kraft uppvaktade meny och möttes av stort intresse

Transkript

1 bladet Nummer 21 från starten Maj 2008 kraft uppvaktade meny och möttes av stort intresse Två programdirektörer som kramas. Tydligare kan närmandet mellan kraft och meny inte illustreras. Programmen har mötts flera gånger genom åren, men nu verkar det vara mer på gång. Vi har mycket att lära av kraft, säger Margareta Stigson, programdirektör för meny och platschef vid SLU i Skara. Det var ingen slump att kk-on:s erfarenhetsmöte i mitten av april skedde på SLU i Skara. KK-stiftelsens önskan är att kraftkonceptet ska leva vidare i andra former, t ex som metod i andra program. kraft och meny är både expertkompetensprogram med samma syfte: Att bidra till utveckling i näringslivet genom att ställa akademins kunskaper till små och medelstora företags förfogande. kraft har utvecklat en metod för erfarenhetsbaserat lärande som kan tillämpas i många branscher och många situationer. meny har ett mer traditionellt angreppssätt, projektet ska överföra akademins kunskaper till företag som arbetar med livsmedel och bioteknik. Under programmets gång visade sig traditionell utbildning inte vara någon framkomlig väg. Det är få akademiker i livsmedelsindustrin. Samtidigt är företagen oerhört skickliga inom sina nischer. Vi var tvungna att hitta nya vägar för lärande, berättade Margareta Stigson för det församlade kraftnätverket. I några projekt har kraft helt enkelt kopplats på meny-program. Dessutom har meny En kram som bådar gott för mer samarbete mellan meny och kraft. utvecklat metoder som ligger mycket nära kraft, t ex mentorskapsprogram och meny-cirklar vilket påminner om kraft - grupper. I cirklarna har 450 företag deltagit och ytterligare 98 har haft mentorer. Vidare har meny utvecklat webbaserade utbildningar med expertstöd i allt från processteknik till kommunikation. Från 2005 drivs dessutom ett program med insatser av studenter på de minsta företagen. Den aktivitet som skapat störst respons i branschen är ett hygienkörkort som är på väg att utvecklas till ett körkort för alla som arbetar med livsmedel. Utbildnings materialet för hygienkörkortet har även översatts till engelska och ryska. meny har fått ytterligare tio miljoner kronor från KK-stiftelsen. Resurserna ska växlas upp genom samverkan med regionala aktörer i Skåne, Västra Götaland, Kalmar län, Dalarna och det filas även på en plattform i Norrland. Det finns flera delar i kraft som vi skulle vilja använda i den nya omgången, förklarade Margareta Stigson. Anders Melander från kraft förklarade att intresset är ömsesidigt. krafts metod och nätverk står till livsmedelsindustrins förfogande. Det finns delar av kraft som vi vill använda i den nya omgången, förklarade Margareta Stigson, programdirektör för meny. 2,3 miljoner för att kraft ska leva vidare Under kk-on-träffen i Skara kom beskedet: kraft får ytterligare 2,3 miljoner kronor. Men vad vill KK-stiftelsen ha för pengarna? Vi vill att kraft ska leva vidare, svarar Joppe Pihlgren, programansvarig på KK-stiftelsen. Jovisst är det Joppe Pihl - gren, sångaren från Docen - terna, motorjournalist och mycket annat. Till vardags arbetar han på KK-stiftelsen och har bland annat kraft på sitt bord. Vad är det som döljer sig bakom solglasögonen när det gäller det här projektet? Jag har hört mycket positivt från människor som deltagit i kraft och som inte är medvetna om min koppling, svarar han. KK-stiftelsen satsade 70 miljoner kronor på programmet under sex års tid. När kraft slutredovisades återstod drygt sju miljoner kronor som inte hade förbrukats. Pengarna återlämnades till KK-stiftelsen, med en förfrågan om överskottet kunde användas för att vidareutveckla konceptet. Fem miljoner kronor beviljades, vilket används till de pågående kk-on-projekten. Kvar fanns 2,3 miljoner kronor som nu har betalats ut för att affärsutveckla kraft. Men vad lägger KK-stiftelsen i begreppet affärsutveckling? Vi vill att kraft ska leva vidare i någon form, inom högskolan och näringslivet så att de vunna erfarenheterna är till fortsatt nytta, svarar Joppe. Han konstaterar att kraftmodellen ligger i linje med KK-stiftelsens uppdrag att skapa utveckling i närings livet med hjälp från högskolan. Mer information om kraft Vill du veta mer om kraft? Besök programmets hemsida på adressen

2 Sidan 2 kraftbladet maj 2008 Forskaren och rysslandskännaren Kenneth Hult och tio utlänska studenter mötte företagarna i kk-on-gruppen Knowledge Transfer i Västervik. Exportkunnande direkt från källan rakt in i små företag En föreläsningssal i Västervik med ett 40-tal personer samlade för att diskutera export till Ryssland och Baltikum. Bättre går det inte att illustrera kraftmetoden för affärsutveckling i små och medelstora företag med högskolans hjälp. Mötet skedde inom ramen för kk-on-projektet Knowledge Transfer. Det är en fortsättning på kraftprojektet Yrkespiloterna och syftar till att utveckla metoder för att överföra kunskaper, erfarenheter och nätverk från äldre till yngre företagare. Deltagarna kom från tio företag. Dessutom deltog nyckelpersoner från kommunen, berättar Magnus Hegart som leder projektet tillsammans med Claes Pierrou. Serieentreprenör Bland de äldre företagarna som ställer sina erfarenheter och nätverk till förfogande finns Börje Andersson. Han är lika känd i Västervik som okänd utanför. Börje är en utpräglad serieentreprenör som specialiserat sig på att köpa industrifastigheter efter nedlagda företag och fylla dem med ny verksamhet. Hans senaste projekt var att ta över den nedlagda dammsugarfabriken när Electrolux 2004 flyttade tillverkningen till Ungern. Idag arbetar fler i lokalerna än innan flytten och Västervik rusade förra året upp på sjunde plats i tillväxtligan i landet. Bedriften säger en del om vikten av att överföra erfarenheter och kunskaper till nästa generation. Bjöd in fler Men vad har export i österled med generationsväxling att göra? Inte särskilt mycket, men det är så kraft fungerar. Under ett möte diskuterades exportfrågor och det utmynnade i ett internationellt seminarium i mitten av april. Intresset visade sig vara stort även från andra aktörer, så vi gjorde det till ett öppet seminarium, säger Claes Pierrou. På plats fanns tolv personer från Högskolan i Jönköping, två forskare och tio studenter från alla baltiska länder, Polen och Ryssland. Genom att vi har en så stor andel utländska studenter i Jönköping har vi möjlighet att skapa internationella kontakter för små företag på hemmaplan, säger Mike Danilovic från Interna - tionella Handels hög skolan. Han började med en genomgång av vad som gjort Silicon Valley i USA till ett sådant till - växtunder. En av nyckarna är kulturell mångfald, vilket var vad som handgripligen skapades under seminariet. Ryssland och Baltikum Den andre forskaren var Kenneth Hulth från Jönköpings Tekniska Högskola som arbetat med Ryssland sedan Sovjetunionens fall och vd för det svensk-ryska handelshuset Starcom. Han berättade om sina erfarenheter av att göra affärer i Ryssland och studenterna redogjorde för sina respektive hemländer. Efter seminariet blev det mingel mellan företagare och studenter. Kontakter skapades som kanske kan leda till framtida export. Utan kraft och kopplingen till högskolan hade de medverkande företagen haft avsevärt svårare få de första kontakterna med framtida marknader. Det här var intressant och givande, säger Johan Sjöblom från CNC-Plåt som är ett av företagen i gruppen. Skarpt läge i Portugal KrAft är på god väg att bli en europeisk angelägenhet. Under maj månad inlämnas en ansökan till EU-fonden Interreg Atlantic Area för att starta ett kraft-syskon under namnet Forza Portugal. Det här är resultatet av kk-onprojektet ExportkrAft som leds av Mia Swärdh och Kicki Stridh, Internationell kompetens AB. Med såddpengar från kraft har de arbetat upp kontakter i Portugal med IPN, Instituto Pedro Nunes vid universitetet i Coimbra. Projektet inleddes förra året med en workshop i Coimbra. I mars följdes det upp med ytterligare en workshop där även representanter för åtta företag och den portugisiska arbetsgivarorganisationen AEP deltog. Från Sverige medverkade Mia Swärdh, Internationell kompetens, och Dag Holmgren från Jönköpings tekniska högskola. Med företagarna genomfördes en simulering av ett skarpt kraftmöte. Efteråt gjordes en utvärdering. På plussidan upplevdes kraft som ett nytt och spännande verktyg, med ett viktigt syfte - att bygga nätverk och skapa tillit. Metodens ursprung i Sverige ansågs borga för hög kvalitet. Pedagogiken uppfattades dock av de portugisiska värdarna som oklar, och därför kommer det portugisiska upplägget att innehålla utbildning i det pedagogiska konceptet för nätverksledarna. Nästa steg är att sätta igång en pilotgrupp med företag.

3 Sidan 3 kraftbladet maj 2008 Stenhård affärsutveckling i Åstorp Kommunalrådet Jan Nilsson presenterar föremålet för affärsutveckling i Åstorp, ett gigantiskt och snart nedlagtt stenbrott, för forskare oich företagare. Åstorps kommun har länge arbetat med mjuka värden i utvecklingen av det lokala näringslivet, i samverkan med universitetet och tekniska högskolan i Lund. Nu ger sig detta nätverk på något riktigt hårt: Ett gigantiskt stenbrott. I mitten av mars anlände ett tjog forskare till Åstorp för att titta närmare på stenbrottet. Det ligger bara 500 meter från tätortens centrum, vid foten av den vackra och naturskyddade Söderåsen. Brytningen startade 1903 och idag drivs verksamheten av Skanska som producerar makadam till vägar och järnvägar. Redan nästa år kan bergtäkten vara utbruten. Hur som helst kommer verksamheten att upphöra senast 2010, säger kommunalrådet Jan Nilsson. Nya affärsidéer Vad som blir kvar är en gigantisk krater som länge lockat geologer att studera jordens inre på ett bekvämt sätt. Men tanken är att stenbrottet, som går under namnet MacAdam efter den skotske uppfinnaren av denna typ av krossad sten, ska förvandlas till en resurs för hela Åstorp. Vi kan släppa upp grundvattnet och göra delar av brottet till en sjö och bygga bostäder uppe på kanten, gav Jan Nilsson som exempel när han visade platsen för forskarna från Lund i mitten av mars. Man måste se stenbrottet för att förstå möjligheterna. Det är ett dramatiskt landskap som skapats av människor under mer än 100 år, mitt i ett naturskönt område. Men vad ska man göra av det? Den frågan ska besvaras i samverkan mellan kommun, det lokala näringslivet och akademin. Mångårig samverkan Åstorps kommun har bedrivit näringslivsutveckling i samverkan med universitet och högskola i mer än tio år. KrAftmetoden är en viktig resurs i arbetet. Kommunens tidigare närings - livsutvecklare Kenneth Daun är en av de mer tongivande aktörerna inom kraft. Kenneth finns kvar i Åstorp men i en friare roll inom samverkansprogrammet Unicamp Åstorp och projekten FiN kraft och Fri kraft. Målet är att utveckla företagens inre kraft med hjälp av mänsklig växt, berättade Kennerth Daun vid mötet med forskarna. Mänsklig växt ska i sin tur förvandla ett gammalt stenbrott till en extraordinär upplevelse för boende och besökande i Åstorp. Så här ser en trippel helix ut i verkligheten. Det här är nätverket i Åstorp som utvecklar kommunen och dess näringsliv. Det består av företrädare för kommun, företag och forskare från Lund. Kompetensmässa för kraftkvinnor På Sveriges nationaldag den 6 juni presenterar sig den forna kraftgruppen Tankens Trädgård för världen. Platsen är Norrvikens Trädgårdar i Båstad. Tankens Trädgård är idag en förening med 120 medlemmar som träffas minst en gång i månaden för att berika varandras affärsidéer. Från början var medlemmarna bara kvinnor. men numera har ett tiotal män smugit sig in i gemenskapen. Det är inget konstigt med det. Tankens trädgård arbetar för jämställdhet även i näringslivet, säger Ingrid Thuresson som är ordförande. Den 6 juni genomförs en mässa där medlemsföretagen visar upp sig för allmänheten. Mässan kallas för trädgårdsfest för alla människans fem sinnen. På plats finns företag som erbjuder allt från ekologiska grönsaker till hjälp med marknadsföring. Mässan går under namnet trädgårdsfest. Lika viktigt som att visa upp sig för potentiella kunder är att hitta möjligheter till fruktbara samarbeten mellan företagarna. Det är en övning för att bli bättre på att samverka. För små företagare är samarbete många gånger ett tryggare sätt att växa än att anställa, säger Ingrid.

4 Sidan 4 kraftbladet maj 2008 Coaching enligt kraft är att lära av varandra Varför har det senaste året av kraft handlat så mycket om coaching? Någon direkt förklaring har inte lämnats. Men i Skara föll polletten ned. Första dagen på kk-onträffen i Skara fick ett 20-tal deltagare träffa Magnus Ljung, forskare på SLU som arbetat med pedagogiken för menycirklarna, motsvarigheten till grupperna i kraft. Han började med att avmystifiera begreppet coach, som i rak översättning från engelska betyder postvagn. Idag används det i överförd bemärkelse om någon som hjälper andra vidare. Men samtidigt är coachbegreppet en enda röra, idag finns det coaching för att från hjärtesorg och karriärplanering till affärsutveckling. Magnus avdramatiserade det hela med ett citat från psykologen Madeleine Gauffin: Den stora skillnaden är att coaching låter nytt, trendigt och lite flashigt. Lärande för vuxna Men det betyder inte att metoden är verkningslös, tvärtom, vilket Magnus styrkte genom att hänvisa till studiecirkelns fader: Han ansåg att det fria samtalets metod lämpade sig för vuxna som inte skulle låta sig tvingas att sitta ned i skolbänken igen för att lära. Men det handlar mer än om motivation. I vårt moderna samhälle bär alla på kompetens inom sina områden, teoretisk eller sprungen ur erfarenhet. Tillsammans kan människor med olika bakgrund bygga ny kunskap, som inte är tillgänglig för någon av aktörerna på egen hand. Det ligger ett stort värde i att umgås i ett gemensamt kunskaps - sökande, konstaterade Magnus. Detta förhållande är väl belagt, bland annat genom innovationscirklar som genomförts av livsmedelsinstitutet SIK, en av huvudmännen för meny, där praktiker och forskare lärt sig av varandra och tillsammans skapat ny kunskap. Magnus Ljung tog bort det trendiga ur coaching och konstaterade att det ligger ett stort värde i att söka kunskap tillsammans. Släktskapet med kraft är tydligt. Men var ligger då poängen med att ägna flera erfarenhetsmöten åt ett flashigt begrepp på en beprövad och i kraftprogrammet väl testad metod? Polletten som föll ned i Skara är att styrkan i kraft ligger i helheten, i dagsläget i hela kkongruppens kompetens och i framtida projekt i blandningen av olika kompetenser och i insikten att vi lär av varandra. Kateder - undervisning har begränsad nytta bland vuxna och yrkesverksamma människor. Resultat av affärsutveckling: Fler tranor Trandansen vid Hornborgasjön är inget naturfenomen utan resultatet av mångårigt utvecklingsarbete, konstaterade kraft-deltagarna. Vad har tranor att lära kraft? Inte är det att dansa i varje fall. Däremot hur viktigt ett långsiktigt och erfarenhetsbaserat lärande är för framgång. Erfarenhetsmötet för kk-on i Skara gick i tranornas tecken. På programmet fanns ett besök vid den riksbekanta Hornborgasjön. För de flesta svenskar är trandansen ett naturfenomen som kan beskådas under några månader varje vår tranor dansar, tio gånger fler människor tittar på. Hornborgasjön är inget naturfenomen. Den är resultatet av ett stort statsfinansierat projekt. Vattennivån i Hornborgasjön har sänkts i fem omgångar under de senaste 200 åren och från 1930-talet har sjön varit helt torrlagd på somrarna. Sänkningarna förstörde en av norra Europas förnämsta fågelsjöar. Syftet var att skapa mer åkermark, men sjöbotten dög inte till odling utan sjön förvandlades till ett träsk. Under senare delen av talet startade restaurering. Vegetationen avverkades, kanaler lades igen och dammar byggdes var förvandlingen från träsk till sjö fullbordad. Allt fler tranor mellanlandar under sin flytt norröver. Årets rekord lyder tranor. Hornborgasjön är en femstjärnig vägkrog för fåglarna, berättade Mats Rosengren som guidade kraftgruppen. I den grunda norra delen av sjön kan tranorna stå och sova i vattnet utan att bli anfallna av rävar. Det finns gott om spannmål att äta och närliggande sjöar bjuder på delikata grodor. Grodorna är det enda som finns utan människans hjälp. Stora mängder spannmål läggs ut varje dag och själva sjön är återskapad. Trandansen påminner inte så lite om framgångsrik affärsutveckling i små och medelstora företag.

5 Sidan 5 kraftbladet maj 2008 Tre års Drivkraft i Västmanland Nu går kraft in i ett nytt och mer långsiktigt skede i Mälardalen. Det är Maria Dahlin och Karina Tilling vid Mälardalens Högskola som drar igång det treåriga projektet Drivkraft, som ska hjälpa landsbygdsföretagare att utveckla sina affärer. Budgeten är 9,5 miljoner kronor. Huvudfinansiärer är länsstyrelsen i Västmanland, Västerås stad, Europeiska jordbruksfonden för jordbruksutveckling och Mälardalens högskola. Medfinansiärer är Almi Företags - partner i Västmanland, Hallsta - hammars och Sala kommuner samt Tillväxtgruppen i norra Västmanland. Även kraft går in med pengar. Men det viktigaste bidraget från kraft är metoden. Skillnaden är att grupperna kommer att arbeta i tre år till 2012, säger Karina Tilling. Inom ramen från det ursprungliga projektet drev Mälardalens högskola projektet HästkrAft. Det riktade sig till hästföretagare och blev mycket lyckat. Deltagarnas tyckte dock att projekttiden på ett år var för kort. Fler och längre Det nya programmet förlängs till tre år och vidgas till fler grupper företag. Utöver hästföretagare är det upplevelsebaserade verksamheter, företagande som hållbar utveckling som affärsidé och företag som blivit möjliga att bedriva på landsbygden med hjälp av ny teknik. Vi riktar oss till företag utanför den traditionella lantbrukssektorn, sammanfattar Maria Dahlin. I projektet medverkar företag i fyra gruppen indelade efter bransch. Grupperna kommer att träffas fyra gånger per år och dessutom ordnas gemensamma temadagar och seminarier, dit även finansiärer, andra företag och övriga intressenter bjuds in. Samverkan med högskolan och möjligheten att konsultera experter inom olika områden ingår på samma sätt som i original-kraft. Handla med kulörta hattar Kulörta hattar var en metod för idégenerering som testades i Ängelholm. Varje färg representerar en attityd och så gäller det för innehavaren att spela ut hela registret som hör till färgen. Från Ord till Handling är ett av nyckelprojekten i kk-on. Målet är att skapa handlings - planer och processer för att goda idéer ska bli verklighet. Christina Skjöldebrand är projektledare och bildar tillsammans med Marie Hammargren, Mia Swärdh och Kicki Stridh ledningsgrupp för projektet. Projektägare är Krinova Science Park i Kristianstad, som har planer på att utveckla en inkubator där resultatet av projektet kommer att vara av stort värde. Det viktigaste bidraget från kraft är metoden och erfarenheterna, säger Karina Tilling och Maria Dahlin som står bakom projektet Drivkraft som ska hjälpa landsbygdsföretag att utvecklas under tre år. kraft dyker upp överallt kraft dyker allt oftare upp i andra projekt, som en metod att skapa lärande och affärsutveckling. Mittuniversitetet i Sundsvall använder kraftmetoden i andra projekt. Bl a har metoden med framgång använts för att utveckla processledare för ett utvecklingsprojekt i Västernorrlands län. - Vi möter ett växande intresse för metoden, berättar Edith Andresen. Senast mötte hon representanter från olika regioner, Nutek, Vinnova med flera i Göteborg om hur stöd till kluster och nätverk kan organiseras och kvalitetssäkras på nationell nivå. Hon föreslog här att krafts upplägg och pedagogik både skulle fungera som förebild för organisering och att användas som verktyg eftersom det kan erbjuda en Som en del av metodutvecklingen inbjöds projektledare för övriga kk-on-projekt till Ängelholm i början av februari. De församlade utgjorde på samma gång en kunskapskälla att ösa ur och testpersoner för olika metoder för generering och förädling av idéer. En av metoderna syns på bilden ovan, debonos hattar, är tänkt att fungera som förlösare av synpunkter och idéer.ett hinder i utvecklingsarbete är ofta att alla vet hur det borde gå till. Konventionerna låser fast tankarna. Med en färgad hatt på huvudet kan man bryta loss och vältra sig i den tilldelade rollen. Svartsynt, mycket konkret eller sprudlande kreativ. Inget är fel, allt är till nytta i det fortsatta arbetet. Utan att närmare gå in på idéflödet som hattarna genererar, kan kostateras att metoden fungerar även på en välutbildad grupp som denna. Projektledarna från övriga kkon-grupper fick inte bara agera resurspersoner. Som grund för övningarna låg deras egna projekt, som fick sig en knuff framåt beprövad pedagogik för utveckling. Från Mittuniversitetets sida arbetar vi för en nationell samling bland nätverksforskare runt arbetssättet, säger Edith som understryker att det här fortfarande är i sin linda. Intresse finns även från PIEp, ett projekt med syfte att gå från forskning till innovativ produktoch affärsutveckling. Det är ett samarbete mellan flera lärosäten i Sverige med partners i USA. Nu ska kraftmetoden provas på två grupper av gamla kraftföretag, en i Lund och en i Jönköping. Enda skillnaden mot original-kraft är att temat är förutbestämt: Innovationer. under en heldag i Ängelholm. Nu pågår intervjuer för att vidga kretsen i projektet till att innefatta eldsjälar och entreprenörer. Nästa steg är en workshop där dessa grupper blandas för att byta erfarenheter och hitta fungerande vägar från ord till handling. Projektets mål är ett utbildningspaket (certifikat) och en handledning för konsulter/aktörer. Projektet ska också titta på hur processen ser ut för att certifiera aktörerna samt testa och validera processen.