Den unga hästens biologiska beteende i samband med inridning och utbildning
|
|
- Roger Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Unghästens biologi Den unga hästens biologiska beteende i samband med inridning och utbildning Anna-Clara Pettersson, Strömsholm 2011 Kandidatåret
2 Bakgrund Studien syftar i att utforska den unga hästens biologiska faktorer som kan påverka utbildningen i samband med hästens inridning och grundutbildning samt vilka beteenden olika situationer utlöser. Studien avgränsar sig till de moment där hästen skall lära sig något nytt eller utsätts för något okänt eller ej inlärt. Teoriavsnitt Hästens historia och beteende Den idag levande tamhästen tillhör släktet Equus som idag består av sex levande arter. Hästdjuren är växtätare och tåspetsgångare vilket menas att foten enbart har en tå. Hästen är ett stäpplevande djur vilket tydligt kännetecknas av det långa huvudet med ögonen brett isär för ett vitt synfält och långa ben som ej skymmer sikten när hästen står och betar. Människan har domesticerat hästen vilket innebär att hästen idag är ett husdjur med betydelsen att hästen användas av människan för nytta och nöje. Hästens beteende har utvecklats genom de individerna som haft det bäst lämpade beteendet och där igenom också fört sina gener vidare. Den tiden som människa haft hästen som husdjur är försvinnande liten i jämförelse med den tid som evolutionen har skapat det beteende som vi ser hos dagens hästar (Attrell, 2000). Domesticeringen har inte tagit bort eller ändrat några av hästens beteenden utan bara påverkat hur lätt beteendet utlöses (Rundgren, Attrell, 2000). Hästens muskulatur är av tre olika varianter där en av dem är skelettmusklerna som bär upp kroppen, åstadkommer rörelse och stabiliserar leder. Dessa muskler är viljestyrda (Higgins, 2009), därför kallas även skelettmusklerna för hästens motor (Attrell, 2000). Hästens naturliga gångarter behöver ej detaljstyras från storhjärnan utan finns programmerat i ryggmärgen. För att gångarterna däremot skall vara balanserade och korrekta styrs de av lillhjärnan som samverkar utifrån all information den får från hud-, muskel-, led-, sen- och jämviktsreceptorer. Det gör att hästen i en flyktsituation inte behöver fundera på hur den skall röra sig när den skall fly (Attrell, 2000). Hästens sociala struktur är väldig stark jämfört med andra däggdjur. Hästen är anpassad till att verka i olika sociala strukturer i sin naturliga miljö under sin uppväxt vilket också gör att hästar lätt anpassar sig till den miljö den befinner sig i. Hästens språk består till stor del av kroppsspråk där öron, läppar, ögon och näsborrar samspelar. Kroppsspråk kan även leda till kontakt i form av beröring eller sparkar och bett samt läten (Jensen, 1995). Hästens sinnesorgan består i grova drag av syn, hörsel, smak, lukt, känsel och dessa kombineras i minsta detalj (Attrell, 2000). Hästen har ett monokulärt seende och ett binokulär seende. Det binokulära synfältet bildas rakt framför hästen där synen från både höger och vänster öga överlappar varandra, där ser hästen som skarpast. Om en fågel eller annat uppfattas i det monokulära seendet i till exempel vänster öga kommer hästen vilja vrida huvudet till vänster för att det binokulära seendet skall ta över för att få en skarp synskärpa. Hästen har en så kallad blind fläck rakt bakom sig men också framför sig. För att hästen skall kunna fokusera på ett föremål rakt framför sig måste det vara minst en och en halv meter bort. Ett bra tips är när du närmar dig en häst är att om du inte kan se hästens ögon kan hästen inte heller se dig (Higgins, 2009). Den färg som hästen ser bäst är gul sedan grön, blå och röd. Det finns undersökningar som visar att hästar blir färgblinda på vissa färger. Hästens mörkerseende är bättre än människans ( 2
3 Många hästar kan upplevas spända och ofokuserade när de rids utomhus och det blåser mycket. Det beror på att hästens stora öron fångar upp många olika sorters ljud och därför kan hästen uppträda oroligt (Higgins, 2009). Hästens grundutbildning Målet med hästens grundutbildning bör vara att förbereda den unga hästen genom systematisk träning där man skapar en stabil och säker grund för senare specialisering (Klimke, 1993). Det är viktigt att konsekvent påbörja utbildningen redan som föl för att hästen skall få chans att lära sig människans språk, annars kan hästen få stora problem med att förstå rang, struktur och kommunikation när den senare skall ridas in och hanteras (Mellberg, 1995). Enligt M. Roberts (2002) kan en bra hästtränare få hästen att göra det han vill, men en skicklig tränare kan få hästen att vilja det. Sannolikt väljer en tävlingsryttare en häst med mycket energi och vilja vilket under en tävlingskarriär ofta är till stor fördel, medan valet oftast annars är att välja en häst som verkar lugn och trevlig. En häst som uppträder nervigt kommer att kräva mer omsorg och tid. Hästen är ett flyktdjur och är av naturen misstänksam. Om hästen blir spänd i samband med en situation så gäller det för ryttaren eller den som hanterar hästen att lösa spänningen och få bort misstänksamheten. Det är viktigt att vid varje gest som hästen uppfattat föraren eller ryttaren rätt omedelbart följs upp med belöning annars kan rädsla utvecklas till skräck och få långvariga konsekvenser för hästens fortsatta utbildning (Wijnbladh, L). Att på ett korrekt sätt distrahera hästen kan med framgång förenkla träningen att avleda hästen från saker den tycker är skrämmande (Robert, 2002). I ridning av unga eller osäkra hästar är det viktigt att ha en självständig sits som inte stör eller ökar obehag i situationer där hästen kanske hoppar till eller blir skrämd. Det är viktigt att ryttaren inte är rädd för att vara med hästen i rörelsen och att man kan trilla av även om man är en duktig ryttare. Det är lika viktigt att ryttaren är i mental balans som i fysisk balans (Parelli, 1993). Vanliga orsaker till att hästen inte utför det som ryttaren eller tränaren ber om är att hästen inte förstår budskapet, är spänd eller rädd, saknar kapacitet eller ork, känner smärta eller är bortskämd/ovillig (Mellberg, 1995). Hästar lär sig snabbt om dom själva kan styra situationer och uppträder då bortskämt och ovilligt. Exempel är om hästen inte vill gå från stallet i en viss riktning och ryttaren alltid låter hästen vända hemåt igen. Det är otroligt viktigt att ryttaren/tränaren står fast vid sina först tänkta direktiv. Det är otroligt viktigt att ryttaren/föraren lyckas hålla fokus på det tänkta målet för att bibehålla en konsekvent linje både i stort men framförallt i detaljer (Parelli, 1993). Genom att iaktta hästar som leker och arbetar kan man lära sig att förstå hur hästen kommunicerar och läsa deras beteende (Eccles, 1989). För att hästen skall utvecklas i sin utbildning är det viktigt att skapa utmaningar för häst och ryttare där ryttaren/tränaren tydligt måste förhålla sig positivt och avslappnat till utmaningen i stället för att se det som att det kan bli problem. Många människor blir då osäkra och känner sig i stället nöjda med ett ganska mediokert resultat men kommer då inte heller uppnå några större framtida prestationer (Parelli, 1993). Hur hästens utbildningsgång kommer bli, styrs till stor del av hästens psyke, tidigare hantering och vanor (Wijnbladh, 1990). Även om hästen har fått en lång och korrekt träning händer det att hästen på ett ögonblick reagerar på ett helt oväntat sätt i en situation. Det är därför viktigt att den som arbetar med hästar alltid ödmjukt ställer sig frågan - Vad gjorde jag för fel. Hästens flyktinstinkt talar om för hästen att först fly (Mellberg, 1995), sedan efter cirka 300 m stanna och se vad det var som skrämde hästen (Roberts, 2002). På så vis blir hästar i de allra flesta fall självdestruktiva i en flyktsituation vilket innebär att dom ej lägger in aspekten att dom kan skada sig själva eller någon annan (Mellberg, 1995). Hästens kommunikation Hästen riktar örat mot ledaren eller tränaren = jag respekterar dig. 3
4 Fölet/unghästen tuggar/slickar i luften = undergivenhet. Hästen tuggar gapar = belåtenhet. Hästen sänker huvudet = jag kommunicerar gärna men du får bestämma. Hästen slår upp nosen och skakar huvudet i sidled= det blev fel, det var inte meningen. Hästen vänder huvudet och halsen 45 grader från unghästen= du är välkommen in i flocken igen. (Roberts, 2002) Tränarens kommunikation Tränaren stirra på hästen = Jag är ett rovdjur och väljer mitt byte. Tränaren sträcker ut armarna och spretar med fingrarna med rak rygg = Jag är redo för jakt. Tränaren sänker blicken tittar lite snett åt sidan = jag är mätt och inte intresserad av jakt. Tränaren har armarna nära kroppen men sänkta axlar = Jag är inte intresserad av jakt. (Roberts, 2002) Det är viktigt att du som tränare agerar som en partner och inte som ett rovdjur i hanteringen för att undvika sätta igång hästens flyktinstinkt (Parelli, 1993). Metoder som förbereder inridning Join-up Hästen släpps lös i en paddock som är rund och väl inhägnad, där tränaren för hästen framför sig och byter varv och/eller saktar ner hästen genom att skära hästens väg. Tränaren använder ett rörligt kroppsspråk och påverkar hästen främst med kroppen och armarna men även ofta ett rep. Tränaren arbetar med metoder som att driva iväg hästen ifrån sig och att bjuda in hästen till fysisk kontakt. Metoden skall leda till att hästen skall ansluta sig till tränaren och sedan följa efter tränaren ( follow-up ). När hästen utför det tillfredställande så förbereds den för sadel och träns (Roberts, 2002). Traditionell longering / Lateral longeing Vid longering för tränaren hästen på en cirkel runt sig med hjälp av en longerlina. Hästen drivs framåt med röst och longerspö medan gångarterna samt tempo styrs av rösten i samspel med ett ganska diskret kroppsspråk. Longeringen syftar till att lära hästen att lyssna på tränarens röst, kroppsspråk och spö. Slutmålet med longering är att föraren skall kunna stå placerad i mitten av volten och hästen lyssnar främst på pisk och röst (Mellberg, 1995). Att använda sig av longering vid till exempel inhoppning av naturhinder eller karaktärshinder är till fördel då ryttaren inte riskerar att skrämma eller störa hästen då man inte har möjlighet att löshoppa hästen (Parelli, 1993). Bestraffning/Belöning/Kontroll Påverkan kan vara psykiskt positiv eller negativ vilket även gäller för fysisk påverkan. Exempel på psykisk belöning är mat, skydd eller flocken. Fysisk belöning kan vara exempelvis mjuk beröring samt när exempelvis tryck eller smärta upphör. Psykisk bestraffning är exempelvis hårt arbete, upprepande maningar, så som peta på hästen hela tiden, rädsla och tillsägelser. Fysisk bestraffning är till exempel smärta, konstant tryck och slag (Miller, 1996b). Kontrollerande av hästens flyktinstinkt Miller (1996a) skriver i sin artikel i Journal of Equine Veterinary Science, Kan man kontrollera hästens rörelser kan man kontrollera hästens psyke, kan man påverka hästens 4
5 psyke kan man kontrollera hästens beteende. En erfaren ryttare kan med bara sitt kroppsspråk kontrollera hästen. Det finns kända väsentligt extrema metoder att kontroller hästens rörelse så som att binda upp ett framben, binda ihop huvudet med svansen så hästen står böjd, att kasta omkull hästen eller att täcka för hästens huvud. Alla dessa metoder hindrar hästen från att kunna fly och hästen kommer göra sig underlägsen. Det finns även andra onödigt brutala metoder som bland annat på en ranch i Arizona där hästen sätts i en fålla som sedan fylls med sand. Sanden täcker hästen så mycket att den inte kan röra sig och hästen kommer inte kunna fly. Andra metoder är till exempel att böja den vilda hästen på en liten volt som gör att hästen inte kan fly rakt fram. Många hästägare föredrar att veterinär utför ingrepp med mera i hästens box eller i stallet eftersom ägaren upplever hästen som lugnare där. Även det är ett sätt att hindra hästens flyktbeteende och göra hästen underlägsen eftersom den känner att den inte kan fly. Motsvarade metoder finns till exempel på hund där man sätter på munkorg vilket kommer gör att hunden inte kan försvara dig själv eller på tjurar som har nosring för att kontrollera huvudet och känner smärta när den gör motstånd eller försöker ta sig loss. Vetenskaplig forskning Kusunose (1998) jämför inridning av hästar då man hanterar dem dagligen under en 15 dagars period jämfört med att ge dem pauser på tre dagar mellan fyra dagars hantering. Studien visar att tre av fyra hästar som ingick i gruppen av unghästar som hanterades med pauser visade en signifikant skillnad och inte uppnådde lika goda resultat. Vilket påvisar att de hästar som hanteras dagligen uppnår ett bättre resultat. Roberts (2002) beskriver i sin bok Från mina händer till dina att hästen absolut skall arbetas minst sex dagar efter varandra innan den får en dag ledigt för att man skall kunna förvänta sig att hästen gör en daglig utveckling. Vissler m fl (2008), studie visar att hästens temperament påverkar häst och ryttarens kommunikation. De hästar som i studien beskrivs som mer flyktbenägna vid temperamentstestet, visade sig också före inridning var också mer uppmärksamma och undvikande i sitt beteende för omgivningen. De hästarna visade även ett samband mellan känslighet för omgivningen med frekvens avvikande beteende inridningen. Hästens uppmärksamhet på ryttaren hade inget samband med beteendetestet. Hur domaren uppfattade samarbetet mellan hästen och ryttaren hade ett samband med hur ryttaren upplevde samarbetet med hästen och påverkades av frekvensen av undvikande beteende. Ryttaren upplevde ett större samarbete hos de hästar som ryttaren i temperamentstestet angivit vara känsliga för ryttaren hjälper. Dessa hästar hade även domaren angett som samarbetsvilliga. Man kunde tydligt mäta att ryttarens puls höjdes då ryttaren upplevde att samarbetet försämrades med hästen. De ryttare som deltagit i studien genomgick ett LOC ( Locus of control) samt SOC ( Sense of coherence) test som visade att de ryttare som hade högt på påverkan av yttre faktorer hade lättare att rida känsliga/svåra hästar. De hästar som ansågs som säkra/trygga gavs högst poäng av de ryttare som kände sig osäkra (personligt meddelande Morgan, K.). Tränade hästar jämfört med otränade hästar visade en signifikant högre hjärtfrekvens när de utsattes för ett nytt objekt i Vissler m fl. (2002) studie Heart rate and heart rate variability during a novel object test and a handling test in young horses, vilket tyder på att hästar som är mer tränade för förändringar i miljön kommer i större utsträckning ha en lägre hjärtfrekvens. De 41 holländska varmbloden testades vid 9, 10, 21 och 22 månaders ålder. De hästar, som av förarna kännetecknats som mer emotionella visade genomsnittligt högre hjärtfrekvens än de andra hästarna i studien. Hästarna som ingick i testgruppen tränades från sex månaders ålder, medan de hästarna i kontrollgruppen inte träades alls mellan testerna. Hästens fysiska aktivitet visade ingen korrelation med hästens hjärtfrekvens. Med detta drar 5
6 de slutsatsen att mätning av hjärtfrekvens är ett mätbart och relevant sätt att tyda hästens temperament och skilja på olika individer. I Linda J. Keelings studie om effekten av en nervös människa visar hur människans hjärtfrekvens påverkar hästen. Om människans hjärtfrekvens ökar så kommer även hästens hjärtfrekvens att öka. I studien ingår 10 hästar och 20 personer som skall leda en häst samt 17 hästar och 17 personer som ska rida en häst längs en 30m lång sträcka. Just innan det fjärde testtillfället fick personen som rider eller leder hästen, reda på att ett paraply kommer öppnas när de rider förbi en assistent. Trots att paraplyet aldrig öppnades så visar ändå resultatet en signifikant ökning av hjärtfrekvens för de människor som leder hästen med P=0,06 och hästens som leds med P<0,05. De människorna som red visade en signifikant ökning med P<0,05 och hästen som rids <0,05 jämfört med tidigare mättillfällen. Detta visar att människan med sin mentala uppfattning kommer att påverka hästen. Vid studien observeras inga beteendemässiga skillnader mellan testtillfällena, varken från hästen eller från personen som leder hästen. Det fanns en tendens att ryttaren vid det fjärde test tillfället när personen antog att paraplyet skulle öppnas korta tyglarna. Man kan anta att en ökning av hjärtfrekvens gör hästen mer alert och beredd att reagera och fly. Sannolikt ökar risken att hästen hoppar till eller försöker fly vid fler frekventa tillfällen om ryttaren är nervös viket vid vissa tillfällen leder till olyckor. Furex m fl (2009) studie om hur hästar ser människan som ett signifikant objekt visar att hästar som återkommande integreras med människan, signifikant ser människan som en naturlig del av hästens miljö. Studien visar dock att hästar verkar skilja på en människa som är passiv och står still och en människa som är aktiv och rör på sig. Hästarna utsattes för situationer som kunde härleda till positiva eller negativa minnen tillsammans en människa som för hästen är känd som den som mockar och sköter de dagliga sysslorna samt en för hästen okänd människa. Studien visar att de personerna som kände hästen kunde förutspå hästens reaktion. Studien visar att hästens sätt att visa sitt misstycke (aggressivitet) var mer tillförlitligt och mätbart, än när hästen inte misstyckte. Resultatet visar att hästar som har dåliga erfarenheter av till exempel en dålig sadel eller en specifik händelse med en människa sannolikt kommer att påverka hästens fortsatta arbete. Studien visar att hästens uppfattning av människan baseras på en mängd olika situationer tillsammans med människor. Vikten av att de som hanterar och utbildar yngre hästar har god erfarenhet av att kunna förutspå hästen reaktion för att undvika dåliga minnen är också bevisad. Egen undersökning Tre hästar testas i situationer där de utsätts för något nytt med först en person som för hästen är okänd för att sedan testa en situation som är ny för hästen och sedan med en person som sedan tidigare är känd för hästen. Den utrustning som hästarna bär är grimma samt grimmskaft med kedja under hakan. Föraren bär handskar, hjälm samt spö mellan cm långt. Försöket genomförs i ridhus 20*40m, hästarna genomför testet en och en. Den för hästen okände personen leder hästen genom situationen med ett passivt ledarskap och försöker ej lugna eller aktivera hästen. Exempel på passiv ledare (i testet en för hästen okänd person): Tar ej ögonkontakt. Är ihopkrupen i sin kroppshållning. Varken uppmuntrar eller korrigerar hästens beteende. Har ett diskret/osynligt kroppsspråk. Använder ej rösten. 6
7 Leder ej hästen utan låter hästen själv göra övningen. Som andra försök leder den sedan tidigare kända personen hästen genom situationen och använder ett aktivt ledarskap riktad för att aktiver hästen samt skapa trygghet. Aktiv ledare (i testen en för hästen känd person): Har en uppsträckt kroppshållning. Använder kroppsspråk samt röst för att uppmuntra och korrigera hästens beteende. Tydligt leder hästen genom övningen. Aktivt driver hästen framåt. Uppmuntat Sedan utvärderas hur hästen beter sig i en ny situation utifrån olika sätt att hantera hästen. Diskussion Metoder som förbereder inridning Det finns olika metoder att förbereda hästen att bli riden och där råder olika teorier om vad som är den bästa metoden för att dels vänja hästen vid ryttaren/förarens signaler samt vänja hästen vid utrusning samt det tryck eller obehag som utrustningen kan framkalla. I Monty s bok anser han att longering är helt förkastligt för en unghäst, framförallt när linan fästs direkt i huvudet, vilket enligt honom skapar obalans och korsgalopp. Han anser dock att tömkörning däremot är till stor fördel för hästens utbildning. Han förespråkar den metod som kallas för Join-up i stället. Både Mellberg (1995) och Parelli (1993) förespråkar främst longering som förberedelse för sadelvänjning och inridning. Longering är något som används i mycket stor utsträckning i Europa. Longering till stor fördel men jag tror att kunskapen hos den som håller i longerlinan oftast är för dålig, vilket kan leda till att hästen sätts ur balans och får dåliga erfarenheter. Hur hästen spänns fast vid longerlinan eller i inspänningstyglar kommer självklart även påverka resultatet av hur hästen påverkas av tryck och stöd. Flykt och underlägsenhet Eftersom det är de viljestyrda skelettmusklerna som är hästens motor så har hästens vilja att utföra saker i enlighet med det vi vill, en stor betydelse. Detta samankopplar hästens fysiska och psykiska förmåga. Många ryttare och förare inser inte ansvaret för hästens välmående och säkerhet när hästen gör sig underlägsen människan. Det är viktigt att inte svika hästens förtroende eftersom det kommer leda till ännu större rädsla som i sin tur gör att flyktbeteendet löses ut lättare. Många ryttare använder sig av sadelvänjning och inridning i inhägnader och i stallmiljö för att undvika problem vilket jag tror är positivt även om det skulle förhindra hästens flyktbeteende och göra hästen underlägsen eftersom hästen i de allra flesta fall bibehåller lugnet och därigenom får en positiv bild av situationen. Vikten av att bygga utbildning i trappsteg med en grund som hästen redan känner till och är van vid kommer skapa förtroende och trygghet. Testets genomförande Försöket visar att hästarna visar mindre flykt beteende när de leds genom övningen av en aktiv ledare. Båda hästarna försöker ändra riktning upprepade gånger (tre och två gånger) med den passiva ledaren men ingen gång med den aktiva ledaren. Båda hästarna skyggar flertalet gånger (sex och tre) med den passiva ledaren men ingen gång med den aktiva ledaren. Den ena hästen andas hårt och klipper mycket med öronen och den andra hästen skakar på huvudet med den aktiva ledaren. Den ena hästen klipper med öronen och andas 7
8 mycket hårt under hela testet med den passiva ledaren. Ingen av hästarna stannar upp med den aktiva ledaren. Den ena hästen söker med den passiva ledaren kontakt för att få instruktioner och snurrar runt mycket medan den andra hästen nosar mycket i marken och stannar när den blir rädd. Man kan anta att hästarna hade reagerat annorlunda om testet hade börjat med den passiva ledaren och därefter den aktiva ledaren. Vidare studier Sannolikt hade skrämsel i form av något som rör sig eller låter bidragit till större effekt av flykt. Försöket skulle behöva genomgöras på fler antal hästar för att visa signifikanta skillnader. Slutsats Hästarna genomförde testet bäst med den aktiva ledaren. Det vill säga på kortast tid, kortast väg samt med minst avvikande beteenden. Man kan anta att en aktiv ledare tar bort motivation att fly men även viss nyfikenhet hos hästen. Hästar som är vana att hanteras av en aktiv ledare blir förvirrad och osäker när den hanteras av en passiv ledare. Detta test ger en indikation på hur en häst agerar i en ny/okänd situation. Referenser Attrell, B. Björnhag, G. Dalin, G. Furugren, B. Philipsson, J. Planck, C. Rundgren, M Hästens biologi, utfodring och avel. Första upplagan. Falköping; 1994 Natur och Kultur/LT s förlag. Eccles, L, Hästar, hästar, hästar! Belgien; Proost international Book Production. Fureix, C. Jego, P. Sankey, C. Hausberger How horses (Equus caballus) see the world: Humans as signifikant objects. Springer-Verlag Higgings, G Hästen i rörelse-guide till ökad preststionsförmåga/ How your horse moves- A unique visual guide to improve performance. David & Charles Limited, Devon, England, Kina; Natur och Kultur Keeling, L Intervestigating horse-human interactions: The effect of a nervous human. Volym 181. The Veterinary Journal Klimke, R UNGHÄSTEN Grundutbildning från föl till första tävlingsstart. Andra reviderade upplagan. Stockholm; Natur och kultur/lt s förlag 1998 Kusunose, R How does the breaking schedule affect behavioural trakts in horses? Poster paper. ICEEP 5th international conference on Equine Experise physiology. Japan Mellberg, M Hästhållning i praktiken. Falköping; LT s förlag 2002 Miller, R. M. 1996a. Behaviour of the horse-how we can quickly assume the role of horse herd leader: Making horses compliant and willing subjects. Volym 16. Nummer 1. Journal of equine veterinary science. Miller, R. M. 1996b. Behaviour of the horse-conditioned responses. Volym 16. Nummer 2. Journal of equine veterinary science. 8
9 Parelli, P. Kadash, K Natural Horse-Man-Ship. Salt Lake City, Utah; Publisher s Press. Visser, K. Cornelis, G. Reenen, V. Zetterqvist Blockhuis, M. Morgan, M. Hassmen, P, Rundgren, M. Blockhuis, H Does horse temperament influence Horse-rider cooperation? Journal of Applied Animal Welfaire Science. Visser, E.K.. Van Reenen, C.G, Van der Werf, J.T.N., Schilder, M.B.H., Knaap, J.H., Barneveld, A., Blokhuis, H.J Heart rate and heart rate variability during a novel object testand a handling test in young horse. Journal Physiology and Behavio. Nummer,75 Sid Wijnbladh, L Utbildning av föl och unghäst. Andra upplagan. Västerås; ICA bokförlaget. (hämtad Referenser Personligt meddelande Morgan, K
10 BILAGA 1 Protokoll till Den unga hästens biologiska beteende i samband med ridning och grundutbildning. Under försöket med en PASSIV LEDARE visar hästen Great Evolotion (född., e: - ) följande undvikande beteenden. Ovillig Vägrar att gå framåt 1 Backar 1 Sparkar Biter Försöker ändra riktning 3 Blåser mycket vid serpentinerna och blanka violetta folien. Rädd/ Misstänksam Gnäggar Frustar/ Fnyser Viftar på öronen Klipper med öronen hela tiden Frustration: Slår i marken med frambenen Viftar på öronen Slår med svansen Trampar runt/vill inte stå still Flykt Skyggar 3 ( lite) Kastar sig Stegrar Försöker springa sin väg 1 Övriga kommentarer samt hästens vilja/ förmåga att samarbeta: Nyfiken på presenningen och till sista långsidan. Nosar mycket i marken 10
11 Under försöket med en AKTIV LEDARE visar hästen Great Evolotion följande undvikande beteenden. Ovillig Vägrar att gå framåt Backar Sparkar Biter Försöker ändra riktning Rädd/ Misstänksam Gnäggar Frustar/ Fnyser Viftar på öronen Andas mycket hår, lite klipp med öronen. Flyr under ribban. Gick ut i hörnet denna gången. Frustration: Slår i marken med frambenen Viftar på öronen Slår med svansen Trampar runt/vill inte stå still Flykt Skyggar Kastar sig Stegrar Försöker springa sin väg Övriga kommentarer samt hästens vilja/ förmåga att samarbeta: Följer med väl, inte så nyfiken när han får hjälp av ledare. 11
12 BILAGA 2 Protokoll till Den unga hästens biologiska beteende i samband med ridning och grundutbildning. Under försöket med en PASSIV LEDARE visar hästen Domtess (född., e: - ) följande undvikande beteenden. Ovillig Vägrar att gå framåt Backar Sparkar Biter Försöker ändra riktning 2 Rädd/ Misstänksam Gnäggar Frustar/ Fnyser 1 Viftar på öronen Andas hårt hela varvet runt. Klipper med öronen hela tiden. Frustration: Slår i marken med frambenen Slår med svansen Trampar runt/vill inte stå still Flykt Skyggar 6 Kastar sig Stegrar Försöker springa sin väg Övriga kommentarer samt hästens vilja/ förmåga att samarbeta: Modig vid kassarna. Skyggar mest på paraply och vid blankt. Snurrade runt mycket. Sökte kontakt med ledaren. Förvirrad när inga instruktioner gavs. 12
13 Under försöket med en AKTIV LEDARE visar hästen Domtess följande undvikande beteenden. Ovillig Vägrar att gå framåt Backar Sparkar Biter Försöker ändra riktning Rädd/ Misstänksam Gnäggar Frustar/Fnyser 1 Frustration: Slår i marken med frambenen Viftar på öronen Slår med svansen Trampar runt/vill inte stå still Flykt Skyggar Kastar sig Stegrar Försöker springa sin väg Övriga kommentarer samt hästens vilja/ förmåga att samarbeta: Slickar sig lite runt munnen. Positiv, följsam, samarbetsvillig och uppmärksam. 13
UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1
UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är
Läs mermodiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering
UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs merPositiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
Läs merutan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson
Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt
Läs merBermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008
Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 I vår agilityträning jobbar vi utifrån ett par grundläggande principer: Vi strävar
Läs merInlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001
Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer
Läs merPRATA INTE med hästen!
PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina
Läs merKUNSKAPS. Dra nytta av. VÄLDOFTANDE» livet med häst
VÄLDOFTANDE» livet med häst Att övning och erfarenhet ger färdighet är inget nytt, eller hur? Gör ett test; lägg ihop alla år av hästkunskap, stallbestyr och ridlektioner som du och dina stallkamrater
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merOM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Läs merLärarmanual för Simkampen
Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag
Läs merBitless Bridle / Cross under
Din guide till rätt bettfritt träns Bitless Bridle / Cross under Ett sk. Cross-Underträns består av ett huvudlag, med eller utan pannband samt en nosdel med ringar på sidorna. Ett par förlängda käkremmar
Läs merNågra små tips om att träna på utsatt fågel
Några små tips om att träna på utsatt fågel Att träna sin fågelhund på utsatt fågel, vanligen rapphöns eller fasan, har blivit rätt populärt. Gör man rätt kan det vara en effektiv och förhållandevis enkel
Läs merLära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.
Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merIslandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare
Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz För alla hängivna islandsryttare är det en självklarhet att islandshästar
Läs merPedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21
Pedagogik & Metodik Verktygslåda Uppvärmningslekar: Namn: Brokull Genomförande: När man blir kullad ställer man sig som en bro, man blir befriad genom att kompisen kryper under. Namn: Plåsterkull Genomförande:
Läs merHur man går in till hästen på rätt sätt
VITA HÄSTEN Hur man går in till hästen på rätt sätt När du ska gå in till din häst i boxen eller spiltan så måste du alltid tala om för hästen att du kommer. Annars kan den bli överraskad och i värsta
Läs merNy tävlingsform på prov: Hestamennska FT
Ny tävlingsform på prov: Hestamennska FT Förutsättningar, mål och syfte Tanken bakom denna nya tävlingsform är att den ska ha ett positivt inflytande på hästmannaskapet och ridningen av islandshästen och
Läs merInnan passningen. Riktning och höjd
Innan passningen Titta upp innan du får bollen så du ser passningsalternativen Dölj passningen för motståndarna så länge som möjligt Använd passningsfinten vid behov det gör motståndarna osäkra Luras även
Läs merValpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3
Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram
Läs merVanliga avdrag i rallylydnad
Vanliga avdrag i rallylydnad SAMMANSTÄLLNING AV VANLIGA AVDRAG FRÅN DOMARKONFERENSEN 2014 GENERELLA AVDRAG Sträckt koppel -1 SK Nosar kortvarigt på marken, banmaterial eller person -1 NOS Hunden som tillfälligt
Läs merSträck ut efter träningen
Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.
Läs merLILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF
LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF DETTA HÄSTKUNSKAPSHÄFTE TILLHÖR STALLET Hästarna bor i ett stall. Varje häst har sin egen box i stallet. På dagarna vistas hästarna också utomhus i rasthagar.
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merLIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10
Läs merÖvningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1
Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs merSmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Läs merMindfull STÅENDE Yoga
Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska
Läs merTräningssplan: vecka 1-6
Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Catarina Bengtsson
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar rangordningen i en hästflock Catarina
Läs merLöpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp
Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:
Läs merJag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.
PROJEKT POLISEN: Polisrytteriet, del 1 Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. Hur gamla är hästarna? De är mellan
Läs merVälkommen! Mikael Widerdal
Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad
Läs merAtt visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen
Att visa häst vid hand 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ATT VISA HÄST VID HAND Unga hästar visas vid hand många gånger under uppväxten: som föl, vid rådgivande bedömning av unga hingstar,
Läs merHästen delar. Ryttarmärke 3. Hovens delar
Hästen delar Ryttarmärke 3 Hovens delar Ridlära Lodrät sits. I den lodräta siten går det en lodrät linje som går genom axel-höft-häl. Sedan går den en rak linje från armbågen-handen-hästens mun. Bakifrån
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs merSkapa minnen av framtiden. Henrik Svensson
Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat
Läs merMÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör
MÅLVAKTSTIPS Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör Målvaktsspel När motståndarna spelar upp bollen tänk på att: 1. Stå upp, så långt som möjligt för bättre översikt, men var beredd på att
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merHÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box
Hippologenheten Fördjupningsarbete nr 326 2007 HÄSTENS LIGGBETEENDE En jämförelse mellan spilta och box Jenny Dillner & Charlotte Jibréus Strömsholm HANDLEDARE: Linda Kjellberg, Strömsholm Bitr.Margareta
Läs merNivå 2 Lära för att träna 9-10 år
Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Fokusområden: - Driva - Passa - Mottagning - Vändning - Riktningsförändring - Avslut - Väggspel - Spelbarhet, Spelavstånd Spelarens mognad Fysisk utveckling Lugn tillväxtperiod
Läs merDRAKEN. Detta är en svensk översättning på ett mönster för en drake från den ryska sajten shityomoyo.ru gjord av alias Pialinn här på Amigurumi.
DRAKEN Detta är en svensk översättning på ett mönster för en drake från den ryska sajten shityomoyo.ru gjord av alias Pialinn här på Amigurumi.ifokus Innan du börjar virka, ber vi dig att LÄS DETTA! Sluta
Läs merDRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON
DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON 2010-10-09 Dröm av NN, Översvämning En drömtolkning är inte bara en "liten rolig grej" utan ska ge vägledning i ditt Liv och berätta vad du kan göra för att må ännu bättre!
Läs merMEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 8 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merGODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!
GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.
Läs merTesta din förmåga att röra en kroppsdel och hålla andra helt stilla. Sätt score för varje del: 0=Klarar; 1=Klarar inte.
Test Protokoll : GG Fysiska tester Kropp och hälsa 1. Kroppslängd Mät din kroppslängd när du står uppsträckt barfota. Kroppslängd 2. Kroppsvikt Mät helst kroppsvikten naken på morgonen efter toalettbesök
Läs merKänner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.
Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merSnabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com
Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!
Läs merAvundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.
Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar
Läs merGrunder Medialitet !!!
Grunder Medialitet Välkommen Trevligt att du har valt att ladda ner detta övningshäfte. Innan man börjar att utveckla sin andliga sida, rekommenderar jag att man funderar lite på om du är redo för att
Läs merSinnenas stig GNESTA
Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska
Läs merPositiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och
Läs merSjälvkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter
SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv
Läs merAlla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan
Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051
Läs merCORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 7 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merVaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn. Nivå 1 & 2. 6-12år
Vaksala SK Bilaga fysträning prepubertala barn Nivå 1 & 2 6-12år Daterad: 2015-02-27 Reviderad: En bild med blandade Vaksala SK spelare i bakgrunden? Glädje! Sida 2 av 7 Fysträning för prepubertala barn
Läs merFå vardagen att fungera med utmanande barn
Få vardagen att fungera med utmanande barn 22.11.2013 Nina Mahlberg Psykolog, familjeterapeut, ADHD-center Att förstå barnets beteende Att få uppmärksamhet - Barn vill ha uppmärksamhet - hellre negativ
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merBouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.)
Bouleträning Bouleteknik Målet i boule är kasta sina klot på ett sådant sätt att de gör störst nytta. Detta är svårt att göra om man inte har full kontroll över kloten. Visst kan dåliga klot studsa rätt
Läs merSommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04
Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning
Läs mereller Djurlivräddning WWW.IRSE.SE
Djurräddning eller Djurlivräddning Djurräddning Traditionellt har djurräddning varit en form av humanitär hjälp för djur och dess ägare Personal kan ha liten eller ingen utbildning i ämnet I bästa fall
Läs merHälsningar från Christer Johansson, GBF, på Kanarieöarna en Blå Bofink och en Kanariefågel fångade på bild i det fria
Hälsningar från Christer Johansson, GBF, på Kanarieöarna en Blå Bofink och en Kanariefågel fångade på bild i det fria Protokoll från föreningsmötet den 3 april. Klickerträning för fåglar vad är det? Möjligen
Läs merInnehållsförteckning. Handboll i skolan
Innehållsförteckning ÖVNINGSFÖRRÅD (LÄTT NIVÅ)...2 1. Kasta-fånga/Jag och bollen...2 2. Kasta - fånga/vi två och bollen...3 3. Kasta-fånga/Vi och bollen i rummet...3 4. Studsa/Jag och bollen...3 5. Studsa/Vi
Läs merDe små individuella detaljerna i ett bra box play i egen zon
Svenska ishockeyförbundet Elitkurs De små individuella detaljerna i ett bra box play i egen zon Johan Garpenlöv Robban Olsson 2007-01-29 Sammanfattning. Sammanfattning Det övergripande syftet med arbetet
Läs merLär dig göra marklyft
Lär dig göra marklyft Marklyft är en bra övning för din kropp. I ett enda lyft använder du alla muskler. Så greppa en skivstång! Vi visar hur du får till dina marklyft. Marklyft 1 Före lyftet Stå med fötterna
Läs merFotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009
2009-04-05 Sida 1 av 5 Välkommen till fotbollskolan Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig samarbeta. Drivkraften
Läs merChefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!
White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning
Läs merBruksanvisning. Bestic software version 1.0-2.0. Äthjälpmedel. Internet: www.bestic.se
Bruksanvisning Bestic software version 1.0-2.0 Äthjälpmedel Sida 1 (20) Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Säkerhet 3. Produktöversikt 4. Handhavande 5. Äta med Bestic 6. Skötselråd 7. Transport och
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merFotbollsskolan. passning.indd 1 07-06-05 16.17.27
Fotbollsskolan passning.indd 1 07-06-05 16.17.27 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära
Läs merLev utan Stress & Oro
Det finns olika nivåer av stress i våra liv. Ofta talas det om olika sorters stress, som om den ena sortens stress är annorlunda än den andra. Men i grund och botten handlar det om samma sorts stress,
Läs merEllinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11
Startboxträning Ellinor Rasmusson 2012-10-11 1 Inledning Jag har valt att skriva om startboxträning, då jag tycker att det är en viktig del av unghästarnas träning. Jag vill lära mig mer om det för att
Läs merTillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.
Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen
Läs merKommuniceramer än ord
Kommuniceramer än ord 1 2 Kommuniceramer än ord Pratglad eller traggig Skillnaden kan vara hårfin när samma meddelande upprepas. När man väljer att kommunicera så är det oftast hur man pratar med varandra
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merhästfocus inblick Camilla gör små underverk med häst och ryttare Text och foto: Marianne Greip www.hastfocus.se 6 hästfocus #9 2013
hästfocus Camilla gör små underverk med häst och ryttare Text och foto: Marianne Greip 6 hästfocus #9 2013 Camilla gör små underverk med häst och ryttare Det är något särskilt med Camilla Lundquist. Det
Läs merGrundprinciper för skonsamma förflyttningar
Grundprinciper för skonsamma förflyttningar Innehåll Kursöversikt... 2 Inledning... 6 Syfte och mål... 7 Belastningsskador... 8 Hur väl rustad är du för ditt jobb?... 10 Kroppshantering... 11 Kroppens
Läs merSkapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet
Grundläggande principer för träningspasset: Skapa aktiviteter där alla barn är aktiva undvik långa köer. Skapa variation i innehållet utgångspunkten är rörelseglädje och kul verksamhet Välj lekar och övningar
Läs merErgonomi i teori och praktik
Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,
Läs merOlika överlinjer/ olika bommar
Olika överlinjer/ olika bommar Alla hästar är olika. Har din sadel rätt sittpunkttill din hästs överlinje? För att din sadel skall passa hästen, ligga stilla och sätta dig på rätt plats så måste man ta
Läs merBEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR
Arbetsblad: Behandlingsmål och prioriteringar B BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR Fyll i minst två behandlingsmål som du vill uppnå. Markera även hur viktigt du tycker att varje mål är för dig. Efter behandling
Läs merArbetskopia: Arbetstest för vallhundar
Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förutsättningar för en bra bedömning sid. 4 Bedömare sid. 5 Deltagare sid. 5 Vår djuretik sid. 5 Rekommenderade vallhundar
Läs merSammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
Läs merFinns det "besvärliga människor"?
Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar
Läs merMental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal
Mental utveckling - Träning - Utbildning - Samtal - Beteendexperiment Grundtekniker -Visualisering -Många syften -Mycket forskning (olika resultat) -Två typer av problem, skärpa och kontroll -Träna först
Läs merTJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet
TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merTräningsprogram för dig med AS
Träningsprogram för dig med AS Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se ÖVNING 1 Vridning av bröstryggen Ligg på sidan och dra upp knäna mot magen. Håll Håll kvar kvar knäna knäna mot
Läs merVåtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket
Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel
Läs merAtt träna och köra eldriven rullstol
Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merSommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)
Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna
Läs merTanketräning. Instruktioner
Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att
Läs mer