Tillsyn av fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön. Miljöförvaltningen R 2011:11. ISBN nr:

Transkript

1 ISBN nr: R 2011:11 Foto:Maria Andersson Tillsyn av fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Tillsyn av fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön R 2011:11 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Metod 4 Genomförande 5 Resultat 5 Slutsatser 6 Referenser 7 Bilageförteckning: Bilaga 1 Egenkontroll checklista Bilaga 2 Checklista bostadsinspektion Bilaga 3 Checklista avfallsinspektion Bilaga 4 Sammanställning av besökta fastighetsägare i Bergsjön Bilaga 5 Exempel på återkopplingsskrivelse till fastighetsägaren Bilaga 6 Enkätsvar från fastighetsägare 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

4 Tillsyn av fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön R 2011:11 Sammanfattning Miljöförvaltningen har tidigare genomfört vissa projekt med uppsökande tillsyn i olika delar av Göteborg. I miljö- och klimatnämndens (nämnden) inriktningsdokument för 2010 meddelade nämnden att insatser för att utveckla tillsynen i fastighetsbestånd med kända problem skulle fortsätta. Miljöförvaltningen genomförde tillsyn av fastighetsägarnas egenkontroll i Bergsjön under 2010 med viss uppföljning Syftet med projektet var att få en helhetsbild av boendemiljön i flerbostadshus i Bergsjön och kännedom om fastighetsägarnas kunskap om miljöbalken. Möte med fastighetsägarna, med fokus på egenkontroll enligt miljöbalken samt bostads- och avfallsinspektioner, genomfördes under hösten Vid miljöförvaltningens kontroll av fastighetsägarna i Bergsjön fann vi överlag få olägenheter enligt miljöbalken med några undantag. Miljöförvaltningen kunde inte finna anmärkningar på fastighetsägarnas egenkontroll. De brister som framkom vid bostadsinspektionerna var främst brister i ventilation och varmvattentemperatur. Inga brister framkom vid avfallsinspektionerna. Denna rapport är sammanställd av Maria Andersson, miljöinspektör. 3 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Tillsyn av fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön R 2011:11 Bakgrund Miljöförvaltningen i Göteborgs stad bedriver tillsyn av flerbostadshus i kommunen. Tillsynen sker framför allt via inkomna anmälningar om olägenheter. Ett ärende har startats i och med att en anmälan om olägenhet hos en boende har kommit in till miljöförvaltningen. Utredningen i ärendet har då i de flesta fall begränsat sig till en enskild anmälares bostad. Det innebär att miljöförvaltningen har fått god kunskap om anmälarens bostad i ett fastighetsbestånd men inte om helheten, det vill säga de övriga bostädernas skick. Fastighetsägarens kunskap om sitt ansvar och miljöbalkens bestämmelser när det gäller boendemiljö har då också varit svårt att bedöma. Uppsökande tillsyn i olika delar av Göteborg har tidigare genomförts av miljöförvaltningen i begränsad omfattning. I miljö- och klimatnämndens (nämndens) inriktningsdokument för år 2010 framförde nämnden att insatser för att utveckla tillsynen i fastighetsbestånd med kända problem skulle fortsätta. Syftet med insatserna är bland annat att skapa klarhet i regelverket, utveckla tillsynsverksamheten när det gäller boendemiljön i fastighetsbestånd med kända problem och öka kunskapen hos göteborgarna när det gäller boendemiljön 1. För att uppfylla nämndens budget och de specifika kraven i inriktningsdokumentet för 2010 valde vi att arbeta med Bergsjön, ett område med sedan tidigare kända problem när det gäller boendemiljö i vissa fastighetsbestånd. Projektet var riktat mot samtliga fastighetsägare till flerbostadshus i området. Syftet med projektet var att ta reda på hur fastighetsägarnas egenkontroll fungerade, att öka deras kunskap om vad egenkontroll enligt miljöbalkens bestämmelser innebär samt att få en helhetsbild av boendemiljön i flerbostadshus i Bergsjön. Metod Vi tog under början av 2010 fram en plan för den riktade bostadstillsynen med nämndens inriktning som grund. Vi genomförde tillsynsprojektet under 2010 med viss uppföljning Vi gick även med i Socialstyrelsens projekt Fastighetsägares egenkontroll och fick genom dem tillgång till informationsmaterial och checklistor. För att få svar på fastighetsägarnas kunskap om vilket ansvar och skyldigheter som de har gällande boendemiljö utgick vi från Socialstyrelsens checklista för egenkontroll. Vi modifierade checklistan och anpassade den efter våra behov, se bilaga 1. Socialstyrelsen hade följande utpekade områden i sitt projekt: felanmälan, skadedjur, ventilation, temperatur inomhus, ljudalstrande konstruktioner/installationer och radon. Utöver dessa områden valde vi ytterligare områden att kontrollera vid tillsynen: information till hyresgästen, varmvattentemperatur, fukt och mögel, avfallshantering och energi. Checklistan gick vi igenom på mötet med fastighetsägaren. Vi tog även fram egna checklistor som stöd vid bostads- och avfallstillsynen, se bilaga 2 och 3. Antalet bostäder som vi inspekterade per fastighetsägare varierade. Vi utgick från antalet bostäder som ingick i respektive fastighetsägares fastighetsbestånd och vad som framkom vid mötet med fastighetsägaren. Vi gav fastighetsägare/förvaltare instruktioner att sätta upp informationen om stickprovsbesöken i mitten och sidotrappuppgångar i en fastighet. Sedan inspekterade vi såväl gavellägenheter som lägenheter högst upp. Enligt vår erfarenhet kan det vara problem med att varmvatten inte kommer upp i rätt antal grader högst upp i en fastighet och för bostäder ytterst i en fastighet kan det vara problem med temperaturen. Om en fastighetsägare hade flera fastigheter med olika karaktärer, t ex byggår och våningar, så bad vi dem att informera hyresgästerna i flera fastigheter. Vi inspekterade inte bostadsrätter utan endast fastigheter med hyresrätter. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

6 Tillsyn av fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön R 2011:11 Genomförande Våren 2010 började vi med att skriftligen informera fastighetsägarna i Bergsjön om vår planerade tillsyn och egenkontroll enligt miljöbalken. Ett informationsmöte hölls också för representanter från hyresgästföreningen, stadsdelsförvaltningen och räddningstjänsten. Vi blev även inbjudna till ett av de frukostmöten som stadsdelsförvaltningen i Bergsjön anordnade för fastighetsägare i stadsdelen, då vi fick möjlighet att informera om projektet. Hösten 2010 skickade vi ut brev till samtliga fastighetsägare med flerbostadshus i Bergsjön, både hyresrätter och bostadsrätter, för att bestämma tid för genomgång av deras egenkontroll enligt miljöbalken. Se bilaga 4 för sammanställning av de fastighetsägare som vi hade tillsyn över i Bergsjön. Vid mötet med fastighetsägaren gick vi igenom den sedan tidigare utskickade checklistan. Vi lämnade även information om vad egenkontroll enligt miljöbalken innebär, fastighetsägarens ansvar och boendemiljö. I samband med möte med fastighetsägaren eller vid ett senare tillfälle genomförde vi en avfallsinspektion. Bostadsinspektionen gjorde vi i de flesta fall efter mötet med fastighetsägaren. I de fall när bostadsinspektionerna genomfördes innan mötet med fastighetsägaren var det på grund av att mötestiden hade flyttats och de inplanerade bostadsinspektioner gjordes innan själva mötet. Totalt genomförde vi möten och avfallsinspektioner hos 22 fastighetsägare som ansvarade för 29 olika fastighetsbolag. De boende informerades om miljöförvaltningens planerade bostadsinspektioner genom anslag i trapphusen. Flertalet av fastighetsägarna/förvaltarna hjälpte till med att sätta upp anslagen i de trappuppgångar vi valt ut för våra stickprovsbesök. Totalt gjorde vi tillsynsbesök i cirka 90 bostäder. Efter att samtliga inspektioner var genomförda fick fastighetsägaren en återkopplingsskrivelse på vad vi eventuellt hittat för brister under tillsynen. Återkopplingsskrivelsen sammanfattade mötet med fastighetsägaren och bostads- och avfallsinspektionerna. Se bilaga 5 för exempel på en sådan skrivelse. Vi skickade även ut en enkät till 20 fastighetsägarna med frågor gällande bland annat hur de upplevde tillsynen och bemötandet från miljöförvaltningen. Resultat Vid miljöförvaltningens kontroll av fastighetsägarna i Bergsjön fann vi överlag få olägenheter enligt miljöbalken, med några undantag. Vi kunde inte konstatera några direkta anmärkningar på fastighetsägarnas system för sin egenkontroll. Även om vi i dagsläget inte kan ställa krav på att fastighetsägaren ska ha en dokumenterad egenkontroll hade flertalet ändå en dokumentation av sina rutiner. I de fall en sådan dokumentation saknades hade fastighetsägarna ändå en god kontroll på sina fastigheter efter vad vi kunde bedöma. Vi fann inte ytterligare fastigheter, än de vi redan kände till, i Bergsjön med allvarliga brister utifrån miljöbalkens bestämmelser. Vi kunde istället konstatera att fastighetsägarna, inom ramen för vår tillsyn, hade god kunskap och kännedom om sitt ansvar som fastighetsägare. Under tillsynsprojektet har ingen fastighetsägare blivit föremål för föreläggande. Detta på grund av att de flesta fastighetsägare återkopplade till 5 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Tillsyn av fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön R 2011:11 miljöförvaltningen omgående gällande de brister som framkommit vid tillsynen. Viss uppföljning är dock kvar att göra i de fall när vi inte fått en fullständig eller omedelbar återkoppling från fastighetsägaren. De brister som framkom vid bostadsinspektionerna var främst brister i ventilation och låg varmvattentemperatur. Ett fåtal brister gällde mikrobiell tillväxt och låg inomhustemperatur. Det framkom även brister i vissa bostäder som inte var olägenheter i miljöbalkens mening. Sådana brister var till exempel trasiga tapeter och slitna köksluckor. Inga brister framkom vid avfallsinspektionerna. Enligt en majoritet av hyresgästerna som vi besökte fungerar felanmälan till fastighetsägaren bra. En fastighetsägare stack dock ut på denna punkt. Enligt de besökta hyresgästerna vid bostadsinspektionerna återkom inte denna fastighetsägare till hyresgästen efter det att en felanmälan hade gjorts. Vi debiterade enligt gällande timtaxa för vår tillsyn under projektet. Antal debiterade timmar för tillsynen är 132 timmar till och med den 15 december Av de 20 fastighetsägare som fick vår enkät svarade tio. Se bilaga 6. Enligt svar från fastighetsägarna upplevde de vår tillsyn som meningsfull och vårt bemötande som bra. Vidare uppgav fastighetsägarna att de tyckte att det var bra att de fick återkoppling på sitt egenkontrollarbete och att de fick ta del av goda råd angående till exempel information till hyresgästerna. En av fastighetsägarna tyckte dessutom att vi borde ha genomfört denna typ av tillsyn tidigare. Slutsatser Genomförandet av projektet har visat att det inte finns genomgående olägenheter enligt miljöbalken hos de fastighetsägare och flerbostadshus vi har haft tillsyn över i Bergsjön. Fastighetsägare som inte haft skriftliga rutiner för sitt arbete med egenkontroll enligt miljöbalken har ändå visat att de har kunskap om och kontroll över sin verksamhet. För de områden som vi har undersökt inom ramen för projektet (checklistan för fastighetsägarens egenkontroll, bostads- och avfallsinspektioner) har vi kunnat konstatera en del brister. Dessa brister har, efter att de påtalats för fastighetsägaren, åtgärdats skyndsamt i de flesta fall. I ett fåtal fall finns det ytterligare uppföljning att göra för att säkerställa att de brister som upptäckts i och med tillsynen har åtgärdats. Uppföljning kommer att ske via samtal med fastighetsägaren/förvaltaren. Vi upptäckte att det hade varit en fördel att först göra inspektioner i bostäderna och sedan ha mötet med fastighetsägaren. Detta bl.a. för att bristerna som upptäcktes vid bostadsinspektionerna hade fungerat som bra diskussionsunderlag för mötet. Flertalet av de brister som miljöförvaltningen konstaterade i samband med bostadsinspektioner, är brister som skulle kunna förebyggas med ytterligare kontroll från fastighetsägarens sida. Genom regelbunden kontroll av till exempel varmvattentemperatur ute i bostäderna kan fastighetsägaren försäkra sig om att rätt temperatur hålls. När det gäller ventilationen är det fastighetsägarens ansvar att försäkra sig om att den fungerar som det är tänkt. Det är dock viktigt att de boende också får kunskap om att de måste se till att ha alla ventiler öppna och rengjorda. Vi anser att det är fastighetsägarens ansvar att se till att denna information ges till de boende med jämna mellanrum. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

8 Tillsyn av fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön R 2011:11 I mötet med hyresgästerna vid bostadsinspektionerna visade det sig att språkkunskaper inom andra språk än svenska var användbart. Vi upplevde att det var viss svårighet att komma in i bostäderna och i många fall var hyresgästen inte införstådd med vårt uppdrag och befogenheter. I framtida projekt med riktad tillsyn tror vi på att ytterligare informera hyresgästen innan vi kommer ut och inspekterar. Ett sätt kan vara att inte bara anslå vårt besök i trappuppgången utan att dela ut information till varje hyresgäst i en trappuppgång som vi ska inspektera. Enligt nämndens inriktningsdokument för 2011 kommer framtida arbete med uppsökande tillsyn att fortsätta och rikta sig mot fastighetsägare där det finns kända problem i fastighetsbeståndet. Baserat på våra erfarenheter från tillsynen av fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön kommer vi inte att rikta tillsynen mot samtliga fastighetsägare i ett avgränsat geografiskt område. Detta eftersom vi inte fann omfattande olägenheter enligt miljöbalken i fastighetsbeståndet i Bergsjön. Projektet med fastighetsägarens egenkontroll i Bergsjön har gett oss ett väl genomarbetat arbetssätt och värdefulla erfarenheter som grund för att fortsätta bedriva riktad tillsyn mot fastighetsägare till flerfamiljshus. Referenser 1) S, MP, FP, M, V och C Inriktningsdokument för miljönämnden 2010, Omslagsbild: Astronomgatan Bergsjön Fotografi taget av Maria Andersson, miljöinspektör. 7 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Bilaga 1 CHECKLISTA VID INSPEKTION SID 1 (6) Om fastighetsägaren Fastighetsägare Om eventuell fastighetsförvaltare Fastighetsförvaltare Bolagsadress Adress Postadress Ort Postadress Ort Organisationsnummer Fastighetsbeteckning Organisationsnummer Fastighetsbeteckning Fastigheternas adresser i Bergsjön Antal lägenheter Antal marklägenheter (radonrisk) Hyresrätt/Bostadsrätt/både Hr och Br Antal år ni ägt fastigheterna Kontaktperson Namn: Tel nr: E-post: Antal lägenheter i Göteborg Antal lägenheter i Sverige INFORMATION Verksamheten är skyldigt att följa miljöbalken och de förordningar och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Av detta följer att verksamheten skall åtgärda avvikelserna enligt åtgärdsdatum som angetts i inspektionsprotokollet. Om detta inte sker kan tillsynsmyndigheten fatta särskilt beslut i ärendet. Myndigheten kan även i brådskande fall fatta beslut i ärendet omedelbart. Om sådana beslut måste tas, räknas detta inspektionsprotokoll som kommunicerat. Tillsynsmyndigheten får enligt 26 kap. 9 miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken skall efterlevas. Beslut om föreläggande eller förbud får enligt 26 kap. 14 miljöbalken förenas med vite. Administrativa uppgifter Datum för inspektionen Diarienummer Inspektionen görs med stöd av 26 kap. miljöbalken. Tillsyn sker i enlighet med förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Miljöförvaltningen Karl Johansgatan Göteborg miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se Telefon Telefax

10 Kontrollpunkt U A 1 Långsiktig planering och underhåll av fastigheterna: Vilka rutiner har ni för underhåll och förvaltning av fastigheten? Har ni någon underhållsplan? Dokumenterad eller muntlig? En underhållsplan bör innehålla större renoveringar som t.ex. stambyte, fasad, yttertak, värmesystem men även mindre reparationer och årliga kontroller. Vem ansvarar för och hur uppdateras underhållsplanen? Om underhållsplanen inte är dokumenterad hur säkerställer ni att planeringen fungerar vid t.ex. sjukdom och frånvaro? Hur ofta besiktar ni fastigheterna/lägenheterna? Anlitar ni någon förvaltare? Ansvarsfördelning? Arbetsuppgifter? Om inte vem utför arbetet? Har ni någon fastighetsskötare/bovärd? Ansvar? Arbetsuppgifter? 2 Vilka rutiner har ni kring felanmälan och akuta fel/skador t.ex. vattenläckor? Hur går de boende tillväga vid felanmälan? Vem ansvarar för att utreda felanmälningarna? Dokumenteras felanmälan? Hur följs de upp? Förs det någon typ av loggbok för varje lägenhet, uppföljande utredningar? Får de boende information om när åtgärder ska göras i deras bostad och när arbetet beräknas vara avslutat? UA: utan anmärkning A: anmärkning EK: Ej kontrollerat A E K 2(7) Motivering Information Kompletterande frågor kan vara: Hur har ni fördelat ansvaret för arbetet med egenkontroll? Kunskap om miljöregler? Riskinventering? Kontroll av påverkan?

11 Kontrollpunkt U A 3 Vilka rutiner kring brukarinformation har ni vid inflyttning och fortlöpande? Finns det någon brukarinformation till de boende? (Skriftligt? Personligt möte?) När lämnas informationen? Informationen kan t.ex. innehålla material om hur de boende ska sköta sin ventilation, våtrum, felanmälan och trivselregler. Hur försäkrar ni er om att informationen verkligen har nått fram? Språksvårigheter? 4 Resurshushållning: Har ni gjort energideklaration? (Frågan är oftast överflödig då vi har tillgång till energideklarationsregistret) Sitter intyget uppe? Om ja.. Gå igenom resultatet av deklarationen kort. Jämförelse med referensvärde 2: Genomförda energieffektiviseringsåtgärder: Finns några åtgärdsförslag: Kommer ni att genomföra de åtgärder som föreslås i energideklarationen eller andra åtgärder? t.ex. fasadrenovering, tilläggsisolering av vindsbjälklag, byte av fönster, snålspolande duschmunstycken, individuell mätning av tappvarmvatten och renovering av tvättstugan, byte till lågenergilampor? Om större renoveringar eller ombyggnation ska göras inom 5 år. Kommer energieeffektiviseringsåtgärder att göras i samband med det? Vilket uppvärmningssystem har ni? Beskriv hur ni följer upp och håller kontroll på energianvändningen för: Uppvärmning: Vatten: Fastighetsel: UA: utan anmärkning A: anmärkning EK: Ej kontrollerat A E K 3(7) Motivering Information Energideklaration: Alla flerbostadshus ska senast årsskiftet 2008/09 energideklareras. En sammanfattning av deklarationen ska anslås i byggnaden. Där ska bl.a. framgå: > Byggnadens energiprestanda, > Ref värden för jämförelse med andra byggnader I deklarationen ska också anges om energiprestandan kan förbättras utan att inomhusmiljön försämras och i sådana fall förslag till förbättrande åtgärder.

12 Kontrollpunkt U A Har ni någon information om energihushållning till de boende? 5 Ljud och buller: Vad finns i fastigheten som kan leda till bullerproblem? T.ex. fläktar, hissar, garage, portar, tvättstuga. Sker regelbunden kontroll av dessa? Har ni några lokalhyresgäster? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan er som fastighetsägare och hyresgästen? Har ni kunskap om de krav som gäller för buller? Hur håller ni er uppdaterade angående förändrade eller nya krav? Har ni kontakt med en bullerkonsult som kan göra en ljudnivåmätning? 6 Ventilation: Beskriv era rutiner för drift och underhåll av ventilationen. Vad har ni för typ av ventilationssystem? Har OVK genomförts inom gällande intervall? Är ev. anmärkningar åtgärdade och uppföljda? Sitter intyget uppe? Finns det någon information till boende hur de ska bruka ventilationen? Har ni några lokalhyresgäster? Hur ser avtalet ur mellan er som fastighetsägare och hyresgästen? Har ni kunskap om vilka regler som gäller för ventilation? UA: utan anmärkning A: anmärkning EK: Ej kontrollerat A E K 4(7) Motivering Information OVK = Obligatorisk ventilationskontroll. Gällande intervall för flerbostadshus är 3, 6 eller 9 år beroende på ventilationssystem: FT: 3 år F: 6 år S: 6 år

13 Kontrollpunkt U A 7 Inomhustemperatur Rutiner för att säkerställa att temperaturen är tillfredställande? 8 Varmvatten temperatur: Beskriv era rutiner för kontroll av varmvattnet och undercentralen. Finns det handdukstorkar och/eller golvvärme kopplade till vvc-systemet? Har ni kunskap om vilka regler som gäller? 9 Radon: Har radonmätningar genomförts? Om mätning inte har genomförts, när är fastigheterna byggda? Finns blålättbetong i konstruktionen? Ytterväggar eller mellanväggar? 10 Fukt och mögel: Har ni beredskap för att åtgärda akuta vattenläckor? Har ni någon långsiktig planering för att motverka fukt- och mögelskador, t.ex. stambyte, badrumsrenovering, yttertak och fasader? Får de boende information om hur de ska använda sitt badrum/dusch? Löpande underhåll: löv i hängrännor, vattenavledning från stuprör m.m.? Finns bostäder under marknivå, dränering av grundmurar (ålder?), fuktgenomslag i källare? 11 Skadedjur: Har ni något avtal med en skadedjursfirma eller försäkring som täcker skadedjursbekämpning? I så fall vilken? UA: utan anmärkning A: anmärkning EK: Ej kontrollerat A E K 5(7) Motivering Information Boverkets byggregler: Tappställe: minst 50 grader, max 60 grader VVC: returvattnet ska vara minst 50 grader

14 Kontrollpunkt U A Hur följer ni upp att sanering fungerat? Kontrollerar ni regelbundet att fastigheten är råttsäkrad? 12 Avfall: Vem tar fram och uppdaterar rutiner och instruktioner när det gäller fastighetens avfallshantering? Om ni lämnar information till nya hyresgäster om avfallshantering, vad ingår i så fall i informationen? (info om grovavfall, el-avfall, farligt avfall, källsortering etc.?) Beskriv hur era rutiner för avfallshanteringen ser ut när det gäller hämtning, städning etc? Ange t.ex. hur ofta det städas. På vilket sätt uppfyller ni kravet att ge hyresgästerna möjligheter att lämna grovavfall? Har ni soprum eller kärl utomhus? Finns det möjlighet till källsortering? Om inte finns planer på att förändra/förnya? Beskriv ärendegången när en hyresgäst klagar på er avfallshantering, hur tas klagomålet om hand? Hur håller ni er uppdaterade på vilka krav som gäller för avfallshantering? Datum för inspektion: Närvarande: Miljöförvaltningen: Fastighetsägare: Fastighetsförvaltare: UA: utan anmärkning A: anmärkning EK: Ej kontrollerat A E K 6(7) Motivering Information Kommunens renhållningsordning har/kan ha preciserade krav på fastighetsägaren gällande bland annat information, sortering, förvaring, hämtning av avfall.

15 Bilaga 2 Checklista Bostadsinspektioner i Bergsjön Datum: Inspektörer: Adress: Lghnr: Hyresgäst: Temperatur varmvatten Kök tappkran efter spolning C (Ska vara 50 grader eller mer) Ventilation Självdrag Fläktstyrd frånluft Typ av uteluftsventiler? Fläktstyrd från- och tilluft Uteluftsventiler/vädringsfönster (Ja/Nej): Sovrum 1: Sovrum 2: Vardagsrum: Extrarum: Indikationsmätning av ventilation drag/inget drag (Obs kontrollera att alla uteluftsventiler är öppna och alla fönster och dörrar stängda) Badrum: Extra toalett: (Indikationsmätning/rökpistol) Fönster JA NEJ (Indikationsmätning/rökpistol) Fönster JA NEJ Kök (Indikationsmätning/rökpistol) Annat rum ( ) (Indikationsmätning/rökpistol) Kommentarer/synpunkter: SKADEDJUR - Har du haft problem med skadedjur? JA NEJ Vet du vart du ska vända dig om du får problem med skadedjur? JA NEJ Version / IJ

16 Eventuella andra synpunkter/brister, fukt/mögel, tvättstuga, trasiga golv, lukt mm Frågor rörande felanmälan Hur görs felanmälan: Ev kommentarer: Har hyresgästen fått information om vad som gäller i boendet av fä? När? Hur? Finns uppgifter om fastighetsägare/förvaltare i trapphuset? Ja Nej Finns anslag om OVK i trapphuset: Ja Nej Finns uppgifter om skadedjursbolag i trapphuset? Ja Nej Finns anslag om energideklaration i trapphuset Ja Nej Generell bedömning trapphus: Version / IJ

17 Bilaga 3 Checklista vid avfallshantering i flerbostadshus Fastighetens adress: Datum för inspektion: Närvarande vid inspektion: Antal lägenheter som använder utrymmena Finns det verksamheter som använder avfallsutrymmet? I så fall vilken typ av verksamheter? 1. Vilket system finns för restavfall/blandat avfall? a) Molok b) Sopsug c) Kärl, ange även antal kärl d) Annat? Kommentar:

18 2. Har ni källsortering i fastigheten? Kommentar: 3. Hur informerar ni hyresgästerna om var de kan lämna olika fraktioner? Personlig information, i så fall av vem? Via informationsblad i brevlådan? På annat sätt? När delas informationen ut? Hur informerar ni hyresgäster som talar annat språk? Kommentar:

19 4. Hur fungerar insamlingen av farligt avfall och elektroniskt avfall? - Hur informerar ni hyresgästerna om var de kan lämna farligt avfall? Kommentar: 5. Finns insamling av biologiskt avfall? - Fungerar sorteringen bra? - Är avfallet rätt sorterat? Kommentar:

20 6. Finns insamling av grovavfall i fastigheten? - Hur informerar Ni hyresgästerna om var de kan lämna sitt grovavfall? - Beställs hämtning av grovavfallet via Kretsloppskontoret? Kommentar: 7. Vilka rutiner har ni för städning av utrymmena? - Hur ofta städar ni i utrymmena? - Vilka rutiner har ni för rengöring av kärlen? Kommentar:

21 FASTIGHETSÄGARE BERGSJÖBOSTÄDER AB BOVISTA BERGSJÖN KB BRF STJÄRNBILDSHUS NR 1 BRF TELESKOPGATAN BYGGNADSBOLAGET CURT LUNDAHL & CO AB CHARLES INGEMAR LINDHOFF FAMILJEBOSTÄDER I GÖTEBORG AB HSB:S BRF GÄRDSÅSDALEN I GÖTEBORG K/B BORE NR 1 K/B BANDYSPELAREN NR 1 KÄLLFELT & CO K/B BANDYSPELAREN NR 2 A KÄLLFELT & CO K/B BANDYSPELAREN NR 3 KÄLLFELT & CO K/B BANDYSPELAREN NR 7 K/B BANDYSPELAREN NR 8 K/B BANDYSPELAREN NR 9 K/B BANDYSPELAREN NR 15 AMLÖW & CO K/B BANDYSPELAREN NR 16 MÅRTENSSON & CO KB METEORGATAN BERGSJÖN 10:4 KEPLER AB KOLLEKTIVHUSET STACKEN-KOOP.HYRESRÄTTSFÖRENING KOMETGATAN 3-17 AB KOMMANDITBOLAGET BYGGNADSINDRUSTRI NR 1 KOMMANDITBOLAGET UNITER NORDIN FASTIGHETER GÖTEBORG AB SAMSA NR 1 AB VISION FASTIGHETER GÖTEBORG AB RIKSBYGGENS BRF GÖTEBORGSHUS NR 59 RIKSBYGGENS BRF TELESKOPET WALLENSTAM FASTIGHETSAKTIEBOLAG 12 Bilaga 4

22 Bilaga 5 Rapport Handläggare: Maria Andersson Tfn: E-post: maria.andersson@miljo.goteborg.se Fastighetsägaren 2010-xx-xx Diarienr: Inspektionsrapport angående egenkontroll enligt miljöbalken Fastighetsägare: Adresser: Organisationsnummer: Bakgrund Miljöförvaltningen har bedrivit tillsyn av fastighetsägaren XXX egenkontroll. Tillsynen har skett i två steg, ett inledande möte då rutiner för egenkontrollen diskuterades och därefter ett antal besök i fastigheterna. Vid besöket hos fastighetsägaren gick vi igenom den checklista som skickats ut före vårt besök. Vid mötet den XX 2010 deltog XX, fastighetsägaren och XX, miljöförvaltningen. Inspektionerna i fastigheterna genomfördes den XX 2010 av miljöinspektörerna XX och XX. Inspektionen av avfallsutrymmet gjordes av XX i samband med egenkontrollmötet. Total inspekterades X stycken lägenheter på adressen XX och ett avfallsrum. Sammanfattning av tillsynen Fastighetsägaren kan, med utgångspunkt från miljöförvaltningens checklista, visa upp ett system för egenkontroll. Enligt vår bedömning har fastighetsägaren, med utgångspunkt från miljöförvaltningens checklista, en egenkontroll på flera punkter. Egenkontrollen fungerar väl inom till exempel områdena felanmälan och resurshushållning. Vid de lägenhetsbesök som utfördes framkom att lägenhetsbeståndet är i gott skick med enstaka undantag. Trappkranarna i samtliga inspekterade lägenheter höll en varmvattentemperatur på över 50 grader Celcius. I samtliga trappuppgångar fanns uppgift om fastighetsägaren/förvaltaren, skadedjursbolag och anslag om OVK och energideklaration uppsatta. Vid inspektion av avfallsutrymmet framkom att avfallsutrymmet var välstädat och de olika avfallsfraktionerna väl uppmärkta. Miljöförvaltningen Karl Johansgatan Göteborg miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se Telefon Telefax

23 Konstaterade olägenheter Vid miljöförvaltningens besök i några av fastigheternas bostäder kunde följande olägenheter konstateras: Adress Lägenhetsnummer Olägenhet Risk XX xx Ingen fungerande ventilation i köket Otillräcklig luftomsättning XX xx För låg varmvattentemperatur (48 grader) Legionella Uppföljning och åtgärder Ni bör senast den xx 2011 redovisa att konstaterade olägenheter enligt ovan har avhjälpts eller vilka åtgärder som planeras. Om den begärda redovisningen inte skickas in, kan miljönämnden komma att förelägga er att vidta åtgärder. Ett sådant föreläggande kan komma att förenas med vite. Information om tillsynsavgift Som ni tidigare informerats om tar miljönämnden ut en avgift för sin tillsyn. Avgiften tas ut enligt bestämmelserna i miljöbalken enligt en taxa, som är fastställd av kommunfullmäktige. För närvarande uppgår avgiften till 900 per timme. Debiterbar tid är inte bara den tid som läggs ner på möte och inspektioner utan också restid och administrativt arbete som förberedelser och efterarbete med t.ex. skrivelser och registerhållning. Beslut om tillsynsavgift och en faktura för den tid som miljöförvaltningen till och med den xx 2010 lagt ner på detta ärende (x timmar) kommer att översändas separat. XX Miljöinspektör 2

24 Tillsynsprojekt Bergsjön 2 Har det varit meningsfullt med miljöförvaltningens tillsyn av er egenkontroll? Instämmer inte alls Absoluta tal % Absoluta tal % Absoluta tal % Absoluta tal % Instämmer helt Absoluta tal % Gäller inte Absoluta tal % Ack. svar Horisontell procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar 1 11% 0 0% 1 11% 3 33% 2 22% 2 22% 9 3 Om ni tycker att det på något sätt har varit meningsfullt - ange då exempel på hur. Svar För att få en inblick som husägare, att allt sköts ordentligt! Goda råd angående information till hyresgäster Föreningen fick feedback på det arbete som genomförts men också tips på förbättringsområden för ett fortsatt bra egenkontrollarbete Vi uppmärksammas på gällande lagstiftning. Vi får en genomgång av våra rutiner och "någon" läs Miljö Gbg tittar på att vi sköter detta (det är ju alltid roligt att visa upp att man sköter sig) Att det är förenat med en avgift tycker jag däremot inte är så bra, det känns som man finansierar dennas tillsyn via lag Att Vi gemensamt diskuterar möjliga förbättringar i tex. Bergsjön Allmän diskusion är alltid värdefullt samtidigt sonm ömsesidig respekt kan uppnås Det kan höja lägstanivån för Fastighetsägare i Bergsjön, men det krävs mer än Miljöförvaltningens egenkontroll för att på sikt göra Bergsjön till ett attraktivt boende. Men att lägsta nivån höjs är positivt även om det för vår del inte innebar något konkret. 4 Vad borde gjorts annorlunda? Svar Kommit tidagare och kontrollerat. Vet inte något Jag har inga synpunkter på det. Mötet var bra Lite mer beröm är ju alltid roligt I övrigt tycker jag att det är en utmärkt ide och oseriösa fastighetsägare sållas bort. Jag tycker även att vi skulle fått någon form av intyg/certifiering att anslå i trappuppgångar som bevis på att vi sköter oss Allt ok 5 Vad behöver ni som fastighetsägare för att lyckas i er egenkontroll? Absoluta tal % Kunskap om ert ansvar 6 86% Kunskap om inomhusmiljö och avfallshantering 5 71% Att det lönar sig ekonomiskt 4 57%

25 Återkommande inspektioner av miljöförvaltningen 2 29% Annat, i så fall vad: 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 7 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Flervalsmöjlighet 5 Vad behöver ni som fastighetsägare för att lyckas i er egenkontroll? Svar 6 Hur upplevde ni bemötandet ifrån miljöförvaltningen? Mycket dåligt Absoluta tal % Absoluta tal Mycket bra Gäller inte % Absoluta tal % Absoluta tal % Absoluta tal % Absoluta tal % Ack. svar 0 0% 0 0% 1 14% 2 29% 4 57% 0 0% 7 Horisontell procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar 6 Hur upplevde ni bemötandet ifrån miljöförvaltningen? Kommentar: Vi upplevde personalen som kompetent och kunnig 8 [Bakgrund] 1 christer.rodstrom@iss-fs.se jeanette.dahlen@hotmail.com raindrop@bredband.net kjell.rosen@bovista.se markus.johansson@bygg-gota.se oscar@amlovs.se bryngelson.lundahl@byggnadsbolaget.com magnus.nordin@nordinfastigheter.se christina.oberg@primar.nu ulf.tuneld@telia.com 9 [Bakgrund] 2

26

27 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2011:1 Årsrapport 2010 R 2011:2 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:3 Metaller i vattendrag 2011 R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 R 2011:5 Fjärilsprojekt 2010 Fjärilar i undervisning och naturvård R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 R 2011:7 Metaller i vallgravsfisk R 2011:8 REACH och kunskap om kemikalier i textila varor i handeln. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:9 Förstudie om hårfärgningsmedel i hårvårdssalonger. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2011:10 Årsrapport Luftkvalitén i göteborgsområdet 2010 R 2011:11 Tillsyn av fastighetsägare i Bergsjön R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:13 Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2009:8 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2209:9 Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:10 Miljömål i bild - erfarenheter och metod R 2009:11 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2009:12 Förstudie lekplatsutrustning. En inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtalet för Göteborgs Stad. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2009:13 Sandödlor och småkryp. Fyra undersökningar i Göteborg 2009.

28