Grenspecifik träning innebandy Sammanställd av Annika Eklund Personlig tränare

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grenspecifik träning innebandy Sammanställd av Annika Eklund Personlig tränare 2008-05-14"

Transkript

1 Grenspecifik träning innebandy Sammanställd av Annika Eklund Personlig tränare Syftet: Den specifika kvalitet som skall utvecklas är spelarnas kondition/uthållighet, snabbhet och styrka. Mål: Är att nå bästa prestation vid rätt tidpunkt, undvika skador, överträning och att undvika träningsplatåer, där träningen inte ger något. Ålder: år Ramar: 3-5 dagar/vecka Träningsprofil: 1. Muskler som arbetar är: Lårmuskeln/framsida, stora sätesmuskeln, knäsmuskulatur, yttre vadmuskeln, nedre och övre ryggmuskulatur, mag/bålmuskulatur och axelmuskulatur. 2. Typ av muskelarbete/styrka: Koncentriskt/exentriskt arbete i benmuskulatur, Koncentriskt/exentriskt /statiskt vad, bålrotation/statiskt rygg- mage, koncentriskt axlar. 3. Muskelhastighet: Ben- Explosivitet/uthållighet, explosivitet i rotationer och i underarmar. 4. Energisystem i kroppen: Aerob-kondition/anaerob-mjölksyra 5. Uthållighetsträning som är relevant är: Tröskelträning (aerob, anaerob), löpning- långdistans och intervall ev. spinning. 6. Snabbhetsträning som är relevant är: Riktningsförändring, intervall, starter (reaktionssnabbhet, maxsnabbhet, accelerationssnabbhet, frekvenssnabbhet. 7. Styrketräning som är relevant är: Benstyrka, bål/ryggstyrka + rotation, axlar och handledsstyrka. 8. Rörlighet: Balans i ben och smidighet i rotationer. 9. Hoppstyrka/spänst: Horisontella sidledsförflyttningar.

2 Träningsplanering Årsklocka träningsperioder Övergångsperiod/viloperiod: 3-6 veckors lätt träning. Efter tävlingssäsong. Grundträningsperiod: Under ca 6 månader med ett ökat antalet timmar, ej intensitet. Teknik- och styrketräning finns med. Specialträningsperiod: 4-6 veckor med en ökning av intensitet. Tävlingsperiod: Delas in i två perioder med 2 veckors aktiv vila. Träningsmodeller Snabbhetsträning: Snabbhet/snabbhetsuthållighet (arbete: 7 sekunder- 45 sek, vila: 1-8 min) Korttidsuthållighet/intervall (arbete: 45 sekunder-2 min, vila: 45 sek -2 min), Långtidsuthållighet (arbete :>2 min, vila:>= 30 sek) Styrketräning: Utfall- sida, knäböj, höftlyft, magövningar, ryggövningar, rotationsövningar. Senare skede kompletta övningar såsom frivändningar, marklyft, axellpress, rygg, underarmar och mer specifika övningar med genomgång i gym. (speciellt utformat) Smidighet/balans: Balansplatta, enbensövningar och balansgång. Stretch och smidighetsövningar. Hoppstyrka/spänst: Horisontella hopp: 1.Kråkhopp. 2. Längdhopp utan ansats. 3. Jämfotahopp över hinder. 4. Mångsteg. 5. Enbenshopp. 6. Borsowhopp.

3 Träningspass för Uthållighet, snabbhet och styrketräning fr o m Juli t o m Augusti. Vecka 1-5 Valfria pass 1-6 (minst två pass). Två pass/vecka med hoppserien. Styrketräning i gym, medicinbollsträning, kamp eller motståndsstyrkeövningar. Vecka 6-8 Uthållighetspass varvat med intervallträning (minst ett pass) i samband med innebandyträningen. Styrketräning i gym, medicinbollsträning, kamp eller motståndsstyrkeövningar, upplagt program eller hinderbana i samband med innebandyträningen. Under säsongen from september Uthållighetspass varvat med intervallträning (minst ett pass) i samband med innebandyträningen. Styrketräning i gym, medicinbollsträning, kamp eller motståndsstyrkeövningar, upplagt program eller hinderbana i samband med innebandyträningen.

4 Uthållighet, snabbhet och styrketräning för gemensamma träningspass Pass 1 Löpning: 2 km (13-14 min) Intervall: 200 m x 10 (2 min vila mellan varje heat) Löpning: 2 km (lugnt tempo) Hoppserie (horisontella hopp, välj 2 av nedan) o Kråkhopp 10 x 3. o Längdhopp utan ansats 10 x 3. o Jämfotahopp över hinder 10 x 3. o Mångsteg 10 x 3. o Enbenshopp 10 x 3. o Borsowhopp 10 x 3. Mage, välj 2 : ex fällkniven, situps, crunch raka/sneda, 20 x 4. Pass 2 Löpning: 4 km (högt tempo) Intervall: 60 m x 10 (45 sek vila mellan varje heat) Löpning: 1,5 km (lugnt tempo) Pass 3 Löpning 2 km (lugnt tempo) Intervall 400 m x 5 (2 min vila mellan varje heat) Löpning 1,5 km (lugnt tempo) Hoppserie (horisontella hopp, välj 2 av nedan) o Kråkhopp 10 x 3. o Längdhopp utan ansats 10 x 3. o Jämfotahopp över hinder 10 x 3. o Mångsteg 10 x 3. o Enbenshopp 10 x 3. o Borsowhopp 10 x 3. Mage, välj 2 : ex fällkniven, situps, crunch raka/sneda, 20 x 4.

5 Pass 4 Löpning 2,5 km (lugnt tempo) Intervall 25 m x 5 i backe (2-3 min vila mellan varje heat) Löpning 1,5 km (lugnt tempo) Pass 5 Löpning 2,5 km (10-13 min) Fartlek: 15 sek löpning i högt tempo/ 30 sek lugnare tempo i 2 km. Löpning 1,5 km (lugnt tempo) Hoppserie (horisontella hopp, välj 2 av nedan) o Kråkhopp 10 x 3. o Längdhopp utan ansats 10 x 3. o Jämfotahopp över hinder 10 x 3. o Mångsteg 10 x 3. o Enbenshopp 10 x 3. o Borsowhopp 10 x 3. Mage, välj 2 : ex fällkniven, situps, crunch raka/sneda, 20 x 4 Pass 6 Löpning 8 km (högt tempo) Löpning 1 km (lugnt tempo)

6 Uthållighet, snabbhet och styrketräning för spelarens egna träningspass Pass 1 Löpning 12 min. Jogg 2 min. Löpning 15 min. Pass 2 Löpning 14 min. Fartlek: 15 sek löpning i högt tempo/ 30 sek lugnare tempo osv. i 15 min. Hoppserie (horisontella hopp, välj 2 av nedan) o Kråkhopp 10 x 3. o Längdhopp utan ansats 10 x 3. o Jämfotahopp över hinder 10 x 3. o Mångsteg 10 x 3. o Enbenshopp 10 x 3. o Borsowhopp 10 x 3. Mage, välj 2 : ex fällkniven, situps, crunch raka/sneda 20 x 4 Pass 3 Löpning min. Pass 4 Löpning 16 min. Starter 10 meter x 15. Löpning 15 min. Hoppserie (horisontella hopp, välj 2 av nedan) o Kråkhopp 10 x 3. o Längdhopp utan ansats 10 x 3. o Jämfotahopp över hinder 10 x 3. o Mångsteg 10 x 3. o Enbenshopp 10 x 3. o Borsowhopp 10 x 3. Mage, välj 2 : ex fällkniven, situps, crunch raka/sneda 20 x 4 Pass 5 Löpning 18 min. Jogg 5 min. Löpning 15 min. Pass 6 Löpning 25 min. Löpning i backe, 50 m x 8. Löpning 10 min..

7 Kostråd för hårt tränande Kort om kost Att äta för att prestera ställer krav på dig som utövare. Du behöver veta inte bara hur mycket du ska äta utan även vad och när. Det räcker dessutom inte enbart med kunskaper kring kost och träning, du måste komma ihåg att vila och dricka rikligt för att maximera möjligheterna att lyckas. Tack och lov är det inte svårt. Det största hindret är troligen att ta tag i situationen och göra de nödvändiga förändringarna. Det av största vikt att äta med jämna mellanrum. Ät ca var tredje till fjärde timme. På det sättet finns det alltid energi och reparationsmaterial i kroppen. Genom att äta regelbundet hålls dina energiförråd fyllda och du undviker att blodsockret åker upp och ned vilket påverkar prestation, humör och ämnesomsättning negativt. Gör små förändringar för att vänja dig. Äter du ingen frukost idag kan det vara svårt att börja äta gröt och smörgåsar på en gång. Ta det lugnt, börja med en frukt eller kanske en smörgås innan du sakta börjar äta mer. En dags måltider bör fördelas över; Frukost, lunch, middag, kvällsmål och ett eller två mellanmål. Maten du äter ska vara anpassad till det liv du lever och dina mål. Olika dieter eller stenåldersmat är inte att rekommendera till en människa som tränar regelbundet. Maten ska tvärt mot det som tv och dagstidningar säger, vara kolhydratrik. Fyll på med energi direkt efter träning. Gör en rutin av att alltid gå igenom ditt träningspass med din tränare och ät så kallade snabba kolhydrater samtidigt. Planera ditt ätande ta med dig mat och gör matlådor. Avsätt tid till att handla, tillaga och äta det du behöver. Om du tränar och äter med jämna mellanrum kan du fästa mindre uppmärksamhet vid matens socker- och fettinnehåll. Läs litteratur kring kost och träning (dagstidningar och olika bilagor rekommenderas ej). På det sättet kan du hela tiden lära dig mer om hur kroppen fungerar och vad som hjälper dig prestera bättre. Du kan med fördel söka litteratur på biblioteket, någon bokhandel eller hos SISU idrottsböcker. Vad händer vid kolhydratbrist (dålig kosthållning eller bantning) Om man bantar eller "deffar" på en kost som är mycket låg vad gäller kolhydrater får man en rad negativa bieffekter. Tömning av muskelglykogenet. Muskelglykogenet är musklernas huvudsakliga bränsle och speciellt vid hård aktivitet typ styrketräning. Då musklerna berövas sin högoktaniga bensin leder detta automatiskt till; Svagare och mindre uthålliga muskelkontraktioner. Utan kolhydrater fungerar kroppen klart sämre och såväl styrka som kondition och uthållighet försämras. Följden blir att träningspassen tappar i kvalitet både vad gäller belastningar och tempo. Förutom att det ger en sämre funktion under arbete fungerar kroppen sämre i en annan viktig aspekt: Man kräver längre återhämtningstid. Utan tillgång på kolhydrater blir kroppen ganska snart övertränad. När kroppen inte får tillräckligt med kolhydrater börjar den ombilda en av proteinets aminosyror: alanin till glukos (blodsocker).

8 Denna process förstärks när vi ligger på minus-intag vad gäller energi. Så genom att vi inte har "kolhydratbufferten" blir det en mycket större nedbrytning av kroppens egna proteiner och då naturligtvis även våra muskelproteiner. Denna omvandlingsprocess skapar otrevliga biprodukter som belastar och förgiftar kroppen. Tydligaste indikationen på detta är att vi luktar aceton. Om vi hamnar i detta läge innebär det även ökade skaderisker: När musklerna töms på sitt glykogen får de en försämrad funktion och återhämtningsförmågan avtar. Följden blir att slitaget blir större än uppbyggnaden. Överträningen är ett faktum och muskulaturen är nu betydligt skörare. Vidare kan en Uttröttning av nervsystemet uppstå. Hjärnans bränsle utgörs av blodsocker. En sänkt blodsockernivå gör att hjärnan och nervimpulserna fungerar sämre. Man blir tröttare, känner sig hängig och lättirriterad och fungerar allmänt sämre mentalt. I allvarligare fall (styrketränande under deff ) kan man få synrubbningar, sömnstörningar och depressioner. Att på detta sätt försvaga sitt centrala nervsystem straffar sig. Är man trött och hängig kan man naturligtvis inte ge ut samma styrka i nervimpulserna till muskulaturen. Man engagerar mindre antal muskelfibrer i sina rörelser (eller rättare grupper av muskelfibrer = motor units) och träningseffekten minskar betydligt. Negativa effekter på din balans och koordinationsförmåga kan även de bidra till en dålig träning eller match. Vätska Vatten är livsviktigt för alla människor. Vi kan fungera längre perioder utan mat men utan vatten avlider vi inom loppet av några dagar. Vatten utgör ca 60 % av vår kroppsvikt och är en nödvändig beståndsdel i nära nog alla aktiviteter kroppen företar sig. Vid 2 % vätskeförlust minskar våran prestationsförmåga med ca 20 %. Detta förklaras delvis av att hjärtat vid vätskeförlust kommer att tvingas slå snabbare för att kyla kroppen med cirkulerande blod. Detta leder i sin tur till sämre syresättning av blodet med följden att vi tappar såväl psykisk som fysisk förmåga. Drick därför 2-3 liter vatten om dagen och fyll på med lite vätska ca varje kvart under träningen. Efter träningen När du tränat hårt har du tömt dina energiförråd. För att kompensera detta och hindra att dina muskler bryts ned för att ersätta de kolhydrater som saknas är det bra att genast efter träningen (0-30 min) fylla på med snabba kolhydrater och proteiner. Kroppen har just då en överlägsen förmåga att ta hand om och lagra denna energi, bland annat tack vare enzymer i muskulaturen som frisätts vid ansträngning. Utöver detta ska du dessutom då du kommit hem äta en riktig måltid. Exempel på återhämtningsmål för den som tränar på elitnivå eller ett till flera pass om dagen. 100 g kolhydrat och 15 g protein. 2 bananer, 2 glas apelsinjuice och 3 dl mjölk. 4 dl fruktyoghurt och 1 dl russin. 5 dl apelsinjuice och 1 fralla med 2 skivor ost och marmelad. 1,5 port havregrynsgröt, 3 dl mjölk, 1 banan och 4 msk lingonsylt. 2 risifrutti och 1 banan. 5 dl fruktyoghurt och 5 dl sportdryck. 3 dl fruktkräm, 2 dl mjölk och 1 banan (Broholmer, 2001).

9 Exempel på återhämtningsmål för den som tränar 4-5 ggr veckan. 60 g kolhydrat och 10 g protein. 1 banan och 3,5 dl drickyoghurt. 2,5 dl fruktyoghurt och ett litet paket russin. 3 dl apelsinjuice och 1 fralla med ost och skinka. 1 port havregrynsgröt, 2 dl mjölk och 3 msk lingonsylt. 1 risifrutti och 1 banan. 1 tallrik nyponsoppa, 1 banan och 50 g keso. 1 st energikaka och 2 dl äppeljuice (Broholmer, 2001). Kosttillskott I litteraturen kring ämnet kost och prestation skrivs som regel lite om kosttillskott. Man menar generellt ändå att man genom att äta bra får i sig det man behöver i fråga om energi, vitaminer, mineraler och proteiner. Forskning kring vitaminer och mineraler visar inga entydiga resultat kring ökad förbrukning av vitaminer vid fysisk aktivitet och det kan därmed inte uteslutas att vi kan prestera bättre om vi tillför kroppen extra vitaminer. Det kan å andra sidan inte heller uteslutas att vi inte gör det. Vad gäller att använda olika pulver eller drycker så kallade proteindrinkar menar man återigen att detta inte behövs om man äter regelbundet. Om man inte hinner eller orkar äta mat kan det så klart ändå finnas tillfällen då man känner sig nödgad att fylla på med ett kosttillskott. Välj då i första hand ett rent proteinpulver och ät en eller ett par frukter till. De långsamma kolhydrater som finns i vissa proteindrinkar är snabba jämfört med de i exempelvis frukter. Vad gäller sportdrycker kan dessa rekommenderas under de pass som varar längre än en timme eller om dagens kostintag varit bristfällig. Om man tränar två pass om dagen kan det till och med ses som en nödvändighet. Kolhydraterna i drycken hjälper då till att hålla dina energiförråd fyllda. Sportdrycker som innehåller koffein är vätskedrivande varför dessa bör undvikas. Äter ute kan följande råd vara vettiga att beakta. Beställ pizza med tjock botten och välj skinka, biff eller kyckling hellre än bacon eller blandkött som exempelvis köttbullar eller korv. Beställ hamburgare som är grillad och har mycket grönsaker/sallad. Välj ketchup och senap istället för majonnäs. Låt bli att beställa extra bacon eller kött. Välj pastarätter eller rätter med ris som bas, t ex risotto eller paella. Välj tomatsås istället för gräddsås. Välj gärna asiatiska rätter. Beställ wokade grytor med kyckling, rent kött, skaldjur, fisk och mycket grönsaker istället för friterade rätter. Beställ mexikansk mat med mjuk tortilla, ris och sallad. Välj salsa och guacamole istället för gräddfil och mycket ost. När du väljer en huvudrätt med kött, kyckling eller fisk be om extra ris, potatis och grönsaker. Välj kolhydratrik dessert som t ex äppelkaka, fruktsallad eller sorbet. Välj desserter av frukt och yoghurtglass istället för pudding och gräddtårta. Beställ mineralvatten och fruktyoghurt till maten istället för läsk och milkshake (Helle, 2003).

10 Tallriksmodellen. Ett av de enklaste sätten att säkerställa en bra fördelning av livsmedel i din mat. Som tränande bör du med största sannolikhet använda högenergiförbrukarens tallriksmodell. P = Pasta, potatis, ris. K = Kött, fisk, fågel, ägg. G = Grönsaker, rotsaker. Högenergiförbrukaren. Lågenergiförbrukaren. Normalenergiförbrukaren. Referenslitteratur Broholmer, M. Karlsson, P. Leijding, T (2001) Ät bäst. Farsta: Idrottens förlag. Helle, K. (2001) Idrottarens matbok. Farsta: Idrottens förlag. Cerelia AB (1999) 5e uppl. Uppladdningen. Sörmlands grafiska AB. Kontakt.

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare

2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar Utmaningar för tränare och föräldrar Upprätta/påverka kostpolicy i klubben Uppmuntra till goda kostvanor genom att vara goda förebilder Skapa förutsättningar

Läs mer

Sommarträning office 2015

Sommarträning office 2015 Sommarträning office 2015 Träningsprogrammet skall följas och kommer att kontrolleras med tester när vi startar igen (BIP samt Coopertest). Ju mer du tränar desto lättare blir det under säsong. Syftet

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

HÄLSA PRESTATION 2014-12-08. Idrottsnutrition Vad behöver en idrottare äta? Vem jag är! Den Gyllene Triangeln Nyckeln till framgång

HÄLSA PRESTATION 2014-12-08. Idrottsnutrition Vad behöver en idrottare äta? Vem jag är! Den Gyllene Triangeln Nyckeln till framgång Vem jag är! Riksidrottsförbundet: Elitidrottsavd. Idrottsnutrition Idrottsnutrition Vad behöver en idrottare äta? Emma Lindblom health@emmalindblom.com Bachleor & Master: Exercise Science, Post bacc: Nutrition

Läs mer

STEG 1. Börja Köra KARTINGSKOLAN. Svenska Bilsportförbundets utbildningsmaterial för Karting.

STEG 1. Börja Köra KARTINGSKOLAN. Svenska Bilsportförbundets utbildningsmaterial för Karting. STEG 1 Detta är Förarutbildningen Steg 1 som beskrivs i regelboken Karting KA 7.1. Börja Köra KARTINGSKOLAN Svenska Bilsportförbundets utbildningsmaterial för Karting. Svenska Bilsportförbundet Bilsportens

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 1: Från 5 till 10 kilometer För dig som är ny i spåret eller som har sprungit runt 5 kilometer tidigare och nu vill ta steget

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Fyller kosttillskott någon funktion?

Fyller kosttillskott någon funktion? Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vägen till milen med Metro Mode

Vägen till milen med Metro Mode Vägen till milen med Metro Mode 12 veckor till Tjejmilen 2016 Träningsprogram 2: Toppa formen till din snabbaste mil För dig som är van att springa milen och som nu vill förbättra din tid. Start vecka

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

10 misstag kvinnor gör

10 misstag kvinnor gör 10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi 1a Förlänga matens hållbarhet Besvara skriftligt eller muntligt följande frågeställning: Du ska tillbringa två veckor i en stuga som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Du

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du. Livsstilsboken En liten bok om det viktigaste som finns. du. Det här är jag. namn: klass: ålder: familj: mina intressen: mina favoriträtter: dagens datum: 2 JAG ÄR EN PERSON SOM...(sätt ett kryss för ja

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Träningsguide för dig som är gravid

Träningsguide för dig som är gravid Träningsguide för dig som är gravid I dag har vi ett brett träningsutbud som erbjuder dig så många möjligheter att anpassa din träning efter lust, dagsform och andra behov, att du som väntar barn kan välja

Läs mer

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Ladda för fotboll i Södertälje FK Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska. Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga

Läs mer

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30 Träningsdagbok För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30 minuter för vuxna och 60 minuter för barn. Man kan till exempel springa, gå en snabb promenad, spela

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Bra barnmat Del 3 Middag

Bra barnmat Del 3 Middag Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker. Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt

Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker. Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt Vecka 1: Måndag: Frukost: (kl 6-8.00) Äggröra med grönsaker Lunch: (kl 11-13.00) Nötshake med frukt Middag: (efter kl 17.00) Grekiskbiff med medelhavsallad Tisdag: Frukost: (kl 6.00-8.00) Äggröra med grönsaker

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Anvisningar för ifyllande av matdagbok Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Om författaren. Stefan Hylén är huvudansvarig för Örkelljunga Utbildningscentrums lokala golfgymnasium i samarbete med Woodlands golfanläggning.

Om författaren. Stefan Hylén är huvudansvarig för Örkelljunga Utbildningscentrums lokala golfgymnasium i samarbete med Woodlands golfanläggning. Om författaren Stefan Hylén är föreläsare inom kost och idrottsprestation med specialinriktning på golf. Sedan 2007 driver han det egna företaget Golfkost och har anlitats för föreläsningar av golfklubbar,

Läs mer

TYST EGEN RETREAT HANDBOK WWW.TYSTRETREAT.NU

TYST EGEN RETREAT HANDBOK WWW.TYSTRETREAT.NU TYST EGEN RETREAT HANDBOK WWW.TYSTRETREAT.NU 1 INTRODUKTION Välkommen till Egen Tyst Retreat en handbok för att hitta inre tystnad. Tystnaden har i årtusenden använts som hjälpmedel för inre utveckling.

Läs mer

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling KOST OCH TRÄNING En nyckel i idrottsutveckling Förändringar KOST OCH IDROTT! Högre träningsbelastning! Kortare återhämtning! Kosten har en direkt betydelse på: 1. Direkt prestation 2. Återhämtning 3. Nästkommande

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer