ålder är att han eller hon skall kunna delta i arbetslivet och att hans eller hennes kompetens och utbildning skall vara till nytta för samhället. Arbetskraftsbyråernas och kommunernas invandrarrådgivare hjälper till i början. Personlig integrationsplan När en invandrare, som permanent fl yttat till Finland och har Språkstudier öppnar dörrar En av de viktigaste förutsättningarna för integration är att invandrare lär sig fi nska eller svenska. När man gör upp en integrationsplan utreder man i allmänhet först invandrarens möjligheter att studera fi nska eller svenska på orten. I synnerhet på stora orter ordnas mångsidig språkundervisning. Invandraren kan förbättra sina språk- och samhällskunskaper bl.a. genom frivilliga studier på t.ex. medborgar- och arbetarinstitut, vuxengymnasium, folkhögskola eller öppna högskolan. 15

16 Arbetsfärdigheterna uppdateras Integrationsutbildning ordnas också i stor utsträckning i form av arbetsmarknadsutbildning. Utöver studier i fi nska eller svenska omfattar utbildningen information om samhället och arbetslivet samt yrkesvägledning. Dessutom ingår praktik på en arbetsplats. Arbetsgivarna vill ofta att en ny arbetstagare visar sin lämplighet för ett visst jobb innan ett anställningsförhållande inleds. Invandrare får hjälp med att utreda hur deras utländska yrkeskompetens eller examen kan fås att motsvara kraven på den fi nländska arbetsmarknaden och vilken kompletterande utbildning som eventuellt behövs. Integrationen i Finland underlättas också av våra mångkulturella föreningar och invandrarnas egna organisationer, som kan fungera som brobyggare mellan invandrarens tidigare och nuvarande verklighet. Organisationerna har mångsidig verksamhet, bl.a. kulturella aktiviteter och fritidsaktiviteter, samt dessutom också handledning, rådgivning och utbildning. > > > Arbetsmarknadsutbildning Som invandrare kan du via arbetskraftsbyråerna erbjudas möjlighet att förvärva de tillläggsfärdigheter som behövs i arbetslivet genom arbetsmarknadsutbildning. Utbildningen riktar sig till arbetslösa arbetssökande och personer över 20 år som riskerar att bli arbetslösa. Syftet med arbetsmarknadsutbildningen är att ge deltagarna bättre möjligheter att hållas kvar på arbetsmarknaden eller att åter gå ut i förvärvslivet. Det rör sig därför huvudsakligen om yrkesutbildning. Arbetsmarknadsutbildningen kan också vara förberedande, exempelvis språkkurser. Utbildningen är avgiftsfri. > > Erkännande av utländsk examen Om du har utbildat dig någon annanstans än i Finland behöver du vanligen ett beslut om erkännande av din examen för att vara behörig för en offentlig tjänst eller en sådan anställning för vilken det krävs minst treårig högskole- eller institutexamen. På den privata sidan krävs det i allmänhet inget 16

17 erkännande av din examen, men du kan ha nytta av det när du söker jobb. De som har skaffat sig högskoleexamen utanför Finland, kan ansöka om beslut av Utbildningsstyrelsen för att få sin examen erkänd i Finland. Om en examen är från ett land utanför EU/EES måste den vara minst en treårig högskoleexamen för att kunna bli erkänd. Av examina avlagda inom EU/EES kan även andra examina erkännas, om de är gymnasiebaserade och minst treåriga. Ett grundläggande villkor är att examen och den läroinrättning som utfärdat den hör till utgångslandets offentliga utbildningssystem. Det fi nns en särskild ansökningsblankett för den som vill få sin examen erkänd i Finland. Blanketter fi nns på Utbildningsstyrelsen (e-post: recognition@oph.fi ), arbetskraftsbyråerna och högskolorna samt på webbplatsen fi /svenska. En avgift tas ut för beslutet, som kan ges på fi nska eller svenska. Utbildningsstyrelsen kan på begäran ge ett utlåtande om sådana utländska examina för vilka inget beslut om erkännande kan ges. I utlåtandet jämförs i så fall din examen med den närmast motsvarande fi nländska examen. Det rör sig om en expertbedömning som inte ger behörighet för tjänster. Priset beror på hur mycket utredningsarbete som krävs. Närmare anvisningar om hur du ansöker om ett sådant utlåtande får du av Utbildningsstyrelsen Ṙätten att utöva ett yrke på grundval av en utländsk examen beviljas av samma myndighet som även annars beviljar rätten att utöva yrket i Finland. Således skall t.ex. de yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som vill bli legitimerade eller få en skyddad yrkesbeteckning ansöka om detta hos Rättsskyddscentralen för hälsovården ( ). > e-post: recognition@oph.fi > Lagar och kollektivavtal som trygghet i arbetet Bestämmelserna om lön, arbetstid, anställningsskydd och arbetarskydd tillämpas i regel på samma sätt på alla som jobbar i Finland. Likaledes är arbetsgivaren skyldig att betala avgifterna för pensionsförsäkring, social trygghet, arbetslöshetsförsäkring och olycksfallsförsäkring både för utländska och för fi nländska arbetstagare. Alla arbetstagare har rätt till likabehandling. Arbetsgivaren får inte diskriminera någon 17

18 på grund av kön, börd, etniskt ursprung, nationalitet, nationellt ursprung, religion, ålder, hälsotillstånd, handikapp, politisk aktivitet, facklig aktivitet eller någon annan motsvarande orsak. Inom de flesta branscher fi nns gällande kollektivavtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarförbunden. Avtalen gäller löner och andra anställningsvillkor. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan utöver arbetslagstiftningen och kollektivavtalen välja att följa ett gemensamt avtal där anställningsvillkoren bestäms mer noggrant än de allmänna bestämmelserna. Det lönar sig alltid att ingå ett skriftligt arbetsavtal med arbetsgivaren när anställningen börjar. Avtalet ingås antingen till vidare eller för viss tid. > > Arbetstid, semester och lön Den allmännaste arbetstiden i Finland är åtta timmar per dag och ca 40 timmar per vecka, men den varierar något mellan olika branscher. Bland annat övertidsarbetet och många andra detaljer regleras genom noggranna bestämmelser. De anställda får minst två semesterdagar per kvalifi kationsmånad. Det vanliga är att största delen av semestern hålls under sommarperioden och cirka en vecka på vintern. Fackföreningarna och arbetsgivarorganisationerna förhandlar regelbundet om lönenivån och andra anställningsvillkor för de fl esta branscherna. Dessa villkor följs fram till följande förhandlingsomgång. Oftast fastställs lönen och de övriga anställningsvillkoren slutligt genom ett individuellt avtal med arbetsgivaren. Arbetsgivarna tillhandahåller företagshälsovård och ofta även måltidsförmåner. Även dessa förmåner kan med fördel skrivas in i arbetsavtalet. Information om anställningsvillkor och arbetarskydd - arbetsavtal, löner, arbetstider, semestrar osv. - får du av arbetarskyddsdistrikten och på arbetarskyddsförvaltningens riksomfattande avgiftsbelagda rådgivningsnummer, > > Starta eget i Finland? Vi både behöver och har plats för företagare som vill sysselsätta sig själv som självständiga aktörer i näringslivet. Under de närmaste åren kommer det 18

19 att behövas nya företagare inom många branscher bl.a. för att tillhandahålla service både för den åldrande befolkningen och för den växande industrin. Vi har många invandrare som hittat sin sysselsättning genom företagsamhet. Friheten att utöva näring garanteras i vår grundlag. Näringslagen innehåller närmare bestämmelser om t.ex. de tillstånd och den utbildning som krävs inom olika branscher. Invandrare som tänker starta företag eller bli självständiga yrkesutövare bör först ta reda på tillståndsvillkoren och allt annat som krävs för att börja utöva företagsverksamhet. Den som vill bli företagare måste exempelvis anmäla sitt företag till Patent- och registerstyrelsens handelsregister. Rådgivning, utbildning och information om bl.a. fi nansierings- och bidragsmöjligheter får du av arbetskrafts- och näringscentralerna och nyföretagarcentralerna. Där kan du också utan avgift testa hur bra din affärsidé är. Arbetskraftsbyråerna beviljar startbidrag och kan ge dig råd om bl.a. nyföretagarutbildning. Startbidraget är till för att hjälpa människor att sysselsätta sig själva. Samtidigt främjas uppkomsten av nya företag. Dessutom får företagaren tryggad försörjning under den tid som beräknas för startande och etablering av företaget. Startbidraget är ett stöd till den som tänker starta företag, och det kan således inte beviljas om företagsverksamheten redan inletts. Det fi nns däremot inga begränsningar som gäller typen av företagsverksamhet. > > > > > Gemensam service med skattemedel I ett europeiskt perspektiv är skattenivån jämförelsevis hög i Finland. Skattemedlen används för fi nansiering av internationellt sett högklassiga tjänster, t.ex. hälso- och sjukvården, utbildningen och tryggheten samt barnomsorgen och äldrevården. Ta i god tid reda på Finlands skattepraxis, EU-reglerna och behövliga detaljer, exempelvis vad som gäller för egendom och kapitalinkomster utomlands. Till staten och bosättningskommunen betalas skatt på inkomster enligt en personlig skattesats. Den som kommer till Finland för att arbeta får ett skattekort av skattebyrån. Arbetsgivaren behöver detta kort för att kunna dra skatt på din lön. 19

20 Tolktjänster Våra myndigheter betjänar på finska och svenska, de officiella språken i Finland. Engelska är det främmande språk som man kan bäst i Finland. Myndigheterna är skyldiga att ordna tolkning t.ex. när ärendet aktualiseras på myndighetens initiativ eller gäller ett myndighetsbeslut som berör intressenten personligen. > > I frågor som servicetagaren själv aktualiserar kan myndigheten sörja för tolkning och översättning för att utreda ärendet eller för att trygga servicetagarens rättigheter. Innan du fl yttar: Det är bra att informera myndigheterna i ditt hemland innan du fl yttar till Finland. Genom att anmäla din nya adress ser du till att allt går lättare. Om du jobbar i Finland högst sex månader: Om vistelsen i Finland räcker högst sex månader tar arbetsgivaren ut en källskatt på 35 % på din lön. Innan skatten tas ut kan man i allmänhet dra av 17 euro per dag. Tidigare gällde detta avdrag endast studerande och praktikanter, men nu gäller det alla oberoende av ålder. Källskatten är den slutliga skatten och arbetstagaren deklarerar inte i Finland. Om du jobbar i Finland mer än sex månader: Om vistelsen i Finland räcker över sex månader sköts beskattningen på samma sätt som för fi nländarna. Det första stället du bör gå till är magistraten, som ger dig en fi nländsk personbeteckning. Därefter kan du få ett skattekort av skattebyrån. Din arbetsgivare innehåller skatt på din lön enligt det. Du betalar skatt för alla dina inkomster i Finland och utomlands. Skattebyråerna hjälper dig i alla frågor som gäller beskattningen. Du kan också få rådgivning genom att ringa skatteförvaltningens servicenummer. Uppdaterad kontaktinformation samt nyttiga upplysningar och anvisningar för invandrare fi nns på skatteförvaltningens webbplats. > 20