Människan bakom representationen Elever reflekterar över de 'andra' och berättar om sig själva. Sverige - Egypten, tur och retur.

Transkript

1 47 Projektbeskrivning Människan bakom representationen Elever reflekterar över de 'andra' och berättar om sig själva. Sverige - Egypten, tur och retur. Malströmmen och vår bakgrundi korthet Malströmmen ( liten tankesmedja som drivs av Carl Rommeloch Karin Ahlberg. Vår vision med Malströmmen är att angripapolitiska frågor och kulturella fenomen runt om i världen genom djuplodande analyser och bidra med alternativa synsätttill de ofta generaliserande bilder av världen utanför Europaoch USA som målas upp i dagspress och i andra politiskasammanhang. För närvarande läser vi båda ett masterprogram i antropologi med inriktning på migrationoch diaspora vid School ofafrican and Oriental Studies(SOAS) i London. Vår blogg, är därför i dagsläget betydligt mindre aktiv än vad den var under fjolåret. För mer information se bifogadecv:n. Bakgrund. vidareutveckling av ett tidigare projekt Under den tidiga hösten 2008 genomförde vi ett projekt i gymnasieskolor i Stockholms stad som handlade om mediebilder och arabvärlden. Projektetgenomfördes med qjälp av projektstödfrån Stockholms stads kulturförvaltning. Under två veckor i september besöktevi 13 olika klasser och arbetadeinteraktivtmed varie klass under en och en halv timme. Ett av projektetshuvudsakliga syften var att fl elevernaatt reflekteraöver hur berättelser och representationer skapas som ett urval bland många alternativa potentiellanarrativ. Ett annat mål var att diskuterahur mediafungerar och hur de bilderoch föreställningar vi har av arabvärlden formas, Under workshopen arbetadevi främst med eget bildmaterial från Egypten,där vi bott i drygt ett år. Det egyptiskabildmaterial som vi samlat ihop var ämnat att återge ett vitt spektrum av miljöer och människor i den mångfacetterade storstaden Kairo. Vi ville medvetet problematisera de vanligt förekommande mediebilderom arabvärlden som porträtterararaber som fundamentalistiska, kvinnorortryckande och aggressiva. Utifrån vårt bildmaterial fick elevernavälja ut de bilder de tyckte passade bäst och välja bort de som passade sämstjämfört med deras egna förställningar om arabvärlden. Elevernafick också fundera på vilka typer av berättelsereller representationer deras val av bilder utgjorde: många gånger förställde de bilder som eleverna ansåg passade bäst fattigdom, islam, krig och kameler. Överlag valde elevernaut de bilder som skiljde sig mest ifrån Sverigesom "bäst passande". Bilder föreställande moderna cafeer, gallerioroch bilar tyckte de flesta inte stämde med deras bild av arabvärlden och de valdes därför i regel bort. I workshopen ingickäven en övning kring medierapportering där elevernafickjämföra rapporteringen aven och samma händelse i flera tidningarfrån olika delar av världen.tillsammans analyserade vi hur de olika tidningarnasberättelservar upplagdaoch vilka moraliskaimplikationer ordval,betoningar och urval av material för med sig. Slutligentalade vi även om vad svenskatidningarhade skrivit om arabvärlden i mars månad 2008 och konstaterade att negativa representationer dominerat utbudet markant. /

2 48 En viktig utgångspunkt för 2008:5 projekt var att de representationersom figurerar i media spelar en central roll för vad människor tycker och tänker om olika saker. De berättelserom livet och människornai arabvärlden som på senare år kommit att bli dominerande i det svenska medielandskapet är långt ifrån representativa fö~'den komplexa och mycket varierade arabiska kulturen. Negativa representationeroch infallsvinklarhar fått oproportionerligt stort utrymme, i synnerhet efter händelsernai New York den elfte september 2001, det så kallade kriget mot terrorismen och debatten kring karikatyrteckningarna i Danmark. Den snedvridna debatten påverkar vårt sätt att tänka och leder i förlängningen till rasism, främlingsfientlighet och krav på en tuffare migrationspolitik. Inom akademin beskriver många de senaste årens trend genom att peka på att araber och muslimerhar blivit avhumaniserade och att människorna bakom epiteten muslim och islam sällan skildras. Muslim och arab har blivit två kategorier som tycks vara uttömmandei sig, fyllda med stereotypa uppfattningaroch föreställningar. Vi är dock övertygandeom att trender som dessa på intet sätt är omöjligaatt vända och projektet i gymnasieskolorna var ett försök, dels att ge alternativa berättelserom livet i Kairo, dels att fä eleverna att reflektera över medias roll i deras syn på muslimeroch araber. Utgångspunkter, mål och syfte: ny inriktning/ör 2009:sprojekt Projektet vi utförde j fjol var mycket uppskattatbåde bland elever och bland lärare (se bilaga 1 för utvärderingsinformation). Många elever var förvånade över att de hade en sådan begränsadkunskap om vad livet i Egypten kan innebära. Dessutom uppskattade många att syftet med workshopen inte framför allt gick ut på att visa på deras eventuella fardomar utan att vi även tog ytterligare ett steg genom att analysera hur dessa fördomar konstrueras i media. I det projekt vi planerar att genomföra 2009 är vårt syfte att än mer betona den enskilda individensmöjligheter att ifrågasättamen också skapa egna alternativa motberättelser till de som blivit dominerande i media idag. Istället för att endast utvärdera andras representationer vill vi därför denna gång att gymnasieeleverna själva ska delta och skapa egna representationer. Vi vill också utveckla projektet genom att utfara det på flera olika ställen i Sverige. Vad som även är nytt denna gång är att vi kommer att utfara workshopar i gymnasieskolor både i Sverige och i Egypten. Målet är med andra ord att involverasvenska och egyptiskaelevers egna berättelser i projektet och att på så sätt övergå från att prata om abstraktarepresentationertill att humanisera människornabakom dessa berättelseroch skapa dialog mellan dessa två länder. De pedagogiskamomenten som introducerarrepresentation och berättande genom bilder tänker vi oss att behålla i workshopen. Elevernai Sverige (där vi börjar vårt arbete)kommer fortfarande få välja ut bilder från arabvärlden,eftersom det visade sig vara ett så uppskattat moment i höstas. Däremot krymper vi momentenmed jämförande journalistik och redogörelsenför täckningen av arabvärlden i svensk press. De gruppbaserade övningarna kring detta utgår och vi planerar istället att infoga dessa aspekter som en kortare del av vår presentation. Eleverna i Egypten kommer liksom de svenska eleverna fä välja ut de bilder från arabvärlden de tycker passar bäst och sämst med deras uppfattning om Egypten. De kommer även att fä veta vilka bilder de svenska eleverna valde. På så sätt kommunicerarvi de svenska elevernas bild av Egypten till de egyptiska eleverna, något som förhoppningsvis kan generera en intressant diskussion. Vi kommer även att bygga upp en liknande bildbank från Sverige som

3 49 den vi har över livet i Kairo. De egyptiskaeleverna tar alltså även arbeta med bilder från Sverige och välja ut de bilder som de tycker passar bäst och sämst med deras föreställning om Sverige och Europa. Resultatet från dessa övningar tar vi sedan med oss hem till Sverigedär det fungerar som underlagför en uppföljandeworkshop'] de svenska klasser där det hela började. Dessutom kommer vi utöver arbetet med vårt bildmaterialbe elever i Sverigesåväl som Egypten att själva representeraolika aspekter av deras respektive vardagsliv genom foto. De svenska berättelsernakommer vi att använda när vi träffar de egyptiska eleverna, medan de egyptiska berättelsernakommer att användas under de uppföljandeworkshoparna i Sverige. På detta sätt inkorporerarvi en högre grad av eget berättande i projektet; fokus flyttas på detta sätt från en kritik av det som sägs i media till en möjlighet för elever i såväl Sverigesom Egyptenatt aktivt berätta för varandravad de allra helst vill ha sagt. Vi hoppas på detta sätt gå från det som den brittiska kulturteoretikernstuart Hall kallat "relation ofrepresentation" till "politics ofrepresentation", dvs en övergång från att visa på de problem som finns i medias bevakningav grupper utanför majoritetens norm, till att aktivt utmana dessa representationer med alternativa, egna narrativ där elevernas egna kreativitet bejakas. Slutligen är vi även övertygadeom att elevernasegna material har en potential att leda till en mer komplicerad, men samtidigt även mer intressant diskussion. Projektet vi genomförde i höstas var utmanandeför många av de elever som deltog eftersom de urval de gjorde bland våra bilder ofta reflekteradefördomar och stereotyper. För oss som höll i workshoparna var dessa fördomar var ofta relativt enkla att slå sönder, genom att vi som bott i Egyptenkunde berätta "hur det egentligenär". Detta kommer inte längre bli lika enkelt då vi inkluderar bildserier som utformats av egyptiska elever. Elevernas egna bilder är något vi inte kommer att kunna kontrollera, vilket förhoppningsvis kan ligga till grund för ett mer personligtutbyte av riktiga historier mellanjämnåriga: från Sverige till Egypten och sedan tillbaka igen. Liksom i det projekt vi genomförde2008, kommer vi att eftersträva en geografiskspridning av de deltagandegymnasieskolorna genom att involveraskolor i hela Dalarnas län. UtfOrande i mer detalj Under hösten 2009 planerar vi att besöka ett antal gymnasieskolor i Dalarnas län vid två olika tillfällen. Under det första tillfället arbetar vi med pedagogiska grepp gällande representation och berättande liknande det projekt vi utförde under hösten Målet är precis som då att problematiserabilden av arabvärldenoch att introduceraett antal ideer om hur representationer av alla slag alltid är selektiva urval. Under detta första tillfälle ger vi även en eller flera mindre grupper frivilliga elever (4-5 elever/grupp) i uppgift att själva representera olika aspekter av deras liv och vad det betyder att bo i Sverige. För att överbrygga den språkbarriär som finns mellan svenska och egyptiska gymnasieeleverkommer vi att jobba med visuellt berättande i form av foto. Antalet grupper per klass är beroendepå hur många digitalkamerorvi tär bidrag till att köpa (just nu har vi ansökt om att köpa tre enkla digitalkameror. Vi kommer även själva bidra med privata kameror, samt eventuellakameror som respektive skola kan tillhandahålla). Vi kommer att uppmuntraeleverna att ta kort som på ett eller annat sätt skildrar deras vardag och som kan vara intressant för jämnåriga elever i Kairo. På detta sätt kommer eleverna få en förståelse mr såväl de möjlighetersom de problem som ett visuellt berättandei form av ett urval av foton innebär.

4 50 Under tillfälle nummer två med samma klass, ett par dagar senare, kommer vi att gemensamt gå igenom de bilder som de olika grupperna tagit. Vi kommer att diskutera vilka historier dessa bilder berättar om Sverige. Målet är att klassen tillsammans ska enas om en eller flera bildsekvensersom kan fungera som deras berättelse om Sverige för jämnåriga elever i Egypten. Efter det är intentionen att vi åker tillbaka dit där det första projektet började våren 2008, nämligen Egypten och Kairo. Där kommer vi göra liknande besök i gymnasieskolor i Egypten Liksom för de svenska eleverna kommer vi att prata om representationeroch berättande. De egyptiska eleverna kommer fä välja ut de "bästa" och de "sämsta" representationerna av deras hemland bland de fotografier vi tagit i arabvärlden. Vi kommer även visa dem vilka bilder från samma urval de svenska gymnasieelevernahar valt och diskutera skillnader och likheter. Dessutom kommer de egyptiska eleverna att fä välja ut bilder från ett bildmaterial vi har tänkt samla ihop om Sverige. På detta sätt kommer vi att fä dem att reflektera över deras föreställningaroch eventuella fördomar om Sverige och västvärlden i allmänhet. Vi kommer även diskutera några av de berättelser som de svenska klasserna satte ihop under arbetet i Sverige i början av hösten Även i Egypten är det tänkt att vi ska låta mindre grupper av elever foto sin vardag och på så sätt berättarvilka de är och hur de lever. Beroende på var i Kairo skolan ligger kommervi att låta eleverna ta olika typer av kort. Vi hoppas kunna göra en eller flera workshopsi närheten av pyramiderna i Giza. I sådana fall kommer vi att uppmana eleverna att försöka representera västerländskaturister som besöker denna enorma turistattraktion. I skolor som ligger långt bortom turiststråken kommer vi istället be eleverna att spegla deras vardagsliv. Åven dessa bildserier kommer att diskuteras i större grupp vid en andra, uppföljande workshop i skolorna. På detta sätt kommer dessa tillfällen att generera en stor mängd elevproducerade visuella historier om livet i Egypten, utformade på ett liknande sätt som de bildsekvensereleverna i Sverige konstruerade i ett tidigare skede. Efter att ha arbetat med projektet i Egypten under vintern kommer vi under vårvinterneller våren 20l Oåterigen besöka de svenska gymnasieklasservi började hos och visa dem de egyptiska elevernas berättelserom Egypten och livet där. Vi kommer även diskutera vilka bilder av arabvärldende egyptiska eleverna har valt och diskutera eventuella skillnader jämfört med de urval de svenska eleverna gjorde under hösten. Dessutom kommer vi att presentera ett urval av de foton som de egyptiska eleverna själva tagit för att berätta om sig själva. Slutligen, och kanske än mer viktigt, kommer vi att presentera och diskutera de bilder av Sverige vi visat för de egyptiska eleverna. Vi kommer att visa vilka bilder av Sverige som de egyptiska eleverna anser vara mest respektive minst representativaoch öppna upp för en avslutande allmän diskussion om representationer, fördomar och samförstånd utifrån de föreställningaregyptiska och svenska gymnasieeleverhar om sig själva och om 'den andra'. Tidsplan Maj-juni och augusti 2009 (2 arbetsdagar) Boka in tider i oktober med gymnasieskolor i Dalarnas län. Vi hoppas besöka klasser i 4-5 olika skolor i olika delar av länet.

5 51 September(10 (6+4) arbetsdagar, (första siffran, 6, motsvararuppskattade dagar för den första punkten, siffra två för arbete punkt två» Skapa svenskbildbank med de kort som de egyptiskaeleverna ska välja bland som representation av Sverige. Sätta ihop en workshop. Vi kommeratt användaen stor del av det material vi satte ihop för den workshopvi gjorde2008. Oktober- 17 arbetsdagar' (10+5+2) arbetsdagar Tillflilie l svenska gymnasielever. Workshop om berättande och arbete med bilder från Egypten(90 min) Tillfålle 2 svenskagymnasieelever. Redovisning av egna berättelserom deras liv i Sverige(60 min) Samla ihop elevernasegna berättelseroch infoga dem i workshopen för egyptiska elever November- februari - 16 dagar ( vi planerar även jobba med andrajournalistiska projekt i Egypten under denna period) Kontakta egyptiskaskolor. Antagligen något färreän i Sverige,men vi hoppas få ihop åtminstone 10 klasser i tre olika skolor, förhoppningsvis fler. Tillfälle l egyptiskaelever. Workshop om berättande och arbete med bilder från Sverigeoch Egypten. Genomgång vilka bilder de svenska elevernahar valt om Egypten. Redovisning av de svenskaelevernas egna berättelser. (90 min) Tillfälle2 egyptiskaelever. Redovisning av elevernas egna berättelserom deras liv i Egypten. (60 min) Februari - mars dagar ( ) Bearbetamaterialetfrån de egyptiskaeleverna Tillfälle 3 svenskagymnasieskolor. Presentation av material från arbetetmed egyptiskaelever. Presentation av de egyptiskaelevernasegna berättelser. Arbete med den svenskabildbanken och jämförandeav de egyptiskaelevernasval. Allmän diskussion om berättande, fördomar och hur man ska göra för att kommavidare. Eventuell uppjoljning, vidareutveckling i ett senare skede Att visa allmänheten vad svenska elevertänker om Egyptenoch vad egyptiskaelever tänker om Sverigesamt vad dessa elever vill berätta för varandra, vore en viktig fortsättning på detta projekt. Vi planerardärför att göra en utställning för allmänheten som behandlaren mängd olika typer av representation, möten och dialoger mellan Egypten och Sverige, där projektet mellan gymnasieelever utgör en viktig del. Syftet med utställningen, som för närvarande går under arbetsnamnet "På andra sidan- om möten mellan Egyptenoch Sverige",är att visa I Kommentar angående budget: dessadagar är unikaför projektetinom Dalarnas läns landsting och kan inte samfinansieras med andrakommuner och landsting. 2 Tio dagar är återigen unika för Dalarnas läns landsting.

6 52 olika typer på kommunikation, allt från abstrakta medierepresentationer till personligamöten. Med ett antropologiskt perspektiv vill vi fånga hur dessa möten upplevs av två olika sidorna. Hur ser den svenska turisten på Egypten? Hur ser egyptiernapå den svenska turisten? Vad skrivs i svensk media om Egypten och vad tänker en egyptier bosatt i Sverigejämfört med en svensk om det som skrivs?vad skrivs om Sverige i egyptiskmedia och hur förståren Egyptenbaserad svensk budskapetjämfört med en egyptier? Under den kommande hösten ska vi arbeta fram en detaljerad projektplanoch undersökaflnansieringsmöjligheter för detta utställningsprojekt. Det material vi samlar in under våra workshopar i svenska och egyptiska skolor kommer att utgöra basen ror detta projekt. I händelse av att utställningsprojektet inte blir av kommer vi hursomhelstatt skriva en artikel om gymnasieprojektet som vi hoppas kunna publicera i lämpliga medier. Kommentar till budgeten: fasta och regionspecifika kostnader Totalt räknar vi att projektetkommer att ta 57 dagar per person i anspråk att utföra. Vi har beräknat på ett arvode på 400 kr per dag och person (inkl skatt och socialavgifter). En del av budgeten består av fasta kostnader, t ex materialkostnader, hopsättande och utförande av workshop, medan en annan del är kostnaderär regionspecifika, den tid vi arbetar med klasser i respektive område. T ex är 30 av arbetsdagargenerellt arbete medan återstående 27 dagar är specifika för varje regionalt område. Av den sökta budgetenpå kr är fasta kostnader kr medan de specifika för Dalarnas län landsting är beräknatpå 27 arbetsdagari skolor (400 kr per dag för två personer samt lokala resor 2000 kr). De 27 specifika dagarna är utmärkta med fotnoter i tidsplanen. Vi söker pengar hos flera instanser: Stockholms stad, Stockholmsläns landsting, Uppsala kommun, Uppsala Läns Landsting och DalarnasLäns landsting. De fasta kostnaderna kommer att delas upp mellan de kommuneroch landsting som vill delta.