Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2011:4. ISBN nr:

Transkript

1 ISBN nr: R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 Inventeringen utfördes augusti-september 2010 av Boris Berglund, på uppdrag av Göteborgs Stad miljöförvaltningen. Projektledare var Mattias Lindholm, Pro Natura. Boris Berglund och Mattias Lindholm har författat rapporten. Samtliga bilder är tagna av Boris Berglund.

4

5 Inventering av hasselmus i Göteborgs kommun 2010 R 2011:4 Förord Som en del av arbetet med att kartlägga förekomst av känsliga och skyddsvärda arter i Göteborgs kommun, har miljöförvaltningen, Göteborgs Stad, gett Pro Natura i uppdrag att inventera hasselmus under Hasselmusen har ett mycket starkt skydd genom EU:s art- och habitatdirektiv och den är därmed skyddad enligt svensk lagstiftning via artskyddsförordningen. Det innebär att arten är fridlyst och att man inte får skada vare sig djuret eller dess livsmiljöer. För att kunna ta tillräcklig hänsyn till hasselmusen och andra hotade och skyddade arter är det mycket viktigt att kartlägga förekomsten av dem i kommunen. Årets inventering visar att hasselmusen förekommer på två platser i den nordöstra delen av kommunen. Iakttagelserna av hasselmus har rapporterats till Artportalen, den nationella databasen för artobservationer. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

6 Inventering av hasselmus i Göteborgs kommun 2010 R 2011:4 Innehållsförteckning Förord...1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Metoder...5 Genomförande...5 Resultat...6 Slutsatser...6 Referenser Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Inventering av hasselmus i Göteborgs kommun 2010 R 2011:4 Sammanfattning Pro Natura fick 2010 i uppdrag av Göteborgs Stad miljöförvaltningen att inventera hasselmus Muscardinus avellenanarius i kommunen. Syftet var att få en uppfattning om artens förekomst i kommunen. Hasselmus tillhör familjen sovmöss, som går i vinterdvala. Det är en trädklättrande och nattaktiv gnagare. Öppna marker, vägar, och större vattendrag utgör effektiva spridningshinder för hasselmusen och den ökade fragmenteringen av landskapet är därför ett hot. Den är fridlyst enligt den svenska artskyddsförordningen och upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. Detta betyder att arten omfattas av ett starkt skydd som gör att man inte får skada vare sig djuret eller dess livsmiljöer. Inventeringen visade att hasselmusen har en mycket begränsad utbredning och förekommer endast på två lokaler i nordöstra delen av Göteborg, båda på Vättlefjäll. Den ena lokalen låg i ett ungt hygge med tall och gran. Den andra lokalen låg i en sydostbrant och hade en tät vegetation med hassel. Vättlefjäll angränsar via Alefjäll till skogsområdet Risveden. Mycket tyder på att det har funnits kvar skogsmark i Risveden när nästa hela Västsverige var skoglöst och förmodligen var detta ett viktigt tillflyktsområde för hasselmus. I samband med att markerna åter igen beskogas så verkar också hasselmusen följa efter från Risveden. Vägar, järnvägar och andra öppna ytor utgör ett hinder för hasselmusen. Det är därför viktigt att sådana hinder inte finns i spridningsvägarna. Kraftledningsgator är däremot ofta goda potentiella habitat och det finns goda möjligheter att förbättra dessa för hasselmusen. Kraftledningsgator har ofta andra värden och det är även viktigt att ta hänsyn till dessa. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

8 Inventering av hasselmus i Göteborgs kommun 2010 R 2011:4 Bakgrund Hasselmusen lyder under några skilda lagstiftningar och konventioner. Den är fridlyst enligt den svenska artskyddsförordningen och dessutom upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv (Gärdenfors 2010). Detta betyder att arten omfattas av ett starkt skydd som gör att man inte får skada vare sig djuret eller dess livsmiljöer. För Göteborgs kommun, som bland annat arbetar med översikts- och detaljplaner, är det nödvändigt att ha god information om var dessa arter finns. Hasselmusens förekomst i kommunen har tidigare varit nästan helt okänd. På Naturhistoriska museet i Göteborg finns det ett belägg från Slottsskogen på 1950-talet. För övrigt har det endast varit enstaka fynduppgifter från skilda håll i kommunen. Hasselmusen avslöjar sig vanligtvis genom sina sommarbon som den bygger i täta buskage och det är ofta sådana som allmänheten brukar rapportera. Problemet med detta är att det finns fler arter som bygger liknande bon, exempelvis gärdsmyg, och att det är svårt att avgöra trovärdigheten i fynduppgifterna. För att få en uppfattning om artens förekomst i kommunen så har Göteborgs Stad miljöförvaltningen beställt en inventering av Pro Natura. För ändamålet har Boris Berglund, Ystad, anställts under två månader i september-oktober. Projektledare har varit Mattias Lindholm, Pro Natura. Kontaktperson på Göteborgs Stad miljöförvaltningen var Erik Hansson. Hasselmusens ekologi (hämtat från broschyren Hasselmus i Sjuhärad) Hasselmusen tillhör familjen sovmöss, som går i vinterdvala. Det är en trädklättrande, nattaktiv gnagare med rödaktigt brungul päls, pälsklädd och yvig svans, kort nos och små runda öron. De stora ögonen och de långa morrhåren är en anpassning till att klara sig i mörker. Hasselmusen kan bli upp till 7 cm i kroppslängd, med en ungefär lika lång svans. Vuxna djur väger mellan gram under sommaren, men under hösten bygger hasselmusen upp sina fettreserver och kan nästan fördubbla sin vikt inför vinterdvalan. De små djuren kan trots sin storlek vandra betydande sträckor. Öppna marker, vägar, och större vattendrag utgör dock effektiva spridningshinder. Den ökade fragmenteringen av landskapet är därför ett hot mot hasselmusen. Parningstiden inträffar i södra Sverige under maj. I Sverige får hasselmusen endast en kull per år, med 2-6 ungar per kull. Ungarna föds i skickligt flätade runda bon av bl.a. gräs och blad. Förekomst av hasselmus avslöjas främst genom fynd av deras sommarbon. Bona finns i täta snår, buskar och mindre träd på nivåer mellan 0,5-4 m. Sommarbon kan hittas året runt, men lättast på senhösten då löven fällts och innan stormar och småfåglar förstört dem. Nya sommarbon byggs från maj och framåt. Ett hoprasat hasselmusbo kan påminna om ett fågelbo. Man skiljer på dessa bl.a. genom att känna på boet. Hasselmusboet är mycket mjukt, till skillnad från 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Inventering av hasselmus i Göteborgs kommun 2010 R 2011:4 fågelboet som är stickigt. Detta beror på att hasselmusen främst använder gräsbladet, medan fåglar ofta använder själva grässtrået och kvistar. Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. På hösten överges sommarbona och hasselmössen bygger nya liknade vinterbon i håligheter i marken där de övervintrar. Hasselmusen är fantastisk på att klättra. Den rör sig nästan uteslutande i buskar och undviker att gå på marken. Arten förekommer därför i områden med välutvecklat snår- och buskskikt där hasselmusen enkelt kan förflytta sig i jakten på mat som består av bär, frön, skott, nötter och i viss mån insekter. Lämpliga hasselmusområden är bevuxna med hallon, enbuskar, täta granar eller bokbuskar, örnbräken och bredbladiga gräs. Solexponering och morgonsol gör platsen extra gynnsam. En bra hasselmusbiotop har: tätt snår- och buskskikt varmt solläge tillgång till bär, t.ex. hallon viltbetade täta bobuskar Typiska miljöer för hasselmus är täta granplanteringar, lövrika kraftledningsgator, täta ungskogar, skogsbryn med rikt lövuppslag, kantzoner, och igenväxningsmarker. Den påträffas även i strandzoner vid sjöar och vattendrag, myrkanter, bergbranter, buskrika hällmarker och hyggen. Eftersom hasselmusen ofta lever i miljöer under igenväxning är biotoperna sällan lämpliga i mer än några år, sen måste hasselmössen leta upp en ny boplats. Metoder Inventeringen föregicks av ett förarbete där terrängkartan över Göteborgs kommun studerades och lämpliga hasselmusbiotoper markerades på fältkartor. Även gamla fynduppgifter ritades in på kartorna. De inritade områdena besöktes i fält och då eftersöktes hasselmössens sommarbon. Vid förekomst av bon så noterades antalet bon, om det är yngelbo, hanbo eller juvenilbo samt i vilken vegetation det är byggt. Boet fotograferades och det togs även en översiktbild av området. Eventuella justeringar av biotopens avgränsning gjordes på fältkartan. Alla delområden digitaliserades genom att polygoner i shape-format skapades med terrängkartan som bakgrundsbild (SWEREF 99 TM). Genomförande Förarbetet utfördes i början av augusti 2010 och därefter vidtog inventeringsarbetet som avslutades i slutet av september. Varje inritat delområde Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

10 Inventering av hasselmus i Göteborgs kommun 2010 R 2011:4 besöktes minst en gång. Eftersom hasselmössen började bygga sina sommarbon något sent under inventeringsåret så fick vissa delområden återbesökas senare på säsongen. Även angränsande delar i andra kommuner inventerades under perioden (Kungälv, Ale, Lerum, Partille, Mölndal och Kungsbacka). Resultat Sammanlagt 91 delområden inventerades i Göteborgs kommun. I angränsande kommuner inventerades ytterligare 45 lokaler. Endast två delområden påvisades med hasselmusbon; öster om Rellsjön i Bergums socken och Gunsered i Angereds socken (bilaga 1). Noterbart är att båda lokalerna ligger i nordöstra delen av Göteborg. Lokalen öster om Rellsjön utgörs av ett lövrikt hygge med ung tall och gran. Vegetationen är av ristyp och det för hasselmusen nödvändiga snårskiktet utgjordes av högvuxen örnbräken. I området noterades två separata yngelbon, byggda av två olika individer. Det ena boet var byggt i en tät liten gran och det andra var byggt i en tät liten tall. Avståndet mellan de båda bona var nitton meter. I området ansluter en liten kraftledningsgata. Lokalen vid Gunsered är belägen i en ädellövrik sydostbrant som gränsar mot en liten väg. Hassel utgör ett markant inslag och i en tät hassel en meter över marken fanns ett hanbo med diametern åtta centimeter. I de angränsande kommunerna gjordes det även fem fynd i Ale, ett fynd i Lerum, ett fynd i Mölndal samt ett antal fynd och återfynd i Kungsbacka (registrerade från inventeringen i Halland 2008). Slutsatser Den här inventeringen visar att hasselmusen endast har en liten utbredning med sporadisk förekomst i Göteborgs kommun. Kommunens enda lokaler ligger inom ett begränsat område på Vättlefjäll. Vättlefjäll utgör en del av det stora sammanhängande skogsområdet Risveden som fortsätter mot nordost. Även fynden inom Ale och Lerums kommun gjordes inom detta skogsområde. Mycket tyder på att Risveden, till skillnad mot de flesta andra västsvenska skogsområden, har haft delar som inte var helt träd- eller busklösa. Detta har förmodligen räddat kvar hasselmusen och möjliggör för denna att sprida sig in i områden där den tidigare har varit försvunnen. I Sandsjöbacka, söder om Göteborg, finns det två aktuella lokaler i Kungsbacka och Mölndals kommun och även här finns det en liten möjlighet att arten sprider sig in i Göteborgs kommun. Tyvärr verkar det som om att den här populationen är liten och dessutom avskuren från andra områden genom E6:an. Den här populationen kan därför utgöra en liten rest som är på väg att försvinna. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Inventering av hasselmus i Göteborgs kommun 2010 R 2011:4 Göteborgs kommun har för övrigt många till synes lämpliga lokaler för hasselmus och arten verkar snarare vara begränsad av sin spridning än lämpliga habitat. Hisingen har många sådana potentiella hasselmushabitat men tyvärr är Göta och Nordre älv en effektiv barriär som omöjliggör en naturlig spridning av arten. Liknande utbredningsmönster kan även ses på andra öar. Hasselmusen saknas på flera andra större öar inom sitt nordliga utbredningsområde, i både Sverige och Danmark. Rekommendationer Hasselmusen tar sig fram i sammanhängande täta busk- och trädskikt och skyr öppna ytor där den måste springa på backen. En större väg, järnväg, vattendrag eller öppen annan öppen mark utgör därför en barriär som den inte kan passera. Detta måste man beakta när man planerar vägdragningar och liknande i kommunen. Kraftledningsgator med tät vegetation är däremot goda habitat för hasselmusen. Sådana miljöer finns det gott om i Göteborgs kommun men de sköts ibland inte på rätt sätt för hasselmusen. För att gynna arten kan man ta bort träd och buskar som växer på höjden och spara de mer lågvuxna träden och buskarna. Röjning i midjehöjd, som har använts för att skapa attraktivt viltbete, har visat sig vara en bra röjningsmetod. Viltbetade träd och buskar bildar också täta buskage som är lämpliga för hasselmus. I kantzonerna till ledningsgatorna kan man också bygga upp ett flerskiktat lågt buskskikt. Detta kan utgöra ett möjligt tillflyktsområde då ledningsgatan röjs. Det är mycket viktigt att inte röjningen utförs vid fel tidpunkt. Det kan i värsta fall förstöra en hel population med hasselmus. Man bör undvika röjning inom kända hasselmuslokaler mellan den 1:a april och 15:e oktober, helst bör man vänta till 1:a november (Wretenberg & Berglund 2009). Detta är särskilt viktigt att tänka på vid lokalen öster om Rellsjön. Kraftledningsgator har även andra naturvärden och en del av dessa har inte samma krav som hasselmusen. Det är därför viktigt att man samlar all kunskap om naturvärdena i dessa miljöer och utformar en långsiktigt skötselplan så att alla dessa arter ges en möjlighet att leva kvar. Vid en studie fann man att det fanns 318 rödlistade arter i Svenska Kraftnäts kraftledningsgator (Norkvist 2008). I Göteborgs kommuns kraftledningsgator finns det bland annat de rödlistade arterna alkonblåvinge Maculinea alcon EN (starkt hotad), klockgentiana Gentiana pneumonathe VU (sårbar) och allmän bastardsvärmare Zygaena filipendulae NT (nära hotad) (rödlistekategorin står efter det latinska namnet). Ingen av dessa arter gynnas av den skötsel som rekommenderas för hasselmus och detta visar på vikten av rätt skötsel i rätt område. Referenser Berglund B Inventering av hasselmus i Hallands län Länsstyrelsen i hallans län, opublicerad. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

12 Inventering av hasselmus i Göteborgs kommun 2010 R 2011:4 Gärdenfors U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hasselmus i Sjuhärad Gemensam broschyr från Borås stad, Marks kommun, Svenljunga kommun, Tranemo kommun och Ulricehamns kommun. Norkvist K Skyddsvärda arter och biotoper i kraftledningsgator. Länsstyrelsen i Jönköpings län, rapport 2008:04. Wretenberg J. & Berglund B Hasselmusen i Örebro län - utbredning, ekologi och naturvårdsbehov. Länsstyrelsen i Örebro län, rapport 2009:14. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Bilaga 1. Hasselmuslokaler i Göteborgs kommun Lokal 1. Öster om Rellsjön, Bergums s:n Inventerare: Boris Berglund Centrumkoordinat: , Datum: Beskrivning av fyndplats: Lövrikt hygge med ung tall och gran. Vegetationen var av ristyp och det för hasselmusen nödvändiga snårskiktet utgjordes av högvuxen örnbräken. I området noterades två separata honbon, byggda av två olika individer. Det ena boet var byggt i en tät liten gran och det andra var byggt i en tät liten tall. Avståndet mellan de båda bona var nitton meter. Intill området fanns en liten kraftledningsgata. Översiktskarta Detaljerad karta Översiktsbild av lokalen Bild av bo

14 Bilaga 1. Hasselmuslokaler i Göteborgs kommun Lokal 2. Gunnered, Angereds s:n Inventerare: Boris Berglund Centrumkoordinat: , Datum: Beskrivning av fyndplats: Ädellövrik sydostbrant som gränsade mot en liten väg. Hassel utgjorde ett markant inslag och i en tät hassel en meter över marken fanns ett hanbo med diametern åtta centimeter. Översiktskarta Detaljerad karta Översiktsbild av lokalen Bild av bo

15 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN ): R 2011:1 Årsrapport 2010 R 2011:2 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier. Tillsynsprojekt i samarbete mellan Malmö, Göteborg och Stockholm R 2011:3 Metaller i vattendrag 2011 R 2011:4 Inventering av hasselmus Muscardinus avellanarius i Göteborgs kommun 2010 R 2010:1 Årsrapport R 2010:2 Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:3 Metaller i vattendrag 2009 R 2010:4 Ålgräs och grundbottenfauna - tre undersökningar i Göteborg 2009 R 2010:5 Giftfritt Göteborg. Uppföljning av delprojekt och aktiviteter R 2010:6 Årsrapport Luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet. R 2010:7 Budget 2010 R 2010:8 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:9 Livsmedelskontroll i förskolor R 2010:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2010:11 Fiskprojekt 2009 R 2010:12 Släng mindre mat - vinst för miljö och ekonomi. 11 stadsdelars arbete för att minska matsvinnet R 2010:13 Bilavfettning - dags att välja grönt. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2009:8 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2209:9 Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:10 Miljömål i bild - erfarenheter och metod R 2009:11 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2009:12 Förstudie lekplatsutrustning. En inventering av utbudet av lekplatsutrustning enligt ramavtalet för Göteborgs Stad. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2009:13 Sandödlor och småkryp. Fyra undersökningar i Göteborg 2009.

16