Prognostisera realiserade kapitalvinster -framtagande av prognosmodell åt Finansdepartementet

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Examensarbete D Författare: Wictor Comstedt Handledare: Martin Holmén Uppsala Universitet Magnus Allgulin, Finansdepartementet År och Termin: 2008 VT Prognostisera realiserade kapitalvinster -framtagande av prognosmodell åt Finansdepartementet

2 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att skapa en potentiell ny prognosmodell för realiserade kapitalvinster åt Finansdepartementet. Modellen skall prognostisera skatteutfallet för realiserade kapitalvinster efter att aktuellt inkomstår har passerat. Genom att dela upp realiserade kapitalvinster i delarna realiserade Finansiella kapitalvinster, realiserade Reala kapitalvinster samt realiserade Övriga kapitalvinster skall bättre prognoser för totala realiserade kapitalvinster genereras jämfört med Finansdepartementets nuvarande modell. Denna uppdelning av realiserade kapitalvinster har ej tidigare genomförts. För att kunna bedöma om den framtagna modellen (som presenteras i denna uppsats) är av värde kommer den att jämföras mot Finansdepartementets nuvarande modell. Jag kommer använda utvärderingskriterierna Absolutsumma avvikelsefel och Kvadratsumma avvikelsefel. Efter genomförd jämförelse kan slutsatsen dras att den framtagna modellen är bättre än den nuvarande prognosmodellen som Finansdepartementet använder. Nyckelord: Prognosmodell, realiserade Finansiella kapitalvinster, realiserade Reala Kapitalvinster, realiserade Övriga kapitalvinster. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Tidigare studier och Finansdepartementets nuvarande modell Tidigare studier Finansdepartementets Nuvarande modell Regelverket för beskattning av kapitalvinster Bakgrund av regelverket för finansiella kapitalvinster/ förluster Rådande regelverk för finansiella kapitalvinster/förluster Genomsnittsmetoden Schablonmetoden Beräkning av överskott eller underskott av kapital Rådande regelverk för reala kapitalvinster/förluster Beräkning av vinst eller förlust på försäljning av småhus och bostadsrätter Metod Prognosmetoder för skatteintäkter Uppdelning av realiserade kapitalvinster Realiserade Finansiella Kapitalvinster Realiserade Reala Kapitalvinster Realiserade Övriga Kapitalvinster Beskrivning av datamaterialet Affärsvärldens Generalindex Fastighetsprisindex K blanketter K-4 Försäljning av aktier och övriga tillgångar K-5 Försäljning av småhus K-6 Försäljning av bostadsrätter Aggregerade överlåtelsepriser Kontrolluppgifter Uppskovsserie Empiri Prognosmodell för realiserade finansiella kapitalvinster

4 6.2 Prognosmodell för realiserade reala kapitalvinster Prognosmodell för realiserade Övriga kapitalvinster Jämförelse mellan framtagen modell och finansdepartementets beräkningar Sammanfattanden slutdiskussion Referenser Appendix

5 1. Inledning Finansdepartementet publicerar varje vår en årsredovisning för staten. Det är samma beräkningar som ligger till grund för denna som för den ekonomiska vårpropositionen som publiceras samtidigt. Årsredovisningen avser redovisa utfallet för föregående år, men ca hälften av skatteintäkterna utgörs fortfarande av prognoser. Detta beroende på att utfallet för de årligt fastställda skatteintäkterna (direkta skatter på arbete och skatt på kapital) är klart först cirka ett halvår senare. För de månatligt fastställda skatteintäkterna (indirekta skatter på arbete, skatt på konsumtion och insatsvaror samt skatt på import) redovisas utfall. Åren 2002 t.o.m var de totala skatteintäkterna i genomsnitt miljarder kronor. Den genomsnittliga avvikelsen mot utfallet i årsredovisningen var 8,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent. Så mycket som en tredjedel av avvikelsen härrör från prognosen över skatt på kapitalvinster trots att dessa intäkter endast utgör 1,7 procent av de totala skatteintäkterna. Detta är grunden till intresset att i denna uppsats undersöka ett alternativ till Finansdepartementets prognosmetodik för just realiserade kapitalvinster. Realiserade kapitalvinster/förluster, innefattar hushållens vinster/förluster från försäljning av både reala tillgångar, såsom fastigheter och bostadsrätter, och finansiella tillgångar, såsom aktier och andra värdepapper. Svårigheten att prognostisera dessa för passerat inkomstår skall ställas i kontrast mot det faktum att de två mest betydande makrovariablerna, börsutvecklingen och prisutvecklingen på bostadsmarknaden som till stor del ligger till grund för hur stora kapitalvinsterna blir, är tillhanda redan vid slutet av det aktuella inkomståret. Syftet med denna uppsats är att skapa en potentiell ny prognosmodell för realiserade kapitalvinster åt Finansdepartementet. Modellen skall prognostisera skatteutfallet för realiserade kapitalvinster efter att det aktuella inkomståret har passerat. Modellen är alltså ej avsedd att användas för att prognostisera framtida skatteutfall för nästkommande år. Genom att dela upp de realiserade kapitalvinsterna i realiserade reala kapitalvinster, realiserade finansiella kapitalvinster och realiserade övriga kapitalvinster är förhoppningen att ta fram en bättre prognos för skatteutfallet för realiserade kapitalvinster efter det aktuella inkomståret har passerat. Denna uppdelning av realiserade kapitalvinster har ej tidigare genomförts men möjliggöras med hjälp av aggregerad data från Skatteverkets K-blanketter. Den nya modellen 5

6 kommer att utvärderas genom att jämföra dess prognosfel med det prognosfel som dagens statistiska modell generar. Dagens modell är en s.k. Error Correction Model. 2. Tidigare studier och Finansdepartementets nuvarande modell 2.1 Tidigare studier Utbudet av avhandlingar och vetenskapliga artiklar kring skatteintäkter på kapitalvinster är väldigt begränsat, och svensk forskning kring ämnet är näst intill obefintligt. Den forskning som finns kommer nästintill uteslutet från USA och är således baserad på inkomst skattesystemet i USA. De flesta länder beskattar arbete och kapitalinkomster enligt samma skatteskala, vanligtvis med en progressiv skatteutväxligt. Det svenska skattesystemet separerar kapitalinkomstbeskattning och övrig inkomstbeskattning. Då denna uppsats fokuserar på framtagande av en prognosmodell över realiserade kapitalvinster för föregående år är det relevant att titta på andra studier som har tagit fram prognosmodeller för föregående års realiserade kapitalvinster. Miller och Ozanne (2000) presenterar resultat och slutsatser om de prognosmodeller över realiserade kapitalvinster för USA som de har framtagit. Miller och Ozannes (2000) syfte är att förbättra Congressional Budget Office`s (CBO) estimat för föregående års realiserade kapitalvinster. Miller och Ozanne (2000) använder sig av Ordinary least squaresregressioner baserade på ett antal olika makrovariabler på årsbasis från 1952 till Kortfattat kan deras framtagna modell beskrivas som en modell med en beroende variabel som beskriver utvecklingen i realiserade kapitalvinster (proportionen mellan realiserade kapitalvinster och potentiell nominell BNP) och fyra stycken förklarande makrovariabler. De förklarande variablerna är: Skattesats (den skattesats de individer som är i högsta skatte läget möter), Konjunkturcykel (proportionen mellan årlig BNP och årlig potentiell BNP), Nettovinster aktier (skillnaden mellan logaritmerade värden av S&P s 500 index från det föregående årets fjärde kvartal till det senaste årets fjärde kvartal) och Nybyggnation (antal påbörjade nybyggnationer av flerfamiljshus). Miller och Ozanne kommer fram till att om CBO hade använt deras modell under 1990-talet, givet att den information som används även var tillgänglig när CBO gjorde sina estimaten, skulle estimaten från år 1991 till år 1998 varit närmare de faktiska utfallet. CBO`s modell hade mellan åren 1991 och 1998 en root mean squared error (ett mått på spridning av avvikelsen) på 15.1%, vilket skall jämföras med 6

7 Miller och Ozannes modell som har en root mean squared error på 13.8%. Skillnaden är inte särskilt stor i procenttal men betydande räknat i dollar. Även om att Millers och Ozannes framtagna modell genererar bättre estimat för realiserade kapitalvinster råder det fortfarande stor osäkerhet i modellen. Som ovan nämnt fokuserar denna uppsats på framtagandet av en prognosmodell för föregående år, jag anser dock att det är av värde att även redovisa forskning kring prognosmodeller som försöker prognostisera framtida skatteintäkter. Syftet med detta är att klara göra problematiken och den osäkerhet som råder vid prognostisering av skatter, både för passerat och framtida år. I IMF working paper Tax Revenue Forecasts in IMF-Supported Programs (2002) presenterar Golosov och King sina resultat från sin granskning av de prognoser över totala skatteintäkter för nästkommande år, som IMF tog fram i samarbete med ESAF för låginkomstländer under åren Artikeln behandlar ej framtagandet av prognosmodellerna utanutvärderar de framtagna prognosestimaten genom att jämföra med de faktiska utfallen, vilket kan vara av intresse för denna uppsats. De fokuserar på två prognosmodeller, (1) prognosestimat över skatteintäkter som andel av BNP och (2) prognosestimat över procentuell förändring i nominell skatteintäkt. De kommer fram till att medelvärdet absolutfel (i procent) för prognosmodellen skatteintäkter som andel BNP var 1,86 % och hela 16,8 % för prognosmodellen procentuell förändring i nominell skatteintäkt. De konstaterar även att det är statistiskt signifikant att prognosmodellen skatteintäkter som andel av BNP överlag överskattar det kommande årets skatteintäkter, vilket de ej finner för den andra prognosmodellen. Detta skilda resultat reflekterar den signifikant positiv korrelation som existerar mellan prognosfelen i prognosestimat över skatteintäkter som andel av BNP, och prognosfelen i prognosmodellen för nominell utveckling i BNP: dessa två modellers fel tenderar att motverka varandras effekter på prognosestimatet för nominell skatteintäkt (prognosestimat över procentuell förändring i nominell skatteintäkt) Storleken på överskattningens bias är positivt korrelerad med tiden mellan prognoserna, d.v.s. ju längre tid prognosen avsåg desto större överskattaning av utfallet. Golosov och King drar slutsatsen att prognosmodeller ej levererar tillräckligt bra estimat för att dessa skall kunna anses vara väntevärdesriktiga och godtagbara. 7

8 Har även studerat litteratur som avhandlar individers beteende på den finansiella markanden, då en prognos över de realiserade finansiella kapitalvinsterna behandlas i denna uppsats. I artikeln A portrait of the individual investor sammanställer De Bondt aktuella forskningsresultat kring individers beteende och beslutstagande vid investeringar på den finansiella marknaden. De mest intressanta resultaten som presenteras är investerares syn på prisbilden, individers faktiska beteende och individers uppfattning av värde. Enligt De Bondt är den mest frekventa synen, bland investerare, på prisutvecklingen vid Bull market (uppgång) är att priserna skall fortsätta att stiga och vid Bear market (nedgång) att priserna skall falla priser. Samtidigt fastslår De Bondt att många investerare har en benägenhet att realisera vinster på aktier som har stigit i värde (d.v.s. aktier som de har gjort vinst på) men motvilja att realisera aktier som har gått ned i värde (d.v.s. aktier som de har gjort en förlust på), och att ett sådant beteende är generellt olämpligt på grund av skatteskäl (t.ex. kvitta vinst mot förlust) och urholkande förmögenhetsvärde (t.ex. att aktier med fallande aktiekurser har tendens att fortsätter att tappa i värde på kort sikt). Ett annat intressant resultat är att många investerare är tillfredsställda om de följer/skuggar index i värdeutveckling, vilket oftast är inkorrekt då investerarna oftast har annan risk i sin portfölj. De Bondt fastslår även att investerare generellt sätt ej kan särskilja bra aktier från bra företag, vilket kan leda till fel investeringar. 2.2 Finansdepartementets Nuvarande modell Den modell som Finansdepartementet har framtagit använder sig av tidsseriedata över skattesatsförändringar och andra makroekonomiska variabler för att prognostisera kapitalvinsterna. Den ekonometriska modellen är en s.k. Error Correction Model och motivet till användandet av denna modell är att de aktuella tidsserierna uppvisar ickestationära egenskaper vilket med stor sannolikhet skulle generera spuriösa resultat vid regressioner (Forsling och Stoltz, 2000). För att kringgå problemet med icke-stationäritet har modellen skattats i termer av förstadifferenser, vilket i sin tur medför att värdefull information om långsiktiga samband går om intet. Genom att inkludera tidsförskjutna residualer från den ursprungliga ekvationen vid skattning av den differentierade ekvationen rättas denna olägenhet till. En förutsättning för att metoden skall fungera är att variablerna i den ursprungliga ekvationen (dvs. före differentiering) är kointegrerade, vilket resulterar i att residualerna är stationära. 8

9 Konintegration är när två icke-stationära serier uppvisar ett långsiktigt samband mellan variablerna (Forsling och Stoltz, 2000). De variabler som ingår i modellen sammanfattas i tabell 1. Den effektiva skattesatsen är differentierad medan de övriga variablerna, förutom dummyvariabeln och felkorrigeringstermen, är logaritmerade och differentierade. Alla variabler är signifikanta på 5 %-nivån förutom variabeln Fastighetsomsättning som är signifikant på 10 %-nivån, baserad på data för åren 1968 till Tabell 1 Finansdepartementets nuvarande prognosmodell Beroende variabel Variabler Koefficienter Std. Error t-statistic Realiserade kapitalvinster Förklarande variabler Konstant -0,18 0,08-2,43 Skattesats -4,32 0,88-4,93 KPI 4,12 1,05 3,92 Reala AFGX (snittkurs) 0,94 0,17 5,48 Reala fastighetsprisindex 2,28 0,47 4,83 Fastighetsomsättning 0,42 0,23 1,8 Dummyvariabel för skatteförändringar 0,5 0,09 5,52 Felkorrigeringsterm -0,52 0,16-3,34 R-squared 0,9 Adjusted R-squered 0,87 Skattesatsens negativa tecken kan tolkas som att skatt har en negativ inverkan på realiseringen av kapitalvinster, med andra ord skatten på realiserade kapitalvinster minskar totala summan av realiserade kapitalvinster då detta är som en avgift som skall betalas. De andra variablerna: Reala AFGX (ett mått på utvecklingen av den finansiella marknaden), Realt fastighetsprisindex (ett mått på hushållens tillgångar) och Fastighetsomsättning (ett mått på omsättningshastigheten av fastigheter) ett positivt tecken vilket verkar rimligt då en ökning/minskning i dessa ökar/minskar värdet på den underliggande varan vilket leder till en vinst/förlust vid realisering. Resultatet från den empiriska analysen visar tydligt att den allämna prisnivån, de reala tillgångspriserna och den effektiva skattesatsen som appliceras på kapitalvinster är signifikanta bestämningsfaktorer för hur mycket som realiseras under året (Forsling och Stoltz, 2000). Finansdepartementet utgår alltid från ovannämnda modell när de skall generera prognoser för realiserade kapitalvinster. Dock används de estimerade prognoserna endast som en grund och justeras sedan upp eller ned av Finansdepartementet beroende på hur rimligheten av estimaten 9

10 bedöms. Allt sedan år 2000 har estimaten för realiserade kapitalvinster justerats ned innan de har lagts fram i statens årsredovisning (ÅRS), vårpropositionen (VÅP) eller Budgetproposition (BP). Mellan år 2002 och 2006 har prognoserna i VÅP justerats ned mellan 6 och 26 miljarder, och i snitt 14 miljarder per år (2008 års ekonomiska vårproposition) 3. Regelverket för beskattning av kapitalvinster Regelverket för beskattning av kapitalvinster har genom årtiondena varierat kraftigt i allt ifrån storleken på skattesatsen till hur stor procentandel av vinsten/förlusten som skall tas upp till beskattning. År 1991 genomfördes en mycket omfattande regelverksförändring till följd av en felaktig incitamentsstruktur som förelåg regelverket. Under åren före regelverksändringen lades inkomst från kapital ihop med övriga inkomster och beskattades progressivt. En nominell beskattning i kombination med en hög inflation gjorde att sparande oftast resulterade i en negativ real avkastning. Samtidigt var det ytterst fördelaktigt att låna kapital tillföljd av en hög inflation som i snabb takt reducerade skulden och det rådande regelverket för ränteutgifter som tillät, vilket än idag råder, stora avdrag för räntekostnader i inkomstdeklarationen (Agell, Englund och Södersten, 1995). 3.1 Bakgrund av regelverket för finansiella kapitalvinster/-förluster Regelverket var mycket komplext och innefattade många avdragsmöjligheter, vilket resulterade i att en aktiv skatteplanering var mycket fördelaktigt för den som besatt kunskapen om regelverket. Detta mynnade ut i inlåsningseffekter och tröghet på den finansiella marknaden. Exempelvis beskattades avkastning på aktier med kortare innehavstid än 2 år till 100 %, samtidigt som avkastning på aktier med längre innehavstid än 2 år endast beskattades till 40 %. Kapitalvinster vid försäljning av bostad togs upp till 100 % men anskaffningskostanden fick räknas upp med inflationen om bostaden hade varit i ägarens besittning i mer än 4 år. Det som låg till grund för regelverkförändringen år 1991 var rättviseargument om att de individer med samma faktiska inkomst borde beskattas lika, oavsett kunskap och kompetens om regelverkets uppbyggnad. Det nya regelverket som trädde i kraft år 1991, och som till stor del gäller än idag, innebar/innebär att inkomst av kapital tas upp separat och beskattas med en enhetlig skatt på 30 % (Agell, Englund och Södersten, 1995). 10

11 Allt sedan regelverksförändringen år 1991 har skattesatsen varit 30 %. Dock har andelen som skall tas upp till beskattning varierat under åren. Den borgliga regeringen slopade år 1992 den gamla regeln att finansiella kapitalvinster skulle beskattas till 100 %, och införde istället att 5/6 av finansiella kapitalvinster skulle tas upp i inkomstdeklarationen, vilket resulterade i en effektiv skattesats på 25 %. Men redan till år 1994 ändrades andelen till att vara 5/12, och det resulterade i en effektiv skattesats på endast 12,5 %. Mycket pekade dock mot att den borgliga koalitionsregeringen skulle förlora valet i september Socialdemokraterna tillkännagav att de skulle återinföra en betydligt högre effektiv skattesats på de finansiella kapitalvinsterna om de vann, vilket de också gjorde. Detta tillkännagivande om införandet av en högre effektiv skattesats på finansiella kapitalvinster triggade en realisering av aktier under året Många aktieägare sålde sina aktier och köpte sedan tillbaka samma aktier igen för att kunna utnyttja den historiskt låga effektiva skattesatsen på 12,5 %. Året efter infördes det att finansiella kapitalvinster skulle beskattas fullt ut, dvs. att 100 % tas upp i inkomstdeklarationen, vilket gäller än idag (Forsling & Stoltz, 2002). 3.2 Rådande regelverk för finansiella kapitalvinster/förluster Vid försäljning av marknadsnoterade aktier eller andra värdepapper skall detta redovisas på K4 blanketten som Skatteverket tillhandahåller och försäljningspriset skall minskas med den avgift som betalas vid försäljningen. Individen skall även uppge det omkostnadsbelopp som de aktuella värdepapperna har. Omkostnadsbelopp är det inköpspris (inklusive avgifter kopplande till inköpet) som har betalats för aktierna, och detta kan ha påverkats av olika händelser i har skett i bolaget så som nyemission, fondemission, split, utdelning av aktier och inlösen. Om aktierna har införskaffats vid olika tidpunkter och sålts vid samma tillfälle kan omkostnadsbeloppet beräknas på två olika sätt, antingen genom genomsnittsmetoden eller schablonmetoden (se Genomsnittsmetoden och Schablonmetoden). Genom att subtrahera bort omkostnadsbeloppet från försäljningspriset efter courtage framgår det om försäljningen har genererat en vinst eller förlust. Val av metod för att beräkna omkostnadsbeloppet är det upp till individen själv att bestämma, Skatteverket rekommenderar att välja den metod som är mest fördelaktig för individen (Skatteverket, Försäljning av aktier m.m.). 11

12 3.2.1 Genomsnittsmetoden Genomsnittsmetoden beräknar genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga aktier som är av samma slag och sort, oavsett när dessa förvärvades. Metoden utgår ifrån vad som har betalats för aktierna, inklusive avgifter, vid olika köptillfällen och adderar ihop dessa. Efter varje förvärv eller försäljning görs en ny beräkning av omkostnadsbeloppet, oavsett om aktier har köpts eller förvärvats på annat sätt t.ex. genom arv, gåva och nyemission etc., Se räkneexempel Appendix A:1 (Skatteverket, Försäljning av aktier m.m.) Schablonmetoden För noterade aktier får omkostnadsbeloppet beräknas till 20 % av försäljningspriset, efter avdrag av avgifter. Denna metod kan användas när omkostnadsbeloppet ej är känt, som vid arv eller gåva då omkostnadsbeloppet övertas av mottagande person eller då avräkningsnotan från köpet ej finns kvar. Om aktier under innehavstiden ökat mer än 500 % i värde är schablonmetoden mer fördelaktig vid beräkning av omkostnadsbeloppet än det verkliga anskaffningspriset, (Skatteverket, Försäljning av aktier m.m.) Beräkning av överskott eller underskott av kapital Alla värdepapper som har sålts under året skall registreras på K4 blanketten, vare sig transaktionen har resulterat i vinst eller förlust. Eventuella vinster från försäljning får kvittas mot förluster. Vid överskott av kapital (vinsterna är större än förlusterna eller endast vinst har uppkommit) skall statlig inkomstskatt på 30 % betalas på 100 % av överskottet av kapital. Om överskottet är mindre än 100 kronor betalas ingen skatt. Om transaktionerna har resulterat i underskott av kapital, dvs. vinsterna är mindre än förlusterna eller endast förluster har uppkommit, så är denna förlust avdragsgill, dock endast till 70 %. Avdrag får göras i form av skattereduktion vid skatteuträkningarna. Vid underskott till och med kronor (kvoterad förlust med 70 %) är skattereduktionen 30 %, effektiv skattesats 21 %, och vid underskott som överstiger denna summa är skattereduktionen endast 21 % på den del av underskottet som överstiger kronor, effektiv skattesats 14,7 %. 12

13 Skattereduktionen medges endast mot kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och fastighetsskatt. (Skatteverket, Skatteuträkningsbroschyren 2008) 3.3 Rådande regelverk för reala kapitalvinster/förluster Reala kapitalvinster/-förluster avser de vinster/förluster som uppkommer vid försäljning av småhus och bostadsrätter. Småhus innefattar villa, kedjehus, radhus och fritidshus och deklareras på blankett K5 Försäljning av småhus, och bostadsrätts försäljning deklareras på blankett K6 Försäljning av bostadsrätt. Regelverket för reala kapitalvinster var det samma från år 1991 till år 2001, en skattesats på 30 % och 50 % andels upptagande i inkomstdeklarationen, effektiv skattesats på 15 % ( År 2001 ändrades andelen som skulle tas upp i inkomstdeklarationen till 2/3, vilket innebar en effektiv skattesats 20 %, detta gäller än idag (Skatteverket, Försäljning av aktier m.m.). Vid en försäljning av ett småhus eller en bostadsrätt skall detta deklareras för det inkomstår då ett bindande avtal (köpekontrakt) har upprättas mellan de två parterna (säljare och köpare). Har ett/en småhus/bostadsrätt sålts genom att avtal träffats under t.ex. år 2007 och betalning ej sker för än år 2008, skall denna vinst eller förlust tas upp i deklarationen för år Betalningstidpunkt och tillträde till småhus/bostadsrätt saknar således betydelse. ( Beräkning av vinst eller förlust på försäljning av småhus och bostadsrätter För att avgöra om en försäljning av ett småhus eller en bostadsrätt har resulterat i vinst eller förlust, måste en del poster subtraheras från försäljningspriset. De poster som skall dras av från försäljningspriset är mäklararvode, inköpspris, förbättringsutgifter samt om det finns uppskov från tidigare försäljningar skall dessa adderas till. Om försäljningen har resulterat i en vinst kan säljaren välja att betala skatt på vinsten eller göra avdrag för uppskovsbeloppet, dvs. skjuta fram beskattningen. Väljer säljaren att betala skatten på en gång, så är endast 2/3 delar av vinsten skattepliktig med en skatt på 30 %, effektiv skatt på 20 %. För att få göra avdrag för uppskovsbeloppet måste vinsten vara minst konor för varje delägare var för sig. Bostaden skall även ha bebotts, som permanentbostad, av säljaren minst ett år omedelbart före försäljningen eller minst tre av de senaste fem åren. En bostad i Sverige eller i ett annat 13

14 EES-land kan vara ursprungsbostad, däremot kan en bostad utanför EES inte vara ursprungsbostad, t.ex. en bostad i USA. Om den nya bostaden är lika dyr eller dyrare än den sålda bostaden får säljaren göra avdrag för uppskovsbeloppet med hela eller delar av vinsten. Är den nya bostaden däremot billigare kan ej avdrag för uppskovsbeloppet på hela vinsten göras. Högsta möjliga uppskovsbelopp beräknas genom att dividera inköpspriset på den nya bostaden genom försäljningspriset på den sålda bostaden, multiplicera kvoten med vinsten från försäljningen av gamla bostaden, se Appendix A:2 (Skatteverket, Försäljning av småhus). Vid en förlust vid försäljning av ett småhus eller bostadsrätt får endast 50 % av förlusten dras av, och avdraget görs i from av en skattereduktion vid skatteuträkningen. Vid underskott av kapital är skattereduktionen 30 % om underskottet högst är kronor och 21 % på summan som överstiger kronor (Skatteverket, Försäljning av småhus). 4. Metod 4.1 Prognosmetoder för skatteintäkter Uppsatsen fokuserar på en modell för finansiella kapitalvinster vars huvudsakliga egenskap är att den delar upp de finansiella nettovinsterna som försäljningsintäkter subtraherat med inköpskostnader. Försäljningsintäkterna antas följa AFGX medan inköpskostnaderna modelleras med ett vägt glidande medelvärde av AFGX. Finansdepartementets nuvarande modell prognostiserar de sammanlagda kapitalvinsterna, d.v.s. totalsumman kapitalvinster från realiserade finansiella kapitalvinster, realiserade reala kapitalvinster och realiserade övriga kapitalvinster. För att kunna utvärdera och jämföra den modellen som tas fram i denna uppsats görs även prognosmodeller för reala och övriga kapitalvinster. Dessa är till sin natur triviala eftersom kontrolluppgifter och lagfartsdata (överlåtelsepriser) finna att tillgå efter fullgånget år. Målvariabeln för prognosmodellen är det beskattningsbara underlaget av kapitalvinster som skatteverket redovisar i taxeringsutfallet (Samriks) i november året efter inkomståret. 14

15 Taxeringsutfallet är det sammanställda skatteresultatet för det föregående inkomstår, och baseras på de uppgifter som lämnats in till Skatteverket via dekalrationerna. ( Under de senaste decennierna har värdet på realiserade kapitalvinster varierat kraftigt från år till år. Hur stora kapitalvinster/förluster som realiseras under ett år beror på många olika bakomliggande orsaker, t.ex. kan personer realisera kapitalvinster till följd av omfördelning av portföljsammansättning eller behov av att frigöra finansiella tillgångar till förmån för konsumtion. Exakt vilka orsaker som ligger till grund för individers beteende vid realiseringar av kapitalvinster är för vetenskapen än idag väldigt osäkert (Forsling & Stoltz, 2002). 4.2 Uppdelning av realiserade kapitalvinster Jag har valt att dela upp realiserade kapitalvinster i realiserade reala kapitalvinster, realiserade finansiella kapitalvinster och realiserade övriga kapitalvinster. Jag kommer att använda aggregerad data från Skatteverkets K-blanketter, K4 (försäljning av aktier och övriga tillgångar), K5 (försäljning av småhus) och K6 (försäljning av bostadsrätt). Dessa blanketter innehåller den information som svenska befolkningen har lämnat till Skatteverket i samband med deklaration av försäljning av aktier, småhus och bostadsrätter. Det aggregerade datamaterialet från K-blanketterna sträcker sig från år 2000 fram till år 2006, vilket resulterar i att endast 7 observationer finns att tillgå. Det skall poängteras att det är alldeles för få observationer för att några statistiskt signifikanta resultat skall kunna genereras. Jag kommer dock att kombinera denna data med aggregerade överlåtelsespriser för småhus och fritidshus (från SCB) och Kontrolluppgifter-55 överlåtelsepriser/förvärvspriser för bostadsrätter (från Skatteverket), och dessa finns att tillgå för inkomståret Dessa överlåtelsepriser och förvärvspriser innehåller den information som ligger till grund för realiserade reala kapitalvinster. De realiserade finansiella kapitalvinsterna kommer att prognostiseras utifrån en enkel inköpsprofils modell som baseras på börsutvecklingen. 15

16 4.2.1 Realiserade Finansiella Kapitalvinster Utgångspunkten vid framtagandet av en prognosmodell för realiserade finansiella kapitalvinster är att försäljningspriser bör vara relaterade till Affärsvärldens Generalindex (AFGX) det år försäljningen sker samt att inköpspriser bör vara relaterade till AFGX från flera tidigare år. Ett realistiskt tillvägagångssätt är att låta modellen skapa en profil för inköpstidpunkter med avtagande vikt för äldre tidpunkter. I uppsatsen undersöks om en modell med exponentiellt avtagande vikter kan öka prognosprecisionen för kapitalvinster, där modellen bestäms av tre parametrar, se ekvation 1. x i i Nettovinst = α AFGX t δ AFGX t i 0,2 δ AFGX t [1] i= 1 i= x+ 1 i δ talar om hur stor andel av inköpen som skedde (i) år innan försäljningstidpunkten, x talar om antal år bakåt i tiden där inte schablonmetoden träder i kraft (se Schablonmetoden), och slutligenα viktar hela modellen, vilket är nödvändigt eftersom AFGX inte är ett mått för bruttovinster utan endast ett index. De tre posterna inom klamrarna representerar således försäljningspris, inköpskostnader och inköpskostnader via schablonmetoden. Parametern x bestäms för respektive prognosår som antalet år som täcker in en uppgång av AFGX om 500 %. Parametrarna δ ochα bestäms så att modellen anpassas perfekt till utfallen de senaste två åren. Eftersom utfallsdata för finansiella kapitalvinster endast finns att tillgå för 2000 t.o.m är modellen begränsad till förutsägelser som kan utvärderas för 2002 t.o.m Ju fler år som används för bestämning av parametrarna, desto färre år kan utvärderas. Valet av anpassning till endast de senaste två åren är helt enkelt gjord för att kunna utvärdera så många år som möjligt Realiserade Reala Kapitalvinster Realiserade reala kapitalvinster delas upp i en del där småhus och fritidshus ingår och en där bostadsrätter ingår, jag kommer att ta fram en prognos för de två separat. Utgångspunkten för prognoserna över realiserade reala kapitalvinster är att använda de utfall över föregående års överlåtelsepriser och förvärvspriser, dessa finns att tillgå redan i mars efter inkomståret. Dessa 16

17 två poster är intressanta och användbara då nettovinst är summan av överlåtelsepriser subtraherad med förvärvspriser. Vid en försäljning av en bostad som resulterar i en vinst kan skatten på vinsten skjutas upp, s.k. uppskov. Således är det nettovinster efter uppskov, även kallat realiserade reala kapitalvinster, som är av intresse. SCB publicerar i marsmånad Aggregerade överlåtelsepriser och Fastighetsprisindex för småhus och fritidshus för föregående inkomstår, vilket innehåller information om nettovinster. Nettovinster är nettot mellan överlåtelsepriser och förvärvspriser. Information om inköpskostnader finns ej att tillgå, dessa kan dock räknas ut residualt för de år med tillgång till deklarationsdata. För det aktuella året måste de dock estimeras. Detta utförs i uppsatsen genom att kalkylera ett glidande medelvärde över utvecklingen i fastighetsprisindex (se ekvation 2), samt multiplicera detta med föregående års inköpskostnader (skillnaden mellan överlåtelsepriser och nettovinster). Nettot mellan överlåtelsepriser och de estimerade inköpskostnaderna ger sedan en prognos över det aktuella årets nettovinster, se ekvation 3. A x i= 1 = x i= 1 Fastighetindex Fastighetindex t 1 t 1 i [2] Nettovinster = Överlåtelsepriser ( Överlåtelsepriser Nettovinster ) 1 A [3] t t t 1 t * För bostadsrätter har Kontrolluppgifter 55, som innehåller både skarpa och preliminära uppgifter över överlåtelsepriser och förvärvspriser för bostadsrätter (se 5.5 Kontrolluppgifter- 55), tillhandahållits från Skatteverket. Principen för att estimera nettovinster är den samma för bostadsrätter som för småhus och fritidshus, skillnaden är dock att information om förvärvspriser finns att tillgå även om det endast finns preliminära uppgifter för överlåtelsepris och förvärvspris för år 2007 baserade på ca 95 % av överlåtelserna. Det skarpa utfallet tillhandahålls i november. Jag skalar dock upp det aktuella årets Preliminära KU med föregående års kvot mellan Utfall KU och Preliminära KU, se vidare 5.5 Kontrolluppgifter. B = ( UppkvotatÖverlåtelseprist t UppkvotatFörvärvspris ) 17

18 C = t 1 t ( Överlåtelsepris Förvärvspris ) 1 Nettovinster t = Nettovinster *( B / ) [4] t 1 C Då det ej finns någon information om det aktuella årets nettouppskov för än i november bör en uppskalning av föregående års nettovinster med utvecklingstakten i överlåtelsepriser för småhus och fritidshus samt bostadsrätter resultera i en bra prognosmodell. Jag kommer att skala upp föregående års nettouppskov med kvoten mellan summan av det aktuella årets Aggregerade överlåtelsepriser och Preliminära KU överlåtelsepriser dividerat med föregående årets Aggregerade överlåtelsepriser och Preliminära KU överlåtelsepriser, se ekvation 5. D = Överlåtelsepriser + prelkuöverlåtelsepriser ) E ( t t = + t 1 t ( Överlåtelsepriser prelkuöverlåtelsepriser ) 1 Nettouppskov t = Nettouppskov *( D / ) [5] t 1 E Realiserade Övriga Kapitalvinster För de realiserade övriga kapitalvinster (ÖV) går det ej att få tag på väsentlig aggregerad data, p.g.a. att dessa blanketter behandlas manuellt hos Skatteverket. De kan dock räknas ut residualt med hjälp av de finansiella (FV) och de reala kapitalvinsterna (RV). Realiserade övriga kapitalvinster är kapitalvinster från försäljning av näringsfastigheter, näringsbostadsrätter, andelar i handelsbolag och övriga tillgångar (vinster eller förluster på utländsk valuta eller försäljning av övriga tillgångar, ej värdepapper, fastighet eller bostadsrätt). I denna uppsats görs ingen djupare analys av dessa kapitalvinster. Det finns data från lagfarter över köpeskilling för olika typer av fastigheter och säljare som med stor sannolikhet kan användas för att åtminstone dela upp de övriga kapitalvinsterna i en finansiell och en real del. Här konstateras endast att de följer de finansiella respektive de reala kapitalvinsterna i olika grad över åren, vilket resulterar i en modell som är en linjärkombination dessa kapitalvinster, 18

19 ÖV = βfv + ( 1 β ) RV, [6] t t t där ΔÖV = ΔRV t 1 t 1 β och β [ 0, 1 ΔFVt 1 ΔRV. t 1 ] [7] Dvs., i vilka andelar de övriga kapitalvinsterna bestäms av prognoserna över finansiella respektive reala kapitalvinster beror på vilket förhållande utvecklingen av de övriga kapitalvinsterna hade till utvecklingen av finansiella respektive reala kapitalvinster föregående år. 5. Beskrivning av datamaterialet Det data material som används i uppsatsen är årsdata för åren Den data som har används är Affärsvärldens Generalindex (AFGX), Fastighetsprisindex (åren 1975 till 2007), aggregerad data från skatteverkets K-blanketter, aggregerade nettouppskov, aggregerade överlåtelsepriser för småhus och fritidshus tillsammans och Kontrolluppgifter-55. För att få en ökad förståelse och insyn i de olika variablerna så presenteras de nedan mer ingående. 5.1 Affärsvärldens Generalindex Affärsvärldens Generalindex (AFGX) är Sveriges äldsta börsindex och visar den genomsnittliga utvecklingen för aktier noterade på Stockholmsbörsen. Indexet är förmögenhets viktat vilket innebär att aktiernas vikt står i proportion till dess börsvärde. Det anses därav vara ett bra och mycket godtagbart mått på svenska aktiers kursutveckling. Jag använder data för tidsperioden , utvecklingen av AFGX presenteras i figur 1. Det framgår av figuren är att det under denna period skett både en kraftig uppgång och nergång vid millennieskiftet och att det sedan har varit en återhämtning fram till mitten av 2007 och därefter ett fall. Material för AFGX är inhämtat från databasen Ecowin. 19

20 Figur 1 Utvecklingen av AFGX , Index 1=år 1950 AFGX AFGX 1950= AFGX jan-85 jan-87 jan-89 jan-91 jan-93 jan-95 jan-97 jan-99 jan-01 jan-03 jan-05 jan-07 År 5.2 Fastighetsprisindex Serierna för småhus och fritidshus visar förändringen enligt SCB:s officiella fastighetprisindex. Prisnivån uttrycks som förändringen från föregående år, uttryckt i procent talets senare del var en period med mycket snabba prisökningar. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet satte stopp för denna utveckling och prisnivån sjönk de följande tre åren. Från och med andra halvan av 1990-talet har återigen priserna stigit i rask takt, se figur 2. Figur 2 Utveckling av Fastighetsprisindex för småhus och fritidshus , Index 100 = år 1975 Index för Småhus och Fritidshus Index år 1975= År Index för Småhus och Fritidshus 20