PM om livsstilsstudien 2012 och handlingsprogram för Ungt Fokus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM om livsstilsstudien 2012 och handlingsprogram för Ungt Fokus"

Transkript

1 1(11) om livsstilsstudien 2012 och handlingsprogram för Ungt Fokus Ungt Fokus Uppdrag och verksamhet Ungt Fokus är en verksamhet inom Danderyds kommun som syftar till att ge unga i kommunen en bra och trygg uppväxt, fri från alkohol, narkotika och tobak, i en stärkande miljö där de mår bra och kan utvecklas väl. Arbetet sker på ett strukturellt plan genom generella insatser till hela ungdomsgruppen i form av samverkan mellan aktörer som arbetar med målgruppen, utbildning för personal/ledare, föreläsningar för föräldrar samt kunskapsoch informationsspridning. I Ungt Fokus nätverk ingår idag skolor (både kommunala och fristående), fritidsgårdar, fältteamet, ungdoms-mottagningen, polisen och Svenska Kyrkan. Ungt Fokus arbete vilar på tre ben: Föräldrakraft som syftar till att stärka föräldrar i föräldrarollen genom att erbjuda föreläsningar i aktuella ämnen, samt genom informationsspridning. Ungdomskraft Ungt Fokus erbjuder ibland även föreläsningar för ungdomar, och våra samarbetspartners ordnar många aktiviteter och verksamheter för grupper eller enskilda. Ungt Fokus gör även undersökningar, Livsstilsstudien 2012 redovisas nedan. Ledarkraft Ungt Fokus ordnar nätverk och utbyte för våra samarbetspartners tre gånger per termin. Vi ordnar också utbildningar i aktuella ämnen. Ungt Fokus mål Alkoholdebuten ska skjutas upp till lägst 18 år Minska berusningsdrickandet bland ungdomar Nolltolerans mot narkotikaanvändning Minskad tillgänglighet av alkohol och tobak Ökad medvetenhet hos föräldrar och allmänhet om ANT-frågor Ett rikt utbud av drogfria miljöer och drogfria arrangemang Riktade insatser för särskilt utsatta ungdomar Hög kunskapsnivå hos personal och ledare i kommunen om ANTfrågor och metoder Inriktnings- och resultatmål Det finns ett inriktningsmål och ett resultatmål rörande Ungt Fokus arbete i Kultur- och Fritidsnämndens budget.

2 Inriktningsmål Genom förebyggande arbete minskar ANTanvändningen (alkohol, narkotika, tobak) bland kommunens ungdomar Resultatmål Alkoholförtäringen bland högstadieelever i Danderyd minskar med 5 % de kommande två åren. 2(11) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken antog Riksdagen regeringens proposition om en samlad strategi för ANDT-politiken, och beslutade samtidigt om det övergripande målet ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Strategin anger hur ANDT-arbetet ska föras framåt under åren , och innehåller alla områden som rör ämnet, från lokalt till internationellt arbete, från förebyggande till vård. Regeringen vill genom denna strategi öka förutsättningarna för både långsiktighet och ökad samverkan och samordning mellan myndigheter och andra aktörer, och dessutom betona alla aktörers ansvar. Man önskar en samverkan mellan hälsofrämjande, brottsbekämpande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande arbete. Förutom det övergripande målet finns sju långsiktiga mål, och till dem finns ett antal prioriterade mål knutna som ska uppnås innan strategitidens slut Av de sju långsiktiga målen är det tre som direkt berör Ungt Fokus verksamhet: Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Livsstilsstudien 2012 Bakgrund Livsstilsstudien har genomförts i Danderyds kommun vartannat år sedan Enkäten genomförs även i 17 andra kommuner i Stockholms län, då under namnet Stockholmsenkäten. Undersökningen har 2012 genomförts av TNS-SIFO. Enkäten är en så kallad totalundersökning, det vill säga samtliga elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två i de deltagande kommunerna utgör urvalet. Enkäten består av cirka 100 frågor som rör elevernas förhållande till alkohol, narkotika och tobak, men även psykisk hälsa, fritiden, skolan och familjen. Deltagande skolor i Danderyds kommun 2012 var Årskurs nio Antal svarande flickor Antal svarande pojkar Totalt Fribergaskolan Mörbyskolan VRS Totalt Proposition 2010/11:47, sammanfattad version. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Stockholm, Socialdepartementet.

3 3(11) Gymnasiet årskurs två Danderyds gymnasium Marina Läroverket Mörby Gymnasium * * 25 Viktor Rydbergs Gymnasium * * 61 Totalt *=Underlag för litet för att redovisas Detta ger en sammanlagd svarsfrekvens på 65 % i kommunen som helhet, och 65 % i vardera årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Den sammanlagda svarsfrekvensen för kommunen, och för årskurs nio för sig och gymnasiets årskurs två för sig, är tillräcklig för att kunna göra en välgrundad analys av livsstilen hos kommunens ungdomar som grupp och som grupp per årskurs. Det är även möjligt att se resultat för de enskilda skolorna, och för skolorna Fribergaskolan, Mörbyskolan, Danderyds gymnasium och Mörby Gymnasium är svarsfrekvensen tillräckligt hög för att göra en analys på skolnivå. På skolorna Viktor Rydbergs Samskola, Marina Läroverket och Viktor Rydbergs Gymnasium är dock svarsfrekvensen lägre än 50 %, och det är därför inte möjligt att med säkerhet uttala sig om dessa enskilda skolor. Syfte med undersökningen Det finns flera syften med att regelbundet genomföra Livsstilsstudien: den inventerar och ger en nutidsbild av drogvanor, kriminalitet och skolproblem den kan ge en bild av det förebyggande, stärkande arbetets resultat den ger möjlighet att jämföra med tidigare år och att kunna följa trender den ger möjlighet att koppla drogvanor, kriminalitet och skolproblem till riskfaktorer den mäter nivån av riskfaktorer hos ungdomarna den ger möjlighet att följa utvecklingen av skyddsfaktorer och stärka upp det som redan fungerar vi kan skapa en profil för varje skola, och se vad som behöver förbättras i de förebyggande frågorna den ger underlag för att prioritera insatser och följa upp resultat Sammanfattning av resultatet Användandet av tobak (snus och cigaretter) ligger kvar på samma nivå som vid föregående mätning i årskurs nio, men minskar i gymnasiets årskurs två. Samtidigt kan man se att gruppen som aldrig använt tobak ökar i båda grupperna. Föräldrarnas restriktivitet ökar, men de är mer tydliga mot sina döttrar än sina söner. I årskurs nio kan man se en höjning av debutåldern. Gällande alkohol kan man i stort se en positiv utveckling: andelen elever som väljer att inte dricka alkohol ökar totalt sett, och andelen som varit berusade under den senaste 4-veckorsperioden minskar eller ligger på ungefär samma nivå. Detta gäller i alla grupper utom pojkarna i årskurs nio. I gruppen pojkar i årskurs nio ökar andelen som varit berusade den senaste 4-veckorsperioden markant, även om de fortfarande ligger lägre än flickor-

4 na. Gruppen urskiljer sig även genom en markant ökning av medelvärdet för mängden konsumerad alkohol omräknat till 100 % alkohol. Övriga grupper minskar sitt intag på det här måttet. Eftersom medianvärdet för pojkarna i årskurs nio endast stiger marginellt, kan man sluta sig till att det är den grupp som dricker alkohol som dricker mer. Andelen storkonsumenter minskar också i alla grupper utom pojkar årskurs nio där den stiger. Som storkonsument räknas du om du minst en gång i månaden dricker en flaska vin/en halv kvarting/4 burkar öl eller cider/6 burkar folköl. Snittåldern för berusningsdebut har höjts något. När man dricker alkohol gör man det oftast hemma hos någon, och inte utomhus. Alkoholen får man från kamrater eller kamraters syskon, egna syskon eller andra vuxna som köper ut. Föräldrarna blir mer restriktiva gällande alkohol, men många föräldrar skulle kunna vara tydligare, och de är mer restriktiva gentemot flickor än pojkar. Siffrorna för narkotika är i stort sett positiva, men med ett stort undantag: pojkar i gymnasiets årskurs två. Den andel elever som uppger att de haft möjlighet att prova narkotika minskar, och den absolut största delen av dem som faktiskt haft möjlighet avstår. Andelen elever som någon gång provat narkotika går ned totalt sett i kommunen, men ökar något bland flickor i årskurs nio, och avsevärt bland pojkar i gymnasiets årskurs två. I denna åldersgrupp av pojkar är skillnaden mellan antalet som kunnat prova och de som faktiskt provar också minst. Det är cannabis (hasch eller marijuana) som är den absolut vanligaste drogen, men även andra sorters narkotika förekommer i låg utsträckning. De som använt cannabis har oftast gjort det en gång eller mellan två fyra gånger. Om man tittar på den senaste 4-veckorsperioden ser man att 70 % av dem som sagt sig någon gång ha använt narkotika inte har gjort det under dessa veckor, och 13 % svarar att de gjort det en gång. Det skulle kunna innebära att de höga siffrorna för att ha provat narkotika, framför allt bland pojkar i gymnasiets årskurs två, ändå inte visar på ett pågående missbruk, utan mer på en ökad tillgänglighet i vissa grupper och liberaliserade attityder i samhället. Narkotikan får man tag på genom kamrater i allra största utsträckning. Debutåldern har höjts något totalt sett i kommunen, men skillnaderna är små jämfört med Man kan också se att den sjunkit något hos flickor i årskurs nio. De flesta av eleverna trivs i skolan, och skolket minskar, även om det fortfarande är relativt vanligt, speciellt på gymnasiet. 12 % av eleverna har upplevt mobbning eller kränkningar. Ungdomarna i Danderyd upplever att deras föräldrar har bra koll på dem och deras kamrater, föräldrarna vet oftast vad man gör och med vem, kontrollen minskar dock när ungdomarna blir äldre. De har också förtroende för sina föräldrar, och skulle kunna vända sig till dem om de hade ett personligt problem. De trivs också i sitt bostadsområde och känner sig trygga där, flickor är dock mer otrygga än pojkar. I enkätresultatet beräknas ett index för informell social kontroll, där frågor som ifall en vuxen skulle ingripa om något händer eller om de skulle kontakta ungdomens föräldrar om ungdomen gjorde något olagligt vägs samman. 4(11)

5 Index blir en siffra mellan Danderyds index är 73, vilket är ungefär samma nivå som föregående år. För att undersöka elevernas psykiska hälsa ställs en rad frågor, även dessa vägs samman till ett index där 0 är lägst och 100 högst. Frågorna berör psykosomatiska symptom: huvudvärk, dålig aptit, nervös mage, svårighet att somna samt om eleverna sovit orolig. Totalt för Danderyd blir index 64. Pojkarna ligger högre än flickorna. Om man jämför detta med föregående mätning är resultatet för psykisk hälsa ungefär likvärdigt låg siffrorna för övriga kommuner på ungefär samma nivå som Danderyds. Siffrorna för övriga kommuner 2012 har vi ännu inte fått tillgång till. De allra flesta av eleverna spelar inte om pengar, och ytterst få rapporterar att de fått någon slags problem till följd av spelande. Gällande att begå brott har vissa typer minskat, som klotter och snatter/stöld, medan andra har ökat, som allvarligt egendomsbrott, tvång och våld som resulterat i sjukhusvård. Att bära vapen har gått ned i årskurs nio, men upp i gymnasiets årskurs två. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla typer av brott har en låg förekomst, utom snatteri/stöld och i viss mån klotter/graffiti, som ligger högre. Om man istället tittar på utsatthet för brott är det allra vanligast att ha blivit bestulen, men även att känna sig allvarligt hotad är relativt vanligt. Stölderna anmäls till polisen i knappt hälften av fallen, medan hot endast anmäls i liten utsträckning. Diagram, se bilaga. 5(11) Några exempel på hur andra kommuner/stadsdelar arbetar förebyggande Öckerö kommun Alla Överens I Öckerö kommun i skärgården utanför Göteborg bor invånare. Det är Sveriges enda skärgårdskommun utan fast landförbindelse. Här finns två 7-9-skolor och ett specialiserat gymnasium med riksintag. Många ungdomar är engagerade i det rika föreningslivet. Under och 70-talet ökade ungdomsdrickandet i Sverige, och så även i Öckerö. Men då man på de flesta ställen i Sverige lyckades minska omfattningen fortsatte det med oförminskad styrka i Öckerö. Under slutet av talet startades flera olika förebyggande insatser, men det gav begränsad effekt anställde Öckerö en samordnare för det förebyggande arbetet och man började arbeta efter tesen att ungdomsdrickandet är ett vuxenproblem. Om alla vuxna i ett samhälle är överens om att ingen under 18 år ska dricka alkohol har man i princip redan utrotat ungdomsdrickandet. Arbetet fick en styrgrupp bestående av kommunstyrelsens och socialnämndens ordföranden, som blev den strategiska basen för det förebyggande arbetet. Idag arbetar man i Öckerö med regelbundna drogvaneundersökningar i årskurs sju, åtta och nio, föreläsningar för föräldrar om ungdomar och droger och angränsande ämnen, nyhetsbrev, samarbete med föreningar och med opinionsbildning. Det som skiljer Öckerös arbete från traditionellt förebyggande arbete är bredden, föreläsningarna för föräldrar börjar redan i försko-

6 leklass och sträcker sig till sista året på gymnasiet. Man pratar även med pensionärsföreningar och sprider sitt budskap på alla arenor i kommunens verksamheter. Resultaten är slående: Druckit alkohol: 30 % 2011 (65 % 2003) Varit berusade: 18 % 2011 (42 % 2004) Intensivkonsumenter: 13 % 2011 (28 % 2003) Aldrig rökt: 75 % 2011 (40 % 2003) Aldrig snusat: 85 % 2011 (58 % 2003) Stockholms stad/östermalms stadsdelsförvaltning FUSSION Under flera år har Stockholmsenkäten (hos oss Livsstilsstudien) visat en hög alkohol- tobaks- och drogkonsumtion hos ungdomar på Östermalm. När resultatet för undersökningen 2008 stod klart lyftes den höga alkoholkonsumtionen fram som ett angeläget område att arbeta med. Efter en djupare analys beslutade man att starta ett förebyggande projekt: FUSSION (Fräsch, Ung, Snygg, Smart, Intelligent och Nykter). FUSSION skulle erbjuda 7-9-skolorna, och i viss mån årskurs 6, att ta del av ett program bestående av två delar: Örebro Preventionsprogram 2 (ÖPP) förstärkt med aktuell statistik från stadsdelen till föräldrarna, och workshops till eleverna på temat alkoholkonsumtion och självkänsla 3. Målet var att påverka elevernas attityder till alkohol, att skjuta upp alkoholdebuten och att alkoholkonsumtionen skulle upphöra eller kraftigt minska. Alla skolor tackade ja till erbjudandet om föreläsningar för eleverna, och alla skolor har under tackat ja till minst en ÖPP-föreläsning för föräldrar. I Stockholmsenkäten 2010 kunde man se att alkoholkonsumtionen gått ned på Östermalm, framför allt bland flickor i årskurs nio. Andelen ungdomar som väljer att inte dricka alkohol hade gått upp. Andelen restriktiva föräldrar hade ökat. I utvärderingen av projektet konstaterar man att siffrorna förbättrats, men säger också att man inte statistiskt kan koppla denna utveckling till FUSSION, men man kan förstås inte heller utesluta att FUSSION bidragit till den positiva utvecklingen. Projektet lever vidare. Sundbybergs Stad FOKUS barn och unga i Sundbyberg Mellan arbetade Sundbybergs Stad, med stöd från Länsstyrelsen, med att utveckla sitt drogförebyggande arbete. Genom att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer för barn och unga, ville man nå målet att minska andelen ungdomar som använder tobak, alkohol, narkotika och dopning. Man ville även ta fram en kommunal handlingsplan för det drogförebyggande arbetet. En stor del av arbetet kom att handla om struktur, samverkan och samsyn. Ett första steg var att skapa en styrgrupp bestående av förvaltningschefer från socialtjänst, skola, kultur och fritid, samt chefer från närpolisen och 6(11) 2 Örebro Preventionsprogram, som numera heter Effekt, är ett program för att förebygga ungdomsdrickande riktat till föräldrar i årskurserna sju, åtta och nio. Programmet ges i form av föreläsningar om minuter i anslutning till ordinarie föräldramöten, och hålls av utbildade presentatörer. Presentatörerna är med fördel lärare på skolan. 3 De workshops som erbjöds innehöll övningen Majoritetsmissförståndet som handlar om hur det man tror om andras alkoholkonsumtion påverkar ens egen konsumtion, en diskussion om självkänsla kopplat till beslut man fattar i sitt liv, övningen Heta stolen, samt en skrivövning om risk- och skyddsfaktorer och hur de påverkar en ungdoms liv.

7 barn- och ungdomspsykiatrin. Därefter arbetade man med utbildning av personal inom olika metoder 4, införande av föräldrastödsprogram 5, inköpsstudier av folköl och tobak 6, samt tillgänglighetsbegränsning och informationsspridning antogs handlingsplanen Tillsammans för alla barn och unga i staden av berörda nämnder. I handlingsprogrammet slås fast hur det drogförebyggande arbetet ska utformas och genomföras. Man kunde inte se några resultat av arbetet i Stockholmsenkäten 2010, men då många av de insatser staden satsat på riktar sig till föräldrar och barn i yngre åldrar, kan det komma att ta tid innan man kan avläsa resultatet av satsningen. Länsstyrelsen i Stockholm lyfter fram Sundbybergs stad som ett exempel på bra organisation för det förebyggande arbetet. 7(11) Resultat av handlingsprogram I det handlingsprogram som antogs 2009 angavs fyra punkter för arbetet inom Ungt Fokus: 1) Förändra attityder Ungt Fokus betonade vikten av en tydlig information till föräldrar om vad som sker med och kring deras ungdomar. Ungt Fokus skulle stå för ett basutbud med information och utbildningar, medan de enskilda verksamheterna skulle stå för specifik information kring de barn och ungdomar som fanns hos dem. Danderydsmodellen för föräldradialog samt ÖPP rekommenderades. Ungt Fokus har under genomfört en rad föreläsningar för föräldrar på olika teman rörande ungdomars förhållande till ANT och andra viktiga livsstilsfrågor. Ungt Fokus har även arbetat med informationssatsningar i samband med Valborg, skolavslutningar och Lucia, med syfte att minska ungdomarnas drickande och öka föräldrarnas medvetenhet om detsamma. ÖPP (numera Effekt) har använts i olika grad på de tre 7 9-skolorna. 2) Utbilda personal I handlingsprogrammet lyftes vikten av att utbilda personal inom olika områden. ÖPP, DISA 7 samt föreläsningar på temat de glömda barnen nämns. Efter en ansökan om medel från Länsstyrelsen genomfördes under åren en omfattande utbildningsinsats i kommunen. Ungt Fokus samordnade utbildning i ACT 8 att hantera stress och främja hälsa (12 personer), ART 9 (95 personer) och MI 10 (48 personer). Man erbjöd även ÖPP och DISA till skolorna, men utbildningarna genomfördes ej. 4 Stegvis, Start, MI 5 ÖPP, Familjeverstan 6 Metoden används inte längre då den kritiserats av JO och Folkhälsoinstitutet därmed tagit bort sin rekommendation. 7 Din Inre Styrka Aktiverad, metod för arbete med tjejgrupper, mot depression 8 Acceptance and Committment Therapy, stresshantering som bygger på acceptans, mindfulness och livsinriktning 9 Aggression Replacement Training, metod för att arbeta med ilskekontroll och sociala färdigheter 10 Motivational Interviewing/Motiverande Samtal

8 3) Fördela ansvar Ungt Fokus föreslog att socialkontoret skulle ha ansvar för att arbeta med ungdomar i riskzon genom sina verksamheter ART och KOMET 11, att skolorna skulle ha ansvaret för ÖPP, samt att fritidsgårdarna skulle ha ansvaret för DISA. I rapporten från Livsstilsstudien 2010 konstateras att det skapats en tydlighet och att många verksamheter sett över sin verksamhet och agerat, vilket syntes i Livsstilsstudiens resultat arbetar Fältteamet med ART och KOMET mycket framgångsrikt och ÖPP används på en av högstadieskolorna. 4) Utveckla samverkan Ungt Fokus konstaterar i handlingsprogrammet att ungdomarna i kommunen är mycket aktiva på sin fritid, och träffas ledare från många olika verksamheter såsom föreningar, kyrkan, ungdomsmottagningen, samt kommunens fältare och fritidsledare. Därför behövs en än bättre samverkan dem emellan. Detta bör skapas genom gemensamma utbildningar, framtagning av gemensamma förhållningsregler osv., och att detta kan skapas genom att bygga vidare på Ungt Fokus nätverk. Samverkan har utvecklats under åren Man har nu regelbundna möten tre gånger per termin, samt gemensamma utbildningar och föreläsningar. Dock saknas fortfarande föreningslivet i nätverket. Måluppfyllelse för inriktnings- och resultatmål Inriktningsmål Genom förebyggande arbete minskar ANT-användningen (alkohol, narkotika, tobak) bland kommunens ungdomar I Livsstilsstudiens resultat 2012 kan vi se att: användandet av tobak minskar i gymnasiets årskurs två, men ligger kvar på samma nivå i årskurs 9. andelen elever som väljer att inte alls dricka alkohol ökar, samtidigt som andelen som varit berusade de senaste fyra veckorna och andelen storkonsumenter minskar. Detta gäller dock inte pojkar i årskurs nio, där siffrorna för alkoholkonsumtion stiger. Användandet av narkotika går ned totalt sett i kommunen, men ökar något bland flickor i årskurs nio och mycket bland pojkar i gymnasiets årskurs två. En sammanvägd bedömning av inriktningsmålet är svår att ge då utvecklingen skiljer sig i olika grupper. Till största delen minskar användandet av ANT, men det är mycket viktigt att iaktta att detta inte gäller grupperna pojkar i årskurs nio (ökad användning av alkohol) och pojkar i gymnasiets årskurs två (ökad användning av cannabis). Resultatmål Alkoholförtäringen bland högstadieelever i Danderyd minskar med 5 % de kommande två åren Resultatmålet avser andelen storkonsumenter. Andelen storkonsumenter i årskurs nio har gått ned med 3 % från 2010 till Resultatmålet är således inte nått. 8(11) 11 Kommunikationsmetod, metod för att minska bråk mellan föräldrar och barn/ungdomar

9 Utvecklingen är dock mycket olika för flickor respektive pojkar. Man kan utläsa i Livsstilsstudiens resultat 2012 att andelen flickor som storkonsumerar alkohol har minskat från 26 % 2010 till 14 % 2012 andelen flickor som varit berusade någon gång den senaste månaden har minskat från 42 % 2010 till 34 % 2012 andelen flickor som väljer att inte alls dricka alkohol har ökat från 30 % 2010 till 43 % 2012 andelen pojkar som storkonsumerar alkohol har ökat från 16 % 2010 till 22 % 2012 andelen pojkar som varit berusade någon gång den senaste månaden har ökat från 21 % 2010 till 31 % 2012 andelen pojkar som väljer att inte alls dricka alkohol ligger på ungefär samma nivå, 44 % 2010 och 45 % 2012 Vi kan alltså se en fortsatt positiv utveckling för flickorna i enlighet med resultatmålet, medan utvecklingen för pojkarna går i motsatt riktning. Det går dock inte att säga om detta är ett tillfälligt trendbrott för pojkarna eller en utveckling som vi kommer att fortsätta se över tid. 9(11) Handlingsprogram Utifrån de resultat Livsstilsstudien visar 2012, regeringens strategi för ANDT-arbetet, och de goda exemplen från Öckerö, Östermalm och Sundbyberg föreslås följande handlingsprogram för Ungt Fokus för åren , då nästa livsstilsundersökning planeras. Organisation Ungt Fokus har redan idag en bra förankring inom de olika förvaltningar och verksamheter där man möter målgruppen. I styrgruppen finns socialtjänsten, produktionskontoret, utbildnings- och kulturkontoret samt närpolisen representerad. I nätverket, som dels in i 7 9-gruppen och gymnasiegruppen, ingår Ungdoms-mottagningen, fritidsgårdarna, Fältteamet, 7 9- skolorna, gymnasieskolorna, Svenska Kyrkan och närpolisen. Det vore dock önskvärt att utöka nätverket och representanternas mandat att genomföra förändringar i sina verksamheter. Därför föreslås att Ungt Fokus åter kontaktar F 6-skolorna för att se hur deras behov och önskemål ser ut att bilda ytterligare en nätverksgrupp för en yngre ålderskategori. Vi vet, genom Livsstilsstudiens frågor om debutålder för ANT samt brott, att det är viktigt att påbörja det förebyggande arbetet redan i de yngre åldrarna. söker få med kommunens föreningar i det förebyggande arbetet, genom att bjuda in dem till nätverket och erbjuda dem att delta i föreläsningar. Ett annat möjligt tillvägagångssätt, som används i en del andra kommuner, är att koppla föreningsbidraget till ett krav om att föreningen har en drogpolicy. bjuder in andra aktörer att ta del av undersökningsresultat och föreläsningar, t ex Barn- och Ungdomspsykiatrin.

10 fortsätter arbetet med förankring hos cheferna för de olika verksamheter som ingår i nätverket, för att stärka mandatet för representanterna att genomföra förändringar i sina respektive verksamheter. i enlighet med regeringens ANDT-strategi fortsätter att samordna och utveckla samarbetet mellan kommunens olika aktörer på ANT-området. Ungdomskraft Ungt Fokus representanter jobbar i direkt kontakt med målgruppen. Här sker redan idag mycket gott arbete i form av breda aktiviteter för alla ungdomar, och riktade insatser till ungdomar i riskzon. Under perioden för handlingsprogrammet föreslås att Ungt Fokus utvecklar sin hemsida i samarbete med en fokusgrupp av ungdomar, för att hitta bra sätt att nå ut med information till målgruppen. stöttar Fältteamet i att ta fram ett lektionsunderlag för att komplettera skolornas ANT-undervisning, som kan erbjudas skolorna. Lektionen föreslås innehålla övningar, och kompletteras med en redovisning till föräldrarna i samband med Effekt för att sprida kunskapen även till dem. fortsätter att följa utvecklingen med en ny livsstilsundersökning Föräldrakraft Ungt Fokus har under de senaste åren kontinuerligt erbjudit föreläsningar till föräldrar, samt informationsinsatser i samband med storhelger. Under föreslås att Ungt Fokus fortsätter att erbjuda föreläsningar för föräldrar i angelägna livsstilsfrågor en gång/termin, med syftet att öka kunskapen och ge insikt i ungdomars livsvillkor. Exempel på ämnen kan vara ANT, ungdomar och Internet, självkänsla mm. fortsätter att arbeta för att Effekt ska etableras på kommunens 7 9- skolor. Effekt är det program vi idag kan se ger bäst resultat på ungdomars alkoholkonsumtion, och är mest tids- och kostnadseffektivt då det når många föräldrar samtidigt. Utvecklar sin hemsida för att bättre tillgodose föräldrarnas behov av information i förebyggande och stärkande frågor. fortsätter att arbeta med informationsspridning till föräldrar och andra vuxna inför storhelger som Valborg och skolavslutning, då många ungdomar dricker alkohol. 10(11) Ledarkraft Ungt Fokus nätverk för ledare och personal som möter ungdomar i sina verksamheter fungerar mycket bra. Gemensamma utbildningar och föreläsningar skapar samsyn och gemensamma förhållningssätt och bör stärkas ytterligare. Ungt Fokus förser även nätverket med aktuell forskning och ser till att samarbete finns med andra kommunen i Roslagen och i Stockholms län. Därför föreslås att Ungt Fokus under perioden för handlingsprogrammet fortsätter att utveckla nätverken som föreslaget under rubriken Organisation.

11 fortsätter att bevaka och sprida aktuell forskning, inte minst inom cannabisområdet, där projektet Tre-Stad2 nu prövar nya metoder i Stockholm, Göteborg och Malmö. fortsätter att erbjuda utbildning. Boosters och vidareutveckling behövs för att hålla tidigare utbildningar inom ACT, ART och MI igång i arbetet. Mer utbildning behövs för att förstärka arbetet med Effekt. En eller två personer utbildas till Effekt-instruktörer, med möjlighet att hålla utbildning av presentatörer i kommunen, så att vi i fortsättningen inte behöver köpa in utbildningen utifrån, och därmed håller nere kostnaden. Ny utbildning behövs inom cannabisområdet, för att ge personal och ledare kunskaper för att kunna möta den ökade tillgängligheten och liberaliseringen. Eventuellt kommer en utbildning i samarbete mellan Roslagskommunerna, Länsstyrelsen och Uppsala eller Stockholms universitet att bli möjlig under (11) Budget 2013 Programutbud, fortbildning Tillkommer: projektledartjänst, 50 % kr Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Projektledare Ungt Fokus Bilaga: 1. Diagram över livsstilsstudiens resultat 2012 Exp:

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Livsstilsstudien rapport

Livsstilsstudien rapport Livsstilsstudien 14 - rapport Undersökningen Livsstilsstudien har genomförts i Danderyds kommun vartannat sedan 4. Enkäten har genomförts även i andra kommuner i Stockholms län, då under namnet Stockholmsenkäten.

Läs mer

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol 1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508

Läs mer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012 Utvald statistik ur Stockholmsenkäten Statistiken presenterar ett urval resultat från Stockholmsenkäten för elever i årskurs 9 mellan åren, och. Antal svarande elever 250 200 150 100 50 0 Antal svarande

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 212 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun

Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun 1(8) Handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete för Mullsjö kommun Handlingsplanen riktar sig till aktörer som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-23

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014

Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Reviderat Drogpolitiskt handlingsprogram 2012-2014 Handläggare: Johan Sjöholm Datum: 2012-10-08 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 4 2.1 Definition droger... 4

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola 1 Stora Hammar skola ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud mot användning av tobak, samt att medföra, överlåta eller förtära alkohol eller

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor.

Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor. Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor. Grund och särskolans handlingsplan mot droger skall vara tydlig och syfta till att förebygga, upptäcka och ingripa mot bruk samt missbruk

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen

Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen Hur har vi utvecklat vårt cannabisförebyggande arbete i Stockholm och hur kan dessa erfarenheter tillämpas i Jämtlands län? Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014 VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun

Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun Hur du kan utrota ungdomsfylleriet i din kommun Mötesplats IFO 9 oktober 2008 Upplägg idag: Idé / bakgrund / hypotes Resultat Öckerö Hur har vi gjort? Hur utrota ungdomsfylleriet i din kommun/stadsdel?

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert Stockholmsenkäten 16 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert 16-1-18 Syfte med enkäten Kartlägga drogvanor, brott, skolk och mobbning Hur förändras olika normbrytande beteenden över tid? Lokala data Mobilisera

Läs mer

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Hultsfreds kommun Arbeta fram strategier tegier för att t senare- lägga alkoholdebuten hos ungdomar Att t nedbringa den totala konsumtionen av alkohol Att t kraf

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. Därför försöker en forskargrupp

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15)

Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Barn- och ungdomsnämnden 2009-05-12 1 (15) Plats och tid Centralskolan, kl 13.00 16.30 Beslutande Britt-Marie Hermansson (M), ordförande Jens Persson (S) Maria Toll (C), 34 - del av 38 Per Götell (FP)

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6) Drogpolicy StorsjöGymnasiet 0 (6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Definition... 2 Målsättning... 3 Handlingsplan... 3 Förebyggande åtgärder... 3 Direkta åtgärder... 3 Tecken och symtom... 5

Läs mer

ANDT-strategi för Söderhamns kommun 2015 2019. ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak

ANDT-strategi för Söderhamns kommun 2015 2019. ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak ANDT-strategi för s kommun 2015 2019 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak ANDT-strategi, innehåll Innehåll Sid. Bakgrund 3 5 Sammanfattning 6 Alkoholkonsumtion 7 Intensivkonsumtion alkohol 8 Högkonsumtion

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om hur olika normbrytande beteende förändras över tid Förse

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 13 8 9 98

Läs mer

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde

Läs mer

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET I Karlskrona vill vi att alla föreningar arbetar mot droganvändning Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015

Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015 Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015 Bakgrund Att minska brottsligheten och öka människors trygghet är kriminalpolitikens grundläggande målsättning I januari 2008 presenterade

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015 -1- antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - 2 - - alkohol- och drogpolitiskt program - Innehållsförteckning Inledning...5

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(27) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(24) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer