Konferensrum plan 1, Avdelningens för äldre och funktionsnedsatta, Hertig Karlsgatan 4.

Transkript

1 Socialnämnden Ordförande/ Niklas Borg Sekreterare/ Arne Linder KALLELSE 1 (2) Onsdagen den 22 januari, 2014 kl Konferensrum plan 1, Avdelningens för äldre och funktionsnedsatta, Hertig Karlsgatan 4. Gruppmöten För Alliansen i konferensrum på plan 1 och för övriga i konferensrum på plan 3. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar Val av protokollsjusterare 1 Dnr SOCIALNÄMNDENS ARBETSFORMER a) Val till utskott 2 Dnr SOCIALNÄMNDENS GRANSKNING a) Namn till beslutade uppdrag 3 Dnr INFORMATION FRÅN SOCIALKONTORET a) Information från avdelningen för äldre och funktionsnedsatta (ca. 60 min) b) Uppföljning av konferens angående Barn- och ungdomsuppdraget 4 Dnr VRÄKNINGSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 5 Dnr BRUKARENKÄT; ÄOF 6 Dnr YTTRANDE TILL SOCIALSTYRELSEN; VÅLD I NÄRA RELATIONER (Skickas ut senare) 7 Dnr ANMÄLAN DELEGATIONSBESLUT 8 Dnr KURSER OCH KONFERENSER 9 FÖRRÄTTNINGAR 10 Dnr HANDLINGAR FÖR KÄNNEDOM

2 11 Dnr ANMÄLAN ENLIGT 6 KAP 36 KOMMUNALLAGEN 12 YTTRANDE TILL IVO a) Dnr Enskilt ärende 13 YTTRANDE ADOPTION a) Enskilt ärende LD 14 FADERSKAP a) Enskilt ärende AH b) Enskilt ärende SHM 15 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING a) Enskilt ärende JG b) Enskilt ärende MG c) Enskilt ärende MHA d) Enskilt ärende YAA e) Enskilt ärende YN 16 ÖVRIGA FRÅGOR

3 1 Socialkontoret Dnr SN Arne Linder a 1 (1) Socialnämnden Val till Socialnämndens Utskott FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden utser Christoffer Rosendahl (C) till ersättare i Socialnämndens Utskott 2. Socialnämnden utser Süreyya Kurdi (S) till ersättare i Socialnämndens Utskott 1. SAMMANFATTNING I enlighet med beslut av kommunfullmäktige (Kf 261, ) har till Socialnämnden, som ersättare, utsetts Christoffer Rosendahl (C) och Süreyya Kurdi (S). De ersätter Britt-Marie Gustafsson (C), respektive Patrik Karlsson (S), som båda avsagt sig uppdraget. Socialnämnden har att, för egen del, fördela uppdrag i sina utskott. Bilaga Protokoll Kf 261,

4

5 2 Socialkontoret Dnr SN Arne Linder a 1 (4) Socialnämnden Socialnämndens granskningsplan 2014 FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämndens granskning för 2014 ska ske i enlighet med det förslag som nämndens internkontrollanter presenterar i skrivelse SAMMANFATTNING I kommunallagen 6 kap 7 föreskrivs att nämnderna var och en inom sitt område ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Nämndens granskning av verksamheten kan ske på olika sätt. Den kan vara riktad på kontroll av budgeten, tillämpningen av verksamhetens juridik och handläggning, hur kontoret följer beslutade riktlinjer, dess kvalitetsarbete, etc. En sammanställning av granskningsuppdrag skall ingå i nämndens årliga verksamhetsrapport. Socialnämnden beslutade , 159, att uppdra åt nämndens internkontrollanter att bereda ett förslag, i samråd med nämndens presidium, för redovisning och förslag till beslut vid nämndens sammanträde i december.

6 2 OM NÄMNDERS GRANSKNING I kommunallagen (6 kap. 7 ) föreskrivs att nämnderna var och en inom sitt område skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och föreskrifter som i övrigt gäller för verksamheten. Nämnden skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Nämndens granskning av verksamheten kan ske på olika sätt och ska vara inriktad på kontroll av budget, juridik och handläggning, hur förvaltningen följer beslutade riktlinjer, samt förvaltningens kvalitetsarbete. Av lagens förarbeten framgår att nämnden själva bestämmer vilken information den behöver eller hur i övrigt deras kontroll skall gå till. Den kontroll som åsyftas är inte enbart ekonomisk kontroll utan innebär även att följa hur verksamheten bedrives. En form för nämndens kontroll är att ha insyn i de beslut som fattas med stöd av delegation. Alla beslut som fattas med stöd av delegation skall enligt kommunallagen (6 kap. 35 ) anmälas till nämnden. För varje verksamhetsår beslutar nämnden vilka områden som skall granskas. Det kan observeras att det är nämnden, som bestämmer hur granskningen skall genomföras. Det innebär bland annat en enskild ledamot inte har rätt att själv kontrollera förvaltning eller få insyn i handläggningen av enskilda ärenden. Kommunallagen (4 kap. 17 ) ger dock en ledamoten rätt att väcka ett ärende i nämnden, som då kan bestämma att inhämta uppgifter på lämpligt sätt. GENOMFÖRANDE AV GRANSKNINGEN Granskningen sker i enlighet med granskarnas egna önskemål och med hänsyn tagen till Socialkontorets arbete. Socialkontoret bistår med nödvändigt tjänstemannastöd för utformning av de olika granskningsuppdragen. Hjälp med uppläggningen av granskningen och uppgifter om vem som kan kontaktas i frågan m.m. kan ges av nämndens sekreterare. För granskningen av anmälda delegationsbeslut tas kontakt med nämndsekreteraren efter respektive socialnämndssammanträdes slut. REDOVISNING AV GRANSKNINGEN Rapport från genomförda granskningar skall löpande presenteras för socialnämnden, dock senast i december granskningsåret. Inlämning av skriftliga rapporter sker till nämndens sekreterare, som anmäler det till nästkommande sammanträde. Resultatet av granskningen diskuteras av nämnden under sammanträdet vid rapporteringstillfället. En sammanställning av årets granskningsuppdrag ska göras av nämndens internkontrollanter att bifogas socialnämndens verksamhetsberättelse.

7 3 GRANSKINGSOMRÅDEN 2014 Granskningsobjekt och omfattning 1 Hur hanteras akuta boendefrågor? Vilka resurser finns och hur sker handläggningen? 2 Hur ärenden med ensamkommande flyktingbarn handlägg. 3 Hur hanterar Socialkontoret överklaganden inom AFI och vad är de vanligaste orsakerna till att de sker? 4 I hur stor omfattningen utnyttjas mellanvårdsboende/korttidsboende för personer med psykisk funktionsnedsättning. 5 Vad innehåller boendestödet för ungdomar med försörjningsstöd som flyttat hemifrån till något av kommunens stödboende? 6 Handläggning av ärenden där biståndsbeslut om beviljande av egen bostad (andrahandskontrakt) inte gått att verkställa p.g.a. brist på bostäder. 7 Hur arbetar Socialkontoret med våld i nära relationer? 8 Hur verkar kontoret för att placerade barn och ungdomar får lämplig utbildning/skolgång? 9 Barnperspektiv i samband med ärenden om försörjningsstöd (20 ärenden). 10 Hur fungerar alkoholhandläggningen idag? Utförande Sker genom aktgranskning samtal med personal vid arbetsgrupp Utredning vuxna. Sker genom aktgranskning och samtal med personal vid arbetsgrupp EKB. Aktgranskning och samtal med personal vid utredningsgrupp vid avdelningen för försörjningsinsatser. Sker genom samtal med personal vid avdelningen för äldre och funktionsnedsatta. Sker genom akt granskning av tidigare granskade ungdomsärende, samt ev. nya ärenden. Sker genom aktgranskning och samtal med personal vid arbetsgrupp Utredning vuxna. Sker genom samtal med Socialkontorets samordnare av aktuell ärendeproblematik. Sker genom samtal med personal vid arbetsgrupper Uppföljning Familjehem och Uppföljning HVB Aktgranskning och samtal med personal vid utredningsgrupp vid avdelningen för försörjningsinsatser. Sker genom samtal med Socialkontorets alkoholhandläggare. Granskare Kristina Bengtsson Owe Lundén Birgitta Wallberg Håkansson Andreas Williamsson Elisabeth Gustafsson Birgitta Ranada Birgitta Johansson Susanne Andersson Ana de Farfan Josefin Leone Jörgen Andersson Per Larsson Cecilia Bergfasth Lena Dalhberg Göran Karlsson Birgitta Waern Sureyya Kurdi

8 4 11 Granskning av delegationsbeslut Ett antal beslut väljs i samband med att dessa anmäls till nämndens sammanträde under månaderna Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober Josefin Leone Göran Karlsson Per Larsson Birgitta Wallberg Håkansson Susanna Kellgren Kristina Bengtsson Fehmi Bargello Jörgen Andersson Birgitta Johansson Lena Dahlberg Andreas Williamsson Owe Lundén Ana de Farfan Birgitta Waern Elisabeth Gustafsson Sureyya Kurdi November Cecilia Bergfasth Enligt uppdrag Birgitta Waern Andreas Williamsson

9 4 1 (8 Socialkontoret Dnr SN Socialnämnden Slutredovisning av projektarbetet med vräkningsförebyggande arbete på socialkontoret FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden noterar slutredovisningen av det vräkningsförebyggande arbetet till protokollet.

10 2 BAKGRUND Under 2010 hade frågan med vräkning av främst barnfamiljer varit i nationellt fokus och barn och äldreministern tillsatte en arbetsgrupp i maj 2010 för att analysera orsaker till att flera barn fortfarande berördes av vräkning och varför det i vissa kommuner skedde fler vräkningar av barnfamiljer än i andra kommuner. I Linköpings kommuns socialtjänst saknades det vid tidpunkten september 2011 ett strukturerat vräkningsförebyggande arbete. Det fanns även ett stort behov av att börja samarbeta med flera olika aktörer i ärenden där man riskerar vräkning och därmed hemlöshet. I projektbeskrivningen från september 2011 framgår vilka riskgrupper som identifierades och hur situationen såg ut beträffande barn inblandade i sammanhang där familjer var föremål för avhysning. I jämförelse med Norrköpings kommun 2010 hade Linköping 43 barn som var berörda i antalet registrerade ansökningar och där 11 barn blev berörda av verkställda vräkningar. Motsvarande siffra för Norrköping var 11 barn i registrerade ansökningar och 5 barn som berördes av verkställda vräkningar. Norrköping hade år 2009 startat vräkningsförebyggande arbete och lyckats få ner antalet vräkningar där barn var inblandade. I september 2011 fattade socialnämnden beslut om att skapa ett projekt med vräkningsförebyggande team under två år. Beskrivning av planerad verksamhet i projektbeskrivningen september 2011: Till en början bestod personalresurserna av 1,5 åa som finansierades med befintliga resurser. Under 2012 utökades teamet till 2,75 åa på grund av hög arbetsbelastning i det vräkningsförebyggande teamet. Finansieringen skedde även då med befintliga medel från budgeten för boendesociala ändamål. Prioriterade grupper var initialt barnfamiljer, personer med funktionsnedsättning, ålderspensionärer och unga vuxna. Målsättningen med arbetet är att minska antalet vräkningar genom att erbjuda stöd för att behålla sitt boende och få hjälp till självhjälp att göra ekonomiska prioriteringar. Trots utökningen av resurser för teamet har man inte mäktat med att arbeta med alla de prioriterade grupperna. Syftet med arbetet under projekttiden var att pröva och utveckla olika arbetsmetoder för att hitta effektiva sätt att arbeta med vräkningsförebyggande arbete i teamet, hitta former för konsultativ roll i ärenden som redan är aktuella på socialkontoret och där det finns en ansvarig handläggare, upprätta och utveckla samarbetsformer med andra viktiga aktörer såsom hyresvärdar, kronofogdemyndigheten, psykiatriska öppenvården, Råd och Stöd och överförmyndarnämnden. Uppdraget var också att pröva och hitta relevanta insatser samt att samla erfarenhet, kunskap och kompetens till det vräkningsförebyggande teamet. Uppdraget handlade också om att arbeta fram bra och fungerande rutiner internt och upparbeta samarbete som skulle kännetecknas av ömsesidig respekt och förtroende med alla berörda aktörer och erbjuda hjälp som socialkontoret i sin myndighetsroll kan ge.

11 3 I slutet på projekttiden var planen att implementera det vräkningsförebyggande arbetssättet i hela socialkontorets organisation och främst på avdelningen för försörjningsinsatser, AFI. NULÄGESBESKRIVNING Det vräkningsförebyggande teamet består av socialsekreterare med resurser som motsvarar 2,75 årsarbetare. Teamet består av socialsekreterare från IFO vuxen - gruppen och AFI mottagningens beredskapsteam. Förutom teamet som arbetar med de helt nya ärendena så har socialsekreterare på AFI som har pågående ärenden ansvaret att ta sig an vräkningsförebyggande arbete i dem ärendena. Det vräkningsförebyggande teamet ska då användas som konsultfunktion i de pågående ärenden där behov av det finns. Det vräkningsförebyggande teamarbetet har haft barnfamiljer, äldre och personer med känt funktionshinder som prioriterade grupper i hanteringen av ärenden. Det vräkningsförebyggande teamet tar hand om alla inkomna uppsägningar av boenden. Syftet är att få till stånd en effektiv hantering av alla inkomna uppsägningar och sortera dem till rätt handläggare eller till teamet samt prioritera bland ärendena. Uppsägningarna kontrolleras även av administrativ assistent i syfte att få reda på om skulden är reglerad hos hyresvärd/inkassobolag. De ärenden där reglering av skuld inte har skett kontaktas av vräkningsförebyggande teamets socialsekreterare, AFI mottagningens beredskapsteam alternativt av ansvarig handläggare på AFI i redan pågående ärenden. Den stora svårigheten i arbetet är att få kontakt med hyresgästen som riskerar vräkning. Teamet arbetar med alla kommunikationsvägar som är möjliga för att nå kontakt, det vill säga genom att skicka brev, ringa och göra anmälda och oanmälda hembesök. Man har även prövat att erbjuda besök på kvällstid. I övrigt består de vräkningsförebyggande insatserna i form av rådgivning och stöd, medverkan att få till avbetalningsplaner, samverkan och samarbete med andra myndigheter och aktörer, boendestöd, ansökan om ekonomiskt bistånd och bistånd till socialt andrahandskontrakt. Flödesschema. Se bilaga 1 ERFARENHETER/RESULTAT UNDER PROJEKTTIDEN Nedan redovisas en sammanfattning av de erfarenheter/resultat som gjorts under projekttiden Metoden -samverkan. Det har visat sig att olika grupper och avdelningar inom kontoret inte har samma syn på vikten och effekten av vräkningsförebyggande arbete. Det krävs en upplärningsperiod av handläggare för att komma in i tänket och förvärva kunskap kring vräkningsprocessen/hyreslagstiftningen. Ett team med permanent personal har betydligt lättare att upprätta relationer med hyresgäster där ett ihärdigt arbete krävs för att motivera hyresgästen att ta emot rådgivning/stöd.

12 4 Det ger även ökade möjligheter att utverka speciallösningar när personlig kontakt av ett fåtal handläggare är etablerad med hyresvärdar och kronofogdemyndigheten. Metoden -flödet Det administrativa arbetet runt uppsägningarna har fungerat bra. Det har dock varit svårigheter att få kontakt med hyresgästen. Olika typer av brev har formulerats. Trots detta är det ett fåtal hyresgäster som responderar på brevet. Ofta är det de som redan betalat in sin skuld alternativt de som sannolikt ändå varit företagsamma nog att söka hjälp på AFI mottagningen. De flesta hyresgäster löser sina hyresskulder själva inom återvinningstiden. Om uppsägningen avser särskilt hög månadshyra/stor familj/många månaders skuld har försök gjorts med mer aktiva uppsökande åtgärder i form av oanmälda hembesök alternativt genom att skicka en tid för hembesök Brister i uppföljningsarbetet i kontakten med hyresgästen har konstaterats. I vissa fall har hyresgästen upprättat avbetalningsplaner utan socialkontorets inblandning. Någon direkt kontroll med hyresgästen om att avbetalningsplanerna följs har inte gjorts. Inget upparbetat system för att följa dessa familjer finns. Efter att uppsägningen dragits tillbaka från hyresvärden saknas lagstöd för att kontrollera att hyran betalas in om inte hyresgästen ger sitt godkännande till detta. Ett arbetsområde som måste prioriteras högre är den stora grupp av hyresgäster som löper risk för uppsägning pga. att de så gott som varje månad är sena med hyresinbetalningen Metoden - verktyg Insatser som har fungerat Rådgivning kring vräkningsgången och bedömningar kring hyresgästens egen möjlighet till lösning alternativt om någon form av bistånd kan vara aktuellt. När boendestöd funnits tillgängligt och kunnats erbjudas har insatsen fungerat. Det har varit lätt att få tider för hushållsekonomisk rådgivning (via kontorets egen ekonomiska rådgivare) och snabb återkoppling har skett till handläggaren Insatser som inte finns eller behöver utökas Det är svårt att avgöra hur hyresgästen kan ta till sig rådgivning och kan tillämpa den i sitt eget ärende. Det finns också många hyresgäster som är positiva till insatser men saknar förmåga att fullfölja de råd som ges. Ett behov finns av att omedelbart kunna sätta in ett boendestöd där uppdraget exempelvis skulle kunna bestå i att vara ett stöd till klienten att sortera/införskaffa handlingar, lämna ansökningar till andra myndigheter, anlita städfirma, ta sig till erbjuden tid för budgetrådgivning mm. Det är svårt att uppskatta hur ofta dessa hyresgäster förekommer eller hur mycket personalresurs behövs. Erfarenheten är dock att boendestödsresursen behöver utökas. Det har under lång tid funnits för få boendestödstimmar vilket gjort att insatsen i praktiken inte kunnat verkställas i rimlig tid. Det har lett till att socialkontoret har behövt bevilja ekonomiskt bistånd till skuldreglering. Hyresgästens motivation att ta emot insats i form av boendestöd har också minskat pga. väntetid. Det har varit extra stora svårigheter att få efterfrågat boendestöd gällande NP/psykiatriska funktionshinder. I flera fall har hyresgästen egna inkomster men klarar inte av prioriteringen av inkomsterna och det kan inte avhjälpas med enbart information/vägledning. Det kan då ofta handla om att personen behöver söka god man/förvaltare men att de inte är motiverade till det. I vissa fall kan en egnamedelshantering via socialkontoret vara ett viktigt instrument för denna målgrupp. Antingen klassiska egna medel för att undvika avhys-

13 5 ning/elavstängning i avvaktan på att ansökan om god man kan behandlas/verkställas eller som ett mer aktivt egna medel där en socialsekreterare bedriver ett förändringsarbete i syfte att undanröja hinder för eget ansvarstagande alternativt arbetar med att motivera den enskilde att ansöka om god man/förvaltare. En ökad möjlighet bör tillskapas att teckna bankfullmakt för personer som nyttjar Swedbank/Nordea. Bankfullmakten innebär att del av inkomsten tas in (istället för hela beloppet) gällande t.ex. löpande hyror eller i samband med återkrav. Varför vräker vi fortfarande barnfamiljer och andra prioriterade grupper? Under projekttiden har avhysningar verkställts där bl.a. barn varit inblandade trots att vräkningsförebyggande teamet har haft kännedom om dessa hyresgäster. Nedan följer några exempel på olika ärenden Ensamstående man med barn bosatta i annat län, ej gått att fått kontakt med Ensamstående kvinna med hemmavarande barn, planerad avflytt utifrån hyresskuld, har haft kontakt utan resultat Sammanboende par avflyttade till socialt stödkontrakt Ensamstående kvinna med placerade barn, avflyttat utan att säga upp lgh/lämna nycklar, ej fått kontakt Par med hemmavarande barn, avflyttat utan att säga upp lgh/lämna nycklar, ej fått kontakt Ensamstående man inget umgänge med sina barn. Gått in i behandling, haft kontakt Ensamstående kvinna med hemmavarande barn, avflyttat utan att säga upp lgh/lämna nycklar, ej fått kontakt Vad gäller barnfamiljer redan aktuella på AFI finns följande anledningar: Ensamstående kvinna med hemmavarande barn, hyresvärd nekat kvarboende, AFI haft kontakt Sammanboende par där kvinna och barn avsåg avflytta och mannen (hg) ej var förälder, AFI haft kontakt Ensamstående man med (sporadiskt) umgänge, AFI ej fått kontakt Utöver angivna barnfamiljen har ytterligare fyra avhysningar skett inom prioriterad grupp (en ålderspensionär där hyresvärden nekat kvarboende och tre personer med någon form av funktionsnedsättning som ej gått att få kontakt med). Analys av inkomna störningar Under perioden februari-augusti 2013 har 40 st. störningsanmälningar inkommit till socialkontoret. Oprioriterad grupp Hälften av anmälningarna avser oprioriterad grupp, dvs. ensamstående/par utan barn eller andra kända funktionshinder och gäller företrädesvis personer som spelat hög musik/festat. Dessa hyresgäster har fått ett standardbrev hemskickat om att de vid behov kan kontakta socialkontorets vuxengrupp om de behöver hjälp för att bättre klara sitt boende. Inte i något fall har hyresgästen självmant hört av sig till kontoret för rådgivning/ansökan. I ett av fallen har det enbart inkommit en uppsägning (utan föregående varningsbrev) av en manlig hyresgäst pga. störning/hot mot grannar,

14 6 Prioriterad grupp I de övriga fallen har vi sett att hyresgästen är barnfamilj, ålderspensionär eller där signal framkommit (genom kännedom i Treserva alt. via hyresvärd) om funktionsnedsättning vilket gjort att teamet ansett hyresgästen som prioriterade att arbeta med. Varningsbreven från hyresvärden har gällt att hyresgästen ej medgett tillträde vid reparation, skadegörelse, olovligen dragit elkabel, sanitär olägenhet, störning - oljud/fest, störning -hot/osämja m grannar, störning misshandel i lgh. Dessa hyresgäster har antingen fått ett brev från socialkontoret i vilket de uppmanas att kontakta socialkontoret alt. kallats till besök för att diskutera störningen. Det är tydligt att de som endast fått ett brev gått att få kontakt med i betydligt mindre utsträckning än där hembesök gjorts alternativt kallats på besök. Av de personer som socialkontoret fått kontakt har i ca två tredjedelar gjorts bedömningen att hyresgästen skulle vara behjälpt av någon form av insats (hemtjänst/sanering, boendestöd, missbruksvård, LSS/demensboende) De flesta har de dock avböjt till någon insats. I fyra fall har hyresgästen inom prioriterad grupp sedermera blivit uppsagd/avhyst: Psykiskt sjuk kvinna som utöver att hon ej medgivit tillträde till lgh även haft en hyresskuld, har ej gått att få kontakt med innan avhysning, nu bosatt hos anhörig där ÄoF försöker motivera till insatser. Missbrukande man som upprepade gånger har stört grannar men nekat att ta emot missbruksvård/boendestöd och blivit uppsagd. Ärendet har gått vidare till hyresnämnd med sannolik avhysning som följd, planeras för stödboende. Högljudd barnfamilj som kommit i osämja med grannar, uppsagda och har ordnat eget boende i annan kommun. Psykiskt sjuk man som trots massiva insatser från ÄoF har blivit uppsagd pga. sanitär olägenhet/brandrisk. Avhysning inom kort, erbjudits LSS-boende vilket han hittills tackat nej till. LETTER OF INTENT Socialdepartementets hemlöshetssamordnare genomförde under hösten 2012 ett antal kommunbesök för att diskutera hemlöshetsfrågan. Anledningen var att Socialstyrelsens kartläggningar av hemlöshet i landet visat att allt fler människor hamnat utanför den ordinarie bostadsmarknaden och bl. a hänvisats till s.k. sociala kontrakt via socialtjänsten. Målsättningen är att stödja kommunernas arbete och att ge förslag på lämpliga åtgärder för att motverka hemlöshet. Den 24 oktober 2012 träffade regeringens hemlöshetssamordnare Michael Anefur företrädare för Linköpings kommun. Vid mötet deltog kommunstyrelsens vice ordförande samt ordförande omsorgsnämnden, vice ordförande omsorgsnämnden, socialnämndens ordförande och vice ordförande, omsorgsdirektör och planeringsledare omsorgskontoret, socialchef och avdelningschef socialkontoret, kontorschef teknikoch samhällsbyggnadsförvaltningen, lokalstrateg, representanter från Länsstyrelsen i Östergötlands län, representanter från bostadsbolagen Stångåstaden, Willhem och Riksbyggen, Fastighetsägarföreningen samt företrädare för Linköpings Stadsmission och Kvinnojouren i Linköping. Utifrån den dialog som fördes under mötet föreslår socialdepartementets hemlöshetssamordnare följande inriktning för Linköpings kommun under det kommande året för att bättre kunna motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden:

15 7 1. Att Linköpings kommun arbetar för att öka tillgången på bostäder. 2. Att Linköpings kommun utökar och effektiviserar det vräkningsförebyggande arbetet, samt utökar det uppsökande arbetet. 3. Att Linköpings kommun arbetar för att öka samarbetet med privata fastighetsägare kring bostadssociala frågor, i syfte att dels få tillgång till fler bostäder för sociala ändamål, och dels för att få med fler aktörer i det vräkningsförebyggande arbetet. 4. Att Linköpings kommun undersöker möjligheterna för att i någon form pröva Bostad Först som ett komplement till andrahandsuthyrningar för personer som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Ks beslutade i november 2013 att ställa sig bakom inriktningsförslaget från socialdepartementet och beviljade för år 2014 medel motsvarande 1,2 milj. vardera till socialnämnden och omsorgsnämnden att användas till att utöka och effektivisera det vräkningsförebyggande arbetet. STATISTIK Nedanstående uppgifter är inhämtade från Kronofogdemyndigheten: Tabell 1: År Antal ansökningar om Genomförda avhysningar avhysning Jan-juni Tabell 1 ovan visar antal ansökningar om avhysning och antalet genomförda avhysningar. Underlaget från första halvåret 2013 tyder på en betydande ökning av antalet avhysningar under 2013 jämfört med 2011 och Uppgifter från åren före 2011 saknas. I de flesta fall beror avhysningarna på hyresskulder, men anledningen är ibland störningar eller att man inte sköter sin lägenhet. Tabell 2: År Antal barn i registrerade ansökningar om avhysning Genomförda avhysningar varav med barn inblandade (antal ärenden) Antal berörda barn i verkställda avhysningar Jan-sept jan -juni 8 14

16 8 Tabell 2 ovan visar antal familjer samt hur många barn som berörts av ansökningar om avhysning och verkställda avhysningar. Tabellen visar att antalet berörda familjer och barn ökat under 2013 jämfört med 2011 och Sammanfattningsvis visar ovanstående statistik att antalet avhysningar ökat under Även andelen barnfamiljer har ökat. Det är svårt att säkert ange anledningen. Det kan vara en tillfällig ökning, men det kan också tyda på en hårdare attityd från hyresvärdar. Antalet vräkningar tyder dock på att socialtjänstens arbete och möjligheter att förhindra vräkningar inte varit tillräckligt, varken när det gäller det uppsökande och förebyggande arbetet eller det stödjande arbetet. Till stor del beror detta på resursbrister. En viktig strategi i arbetet har varit att ta kontakt med de familjer som riskerar att vräkas så snabbt som möjligt och på olika sätt (via brev, telefon, samtal, hembesök etc.). Att snabbt etablera kontakt är avgörande för ett effektivt arbete och ofta det svåraste. Det krävs tid, uthållighet och kreativitet. När kontakten är upprättad krävs ett intensivt arbete tillsammans med familjen, så att adekvat stöd kan erbjudas t ex boendestöd och ekonomisk rådgivning. När det gäller barnfamiljer bör målsättningen vara nolltolerans när det gäller vräkningar. Även varje annan vräkning bör i möjligaste mån undvikas. ÅTGÄRDSFÖRSLAG För att kunna leva upp till intentionerna i avsiktsförklaringen från socialdepartementet när det gäller det vräkningsförebyggande och uppsökande arbetet görs bedömningen att det befintliga arbetet bör effektiviseras genom mer samarbete, samordning och bättre rutiner mellan berörda parter. Fler grupper som även behöver prioriteras är t ex unga vuxna. Det gäller både det uppsökande arbetet i samband med att signaler inkommer till socialkontoret om risk för vräkning och boendestöd till enskilda och familjer för att förhindra vräkning. De insatser som krävs är ett utökat boendestöd, så att stöd ska kunna erbjudas med kort varsel, vara flexibelt och särskilt nå barnfamiljer och unga vuxna men även andra berörda. Det uppsökande vräkningsförebyggande arbetet behöver effektiviseras genom att i högre grad än idag arbeta med: Systematisk uppföljning, särskilt vid återkommande sena hyresinbetalningar/hyresskulder Ekonomisk rådgivning/ egna medel Närmare samarbete med fastighetsägare och kronofogdemyndigheten Intensivare arbete vid behov, hembesök, icke kontorstid mm Barnfamiljer, äldre personer, funktionsnedsatta och unga vuxna SOCIALKONTORET Ewa Pettersson Avdelningschef Laila Hämäläinen Avdelningschef

17 Flödesschema: Vräkningsförebyggande Assistent i receptionen aktualiserar uppsägning enligt checklista Om hyresgäst är aktuell på AFI ansvarar handläggaren för uppsökande åtgärder och ev. konsultation av vfb teamet se rutin Aktualisering till vräkningsgrupp för prioritering Kontakt tas med hyresgästen Standardbrev via rec (oprioriterad grupp) Uppmaningsbrev via vfb (prioriterad grupp) Engagera ev. andra berörda avdelningar Vräkningsförebyggande insatser Rådgivning egna lösningar, vräkningsgången, normberäkning, stödkontakt etc. Avbetalningsplaner stötta, vara behjälpliga Hänvisa/upprätta kontakt eller samarbeta med andra instanser Göra ansökan ek. bistånd, boendestöd, socialt stödkontrakt Vid uppmaningsbrev ej kontakt inom 1 vecka Kolla av med hyresvärd/inkasso om skulden är reglerad Om ej löst leta telefonnummer och kontakta hyresgästen Om ej går att få kontakt avvakta ev. utslag om avhysning Be om direktkontakt med hyresvärdarna för uppföljning av avbetalningsplaner Uppföljning Håll aktualiseringen öppen tills skulden är reglerad (minst 12 v förflutit) Uppdra till utförare att följa upp hyresbetalningar och avbetalningsplaner Utslag om avhysning Telefon/hembesök (ev. via sociala jouren) tills kontakt nåtts med hyresgästen eller konstaterats vara avflyttad

18 5 1 (2) Socialkontoret Dnr Anne-Sofie Zettby Socialnämnden Rapport brukarenkät Avdelningen för äldre och funktionsnedsatta 2013 FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden antecknar informationen till dagens protokoll SAMMANFATTNING Avdelningen för äldre och funktionsnedsatta har under 2013 genomfört brukarenkät under två perioder, en på våren och en på hösten, om sammanlagt 8 veckor. En bakgrund till detta är att avdelningen har som mål i verksamhetsplanen att 80 % av brukarna ska vara nöjda med tillgängligheten samt med den information som man fått i kontakt med avdelningen. Dessutom vill man genom en brukarenkät få svar på om de förändringsarbeten som påbörjats och genomförts i samband med implementering av lean fått effekt på brukarnas upplevelse. Enkäten har lämnats ut till brukare som haft personlig kontakt med handläggare på avdelningen för äldre och funktionsnedsatta under fyra veckor på våren och fyra veckor på hösten. Under våren lämnades enkäten ut i samband med det personliga besöket. Bakgrunden till detta var att man tänkte sig att om man fick enkäten vid ett personligt möte med information om syfte och tillvägagångssätt skulle svarsfrekvensen öka. Svarskuvert lämnades i samband med överlämningen av enkäten. Det framkom dock vid uppföljning med handläggargruppen att det ibland varit svårt att lämna fram enkäten på grund av mötets art, brukarens mående mm. Dessutom var det flera som glömt ta med enkäten och/eller lämna fram den. För perioden under hösten valde man därför att skicka ut enkäten med följebrev och svarskuvert i nära anslutning till mötet. Enkäten som lämnades ut bestod av 9 frågor inom områdena tillgänglighet, bemötande och information. Till stor del överensstämde den med de enkäter som tidigare genomförts på socialkontoret, men med några få justeringar och färre frågor för att öka viljan att ta sig tid att svara på enkäten. Den totala svarsfrekvensen för 2013 på hela avdelningen var 50 %.

19 2 Totalt lämnades 318 enkäter ut, uppdelat i 107 på våren och 211 under hösten. Av dessa inkom totalt 158 svar, 49 på våren respektive 109 för höstperioden. Svarsfrekvensen var något större vid höstens mätning jämfört med vårens. Dessutom lämnades nära dubbelt så många enkäter ut under hösten. Vid 2011 års brukarenkät var svarsfrekvensen för hela kontoret 48 % ingick dock inte yngregruppen, d v s brukare mellan år, i utskicket utan endast äldregruppen, brukare över 65 år. För avdelningen finns därför ingen jämförelsesiffra från Sammanfattningsvis kan man konstatera att jämfört med 2011 års brukarenkät har graden av nöjdhet ökat inom samtliga frågeområden. Mest nöjda är brukarna över det bemötande de får från handläggare, man upplever att man bemöts med respekt och blir lyssnad på. Lägst grad av nöjdhet framkommer inom området tillgänglighet och information. Vad gäller måluppfyllelse av avdelningens mål har man inte uppnått målet med 80 % nöjda brukare gällande tillgängligheten och inte heller gällande målet kring information de fått från handläggare. Avdelningen har under 2012 och 2013 påbörjat och genomfört olika förbättringsområden utifrån införandet av lean och i detta arbete finns även tankar om hur man ska kunna komma vidare med information mm. Tanken är att grupper på avdelningen kommer att jobba vidare med att analysera de inkomna svaren och kommentarerna för att komma vidare i arbetet med att förbättra brukarnas upplevelse av nöjdhet i kontakt med avdelningen. Planer finns även på att ha fokusgrupper med i första hand äldregruppens brukare samt att under 2014 genomföra ytterligare två omgångar av brukarenkäten för att få ytterligare underlag att arbeta vidare med. SOCIALKONTORET Inga-Lill Strand Avdelningschef

20 Linköpings Kommun, Socialförvaltningen Brukarenkät 2013 Avdelningen för äldre och funktionsnedsatta Anne-Sofie Zettby

21 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Population och urval... 3 Genomförande... 3 Frågeformlär... 4 Svarsfrekvens och bortfall... 4 Resultat

22 Bakgrund och syfte I verksamhetsplanen för har Avdelningen för äldre och funktionsnedsatta satt som mål att 80 % av brukarna ska vara nöjda med tillgängligheten samt med den information som man fått i kontakt med avdelningen. Socialkontoret har under 2012 implementerat lean som ett sätt att arbeta med ständiga förbättringar och grupperna på avdelningen har därefter påbörjat förändringsarbeten med syfte att förbättra kvaliteten för brukarna. Genom brukarenkäten hoppas man få en återkoppling på om de förändringar som genomförts medför en upplevd förbättring hos brukarna över tid. Socialnämnden har dessutom sedan tidigare fattat beslut om att brukarundersökningar ska genomföras på Socialkontoret. Metod Brukarenkät har under 2013 lämnats ut under två perioder om fyra veckor per tillfälle, en på våren och en på hösten. För våren gällde veckorna och för hösten veckorna Enkäten innehöll 9 frågor inom områdena tillgänglighet, bemötande och information. Population och urval Enkäten har lämnats ut till samtliga brukare som personligen kommit i kontakt med handläggare på avdelningen för äldre och funktionsnedsatta under sammanlagt åtta veckor under året. Vid första tillfället, veckorna 15-18, lämnades enkäten ut direkt av handläggaren i samband med det personliga mötet. Information lämnades i samband med detta om syftet med enkäten samt tillvägagångssätt. Vid andra tillfället, veckorna 45-48, skickades enkäten ut kort efter att man träffat en handläggare på avdelningen med ett följebrev kring syfte och tillvägagångssätt med enkäten. Svarskuvert lämnades för att möjliggöra att enkäten skulle komma åter till avdelningen. Genomförande Vid första tillfället under våren var tanken att enkäten skulle lämnas ut under veckorna 15 16, men då det inkommit få enkäter vid periodens slut beslutades att förlänga perioden med ytterligare två veckor för att få ett mer tillförlitligt underlag. Bakgrunden till att man ville prova att lämna ut enkäten direkt vid mötet var dels att man vid tidigare enkätomgångar skickat ut enkäter till personer som hunnit gå bort innan enkäten skickats ut och dels att det finns en hypotes om att många inom målgruppen inte öppnar sin post och därmed inte heller inkommer med svar. Om man får enkäten personligt och samtidigt får information om syftet med enkäten, tillvägagångssätt och att man är helt anonym var förhoppningen man skulle vara mer benägen att svara. Efter den första perioden framkom det vid en uppföljning med handläggarna att ett visst bortfall skett då handläggarna känt att det i vissa situationer varit svårt att lämna enkäten på grund av besökets art eller händelser som uppkommit under besöket. Dessutom framkom det att man ibland glömt bort att ta med sig enkäten vid besöket, eller glömt att lämna fram den. 3

23 När så nästa omgång skulle genomföras under hösten valde man därför att istället skicka ut enkäten med följebrev till de personer som handläggarena träffat under perioden vecka och i nära anslutning till mötet. Handläggarena skrev namn och adress på ett kuvert och verksamhetsutvecklare skickade sedan ut enkät och följebrev tillsammans med svarskuvert. Här finns det också en risk för ett visst bortfall om handläggare glömt att skriva kuvert och lägga ut. Det har dock inte framkommit att detta skulle vara ett problem. Eftersom man lämnade ut enkäten under fyra veckor på våren valde man att ha samma period för hösten. Verksamhetsutvecklare på avdelningen har sammanställt svaren vid båda tillfällena och svaren har varit helt anonyma. För att det även skulle upplevas som om enkäten var helt anonym valde man att inte ha någon kodning av enkäten och därför har det inte heller skickats några påminnelser. Frågeformlär Det enkätformulär som användes var i stort samma som tidigare använts vid brukarenkäter på socialkontoret. Detta för att kunna jämföra resultaten med tidigare undersökningar. Avdelningens enkät bestod av 9 frågor inom områdena tillgänglighet, bemötande och information. Den enkät som lämnats ut vid tidigare tillfällen från socialkontoret innehöll ytterligare några frågor. Målsättningen var dock att begränsa antalet frågor så långt som möjligt för att möjliggöra intresset att svara, men ändå få svar som ett led i fortsatt utveckling med avdelningens arbete. För att kunna särskilja inkomma svar mellan yngre och äldregrupperna valde man att vid andra tillfället justera åldersindelningen något så att de som var över 65 år kunde delas in en grupp och de under 65 i en annan. I övrigt gjordes inga ändringar utan samma enkät lämnades ut. För målgruppen under 18 år fyllde vårdnadshavare i enkäten med sin ålder, på samma sätt som tidigare enkätomgångar på socialkontoret. Svarsfrekvens och bortfall Den totala svarsfrekvensen för 2013 är 50 % på hela avdelningen. Totalt lämnades 318 enkäter ut och 158 svar inkom. För perioden vecka lämnades 107 enkäter ut och 49 inkom, d v s 46 %. För perioden vecka lämnades 211 enkäter och 109 inkom, d v s 52 %. Uppdelat på äldregrupp och yngregrupp är den totala svarsprocenten 48 % respektive 45 %. Att siffrorna blir något lägre på grupperna än på för hela avdelningen är att personer valt att inte fylla i sin ålder i enkäten, men deras svar har ändå tagits med den totala sammanställningen. Av de 158 personer som svarade på enkäten var 63 % kvinnor och 34 % män, några personer avstod från att svara. Enligt tidigare sammanställningar har man konstaterat att en svarsfrekvens över 60 % ger i regel grund för att anta att resultaten är representativt, medan en svarsfrekvens under 45 % inte är det. Svarsfrekvensen för 2013 är därmed för låg för att kunna visa några statistiskt säkerställda resultat som är representativa, men ger indikationer om brukarnas upplevelse av kvalitén på avdelningens verksamhet. 4

24 Resultat För yngregruppen finns ingen jämförelsesiffra från socialkontorets brukarenkät 2011 eftersom denna målgrupp av brukare inte deltog i det utskick som genomförde Tanken var istället att en kontorsövergripande resurs skulle ringa till ett urval av yngregruppens brukare och ställa frågorna via telefon, detta genomfördes dock aldrig och inget kompletterande utskick gjordes inte heller. Äldregruppens brukare deltog i socialkontorets brukarenkät 2011, deras svar presenteras därför nedan som en jämförelse. I socialkontorets brukarenkät från 2011 skickades 700 enkäter ut totalt och svarsfrekvensen var 48 %. Till brukare inom äldregruppen skickades 100 enkäter ut och 44 % av dessa svarade. Tabell för procent nöjda brukare för avdelningen och per grupp 2013 och 2011 Frågor 2013 års enkät Avdelningen 2013 Yngregrupp 2013 (ålder 18-64) Äldregrupp 2013 (ålder 65- ) Äldregrupp 2011 Socialkontoret 2011 Tillgänglighet Jag får lätt kontakt med handläggare per telefon Jag får lätt tid för personligt möte med handläggare Jag får den tid jag behöver med handläggare 62 % 52 % 71 % 63,5% 60 % 63 % 52 % 74 % 56 % 53 % 71 % 64 % 78 % 69 % 60 % Bemötande Handläggare lyssnar på mig 81 % 79 % 85 % 67,5% 65 % Handläggare bemöter mig på ett respektfullt sätt Jag tror att handläggare gör sitt bästa för mig Information Jag får en information jag behöver av handläggare Jag tycker att informationen jag får är lätt att förstå Jag vet att jag har möjlighet att läsa mina journaler (det handläggaren skriver om mig) 86 % 87 % 89 % 70,5% 68,5% 80 % 77 % 84 % 60 % 61 % 77 % 72 % 83 % 59 % 62 % 73 % 72 % 76 % 63,5% 63 % 63 % 57 % 68 % 61 % 56 % För enkäten 2013 i sin helhet var det en något bättre svarsfrekvens jämfört med 2011, dock fortfarande för låg för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Man kan dock se att procenten nöjda brukare har stigit inom samtliga områden för avdelningen jämfört med nivån på hela socialkontoret från 2011 års mätning. Äldregruppen har även de ett större antal nöjda brukare vid mätningen 2013 jämfört med gruppens siffror från Yngregruppen har ingen siffra att jämföra med från 2011, utan detta värde får analyseras vidare vid kommande undersökningar. Man kan konstatera att det finns en bit kvar till att målet om att 80 % av brukarna ska vara nöjda med tillgängligheten. Även om siffrorna, jämfört med 2011, gått åt rätt håll. Inte heller målet om att 80 % av brukarna ska vara nöjda med den information som de fått vid kontakt med avdelningen uppnås fullt ut. Men även här indikerar siffrorna att utvecklingen är åt rätt håll. Vid jämförelse kan man se att det finns en viss skillnad i svaren mellan vårens och höstens mätningar. Det framkommer en något lägre grad av nöjdhet överlag vid höstens mätning jämfört med vårens. 5

25 En orsak skulle kunna vara att när man som handläggare lämnade ut enkäten personligt vid mötet togs, medvetet och omedvetet, hänsyn till hur besöket varit, hur personer mådde, mötet mm. Vid utskick via post behövde man inte ta ställnig till detta, utan nu skickades den till alla. Däremot kan man inte se att viljan att svara på enkäten skilde mellan om man fick enkäten vid det personliga mötet eller via post. För även om det inkom fler svar under hösten så hade ju även fler enkäter skickats ut. Svarsfrekvensen sett till utlämnade enkäter var i stort den samma. Diagram över inkomna svar för hela målgruppen Svarsfrekvens 0 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer delvis inte Instämmer inte alls Ej svarat Fråga 1-3 avsåg Tillgänglighet, fråga 4-6 Bemötande och fråga 7-9 Information Både när man samlar alla svar i ett diagram, som ovan, eller när man delar upp det på brukare som är under 65 år och de som är över 65 år kan man tydligt se att det man är mest nöjd med i kontakterna med avdelningen är bemötandet man får från handläggare. Man upplever att man blir respektfullt bemött och lyssnad på. De områden som får lägst siffror är tillgängligheten. Detta område har genomgått förändringar under året då avdelningen numer har tre mottagningsvägar in till handläggare. Här verkar det dock finnas mer att göra. Av de totalt 158 svaren som inkommit har 59 personer valt att lämna kommentarer av skilda slag. En del, som troligen haft en första kontakt med avdelningen i samband med vårdplanering på sjukhuset har kommenterat att de har för lite erfarenhet för att kunna svara på vissa frågor. Andra har uttryckt att man är nöjda både med kontakten och de insatser som de beviljats. Ytterligare andra har lämnat synpunkter kring bemötande, långa väntetider mellan första kontakt tills man fått insats, besvikelse över de insatser man inte fått och några över den bristande kvalitet som upplever finns inom utförarsidan inom äldreomsorgen. Ett urval av de inkomma synpunkterna: Varför har ni ingen fråga om huruvida man anser sig ha fått hjälp i tid. Är det inte det som är det viktigaste? Större flexibilitet vid speciella situationer önskvärt Ja. Att ni kan svara enklare och att det kan bli ännu lättare att få kontakt med er. 6

26 Min handläggare lyssnar inte mig. Hon frågar samma frågor jag tycker att hon är för jobbig Varför är alla äldreboende privata?... (Handlar mest om vårdens utförande och inte om socialkontorets arbete) När ni gör hembesök, kommer ni 2 st, slöseri, det räcker med 1 pers. Nej! Servicen är "toppen". Alldeles för tidigt med denna bedömning Genom att en sjuksyster får tillbringa en hel dag ihop med en sjuk åldring. Kanske hon förstår att en servicelägenhet är helt ok. Mkt effektivt. Inga synpunkter på ett jobb som utförs helt och hållet u.a. För den som är funktionshindrad kan ett beslut på "fin svenska" med många olika termer vara svår att läsa ut. Alldeles för lång tid från första anmälan och till besöket för att få komma med i bostadskön. I mitt fall 4 månader. Ringa ibland och fråga hur man har det. Socialkontoret som en del i det stöd som man har rätt till när man går in som stödtagare under LSS fungerar mkt dåligt. Detta gäller såväl transparens av det stöd som finns som resurstillgänglighet. Det senare kan ej lastas på den enskilda handläggaren utan på verksamhetsägare och politiker. Men när handläggaren initialt lägger mer tid på att beskriva det som INTE ingår i uppdraget än tvärtom så har det hamnat snett. När resultatet av enkäten nu finns sammanställt är det upp till grupperna att fortsätta att analysera och arbete vidare med de synpunkter och resultat som inkommit. Några av de kommentarer som lämnats kommer även att kunna tas upp till diskussion på avdelningen. Inom vissa områden, framför allt kring tillgänglighet och information, finns redan nu pågående förbättringsgrupper och tankar kring hur man skulle kunna förändra för att få en större brukarnöjdhet. Dessutom finns det tankar på att som en förlängning av brukarenkäten även genomföra fokusgrupper under 2014 med i första hand grupper inom äldreområdet för att få brukarnas syn på vårt arbete. Planeringen är att brukarenkäten kommer att följas upp med nya enkäter under 2014 för att få ett värde att jämföra med inför avdelningens kommande förändringsarbeten. 7

27 Uppföljning av Socialkontorets verksamhet 2013 Vi på avdelningen för äldre och funktionsnedsatta vill förbättra vår verksamhet, och Dina synpunkter är viktiga! Utgå från Din senaste kontakt med handläggare på avdelningen. Bakgrund 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder (om sökande är under 18 år avses vårdnadshavarens ålder) år år år 90 år år år år Kryssa för ett värde mellan 1-4 för varje påstående nedan. 1 betyder instämmer helt och 4 betyder instämmer inte alls. Instämmer helt Instämmer inte alls Tillgänglighet Jag får lätt kontakt med handläggare per telefon 2. Jag får lätt tid för personligt möte med handläggare 3. Jag får den tid jag behöver med handläggare

28 Kryssa för ett värde mellan 1-4 för varje påstående nedan. 1 betyder instämmer helt och 4 betyder instämmer inte alls. Instämmer helt Instämmer inte alls Bemötande Handläggare lyssnar på mig 5. Handläggare bemöter mig på ett respektfullt sätt 6. Jag tror att handläggaren gör sitt bästa för mig Information Jag får den information jag behöver av handläggare 8. Jag tycker att informationen jag får är lätt att förstå 9. Jag vet att jag har möjlighet att läsa mina journaler (det som handläggaren skriver om mig) Har Du några synpunkter på hur Socialkontoret kan förbättra sitt arbete? Tack för Dina svar! Resultatet av undersökningen kan Du få ta del av genom Din handläggare på Socialkontoret.

29 1 (6) Socialkontoret Dnr SN Socialnämnden Yttrande över förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (Dnr /2013) FÖRSLAG TILL BESLUT Synpunkter på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer överlämnas enligt Socialkontorets förslag. SAMMANFATTNING Kommunen har på remiss fått Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer och det har uppdragits till socialnämnden yttra sig över förslaget. Ärendet har handlagts av Socialkontoret och samråd har genomförts med Omsorgskontoret och med kommunens samordnare för våld i nära relationer, stöd och behandling, vilka tillstyrker Socialkontorets bedömning. Socialkontoret i Linköping delar Socialstyrelsens ambition att förbättra arbetet med och omhändertagandet av våldsutsatta vuxna, barn som utsatts för eller som har bevittnat våld och våldsutövare. Kontoret instämmer däremot inte i de delar av förslaget som innebär skyldighet att alltid inleda utredning vid orosanmälan för barn som misstänks ha utsatts för eller bevittnat våld. Vi menar att det ska vara innehållet i anmälan som ska vara avgörande vid bedömningen om en utredning ska inledas och inte inom vilket område problematiken förekommer. Socialkontoret menar vidare att en standardiserad bedömningsmetod bör användas även vid utredningar om barns behov av skydd och stöd och att Socialstyrelsen därmed bör rekommendera och/eller utarbeta lämpliga metoder. Vi anser även att de allmänna råden som rör nämndens ansvar att ta del av polisens riskbedömning bör kompletteras med att de bedömningar som delges mellan polis och socialnämnd bör vara skriftliga. Kontoret motsätter sig dock Socialstyrelsens resonemang i konsekvensutredningen avseende bedömningar av risk för allvarlig skada, dråp och mord. Kontoret anser inte att den typen av bedömningar är ett ansvar för socialtjänsten, vi menar att socialtjänstens ansvar är att bedöma risk för fortsatt våldsutsatthet och att tillsammans med den utsatta göra en säkerhetsplanering. De allmänna råd som rör stöd och hjälp bör, enligt Socialkontorets uppfattning, kompletteras med att en persons kön kan vara ett förhållande som innebär att den