Årsrapport 2014 BB Stockholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2014 BB Stockholm"

Transkript

1 Årsrapport 2014 BB Stockholm

2 Förord Barnbördshuset Stockholm AB/BB Stockholm är ett delägt dotterbolag till Praktikertjänst AB (51%), organisationsnummer , med säte i Stockholm. Resterande del (49%) ägs av Stockholms läns landsting genom Danderyds sjukhus AB. BB Stockholm AB bedriver sedan 2001 förlossningsvård på Danderyds sjukhus. Företaget drivs som ett enskilt bolag samägt av Praktikertjänst AB (51%) och Danderyds sjukhus AB (49%) under bolagsnamnet Barnbördshuset Stockholm AB. Per den 1/ genomfördes en verksamhetssammanslagning med dotterbolaget, BB Stockholm Family. Bolagets totala omsättning 2014 uppgick under året till Tkr ( Tkr). Resultat efter finansiella poster var Tkr ( Tkr). Soliditeten vid årets utgång 43 procent (50 procent). Under år 2014 genomfördes förlossningar (4 111) på BB Stockholm. Antalet inskrivna gravida på BB Stockholm/Familys barnmorskemottagningar var (3 313) och (8 328) rådgivningar för preventivmedel har ägt rum. När det gäller cytologprovtagning har (6 052) besök genomförts. Syftet med denna årsrapport är att kortfattat redovisa verksamheten vid BB Stockholm/ Family under Målgrupp är medarbetare inom bolaget, ägare, samarbetspartners, beställare och politiker. Mars 2015 Ingela Wiklund VD 3 52

3 Innehåll Affärsidé Vår värdegrund Förord...3 Affärsidé...5 Vision...5 Vår värdegrund...5 Inledning...6 Öppenvård BB Stockholm Family...8 Reportage: Katarina om chefsrollen och Family...10 Reportage: Kristina startar ny modern barnmorskemottagning i Mood...14 Patientsäkerhet inom öppenvården...16 Miljöarbete inom öppenvården...20 Slutenvård...21 Föda barn på BB Stockholm...22 Reportage: Vårt ansvar är att bedriva en säker förlossningsvård...24 De nyblivna föräldrarnas utvärdering av vården på BB Stockholm...35 Patientsäkerhet...36 Forskning och utveckling, utveckling och undervisning i hela företaget...38 Personalen på BB Stockholm...41 Arbetsmiljö...44 Miljömål...45 Ekonomi...46 Viktiga händelser Styrkort BB...51 BB Stockholm bedriver hälso- och sjukvård under graviditet, förlossning och eftervård samt preventivmedelsrådgivning, cytologisk provtagning, barnhälsovård samt en ungdomsmottagning. Patienter och blivande föräldrar har ett stort inflytande på vården. Beställare av vård erbjuds en kostnadseffektiv vård med hög kvalitet. Vision Att se patienternas individuella behov är en grundläggande förutsättning för god vård. I mötet med patienten är det viktigt att alla anställda respekterar varandra och den kompetens var och en bidrar med i yrkesmässiga möten eftersom det har betydelse för hur den vård vi erbjuder uppfattas. Vården hos oss utformas så att patienten/blivande föräldrar och anhöriga blir sedda och respekterade oavsett ålder, kön och bakgrund. I mötet med patienten och anhöriga är vi närvarande, ödmjuka och visar intresse för dennes behov och frågor. Det första mötet är av betydelse för den fortsatta kontakten. Därför prioriterar vi detta möte särskilt. När vi informerar patienter och anhöriga, försäkrar vi oss om att informationen når fram. Att patienter och anhöriga vet vad som ska hända skapar ofta en känsla av trygghet. Genom att värna om andra arbetskamraters och patienters integritet samt lyssna och visa respekt för andras kunskap skapas förutsättningar för god och säker vård. För att skapa förutsättningar för kontinuitet i vården strävar vårdteamet efter att vara överens och arbeta samordnat. Alla anställda ska ges samma information och vara lojal mot fattade beslut. Patienterna skall ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör vården av dem själva. Personalen ser och respekterar patientens val. Självkännedom och förmåga till empati hos vårdpersonalen är viktig för att patienterna ska kunna känna delaktighet och kunna välja. BB Stockholm driver den mest attraktiva vårdkedjan kring graviditet och barnafödande, i landet. Hög kompetens, och ett professionellt bemötande utmärker den vårdidé BB Stockholm erbjuder ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

4 Inledning BB Stockholm/Family är en offentligt finansierad vårdgivare och bedriver vård på fyra barnmorskemottagningar, en ungdomsmottagning samt en BVCmottagning, samtliga belägna i Stockholms län. Slutenvård för förlossning och eftervård bedrivs i lokaler på Danderyds sjukhus. BB Stockholm/Familys huvudsakliga uppdrag inom är att: bedriva mödravård, preventivmedelsrådgivning och provtagning avseende cytologi vid fyra barnmorskemottagningar. bedriva antenatalvård, förlossnings- och eftervård. Detta inkluderar slutenvård under graviditet, förlossning och eftervård med utökatuppdrag för vård av prematur förlossning från graviditetsvecka 28. driva en ungdomsmottagning. bedriva barnhälsovård vid en BVC. Kvalitetsarbetet som pågår syftar till att förbättra BB Stockholms förmåga till patientsäkert arbete, effektivitet samt att möta förväntningar från patienter, samarbetspartners och beställare. BB Stockholms värdegrund baseras på att se patienternas individuella behov är en grundläggande förutsättning för god vård. I mötet med patienten är det viktigt att alla anställda respekterar varandra och den kompetens var och en bidrar med i yrkesmässiga möten. Det har betydelse för hur den vård vi erbjuder uppfattas. BB Stockholms ledningssystem baseras på att det ska vara korta beslutsvägar mellan klinikens ledning och verksamheten. I ledningen finns vd, två verksamhetschefer (en för öppenvård och en för slutenvård), HR-ansvarig, controller, vårdchef samt chefbarnmorskor/chefsjuksköterska. Dessa personer utgör en strategisk ledning för bolaget. Två operativa ledningsgrupper vilka leds av de båda verksamhetscheferna finns för det den dagliga ledningen av verksamheterna. I bolaget finns 178 medarbetare och förutom vårdpersonal finns stödjande funktioner (anställda) för att hantera IT och administration och ekonomi. Verksamheten inom slutenvården på BB Stockholm är anpassas till de miljökrav som gäller inom Danderyds sjukhus som är miljöcertifierat sedan 2003 där kliniken driver sin slutenvårdsverksamhet. Det innebär att sjukhuset uppfyller kraven i den internationella miljöledningsstandarden ISO Verksamheten i öppenvården är certifierad i miljö enligt SS-EN ISO 14001:2004 (sista giltighetsdag 26 december 2016) Intertek. De områden BB Stockholm/Family arbetat med för att säkra och utveckla kvaliteten i vården är: Hög kvalitet i vården Patientsäkerhet Effektivitet Forskning, utveckling och undervisning 6 52 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

5 Öppenvård BB Stockholm Family Aktiviteter Barnmorskemottagningarna Under ett par års tid har det totala antalet inskrivna på barnmorskemottagningar minskat (tabell 1). Det är framförallt mottagningen i Gamla Stan som minskat sin volym. En bakgrund till minskningen är den nya regelboken för förlossningsvård som kom 2009 vilken innebar att de egna mottagningarnas inskrivna inte kan garanteras plats på BB Stockholms förlossningsklinik. De par som skrivit in sig på BB Stockholms barnmorskemottagningar för att få föda barn på BB Stockholm försvann i viss mån i samband med detta. Barnmorskemottagningen i Gamla Stan ligger inte heller optimalt till med tanke på avstånd från tunnelbana och busslinjer. Eftersom lokalerna inte går att handikappanpassa efter beställarnas önskemål har lokalen i Gamla Stan sagts upp från den 31/ Mottagningen i City samt på Kungsholmen har ett stabilt inflöde av gravida kvinnor, liksom barnmorskemottagningen på Ekerö. BB Stockholms barnavårdscentral på Kungsholmen har under året haft en stor omsättning av personal vilket påverkat verksamheten både innehållsmässigt och ekonomiskt eftersom bemanningssjuksköterskor behövts anställas under det att nya medarbetare rekryterats. På BB Stockholms barnmorskemottagningar arbetar totalt 35 barnmorskor, tre undersköterskor, en personal assistent och två till tre läkare. Tabell 1. Antal inskrivna per Barnmorskemottagning Mottagning Ekerö Gamla Stan Kungsholmen City Totalt Alla gravida kvinnor får en inskrivningstid mellan v 9 12 i graviditeten. I samband med inskrivning ges bland annat hälsoinformation. På mottagningarna har man också öppnat för tidig hälsoinformation i grupp. Ett visst utrymme för akutbesök finns. Exempel på sådana besök kan vara misstanke om stigande blodtryck, graviditetsrelaterade smärtor eller liknande. Av de inskrivna på mottagningarna utgörs 48 procent av förstföderskor. Avsatt tid för inskrivning är 90 minuter, för rutinbesök 30 minuter. För besök hos läkare är 30 minuter avsatt. Barnmorskemottagningarna sköter viss poliklinisk vård och kontroll efter förlossningen. Alla barnmorskemottagningar kan erbjuda vård hos obstetriker. Andel läkarbesök som gjorts under året på barnmorskemottagningarna är vilket innebär att varje gravid kvinna i genomsnitt gör 1,3 besök hos läkare under graviditeten. Föräldrautbildning/förlossningsförberedande kurser Kurser i förberedelse inför förlossning, amning och den första tiden med det nyfödda barnet erbjuds alla blivande föräldrar på BB Stockholms mottagningar. Kurserna omfattar i regel två kurstillfällen. Kurserna hålls på kvällstid i en aula på Sophiahemmet eller för mindre grupper i kurslokal i Gamla Stan. Kurser hålls för förstföderskor, omföderskor, duplex graviditeter och engelsktalade par. Information riktat till par som vill föda barn på BB Stockholms förlossningsklinik, har genomförts i aulan på Danderyds sjukhus vid 12 tillfällen. Dessa kurser omfattar 2 timmars information. Denna information hålls av en mindre grupp barnmorskor från slutenvården. Övrig verksamhet vid barnmorskemottagningarna Under året har (6 052) cytolog prover tagits på barnmorskemottagningarna. Detta motsvarar en ökning med totalt 533 provtagningar eller 8 procent jämfört med föregående år. På samtliga barnmorskemottagningar bedrivs också preventivmedelsrådgivning, utprovning av preventivmedel, test för könssjukdomar samt graviditetstester. Totalt genomfördes under året totalt (8 328) preventivmedelsbesök hos barnmorska på BB Stockholms barnmorskemottagningar. En ökning med 3% jämfört med föregående år. Tillgänglighet Samtliga mottagningar inom BB Stockholm har öppettider enligt krav från beställare mellan 8 17 måndag till torsdag och 8 16 fredagar. Dessutom erbjuder samtliga mottagningar drop-in samt minst en kvällsöppen mottagning per vecka. Barnmorskorna i City har också under året haft lördagsöppet. Medicinsk kvalitet Mödrahälsovård De krav på medicinsk kvalitet som ställs på mödrahälsovården (MHV) bygger på att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig. Vården ska med andra ord vara evidensbaserad och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. För att åstadkomma en verksamhet med ekonomisk balans krävs att prestationen, utförd och beställd vård sätts i relation till vissa nyckeltal. De nyckeltal som följts upp på barnmorskemottagningarna är: Tabell 2. Medicinskt utfall på BB Stockholms mottagningar 2014 Antal barnmorskebesök jämfört med antal gravida: 7,8 besök per graviditet Antal läkarbesök jämfört med antal gravida: 1,3 läkarbesök per graviditet Antal preventivmedelsbesök: besök Andel besök som skett med tolk: 30 besök Täckningsgrad i nationella Kvalitetsregistret för Mödrahälsovård 75% Antal förlossningar på BB Stockholms egen förlossningsklinik stycken 33% Antal inskrivna med beräknad BMI Andel förstföderskor som deltagit i föräldrautbildning 68 stycken Andel omföderskor som deltagit i föräldrautbildning 10 stycken Från patientenkäten följs bland annat tillgänglighet, bemötande/respekt, vård i rimlig tid, helhetsintrycket och information upp. Dock genomförde SLL ingen patientenkät på länets barnmorskemottagningar under Utfall för BB Stockholms mottagningar redovisas i tabell 2. Nyckeltal Ekerö Gamla Stan Kungsholmen City Antal barnmorskebesök/gravid 7,8 8,8 7,4 7,0 Antal läkarbesök/gravid 1,7 1,4 1,2 0,9 Antal preventivmedelsbesök Antal inskrivna Antal förlossningar på BBS ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

6 REPORTAGE FRÅN BB STOCKHOLM Katarina om chefsrollen och Family Katarina är sedan augusti förra året verksamhetschef för öppenvården inom BB Stockholm Family. Till yrket är Katarina barnmorska. EFTER EN LÅNG karriär som chef på olika nivå inom Hälso- och sjukvården är Katarina en person som har mycket erfarenhet av ledarskap. När vi frågar vad hon anser att utmaningarna i chefsrollen är, svarar hon: Min egen drivkraft är att få vara med och utveckla en verksamhet men utmaningen i chefsrollen är att få medarbetarna att växa, vara delaktiga och trivas på jobbet. Som chef har man en skyldighet att se varje medarbetare och deras förmåga att bidra i verksamheten. Konflikter ska lösas medan de är små En bra chef delar inte bara med sig av uppgifter, utan även befogenheter och mandat att utföra dem fortsätter Katarina: Ansvaret får dem att växa. Som chef måste man inse att man inte kan göra allt själv. Konflikter ska lösas medan de är små, det handlar både om egna konflikter och konflikter mellan medarbetare. Katarina säger att en bra chef ska ha modet att fatta beslut, men också mod att riva upp ett felaktigt beslut och snabbt ställa om. En utmaning är att i rollen som verksamhetschef är att skilja på när det krävs snabba beslut och när något måste processas längre. Att klara av att hålla en linje även när man blir kritiserad kräver en viss erfarenhet. En bra chef, fortsätter Katarina, är bra på att attrahera kunniga medarbetare. Att bygga team är ju en av chefens uppgifter, men man måste ta hänsyn till mångfald. Gruppen ska inte vara för homogen. Det är dumt att omge sig av ja-sägare, det utvecklar inte verksamheten alls. Familys mottagningar Är Familys barnmorskemottagningar annorlunda än andra mottagningar frågar vi Katarina. En styrka, säger hon, är att Family har fler mottagningar vilket gör att vi kan erbjuda tider i stort sett efter våra blivande föräldrars önskemål, när det passar dem. Att vi också har en BVC i vår familj är ett sätt att hålla ihop vårdkedjan för de som så önskar. Vår ungdomsmottagning som ligger på Ekerö är mycket populär bland unga i den kommunen och jag hoppas och tror att om vi har en bra relation med unga människor på Ekerö så finns det goda förutsättningar för att de vill ha en långvarig relation med oss och kommer tillbaks när de blir äldre och kanske ska bli föräldrar. Jag hoppas att vi kan etablera fler barnmorskemottagningar i andra delar av Stockholm. VEM ÄR KATARINA MATTSSON? Utbildning Leg Barnmorska sedan 1988, LOUG (ledarskap och organisation 20 p) 2001 och diverse småkurser, bland annat introduktion i KBT och AGSLO (grupp-processer) Ekonomi för icke ekonomer. Roll i företaget Verksamhetschef för öppenvården i Family. Familj Make Christer, tre barn; Sarah 25 år, Lina 23 år och Alice 18 år. Senaste resan I januari till Mexico. KARRIÄR Karriären började 1988 på Danderyds förlossningsavdelning. Efter åtta år inom förlossningsvården blev det 1996 mödrahälsovård i Norrtälje. Efter endast fyra år fick hon chefsuppdrag för tre barnmorskemottagningar i Norrtälje kommun och 2003 tog Katarina över ledarskapet även för gynmottagningen på Norrtälje sjukhus. När TioHundra* startade 2006 fick hon uppdraget att leda både BVC och Familjecentrets öppna förskola och 2010 var hon med och starta Familjens Hus i Norrtälje blev hon verksamhetschef för mottagningarna och vårdavdelningarna på Norrtälje sjukhus. När familjen 2013 ville närmare Stockholm började Katarina arbeta som chefbarnmorska på gynmottagningen och abort- och behandlingsmottagningen på UltraGyn AB på Odenplan. Därifrån rekryterades hon som verksamhetschef till BB Stockholms öppenvårdsmottagningar. *TioHundra är ett vårdbolag i Norrtälje kommun. I bolaget driver man barnavårdscentral, mödrahälsovård, psykiatri, personlig assistans, hemtjänst, akutsjukhus, vårdcentraler och äldreboenden. Det är trevligt och kul med långvariga relationer mellan vårdgivare och vårdmottagare, forsätter Katarina. Vårt samarbete med andra som Ultraljudsbarnmorskorna och gravidmassage som finns i vår lokal på Kungs holmen gynnar också våra egna gravida. Vår BVC som också ligger på Kungsholmen skiljer sig inte så mycket från verksamheten på barnmorskemottagningarna. BVC:s uppdrag består precis som för barnmorskemottagningarnas av en bas av program där föräldrar och deras barn erbjuds barnhälsovård, regelbundna besök hos sjuksköterska som är specialistutbildad inom barnhälsovård eller som distriktssköterska. Vaccinationsprogram och barnläkarbesök är en del av vad BVC erbjuder. Fördelen med att ha en BVC i företaget är att kunskap kan utvecklas mellan de professionerna i nära samarbete. Övergången för de gravida till BVC blir mycket mer personligt än det vanligen är. Jag hoppas att vi kan etablera fler barnmorskemottagningar i andra delar av Stockholm, gärna i kombination med en ungdomsmottagning, BVC eller varför inte starta en hel vårdcentral, avslutar Katarina Katarina Mattsson, verksamhetschef BB Stockholm Family 11 52

7 Ungdomsmottagningen på Ekerö Målet med verksamheten vid Ungdomsmottagningen på Ekerö är att stärka ungdomar i deras identitetsoch personlighetsutveckling och inriktas mot att förebygga och tidigt upptäcka fysisk och psykisk ohälsa. Ge råd och stöd vid sociala problem samt behandla vissa sjukdomar. Ungdomar som har visat tecken till ogynnsam utveckling skall följas med särskild uppmärksamhet. Oönskade graviditeter och sexuellt överförda infektioner ska särskilt förebyggas. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela verksamheten. Ungdomsmottagningen på Ekerö har öppet alla dagar i veckan med drop-in på måndagar för alla och på torsdagar för pojkar/unga män. Under 2014 hade ungdomsmottagningen öppet hela sommaren. På mottagningen arbetar en barnmorska heltid samt en kurator på 100 procent. Utöver detta finns tillgång till gynekolog för flickor/unga kvinnor två timmar i veckan, samt specialist i allmänmedicin för pojkar/ unga män. Under 2014 gjordes antal besök på mottagningen. För att kunna arbeta förebyggande krävs att så många ungdomar som möjligt kommer i kontakt med ungdomsmottagningen och det sker genom att elever kommer till mottagningen eller att personal från mottagningen besöker skolor i kommunen. Under de senaste åren har mottagningen arbetat för att få ett bättre samarbete med skolorna för att på så sätt verkligen säkerställa att alla någon gång under sin skoltid får information om ungdomsmottagningen och verksamheten där. Mottagningen har under ett par år arbetat med insomningsproblematik bland ungdomar. Ett enkelt insomningsprogram har tagits fram som delas ut. De som fått programmet har upplevt att de fått lättare att somna. Under 2015 kommer en mindre uppföljnings studie att göras. En timme varannan vecka har barnmorskan haft ett informationsmöte om de preventivmedel som står till buds idag. De som är intresserade av att börja med ett p-medel eller bara få information om utbudet har anmält sig via telefon eller på drop-in. De som efter träffen haft för avsikt att börja använda ett receptbelagt preventivmedel har bokat en enskild tid, ca 15 min för recept och undersökning. Tabell 3. Besök vid ungdomsmottagningen på Ekerö Besök hos BM Besök hos läkare Besök hos kurator Det är mycket viktigt att vara lyhörd i mötet med ungdomar för att på bästa sätt kunna hjälpa dem. Att fånga upp de som har fysiska eller psykiska problem eller som ligger i riskzon för missbruk är ett av ungdomsmottagningens uppdrag. På ungdomsmottagningen på Ekerö är personalen utbildad i motiverande samtal (MI) och de är också diplomerade vägledare enligt ICDP (International Child Development Programme). Det sista innebär att man får ha kurser för föräldrar ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

8 Kristina startar ny modern barnmorskemottagning i Moodgallerian VEM ÄR KRISTINA MÜLLER? Utbildning Leg sjuksköterska, Sophiasyster, Leg barnmorska Internrevisor i miljö. Roll i företaget Chefbarnmorska BB Stockholm Family City, Riddargatan. Familj Gift och har två vuxna barn. Gör på fritiden Umgås med familjen, åker gärna skidor och tog dykcert Kristina har i 19 år arbetat inom mödrahälsovård med gravida, preven tiv medelsrådgivning, cytologprovtagning och allt som ingår i det som är barnmorskemottagningarnas uppdrag. De senaste tre åren som chef för Familys mottagning i City. Nu leder hon en omorganisation av mottagningen som bland annat innebär att verk samheten flyttar till Stockholms nyaste galleria, Mood gallerian. Berätta, vad står Family för? På Familys mottagningar är vår målsättning att ha en ökad tillgänglighet och för att möta behoven den moderna kvinnan och hennes partner har, säger Kristina. Vi vill också utmärka oss genom att vara närvarande i alla möten med de kvinnor och män som kommer till oss. När man kliver in på en av Familys mottagningar ska man känna att detta är Family! Eftersom vi i stor utsträckning jobbar med hälsovård och information kan vi möta kvinnorna/paren där de är, i närheten av deras jobb och vi har snart två stora centralt belägna mottagningar i hjärtat av Stockholm. Vi vill finnas där kvinnorna är, säger Kristina! Vi vill finnas där kvinnorna är. Du leder just nu en omorganisation av mottagningen på city som bland annat innebär att ni flyttar verksamheten till Mood gallerian. Varför blev det just Moodgallerian? Jag har undersökt våra kunder/ patienters profil vad gäller ålder, utbildning och var de jobbar. Därefter har jag funderat på hur inflyttningen till Stockholm ser ut, hur många som kommer från andra orter. Nätverket, närheten till familjerna, är ofta långt borta och tanken med att starta en verksamhet i en galleria är att det blivit en mötesplats för många människor. Att tillsammans med vänner, ta en fika eller äta lunch på någon av Stockholms gallerior är vanligt idag, det gäller både ungdomar som kommer för preventivmedel eller gravida och de som fått barn och som rullar barnvagn, säger Kristina. Idag har vi ett stort spann i ålder bland våra barnmorskor och det gör att det blir en bra dynamik på mottagningen. Kristina Müller är chefbarnmorska på BB Stockholm Family City Riddargatan På vår mottagning i Mood gallerian planerar vi inledningsvis kvällsöppet tre kvällar i veckan och lördagsöppet och det ser vi även som något mycket positivt för de som kommer för cellprovtagning. Vår nya mottagning i Moodgallerian nya Family City, kommer att vara en av Stockholms modernaste barnmorskemottagningar i nyrenoverade lokaler. Tanken är att miljön ska vara avslappnad och att vi ska kunna erbjuda gratis WIFI. Vilka utmaningar kan du se när det gäller att driva en barnmorskemottagning? Åh, det är kul med nya utmaningar och att driva ett förändringsarbete tillsammans med våra fantastiska medarbetare, svarar Kristina. Idag har vi ett stort spann i ålder bland våra barnmorskor och det gör att det blir en bra dynamik på mottagningen. Jag känner mig ödmjuk inför uppdraget att driva mottagningen och finnas tillhands för de som arbetar på mottagningen. Förändringsarbete är alltid förenat med olika processer att ta hand om, vi har ju olika svårt att förlika oss, landa och acceptera, så nog blir det en utmaning alltid, men en rolig sådan. En positiv och engagerad personal är den bästa marknadsföringen och det kommer att locka kunder/patienter till mottagningen och det är viktigt inför starten av MOOD att vi alla i företaget BB Stockholm/Family tillsammans förstår vilken betydelse denna satsning har för våra patienter/kunder och för alla som arbetar i vårdkedjan under graviditet, barnafödande och kanske också för den barnhälsovård vi bedriver, avslutar Kristina REPORTAGE FRÅN BB STOCKHOLM ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

9 Patientsäkerhet inom öppenvården Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Inom verksamheter som bedriver mödrahälsovård skall det finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret (29 30 HSL). Inom BB Stockholm/Family ansvarar verksamhetschefen för verksamhet inom sitt område och ser till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Till verksamhetschefens uppgifter hör även att se till att det medicinska omhändertagandet av patienten tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård, att sörja för att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredställande sätt, att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och ansvarar även för att personal inom mödrahälsovården får adekvat kompetensutveckling, har adekvata resurser och ges möjlighet att delta i fortbildning. Ansvarig för att initiera händelseanalyser och åtgärder efter genomförd analys på BB Stockholm/Family är verksamhetschef Katarina Mattsson. Ansvariga för att samla in avvikelser är varje mottagnings lokala chefbarnmorska/chefsjuksköterska. För att möta behoven hos gravida med sammansatta problem behöver barnmorskor på barnmorskemottagningar möjlighet till konsultation med gynekolog/obstetriker och psykolog. Barnmorskan behöver också upparbetade samarbetskanaler med andra verksamheter såsom vuxenpsykiatrin och kommunens individ- och familjeomsorg. På BB Stockholm/Familys barnmorskemottagningarna samt på BVC är samtliga inskrivna gravida/ föräldrar/barn kopplade till en specifik barnmorska/ sjuksköterska. Struktur för uppföljning/utvärdering Negativa händelser rapporteras av involverad personal. Rapportering sker via enkelt utformade webbformulär och den ansvariga chefbarnmorskan meddelas med e-post innehållandes direktlänk till ärendet för uppfyllande av ansvar. Uppföljning av varje ärende sker vid ett förutbestämt antal dagar efter genomförda aktiviteter för att säkerställa att de genomförda aktiviteterna gett önskat resultat. Feedback levereras vi e-post till rapportören efter varje aktivitet i processen. Statistik för avvikelserapporteringen levereras automatiskt via periodisk statistik till personer ansvariga för analys. Den lokala chefen samlar in avvikelser, klagomål och synpunkter från kunder, medarbetare och samarbetspartners inför dessa möten. Den operativa ledningsgruppen för öppenvården, bestående av verksamhetschef och chefbarnmorskor/chefsjuksköterska från respektive mottagning som träffas 1 gång per månad diskuterar avvikelser och klagomål. Alla avvikelser rapporteras och diskuteras på arbetsplatsträffar. Vid allvarliga händelser initieras en utredning s.k. händelseanalys där syftet är att undersöka om det finns brister i vården/organisationen som kan ha lett till en uppkommen skada. Resultatet av genomförd händelseanalys återrapporteras till involverad personal samt till hela personalgruppen vid arbetsplatsträff. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Lex Maria Under 2014 rapporterades inga ärenden enligt Lex Maria till Socialstyrelsen omfattande vårdhändelser. IVO ärenden: Tre patienter har anmält till IVO under Klagomål på vården angående information och handläggning av graviditet och förlossning med stort barn. Barnet vägde g (ärendet ej avslutat). Bristande journalföring, journalen och händelseförlopp med åtgärder är skickade till IVO. Riktlinjer för journal dokumentation är framtagen och implementerad på mottagningarna (ärendet ej avslutat). Klagomål på att screening u-ljud inte är utfört i rätt graviditets vecka och att man därmed har missat en missbildning i hjärnan som barnet efter födseln dog av (ärendet ej avslutat). Patientskaderegleringen, LÖF Under 2014 har SJU patienter inkommit med anmälningar till LÖF. Ansökan om ersättning för smärta och ärr på magen orsakat av livmodersperforation vid spiral insättning. Ersättning godkänt för smärta. Avvaktan med ersättning för ärr, nya bilder behövs efter september 2014 Ansökan om ersättning pga. perforation i samband med spiralinsättning. Svar ej inkommit om ersättning utgått. Fem patienter med skada som inträffat på annan vårdinrättning, men journal kopior begärts från MVC Händelseanalys Inga händelseanalyser har initierats under ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

10 Avvikelsehantering Avvikelser som sker i organisationen tas tillvara och ett systematiskt förbättringsarbete är en naturlig del i verksamheten. Processflödet i Flexite innehåller aktiviteter för registrering, analys, åtgärd och uppföljning för fullständig kontroll över verksamhetens avvikelser. Rapportering sker via enkelt utformade webbformulär och den ansvariga chefbarnmorskan meddelas med e-post innehållandes direktlänk till ärendet för uppfyllande av ansvar. Uppföljning av varje ärende sker vid ett förutbestämt antal dagar efter genomförda aktiviteter för att säkerställa att de genomförda aktiviteterna gett önskat resultat. Feedback levereras vi e-post till rapportören efter varje aktivitet i processen. Statistik för avvikelserapporteringen levereras automatiskt via periodisk statistik till personer ansvariga för analys. Chefbarnmorska/Chefsjuksköterska på respektive mottagning tar emot samtliga avvikelser som rapporteras. Samtliga avvikelser rapporteras och diskuteras på arbetsplatsträffar. Under 2014 registrerades totalt 7. 2 avvikelser gäller att bm missat att ta MRSA odling på patient som sökt vård utomlands under graviditeten. Åtgärd genomgång på APT med gällande rutin kring MRSA odling i samband med graviditet. Läkare på BBS glömt att skriva recept till UVI patient, uppdagas 4 dagar senare. Fördröjd behandling. Läkare på Spec MVC KS skrivit ut rec till patient men ingen journalanteckning finns. Pat förstår inte varför hon skall ta antibiotika när hon sökt för högt blodtryck. Får ny läkartid dagen efter. Inget uppföljningssvar. Missat immuniseringsprov v 25, pat fått Rh profylax v 29. Åtgärd checklista i patientjournalen för avbockning av vad som skall göras. Ingen förlossningsplanering gjord för patient som var inkontinensopererad. Åtgärd genomgång av riktlinje för tidigare inkontinens opererad på APT. Brister i vårdkedjan vid omhändertagande av kvinna med hög risk på NIPT prov. Åtgärd provet tas nu endast på patienter inskrivna på BB Stockholm Familys mottagningar och samverkansavtal har inledds med Ultra-Gyn AB för vidare omhändertagande. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan i vårdkedjan för att förebygga vårdskador sker mellan mödrahälsovård/förlossning/barnhälsovård sker regelbundet för att minimera riskerna för blivande mammor och deras barn. Utarbetade riktlinjer kring informationsöverföring mellan primärvård, psykiatri och slutenvård finns. Rutiner för uppföljning av skickade remisser finns med namngiven personal. Rutin för säkerställande av uppföljning avseende provsvarshantering påbörjades 2011 och har kontinuerligt fortsatt. Samverkansteam för psykiskt sköra gravida kvinnor träffas en gång per månad. Teamet består av representanter från mödrahälsovård, barnhälsovård, kvinnoklinik, psykiatrin samt socialtjänsten. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet samt personalens klagomål och synpunkter på kvaliteten På BB Stockholm/Family uppmuntras personalen att rapportera risker och negativa händelser. Detta sker via enkelt utformade webbformulär ( Flexite ) och den ansvariga chefbarnmorskan meddelas med e-post innehållandes direktlänk till ärendet för uppfyllande av ansvar. Uppföljning av varje ärende sker vid ett förutbestämt antal dagar efter genomförda aktiviteter för att säkerställa att de genomförda aktiviteterna gett önskat resultat. Feedback levereras via e-post till rapportören efter varje aktivitet i processen. Statistik för avvikelserapporteringen levereras automatiskt via periodisk statistik till personer ansvariga för analys. Alla avvikelser rapporteras och diskuteras på arbetsplatsträffar. En årlig sammanställning av avvikelserna görs och rapporteras i klinikens årsrapport. Hantering av klagomål och synpunkter från andra än personal Klagomål från patienter och anhöriga tas emot via flera olika kanaler: 1. Genom alternativt telefonsamtal till verksamhetschef/chefbarnmorska 2. På varje mottagning finns en brevlåda i väntrummet där synpunkter och klagomål kan lämnas 3. Via stickprov som genomförs med hjälp av patientenkäter som delas ut till 200 patienter per år. (SLL har inte genomfört någotn patientenkät på länets barnmorskemottagningar 2014) Klagomål från andra vårdgivare tas vanligen emot av chefbarnmorska och/eller verksamhetschef. Alla klagomål hanteras av chefbarnmorska i första hand, verksamhetschef i andra hand. All personal ges feedback på klagomål och synpunkter som inkommer och ges möjlighet att diskutera enskilda fall. Detta görs regelbundet dels på morgonmöten på avdelningen dels på arbetsplatsträffar en gång per månad. Återrapportering till dem som framfört klagomålen görs av den som utreder ärendet. Synpunkter från patientnämnden och socialstyrelsen rapporteras till involverad personal. De synpunkter som inkommit från dessa instanser sammanställs och redovisas i klinikens årsrapport Samverkan med patienter och närstående I de flesta situationer där Händelseanalyser genomförs erbjuds patienten och dennes anhöriga/partner att delta. På BB Stockholms hemsida finns information om vart patienter och anhöriga kan vända sig med klagomål och synpunkter. De informeras om att de kostnadsfritt kan vända sig till Patientnämnden om de inte lyckats reda ut sina klagomål med chefbarnmorska eller verksamhetschef. Via hemsidan informeras också patienter och anhöriga om att de enligt patientskadelagen, personskadereglering kan få ersättning för skador som uppstått i vården i samband med undersökningar, diagnos och behandling, inklusive skador som uppstått på grund av fel använd sjukhusutrustning. De informeras också där om att en skada måste anmälas inom tre år från det att patienten fick kännedom om den, men aldrig mer än 10 år räknat från den dag skadan uppstod. Patienter som tror att de skadats av läkemedel som sålts eller lämnats ut i Sverige kan anmäla detta till Läkemedelsförsäkringen (LFF). Även kända biverkningar kan ersättas om de är oväntade och allvarliga. Genomförda förändringar 2014 Genom det arbete som genomfördes med patientsäkerhet under 2014 har följande organisatoriska förändringar skett: Fortsatt uppföljning av alla avvikelser och ärenden som inkommer till mottagningarna, både på APT och ledningsgrupper. Dokumentationsgruppen fortsätter sitt arbete med att utforma lathundar för att underlätta och förtydliga journaldokumentation. Fortsatt uppmuntran att skriva avvikelser. Information om att använda Uppdragguiden för information om PM. Resultatmått Inga vårdskador har noterats inom BB Stockholm/ Family under ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

11 Miljöarbete inom öppenvården Slutenvård Under 2014 har arbetet fortsatt att koncentrera sig kring läkemedlens påverkan på miljön. Samtlig personal har gått utbildning i ämnet. Information om hur det går att undvika utsläpp av hormoner i luft och vatten ges i hela vårdkedjan UM till BHV. Syftet är att medvetandegöra personal och besökare om hur de kan påverka miljön. Ytterligare samlas p-stavar och hormonspiral som extraheras, i särskild uppsamling och skickas för separat destruktion. Ytterligare ett miljömål är påbörjat att minska pappersförbrukningen på BVC genom att rekommenderade broschyrer och information ska hämtas som pdf:er via hemsidan. Förlossningsmottagning och antenatalvård På specialistmödravården tas blivande mammor med graviditetskomplikationer och sjukdomar som påverkar graviditeten emot. Mottagningen tar också emot kvinnor för akut poliklinisk kontroll på grund av t.ex. minskade fosterrörelser, misstanke om vattenavgång eller sjukdomssymtom och komplikationer efter hemgång. Den polikliniska verksamheten på BB Stockholm består också av en samtalsmottagning och en barnläkarmottagning. Under året gjordes (10 781) besök på förlossningsmottagningen, varav 332 var kvinnor kom för samtal och förlossningsplanering. Omfattningen av den polikliniska verksamheten redovisas i tabell 1. BB Stockholm bedriver också antenatalvård för kvinnor som på grund av komplicerad graviditet behöver slutenvård. Övrig poliklinisk mottagning ningssätt och individuell planering av en förlossning. På förlossningsmottagningen handläggs även vändningsförsök då barnet ligger i sätesändläge. Vid överburenhet kommer gravida till mottagningen för ställningsstagande till igångsättning av förlossningen. Samtalsverksamhet För kvinnor med förlossningsrädsla och/eller behov av individuell vårdplanering inför förlossningen finns möjlighet att komma till barnmorska för samtal. Under 2014 kom 132 remisser med begäran om för samtal med barnmorska inom denna verksamhet. Antalet samtal varierar mellan 1 3 besök. En dag i veckan finns tillgång till rådgivning hos förlossningsläkare med särskild psykosocial inriktning. Även andra av klinikens läkare samt barnmorskor tar emot kvinnor som vill tala om sin förlossningsrädsla. Denna verksamhet har ökat i omfattning under året. Totalt har 332 patienter behandlats på den psykosociala mottagningen av barnmorskor och läkare under året. BB Stockholms specialistmödravård tar emot gravida kvinnor som på grund av sjukdom behöver göra extra kontroller under graviditeten. Det gäller till exempel kvinnor med diabetes eller koagulationsrubbningar. Mottagningen tar också emot gravida med graviditetskomplikationer som blödning, minskade fosterrörelser, misstänkt havandeskapsförgiftning, hepatos, oklara buksmärtor etc. Besöken på denna mottagning handlar också ofta om ställningstagande till förloss- Tabell 4. Poliklinisk verksamhet från År Återbesöksmottagning Övrig pol mottagning Samtalsmottagning endast barnmorska. Totalt ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

12 Föda barn på BB Stockholm BB Stockholms uppdrag är att bedriva oselekterad förlossningsvård för alla. Detta innebära att organisationen är uppbyggd för att hantera förväntat komplicerade förlossningar, induktioner, prematura förlossningar, tvillingar, sätesförlossningar och sjuka gravida kvinnor lika väl som kvinnor med helt normala förlossningar. Verksamheten bedrivs på Danderyds sjukhus på två olika våningsplan. För planerade och akuta kejsarsnitt utnyttjas befintliga operationssalar på kvinnokliniken. Samtliga läkare anställda på BB Stockholm har specialistkompetens. Detta gäller även under jourtid. Barnmorskor och undersköterskor på BB Stockholm är handplockade och anställda med utgångspunkt från BB Stockholms vårdideologi. Baserat på att vi vet att det är viktigt för kvinnor och män att vara delaktiga i den vård som ges. Stöd under förlossning och BB-tid skapar en trygg och säker vård och bidrar till en bra start av föräldraskapet. Kvinnan, hennes partner och deras barn ska vara i centrum i alla sammanhang under vårdtiden hos oss. Årets tre första månader inleddes med en hög aktivitet avseende antalet förlossningar för att mattas av något i samband med att BB Sophia startade sin verksamhet. Totalt antal förlossningar under året blev (4 111). Detta är 738 färre än under BB Stockholms målsättning har varit en volym mellan förlossningar per år och årets volym motsvarar de förväntningar bolagets styrelse och ledning hade för Nedgången är en effekt av att BB Sophia öppnade i mars 2014 (figur 1) Genomsnittsåldern hos kvinnor som föder sitt första barn är sedan länge högre i Stockholms län än i övriga delar av landet. Detta avspeglas också på medelåldern hos BB Stockholms patienter med en medelålder på 32 år (r=18-49) år. Det senaste året har också patientpopulationen ändrats så till vida att BB Stockholm tagit emot mer vårdkrävande (sjukare) patienter och i större utsträckning utlandsfödda kvinnor Målet med vård i samband med förlossning är att den skall resultera i en frisk mor och ett friskt barn samt en positiv upplevelse av förlossningen och med så få ingrepp som möjligt i förlossningsförloppet. 200 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 1. Förlossningar på BB Stockholm 2014 jämfört med tidigare år ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

13 REPORTAGE FRÅN BB STOCKHOLM Vårt ansvar är att bedriva en säker förlossningsvård Ann Hjelm Cluff är specialist i obstetrik och gynekologi och BB Stockholms verksamhetschef sedan 2008 Till yrket är Ann läkare och specialist i obstetrik och gynekologi. Ann började på BB Stockholm i klinisk tjänst Då var BB Stockholm endast till för friska kvinnor med förväntad normal förloss ning. Ann trivdes väldigt bra och blev fast anställd 2008 i samband med att hon blev tillfrågad om att ta över det medicinska ansvaret och också bli verksamhetschef. Kort därefter infördes vårdval för förlossningsvård och kraven på att utöka verksamheten till att kunna ta emot även kvinnor med komplicerad graviditet och förlossning kom, vilket medförde en utökning av BB Stockholms uppdrag. Vilken är den enskilt viktigaste frågan i din roll som verksamhetschef och medicinskt ansvarig? Jag deltog i vår stora omorganisation av verksamheten 2010 som krävdes för att även kunna erbjuda antenatal slutenvård, specialistmödravård, komplicerade förlossningar inklusive eftervård samt planerade kejsarsnitt, berättar Ann. Mitt ansvar i rollen som verksamhetschef och medicinskt ansvarig läkare är att se till att vi har rätt resurser och kompetens för att bedriva en säker förlossningsvård. Jag har också personalansvar för läkarkollegerna som nu är 11 till antalet. Det är möjligt att lära känna alla sina medarbetare och därmed ta tillvara allas kompetens på ett bra sätt. Alla ska känna att de utvecklas i sin profession och ständigt lär sig något nytt. Berätta om organisationens uppbyggnad, vad är styrkorna i BB Stockholms struktur? Jag trivs med att jobba i en lite mindre organisation. Det är möjligt att lära känna alla sina medarbetare och därmed ta tillvara allas kompetens på ett bra sätt. Trots mycket administrativa uppgifter, så har jag fortfarande nära kontakt med den kliniska vardagen. Efter många år i klinisk tjänst är det roligt att få jobba med och i en verksamhet som är under ständig utveckling och förändring. Vilka utmaningar står förlossningsvården i Sverige inför enligt dig? Det är en utmaning att se till att alla kvinnor i Sverige får en likvärdig och säker vård under sin graviditet och förlossning. Kraven från blivande föräldrar har ökar ständigt, både vad gäller säkerheten och delaktigheten i den vård vi erbjuder. Vi har större andel kvinnor från andra kulturer, äldre förstföderskor, fler assisterade graviditeter och fler kvinnor med andra komplicerade sjukdomar än för år sedan, vilket ställer större krav på individuellt anpassad vård. En annan viktig uppgift för oss är att väcka intresse för specialiteten, så att fler vill utbilda sig till barnmorskor och obstetriker och därmed kunna tillgodose det ökade behovet av kunnig personal när förlossningstalen ökar. Det är en tuff specialitet vi ägnar oss åt och arbetsbelastningen är ofta mycket krävande dygnets alla timmar. Förutom snabba, avgörande beslut och hög medicinsk medvetenhet, förväntas ett känslomässigt engagemang i varje enskild patient. VEM ÄR ANN HJELM CLUFF? Bäckenbottenskador i samband med förlossning har uppmärksammats mycket de senaste åren. Hur arbetar BB Stockholm för att handlägga skador på ändtarmsmuskeln i samband med barnafödande? Skador på bäckenbotten är tyvärr inte alltid möjligt att undvika, men samtliga barnmorskor och läkare gör allt man kan för att skydda den födande kvinnan från skador framförallt på ändtarmsmuskeln med hjälp av s.k. perinealskydd. Om en skada trots detta uppstår är det viktigt att vi identifierar den och reparerar den på rätt sätt. All vår personal tränas kontinuerligt i detta. Hur skulle du vilja att BB Stockholm utvecklas de närmaste fem åren? Jag önskar mig en klinik där vi anpassar vården perfekt efter varje kvinnas behov. Vi ska med andra ord ha alla resurser tillgängliga för att ta hand om alla tänkbara komplikationer, men inte använda oss av mer än vad som behövs i det enskilda fallet. Detsamma gäller eftervården, där det är stor variation på vad den enskilda kvinnan eller familjen behöver för att kunna komma hem som en frisk och trygg familj. Sist men inte minst önskar jag att vi har en trivsam och hälsosam arbetssituation, där alla i personalen känner sig sedda och behövda och där vår teamkänsla har nått fulländning. Alla ska känna att de utvecklas i sin profession och ständigt lär sig något nytt. Förhoppningsvis kommer alla att känna att det är vi som utgör BB Stockholms kärna. Utbildning Läkarexamen -82, Specialist Gyn/ OB -93, PhD -04. Roll i företaget Verksamhetschef sedan Familj Två vuxna barn med familjer. Senast lästa bok Gone girl, en thriller av Gillian Flynn

14 Medicinskt utfall slutenvård BB Stockholm har sedan kliniken startade sin verksamhet kunnat visa låg andel komplikationer med en jämförelsevis låg andel kejsarsnitt. Utvecklingen av andelen kejsarsnitt följs med särskilt stort intresse. De senaste åren har kejsarsnittfrekvensen i Sverige stabilt legat kring 17 procent. Andelen kejsarsnitt på BB Stockholm ökade i samband med att kliniken 2010 började bedriva fullskalig förlossningsvård bland annat med planerade kejsarsnitt. Kejsarsnitt frekvensen ökade ytterligare under Orsaken till detta ligger i den förändrade patientmixen med fler vårdtunga gravida kvinnor och färre friska mammor. Andelen planerade kejsarsnitt har också ökat under Medicinskt utfall sammanfattas i tabell 5. Sju barn (11) föddes under året med Apgar mindre än 3 och 47 barn (59) med Apgar 4 7 vid fem minuters ålder. Ett barn avled neonatalt (orsakat av en njurmissbildning). Sex kvinnor med intrauterint döda barn (IUFD) vårdades under året på förlossningsavdelningen. Perinatal audit genomförs regelbundet med platsansvarig barnläkare, medicinskt ansvarig obstetriker och vårdchef/chefbarnmorska på BB Stockholm som deltar vid dessa möten. Tabell 5. Medicinskt utfall n % 2014 n % Förlossningar Andel normala förlossningar ,1 Andel förstföderskor , ,5 Kejsarsnitt ,3 Varav akuta Varav planerade VE/Tång 273 6, ,83 Sätesförlossning 127 3, ,2 Vaginala 11 8, ,5 Kejsarsnitt , ,4 Tvillingar Vaginala 21 58, ,0 Kejsarsnitt 15 41, ,0 IUFD/Perinatal och neonatal dödlighet 7 0,2 15 0,3 Grad III- och IV-bristningar % av alla förlossningar 2,8 3,2 % av vaginala förlossningar 3,6 3,9 Medelvårdtid Kejsarsnitt 3,15 2,61 Vaginalfölösta 2,45 1,

15 Barnläkarmottagningen Alla nyfödda undersöks av barnläkare i anslutning till hemgång. I vissa fall behöver extra uppföljning göras av barnläkare och dessa barn och föräldrar får tid för uppföljning på BB Stockholms barnläkarmottagning. Det kan handla om behov av en andra barnläkarundersökning på grund av tidig hemgång, uppföljning på grund av viktnedgång, bedömning av nyföddhetsgulsot och annat. Återbesöksmottagningen Verksamheten på återbesöksmottagningen ökar år från år. Under 2014 gjordes återbesök på återbesöksmottagningen. Dessa besök omfattar PKU-screening, viktkontroller och amningsrådgivning. Viktnedgång hos nyfödda barn på mer än 10 procent följs varje månad. Tabell 6. Patientklassifikation enligt Robson jämförelse 2013 och 2014 Grupp para >37+0 v enkelbörd, huvudbjudning spontan start 2. 0-para >37+0 v enkelbörd, huvudbjudning, B Induktion C Elektivt kejsarsnitt 3. Omföd >37+0 v enkelbörd, huvudbjudning spontan start 4. Omföd >37+0 v enkelbörd, huvudbjudning, B Induktion C Elektivt kejsarsnitt n Andel av alla patienter % Sectio n Sectio inom gruppen % 2014 n Andel av alla patienter % Sectio n Sectio inom gruppen % , , , , ,0 2, , , ,2 27 1, ,1 18 1, ,6 1, , ,5 1, , ,2 100 Kejsarsnitt Andelen kejsarsnitt på BB Stockholm ökade från 18 procent 2013 till 20,3 procent Om man via s.k. Robsonklassifikation studerar indikationer för kejsarsnitt närmare finner man att det skett en minskning ökning av kejsarsnitt i grupp 1 (friska förstföderskor med spontan start från graviditetsvecka 37). Andelen kejsarsnitt på grund av sätesändläge var 2014, 95 procent (Tabell 6). 5. Omföd Tidigare kejsarsnitt >37+0 v enkelbörd huvudbjudning A Spontan förlossningsstart B Induktion före start C Kejsarsnitt före start ,5 0,6 2, para Sätesbjudning 94 2, ,6 79 2, ,2 7. Omföd Sätesbjudning 35 0, ,7 42 1, ,5 8. Flerbörd A Spontan start B Induktion före start C Kejsarsnitt före spontan start ,4 0,3 0, ,5 42, ,4 15, ,9 0,4 3,9 0,3 0,5 0, ,3 61, ,5 44, Tvär- eller snedläge 5 0, , >37+0 v huvudbjudning Enkelbörd A Spontan start B Induktion före start C Kejsarsnitt före start ,9 0,5 0, ,1 15, ,3 0,5 0, ,1 41, ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

16 Induktioner Perineotomi/Klipp i mellangården Skador i ändtarmsmuskeln Vissa förlossningar startas med igångsättning (induktion) på grund av medicinska skäl och någon enstaka gång på grund av humanitära skäl. Överburen graviditet (42 fullgångna graviditetsveckor eller mer) och vattenavgång utan värkar är den vanligaste anledningen till att man kan behöva sätta igång en förlossning. Om den gravida kvinnan är överburen finns det risk både för att barnet blir för stort, vilket kan göra själva förlossningen mer komplicerad, och för att moderkakan fungerar sämre. Det senare kan leda både till att barnet får för lite näring och till försämrad syretillförsel till barnets blod. Andra orsaker till att förlossningen kan behöva sättas igång är bl.a. havandeskapsförgiftning och diabetes. Vid båda dessa tillstånd finns det risk att fostrets hälsa kan påverkas negativt om graviditeten tillåts fortsätta. Flerbördsgraviditet eller oklar blödning under graviditeten kan också vara orsaker till induktion. För fostrets del är den vanligaste orsaken till att man vill sätta igång förlossningen att tillväxten har saktat av. Man kan se det genom att beräkna fostrets vikt med ultraljud. Om fostret växer sämre beror det oftast på att moderkakan fungerar sämre. Moderkakans funktion kan bedömas genom blodflödesmätning av navelsträngen och genom att undersöka blodcirkulationen i fostret med hjälp av ultraljud. I nationell statistik kan man se att andelen induktioner successivt ökat sedan En orsak till ökningen är att förlossningskliniker numera oftare sätter igång förlossningar redan innan 42 fullgångna graviditetsveckor uppnåtts. Nationella data från Socialstyrelsen visar att 16 procent av alla fullgångna gravida inducerades år Andelen förlossningar som startades med induktion på BB Stockholm under 2014 var 428 (515) och utgjordes av 12,6 (12,5) procent av alla förlossningar och är med andra ord lägre än genomsnittet i landet. Förekomst av perineotomi (klipp i mellangården) är fortfarande ett av de vanligaste operativa ingreppen under förlossning i världen. På senare år har detta ingrepp minskat i omfattning bland annat på grund av att flera studier visat på nackdelar, bland annat med sårläkning och smärta i efterförloppet. Detta ingrepp förekommer oftare vid förlossning med sugklocka och tång än vid vanlig förlossning. BB Stockholm har en uttalad målsättning enligt styrkortet att begränsa omfattningen av perineotomi under förlossning. Perineotomi frekvens på BB Stockholm var under året 2,8 procent av alla vaginala förlossningar. Skador i bäckenbotten i samband med förlossning indelas i fyra grader. I:a graden är en bristning i slidans slemhinna, mynning eller i mellangården (området mellan slidan och ändtarmsöppningen) men inte i underliggande vävnad. II:a graden är en bristning i slidans slemhinna, mynning samt i hud och muskler i mellangården. III:e graden är en bristning i muskler i bäckenbotten och i ändtarmens slutmuskel. IV:e graden är en bristning in i ändtarmens slutmuskel och slemhinna. s.k. totalruptur. Bristningar av grad I och II är vanligt förekommande. De läker oftast snabbt och orsakar sällan långsiktiga problem. Skador på ändtarmsslutmuskeln, bristning grad III och IV, ökar risken för anal och urininkontinens, samt smärtor i underlivet. Faktorer som ökar risken för bristningar i ändtarmens slutmuskel är instrumentella förlossningar och om barnet är stort. Perinealskydd är en metod att med händerna skydda bäckenbotten och därmed förhindra att barnets huvud föds fram för snabbt. Härigenom kan man i viss utsträckning minska skadorna på bäckenbotten. Andelen kvinnor med III:e eller IV:e gradens bristning ökade under 1990-talet och var som högst år Inom förlossningsvården har ökningen uppmärksammats och förebyggande åtgärder har vidtagits på många sjukhus. Efter 2004 minskade andelen grad III och IV bristningar igen och var bland förstföderskor år 2011 på samma nivå som 2010 och även 2008, vilket tyder på att 2009 var ett avvikande år. Nationellt har nu skapats ett bristningsregister har yrkesorganisationerna för barnmorskor och gynekologer i Sverige startat ett arbete för att få fram nationella riktlinjer för hur dessa skador kan förebyggas, diagnostiseras och behandlas. Detta kommer bli en del av det stora obstetriska kvalitetsregister som just nu byggs upp av Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi och Barnmorskeförbundet. Syftet är att få gemensamma nationella riktlinjer för diagnostik, behandling och uppföljning av dessa skador. BB Stockholm arbetar aktivt både med att förebygga att denna skada inträffar samt med att diagnostisera skada som uppstått. Under 2014 minskade andelen sfinkterrupturer från 3,9 procent till 3,2 procentav alla vaginala förlossningar. IUFD/Perinatal och neonatal dödlighet Ett barn dog neonatalt (på grund av en njurmissbildning). Sex kvinnor med intrauterint döda barn vårdades under året på förlossningsavdelningen (IUFD). Perinatal audit genomförs regelbundet med platsansvarig barnläkare, medicinskt ansvarig obstetriker och omvårdnadschef BB Stockholm deltar vid dessa möten ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

17 Blödningskomplikation Smärtlindring under förlossningen Under efterbördsskedet, dvs. tiden mellan barnets födelse och framfödandet av moderkakan, skall moderkakan lossas från livmoderväggen vars blodkärl skall dra ihop sig så att blödningen från livmodern avstannar. På BB Stockholm handlägg efterbördsskedet på så sätt att 8,3 µg Syntocinon rutinmässigt ges intravenöst eller intramuskulärt till alla kvinnor så snart barnet har framfötts för att förhindra större blödning postpartum, kombinerat med andra åtgärder vid ökad blödningsrisk. Normal blödning i samband med förlossning anses vara <1000 ml. Blödningskomplikation vid förlossning är ett utfallsmått som följs regelbundet. Under 2014 drabbades 6,5 procent av patienterna av denna komplikation vid vaginal förlossning. En minskning med 2,5 procent jämfört med föregående år. Tabell 7. Smärtlindring vid förlossningar på BB Stockholm 2011 n % 2012 De vanligaste farmakologiska smärtlindringsmetoderna i förlossningsvården i dag är lustgas och epiduralblockad (ryggbedövning). Förekomst av epiduralblockad bland förstföderskor vid vaginalförlossning varierar mellan landstingen. Skillnader mellan olika landsting kan avspegla skillnader i inställningar och vårdtradition inom mödra- och förlossningsvård och variationer i tillgång på narkosläkare. På BB Stockholm ligger användandet av epiduralbedövning hos förstföderskor på 57 procent jämfört med riksgenomsnittet på 51 procent för förstföderskor och 21 för omföderskor. Lägre än genomsnittet inom SLL där 60 procent av alla förstföderskor får EDA vid sin förlossning (tabell 7). EDA / Spinal , , , ,1 Förstföderskor , , , ,7 PDB 263 7, , ,84 5,8 5,7 Lustgas , , , ,4 Akupunktur , , , ,5 Sterila kvaddlar 217 5, , , ,4 Ingen smärtlindring 237 6, , ,5 % 2013 % 2014 % Alternativa smärtlindringsformer Akupunktur, sterila kvaddlar och TENS är metoder som alla har det gemensamt att de stimulerar frisättningen av endorfiner, kroppens eget morfin som har avslappandeoch smärtlindrande effekt och dessutom ökar blodcirkulationen. Dessa metoder kan användas under hela förlossningen men anses ha bäst effekt under öppningsskedet. AKUPUNKTUR: Akupunktur härstammar från traditionell kinesisk medicin och innebär att tunna nålar placeras genom huden på särskilda punkter, så kalllade akupunkturpunkter, dels över områden där det gör ont, dels i huvud, armar och ben. Akupunktur blev en vanlig smärtlindringsmetod inom svensk förlossningsvård på 1990-talet men användningen har sedan minskat. Detta kan bero på att den smärtlindrande effekten är begränsad och att det saknas tillförlitlig evidens för metodens smärtlindrande effekt vid förlossning. Akupunktur introducerades i Sverige under 1990-talet då barnmorskor utbildades i metoden. År 1996 fick nästan 25 procent av förstföderskorna i landet akupunktur i samband med vaginal förlossning och motsvarande andel bland omföderskor var 15 procent. Under 2014 användes akupunktur vid 6,5 procent av förlossningarna på BB Stockholm. BAD: Många upplever att ett varmt bad lindrar smärtan, att oron minskar och man slappnar av. Varmt vatten har inga negativa effekter för barnet så länge man badar i normal badtemperatur. På BB Stockholm används denna metod endast under öppningsskedet. KVADDLAR (injektion av sterilt vatten i huden): Kvaddlarna ges genom att man injicerar en liten mängd sterilt vatten under huden runt det område där smärtan är som starkast, det kan vara i ländryggen eller nedre delen av magen. Själva sticket, bränner till som ett getingstick och sitter i sekunder. Vissa kvinnor upplever att smärtan försvinner helt från det området där kvaddlarna har getts. Effekten sitter i en till två timmar och metoden kan upprepas flera gånger. TENS (transkutan elektrisk nervstimulering): Vid TENS-behandling stimuleras hudnära nerver med en svag elektrisk ström. Elektroder fästs på huden över den kroppsdel som smärtar eller över de nerver som försörjer smärtområdet. Elektroderna kopplas via kablar till en batteridriven, bärbar stimulator. Smärtlindringen uppkommer under stimuleringen och kvarstår ibland en stund efter avslutad stimulering. Kvinnan kan röra sig fritt under behandlingen och reglerar apparaten själv. Den här typen av smärtlindring är utmärkt att använda hemma innan värkarbetet blivit alltför intensivt. För att få så god effekt av TENS som möjligt krävs att kvinnan tränat på apparaten hemma i god tid innan förlossningsarbetet startat. Användandet av akupunktur, bad och kvaddlar har dock minskat under de senaste åren både nationellt och på BB Stockholm (tabell 7). Det finns dock regionala skillnader vad gäller resurser och efterfrågan ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

18 De nyblivna föräldrarnas utvärdering av vården på BB Stockholm För att studera patienttillfredsställelse slutenvård anlitar Stockholms läns landsting Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) för att utvärdera förlossningsvården i länet. Syftet med patientundersökningen är att lyfta fram patienters behov, erfarenheter av och synpunkter på vården och att ge ett underlag för ett aktivt förbättringsarbete samt för öppna jämförelser mellan länets kliniker. Frågeformuläret som används är utvecklat i syfte att reflektera den patientupplevda kvaliteten i vård och behandling. Undersökningen som genomfördes i november 2014 omfattade 200 av BB Stockholms patienter och 119 svarsformulär returnerades,vilket innebär en svarsfrekvens på 61,7 procent. Ingen skevhet fanns i bortfallet. Metoden är ett randomiserat/systematiska urval med detaljerade självinstruerande formulär. Formulären besvaras i hemmet med möjlighet till webbsvar. Sex dimensioner av vården utvärderades. Dessa var, patientens värdering av vården, delaktighet, trygg och säker vård, tillgänglighet, bemötande och kommunikation. En stor andel av de områden som utvärderades var mycket positiva framförallt de dimensioner som bemötandet från personalen vid ankomst till kliniken, bemötandet från barnmorskorna samt bemötandet av personalen under tiden på BB/Patienthotell. När det gäller närvaro och stöd av barnmorskan under förlossningen bedömer 97 procent av de tillfrågade detta som utmärkt och mycket bra. Åttiosex procent av de tillfrågade bedömer vården på BB/patienthotellet som utmärkt och mycket bra. Nittiofyra procent av de tillfrågade bedömer bemötandet från barnmorskorna som utmärkt eller mycket bra. På frågan om vården som helhet är andelen positiva svar (bra, mycket bra och utmärkt) 97 procent. Det område deltagarna i denna utvärdering ansåg minst uppfyllda var frågan om de fått tillräcklig information om varningssignaler från det nyfödda barnet. Här svarande 35 procent att de inte fått tillräcklig information. Man önskade också mer tid med barnmorskan inför utskrivning till hemmet. Endast 52 procent ansåg att de fått tillräckligt med tid för detta ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

19 Patientsäkerhet Lex Maria Under 2014 rapporterades två ärenden enligt Lex Maria till Socialstyrelsen omfattande vårdhändelser. Inget svar har kommit från Socialstyrelsen i dessa ärenden. Inom öppenvården rapporterades inget Lex Maria-ärende under året. IVO ärenden: Fem patienter från slutenvården samt tre från öppenvården har anmält till IVO under Inget fall är avslutat. Två av fallen från slutenvården rör grad III-bristningar, som rupturerat, resp. missats att diagnosticera. Ett fall var tidigare Lex Maria-anmält, p.g.a. sätesförlossning och lungmissbildning, vilket ledde till att barnet avled. Ett fall rörde larmsystemet som fördröjde ett urakut kejsarsnitt, med 2 4 minuter. Detta, liksom sista ärendet utspelade sig Det sista rörde sig om en missbedömning av patientens symtom i samband med telefonrådgivning och ledde till att patienten kom in till SÖS med svår preeklampsi. Patientskaderegleringen, LÖF Under 2014 har 13 patienter från slutenvårdens verksamhet samt sju från öppenvården inkommit med anmälningar till LÖF. Endast fyra av dessa är utredda. Två fall har bedömts vara undvikbara, i ena fallet en bristande suturering av en sfinkterskada och i det ena fallet en missad diagnos av sfinkterskada. Händelseanalys Fyra patientfall på förlossningsavdelningen 2014 ledde till att verksamhetschefen initierat händelseanalys. I två av ärendena kombinerades denna analys med en Lex Maria-anmälan. Avvikelsehantering Avvikelser som sker i organisationen tas tillvara och ett systematiskt förbättringsarbete är en naturlig del i verksamheten. Processflödet i Flexite innehåller aktiviteter för registrering, analys, åtgärd och uppföljning för fullständig kontroll över verksamhetens avvikelser. Rapportering sker via enkelt utformade webbformulär och den ansvariga chefbarnmorskan meddelas med e-post innehållandes direktlänk till ärendet för uppfyllande av ansvar. Uppföljning av varje ärende sker vid ett förutbestämt antal dagar efter genomförda aktiviteter för att säkerställa att de genomförda aktiviteterna gett önskat resultat. Feedback levereras via e-post till rapportören efter varje aktivitet i processen. Statistik för avvikelserapporteringen för slutenvården levereras automatiskt via periodisk statistik till personer ansvariga för analys. Chefbarnmorska Britta Wernolf tar emot samtliga avvikelser som rapporteras inom slutenvården. Samtliga avvikelser rapporteras och diskuteras på arbetsplatsträffar. Under 2014 registrerades inom slutenvården totalt 85 avvikelser, 26 av dessa var tillbud, 22 bedömdes som risk och 37 som negativ händelse. Femton av avvikelserna rör inte BB Stockholm utan är riktade mot andra kliniker såsom operation, anestesin, barnmorskemottagningar och barnkliniken. Inom öppenvården registrerades åtta avvikelser. Under 2014 förändrades arbetet med avvikelser och används nu mer aktivt av all personal detta har medfört ett större antal avvikelser än tidigare ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

20 Forskning och utveckling, utveckling och undervisning i hela företaget En viktig framgångsfaktor för BB Stockholms verksamhet är att vården bedrivs enligt evidensbaserade principer. För att möjliggöra detta har BB Stockholm valt att på olika sätt uppmuntra anställda att ta del av den forskning som bedrivs, nationellt och internationellt inom verksamhetsområdet. En annan viktig faktor när det gäller utveckling är att också vara en aktör som deltar i undervisning av blivande barnmorskor och läkare. Att bedriva både kvalitetssäkringsprojekt och forskning är ytterligare en strategi för att möjliggöra att vården som bedrivs är av hög kvalitet. Fyra medarbetare, tre barnmorskor och två läkare anställda inom BB Stockholm var under 2014 registrerade som doktorander, alla fyra vid Karolinska Institutet. Två av doktoranderna, Anna-Karin Klint Carlander och Charlotte Elvander, disputerade som genomfördes i februari Fem anställda på BB Stockholm har under 2014 publicerat åtta vetenskapliga rapporter: Åmark H, Millde-Luthander C, Ajne G, Högberg U, Pettersson H, Wiklund I, GrunewaldC Singleversuspairwise interpretation ofcardiotochography, a comparativestudy from six Swedish deliveryunits. Sex ReprodHealthc Dec;5(4): Epub 2014 May 21. Wiklund I, Ahlberg M, Dahlström A, Weichselbraun M, Sjörs G Routinetestingofumbilical cord bloodafter normal deliveryshould be discontinued. Sex ReprodHealthc Dec;5(4): doi: /j.srhc Epub 2014 Oct 16. Carlander AK, Andolf E, Edman G, Wiklund I Impactofclinicalfactors and personality on the decision tohave a second child. Longitudinal cohort-studyoffirst-timemothers. Acta ObstetGynecol Scand Feb;93(2): Epub 2013 Dec 18. Wikström Shemer EA, Stephansson O, Thuresson M, Thorsell M, Ludvigsson JF, Marschall HU Intrahepaticcholestasisofpregnancy and cancer, immune-mediated and cardiovasculardiseases: a population-basedcohortstudy. J Hepatol Mar 12. pii: S (15) Nessa A, Wistrand C, Begum SA, Thuresson M, Shemer I, Thorsell M, Shemer EA Evaluationofstationarycolposcope and the Gynocular, by the Swede score systematiccolposcopic system in VIA positive women: a crossover randomized trial. Int J Gynecol Cancer Feb;24(2): Elvander C, Dahlberg J, Andersson G, Cnattingius S Modeofdelivery and the probabilityofsubsequentchildbearing: a population-based register study. BJOG Aug 19. Epubaheadof print NovelTornblom-Paulander S, Tingåker BK, Werner A, Liliecreutz C, Conner P, Wessel H, Ekman-Ordeberg G Noveltopicalformulationoflidocaineprovidessignificant pain relief for intrauterinedeviceinsertion: pharmacokineticevaluation and randomized placebo-controlled trial.fertil Steril Feb;103(2): Epub 2014 Nov 20. Klint Carlander A-K, Andolf E, Edman G, Wiklund I Health relatedqualityoflifefiveyearsafterbirthof the firstchild. In press. Available on line ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM 2014 ÅRSRAPPORT BB STOCKHOLM

Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 Patientsäkerhetsberättelse 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 INNEHÅLL 1. Fakta...3 2. Sammanfattning...4 3. Övergripande mål och strategier...4 4. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

Ersättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet

Ersättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet Beställarkontor Vård PM 1 (9) 2004-08-17 Bilaga 3 Handläggare Telefon E-post Arbetsgruppen: Uppdragsbeskrivningar och ersättningsmodeller för BMM & BVC Ersättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-28

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE. CityAkuten i Praktikertjänst AB. År 2013

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE. CityAkuten i Praktikertjänst AB. År 2013 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE CityAkuten i Praktikertjänst AB År 2013 Faktaruta Kontaktuppgifter Hemsida: www.cityakuten.se Informationstelefon 020-150 150 Vårdgivare/ VD CityAkuten i Praktikertjänst AB Tf

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Lizbeth Blennerup, Medicinskt Ledningsansvarig

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården 1(8) Fysisk aktivitet Kvinnor bör uppmanas att fortsätta vara fysiskt aktiva under sin graviditet, alternativt initiera någon form av träning. De enda aktiviteter som bör undvikas är sådana som kan innebära

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Kvinnokliniken MSE, KSK Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

Kvalitetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsberättelse för vårdgivare Kvalitetsberättelse för vårdgivare År 2013 Upprättad 2013-01-31 BRITT-MARIE KARLSSON KVALITETSUTVECKLARE 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mål /strategier 2013 4 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för: 2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig

Läs mer

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss

Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

2012 Vecka 18 Årgång 102 Nr 103 Telefon: 0910/577 00 E-post: 72091@norran.se Pris 15 kr (Direkt hem 7.45 kr) www.norran.se

2012 Vecka 18 Årgång 102 Nr 103 Telefon: 0910/577 00 E-post: 72091@norran.se Pris 15 kr (Direkt hem 7.45 kr) www.norran.se fredag 4 maj FRISINNAD LÄNSTIDNING vardagstimmen sid 24 TRIVS PÅ KNUTEN n Maria Lundmark bjuder på frukost. 2012 Vecka 18 Årgång 102 Nr 103 Telefon: 0910/577 00 E-post: 72091@norran.se Pris 15 kr (Direkt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för BB Stockholm/Family 2014

Patientsäkerhetsberättelse för BB Stockholm/Family 2014 BB Stockholm Öppenvård Patientsäkerhetsberättelse för BB Stockholm/Family 2014 2015-02-12 Ingela Wiklund, VD/FoU Chef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås /5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Enskede 2013-03-01 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering

Patientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering Patientsäkerhetsberättelse år 04 för Psykiatri och Habilitering Antagen i förvaltningen Psykiatri & Habiliterings ledningsgrupp: 05-03-8 Ansvarig för innehållet: 05-0-8 Chefläkare Peter Valverius Sida

Läs mer

Barnmorskan i förlossningsvården

Barnmorskan i förlossningsvården De 10 först anmälda till konferensen erhåller boken Rädd att föda av Nicole Silverstolpe. Gå 4 betala för 3! Barnmorskan i förlossningsvården Trygg och säker förlossningsvård en utopi eller en faktisk

Läs mer

2013-02-15. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

2013-02-15. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan 2013-02-15 Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan År 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-10 Linda Wetterberg verksamhetschef Linnégården Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016. Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016. Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall Rapport Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2016 Alingsås 2016-04-01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasiet Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasiet Barn och ungdom Eslövs kommun Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasiet Barn och ungdom Eslövs kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-28 Mats Swensson, Skolöverläkare och Medicinskt

Läs mer

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar. Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead

Kvalitetsberättelse 2015 Medihead Kvalitetsberättelse 2015 Medihead Inledning och verksamhetsbeskrivning: Medihead ett privat hemtjänst och assistansföretag, med mångkulturell inriktning (främst till persisk-, arabisk- och kurdisk- talande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015

Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 Effektrapport, Skåne Stadsmission 2015 1. Vad vill Skåne Stadsmission uppnå? Stiftelsens ändamålsparagraf, 1 i organisationens stadgar: Skåne Stadsmission är en stiftelse, vilande på kristen grund, som

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Furuviken

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Furuviken 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Furuviken Datum och ansvarig för innehållet 150228 Ole Minler Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Verksamhetsberättelse för vård- och omsorgsförvaltningen

Verksamhetsberättelse för vård- och omsorgsförvaltningen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lena Andréasson, vård- och omsorgschef Vård- och omsorgsnämndens handling nr 6/2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VOF 2007 1 (5) Verksamhetsberättelse för vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Barnmorskemottagning/ Mödravårdscentral

Barnmorskemottagning/ Mödravårdscentral RAPPORTERINGSANVISNING FÖR VÅRDVAL Barnmorskemottagning/ Mödravårdscentral Vårdval i Norrtälje Gäller from 2015-11-01 Innehåll 1 Introduktion till registreringsrutin... 3 1.1 Rapportera en vårdkontakt...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Saltsjöbadens Sjukhus. Inriktning:Korttidsvård. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista.

Vård- och omsorgsboende: Saltsjöbadens Sjukhus. Inriktning:Korttidsvård. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Vård- och omsorgsboende: Saltsjöbadens Sjukhus Inriktning:Korttidsvård Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista Avtalspart/Nämnd: Saltsjöbadens Sjukhus AB Verksamhetschef: Susanne Sjöberg Adress:

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Slutrapport Sorgenfrimottagningen

Slutrapport Sorgenfrimottagningen Slutrapport Sorgenfrimottagningen På Sorgenfrimottagningen arbetar (omräknat i heltidsresurser): 0,5 Verksamhetschef 5,45 Distriktsläkare 4,0 ST-läkare, periodvis på vårdcentralen cirka 1,5-2 mån/år 1,0

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10) 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Talgoxen Datum: 2011-05-9 Utvecklingsledare: Siv Holm Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2

Läs mer

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Åsidan Nyköping

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Åsidan Nyköping Uppföljning 2014 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer