Risk- och sårbarhetsanalys 2011

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll 1 Förord 2 Definitioner och förkortningar 3 Definitioner 3 Förkortningar 4 Övergripande beskrivning av kommunen 4 Arbetsprocess och metod 5 Målgrupp och sekretess 5 Helhetssyn i säkerhetsarbetet 5 Genomförande och metod Samhällsviktig verksamhet 6 Identifierade samhällsviktig verksamhet 7 Identifierade och värderade risker 9 Övergripande bedömning 10 Sårbarhet samt kritiska beroenden 11 Vatten och avlopp 11 Barn och utbildning 12 Omsorg 13 Ljusdalshem 14 Ljusdals Servicehus 14 Räddningstjänst 15 Fjärrvärme 16 Särskilt viktiga resurser 17 Bedömning av förmåga 18 Planerade och genomförda åtgärder 19 Redovisning och uppföljning 20 Redovisning 20 Uppföljning 20 1

3 Förord Enligt 2 kap 1 lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap skall kommuner analysera vilka händelser som kan inträffa inom kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen skall vara utformad enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger till grund för den plan för hantering av extraordinära händelser som kommunen skall anta för varje ny mandatperiod. Analysen skall redovisas skriftligen till länsstyrelsen senast den 30 september under mandatperiodens första år. Kommunen skall dessutom årligen följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och rapportera uppföljningen till länsstyrelsen senast den 15 september under de år då inte den kompletta redovisningen behöver lämnas. Ett av syftena med risk- och sårbarhetsanalyser är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga vilka hot och risker som finns inom det egna verksamhetsområdet. Ett annat syfte är att få fram underlag för planering och åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten i kommunen. Underlaget utgör dessutom en viktig källa till information till kommuninnevånarna och de anställda. Att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser kräver en bred förankring i organisationen och är en lärande process som förbättrar förmågan att motstå allvarliga störningar i de samhällsviktiga verksamheter som alltid måste upprätthållas. Vilka verksamheter som blir särskilt berörda vid en extraordinär händelse kommer att variera beroende på aktuell händelse eller händelseutveckling. Vissa typer av händelser belastar exempelvis hälso- och sjukvården särskilt, medan andra scenarios som exempelvis ett omfattande el-bortfall innebär att många fler viktiga funktioner och verksamheter drabbas av allvarligare störningar. De verksamheter som vid ett visst scenario inte utsätts för påfrestningar är trots det inte mindre samhällsviktiga, dessa kan drabbas vid nästa typ av händelse. Detta innebär att kommunen skall planera för- och skall kunna upprätthålla en god beredskap och förmåga att motstå olika typer av extraordinära händelser som annars skulle kunna leda till en kris. 2

4 Definitioner 1 Hot omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan också bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara för något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Risk kan rent tekniskt förstås som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen i fråga kan leda till. Sårbarhet betecknar hur allvarligt (delar av) samhället påverkas av en händelse eller utveckling. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte förmår förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. 2 En extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Med geografiskt områdesansvar menas att det inom ett geografiskt område ska finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella uppgifter som behöver utföras före, under och efter en krissituation. Geografiskt områdesansvar finns på lokal, regional samt nationell nivå. Krishanteringsförmåga består av krisledningsförmåga och operativ förmåga. Krisledningsförmåga avser en organisations förmåga att bland annat reagera snabbt, skapa lägesbild, kommunicera och samverka med övriga aktörer, hantera brådskande beslut, leda och samordna verksamhet, prioritera resurser, samt informera media och allmänhet. Operativ förmåga definieras som förmågan hos de aktörer och resurser som engageras på fältet för att exempelvis rädda liv, skydda akut hotade objekt, hindra utbredning och spridning av farliga ämnen och på olika sätt sörja för hjälpbehövanden. Kritiska beroendeförhållanden uppstår när funktionen i en samhällsviktig verksamhet kräver att en annan verksamhet fungerar och det saknas andra alternativ. Det kan också vara så att varje enskild del av ett system är robust, men att överföringen emellan är sårbar. Redundans innebär möjlighet att genom flera system säkerställa funktion inom en verksamhet Epizooti är en utbredd spridning av en allvarlig smittsam djursjukdom Pandemi är en stor influensaepidemi som sprider sig över stora delar av världen Zoonos är en sjukdom som smittar från djur till människor 1 Samtliga definitioner är tagna från Krisberedskapsmyndighetens olika dokument 2 Hot och riskrapport Krisberedskapsmyndigheten. KBM:s temaserie 2006:7 3

5 Förkortningar RSA Risk- och sårbarhetsanalys LSO Lag om skydd mot olyckor LEH Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap KBM Krisberedskapsmyndigheten (nedlagd 2008) SRV Statens Räddningsverk (nedlagd 2008) SKL Sveriges kommuner och landsting MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Ljusdals kommun Ljusdals kommun till ytan kvadratkilometer och med en folkmängd på ca är till stora delar glesbygd. Befolkningen är i huvudsak koncentrerad till tätortstriangeln Ljusdal, Järvsö och Färila. De största kommunikationslederna igenom kommunen är riksvägarna 83, 84 och Europaväg 45. Järnvägstrafik går genom kommunen via norra stambanan och inlandsbanan. Industriföretagandet i kommunen består huvudsakligen av små och medelstora företag belägna i tätortstriangeln Ljusdal, Järvsö och Färila. Tjänstesektorn har alltmer kommit att ersätta den traditionella arbetsmarknaden inom skog, jord och trä. Tillväxten av antalet anställda i sektorn sedan början av 1990-talet är nationellt unik under tio år skapades 700 nya arbeten! Ljusnan som rinner genom kommunen är en av de stora kraftverksälvarna i landet. Vattenkraftverken i Ljusnan svarar för cirka sex procent av den totala vattenproduktionen i landet. För att kunna reglera vattnet i Ljusnan för elproduktion finns ett 20-tal dammanläggningar. Risken för dammbrott är mycket liten men går heller inte att utesluta. Dammägarna har ansvar för att dammarna är säkra och 4

6 kommunen ansvarar för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst som är aktuellt vid översvämningar som orsakas av riklig nederbörd eller dammbrott. Beredskapsplan för dammbrott presenterades i april Kommunstyrelsen har huvudansvaret för säkerhetsarbetet. Till kommunstyrelsens hjälp finns en riskhanteringsgrupp som leds av säkerhetschef. Varje förvaltning och kommunalt bolag ansvarar sedan för säkerhetsarbetet inom sitt område enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser. Arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen för 2011 utgår från den rapport som presenterades De som haft huvudansvaret för processarbetet är kommunens riskhanteringsgrupp som består av kommunens ledningsgrupp samt VD:arna för de kommunala bolagen. Processen startade formellt i och med riskhanteringsgruppens första sammanträde för år Mall för en scenariobaserad analys togs fram och den fick riskhanteringsgruppens medlemmar till uppgift att arbeta med i sina respektive förvaltningar och bolag. Scenariot i den mer fördjupande analysen är ett som tidigare arbetats med, men bedömningen gjordes ändå att använda detta en ytterligare gång pga. att förmågan att motstå ett omfattande elbortfall måste stärkas i kommunen och skall prioriteras. Säkerhetssamordnaren har under första processdelen deltagit i olika arbetsgrupper i förvaltningarna som mentor och inspiratör. Målgrupp och sekretess Denna rapport är huvudsakligen riktad till kommunens beslutsfattare och verksamhetsansvariga för att skapa ett underlag för den fortsatta planeringen. Underlaget utgör dessutom en viktig källa för information till kommunens medborgare och anställda. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys skall också redovisas till Länsstyrelsen senast den 30 september under mandatperiodens första år. I 18 kap. 13 offentlighets- och sekretesslagen (OSL) ges möjlighet att skydda uppgifter i risk- och sårbarhetsanalyser. Ljusdals kommun bedömer att innehållet i denna rapport inte föranleder sekretess, men känslig och detaljerad information i verksamheters egna handlingar skall alltid prövas ur säkerhetssynpunkt. Helhetssyn i säkerhetsarbetet De analyser, planer och övrigt arbete som genomförs inom säkerhetsområdet bör ha en tydlig koppling till varandra. På detta sätt undviks dubbelarbete och resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Kommunens beslutsunderlag för riskhantering förbättras och dessutom riskerar inte viktiga områden inom säkerhetsarbetet att falla bort. Mindre vardagsolyckor och hanteringen av dessa kan ligga till grund även för hantering av extraordinära händelser och mer allvarliga kriser. 5

7 Samhällsviktig verksamhet De övergripande målen för Sveriges säkerhet, är att värna befolkningens liv och hälsa, värna samhällets funktionalitet samt att värna förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Dessa mål är också utgångspunkten för att inom kommunens geografiska område identifiera samhällsviktig verksamhet. I kommunen har följande samhällsviktiga verksamheter identifierats: Liv och hälsa - Omsorg om utsatta grupper - Akutsjukvård - Skydd och säkerhet Samhällsviktig verksamhet I kommunens geografiska område finns 8 St. särskilda boenden för äldre och 12 gruppboenden för handikappade. Kostenheten med centralkök ingår som en enhet under Omsorgsförvaltningen. Den producerar och förser omsorgstagare och skolelever med ca 2300 portioner dagligen och ca 1300 matlådor per vecka för hemtjänsten. Förskolan bedöms vara samhällsviktig 6

8 pga. av att föräldrar med samhällsviktiga funktioner bör beredas barnomsorg. I kommunen finns 17 förskolor i kommunens regi och 2 friskolor/förskolor. Ljusdals närsjukhus har en dygnet runt bemannad akutmottagning, utöver den finns fyra hälsocentraler inom kommunens geografiska område. Landstinget bedriver ambulanssjukvård med två dygnsambulanser vid Ljusdals närsjukhus samt en dag-ambulans stationerad i Los. Polisen i Ljusdal lyder under Polismyndigheten Gävleborg och utgår operativt i kommunen från stationen i Ljusdal. Två bevakningsföretag opererar i kommunen och har i sina uppgifter förutom rena bevakningstjänster även uppdrag att larmas vid vissa överfallslarm. Räddningstjänsten i Ljusdals kommun har sin administration och räddningsledning vid huvudstationen i Ljusdals tätort. Det finns sex övriga stationer spridda inom kommunens geografiska område. Fyra av stationerna är bemannade med brandmän i beredskap. De övriga är bemannade som frivilliga räddningsvärn. Förutom rena räddningstjänstuppdrag larmas Räddningstjänsten enl. avtal med Landstinget Gävleborg på sjukvårdslarm vid prio 1, när ingen ambulans finns direkt tillgänglig. Under 2011 skall Rakel, Sveriges nationella kommunikationssysten för samverkan och ledning vara i skarp drift i kommunen. Förutom Blåljusmyndigheterna räddningstjänst, polis, ambulans och SOS-alarm har kommunens krisledning tillgång till systemet. Samhällets funktionalitet - Ledningsfunktioner - Vatten och avlopp - El och fjärrvärme - Drivmedel och bränsle Samhällsviktig verksamhet Kommunens krisledning som består av beredningsgrupp och krisledningsnämnd disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler, teknisk system för bl a kommunikation (Rakel) och bedöms kunna verka dygnet runt i en veckas tid. Rutiner och organisation för information till allmänheten, internt och till media är direkt underställd krisledning. VA-verksamheten och renhållning är sedan bolagiserat och är ett dotterbolag inom Ljusdals Energiföretag AB. Ljusdal Vatten AB ansvarar för produktion och distribution av renvatten och avledning och rening av spill- och dagvatten inom sjutton verksamhetsområden i kommunen. Detta sker via ett trettiotal vattenverk och avloppsreningsverk, drygt fyrtio 7

9 pumpstationer, ett antal tryckstegringar och reservoarer samt ca 60 mil ledningsnät. Ljusdals Energi AB levererar fjärrvärme i tätorterna Ljusdal, Järvsö och Färila. Råvaran för hetvattenproduktionen utgörs i huvudsak av biobränslen. När det gäller biobränslen skiljer man på bränsle som upparbetats från avverkningar såsom grot och stamvedsflis och biprodukter som faller på industrin, bark, spån och torrflis. Bränslet från industrin kommer från bindande kontrakt från 3-4 leverantörer. Detsamma gäller för bränsle som upparbetas från avverkningar. För att öka pannornas bränsleflexibilitet har Ljusdals energi satsat på rörliga roster och i en av anläggningarna har kompletterats med en pelletspanna. Generellt gäller att Ljusdals kommun är en stor nettoexportör av biobränsle och leverantörerna vill gärna avsätta så mycket som möjligt på hemmaplan vilket innebär att försörjningen av bränsle känns trygg.. Privat fjärrvärmeföretag har kunder i Los och strax utanför Ljusdals tätort. Detta företag levererar ex. fjärrvärme till två särskilda boenden för äldre. Grundläggande värden - Demokrati - Religionsfrihet - Yttrandefrihet - Mänskliga fri- och rättigheter Fyra elnätsägare har koncession på elnätet inom kommunens område. Under 2011 pågår det riksomfattande styrelprojektet. Styrel bygger på att kommuner och elnätsföretagen tillsammans identifierar och planerar för att ge samhällsviktiga el-användare prioritet vid el-brist. I upphandlingen gällande drivmedelsförsörjning har kommunen garanterats att minst en bensinstation i huvud- tätort är försett med reservkraft eller är förberett för extern reservkraft. Samhällsviktig verksamhet Ett systematiskt värdegrundsarbete bedrivs i Omsorgsförvaltningen och i Barn- och utbildningsförvaltningen. Planer finns att ta fram en kommunövergripande plattform för Vad vi i Ljusdals står för. En gemensam värdegrund med valda värderingar utgör en kompass som påverkar medarbetarnas attityder och beteenden och förstärker den önskade effekten. Utbildning har genomförts i arbetet med mänskliga rättigheter. Utbildningen handlade om praktiska erfarenheter och förebyggande arbete. Den berörde viktiga begrepp såsom rasism, integration, hedersrelaterat förtryck och värdegrundsarbete. Målgruppen var främst aktörer som berörs av dessa frågor, såsom lärare, rektorer, primärvården, kulturarbetare, socialtjänsten, polisen, med flera. 8

10 I Ljusdals kommuns kommunprogram står det tydligt att Ljusdal både lär av och ger till andra i ett levande internationellt utbyte och samarbete. Ljusdals kommun har en övergripande policy för internationalisering i Ljusdals kommun. Syftet är att Ljusdals internationellt arbete ska skapa mervärde för medborgare och företag i kommunen samt bejaka internationella kontakter i kommunprogrammets anda. Fred, säkerhet, miljöarbete, solidaritet och relationer mellan människor och organisationer ska stärkas. Människor från olika kulturer välkomnas att flytta till Ljusdals kommun. Öppenhet främjar demokrati, utveckling och kreativitet och motverkar antidemokratiska krafter. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden Identifierade och värderade risker När grovanalys genomförts har riskmatris enligt nedan använts för att beskriva olika risker och skattat dessa i sannolikhet och konsekvens. Skalan 1-5 har använts i värderingen och där S står för sannolikhet och K för konsekvens. Farligt gods olycka S 3, K 4 Risken innefattar såväl farligt gods på väg som på järnväg. Konsekvenserna skiljer sig beroende var olyckan sker och vilken kemikalie som är inblandad i olyckan. Sker olyckan inom tätbebyggt område blir konsekvenserna större eller om ett utsläpp riskerar en grundvattentäkt. 9

11 Långvarigt el-teleavbrott S 3, K 4 En extrem vädersituation motsvarande stormen Gudrun men under sträng kyla får stora konsekvenser för samhället bl a på grund av långvariga el- och teleavbrott. Störningar på infrastrukturen som exempelvis svårigheter att ta sig fram på vägarna får konsekvenser för den som är i behov av sjukvård, hemtjänst eller akuta behov vid brand eller sjukdom. Vårdanläggningar, vattenverk och centralkök utan stationära reservelverk, eller reservelverk i otillräcklig omfattning kan innebära mycket allvarliga konsekvenser. Smittat/förorenat dricksvatten S3, K3 Då ingen reservvattenförsörjning från alternativa vattentäkter finns kan konsekvenserna bli allvarliga vid smitta eller förorenat vatten. Vissa av kommunens vattenverk och reservoarer har brister i tillträdesskydd, exempelvis inhägnad eller övervakning och det innebär en risk då förgiftning/förorening kan ske avsiktligt eller vid en olycka. Stor brand i publik lokal S3, K4 Stor brand i hotell, vårdanläggning eller skola kan få mycket allvarliga konsekvenser både vad gäller människoliv och i svårigheter att hitta alternativa lokaler för verksamheten. Dammbrott, höga flöden S1, K5 Ett dammbrott i någon av de större dammarna i Ljusnan bedöms medföra svåra konsekvenser för kommunens invånare, besökare samt infrastruktur. Älvar innebär också risk för höga till extremt höga flöden. Orsaker kan vara stora regnmängder, stora vårfloder, sabotage eller olycka vid dammarna. Den hotbilden kommer med säkerhet att öka i framtiden i och med klimatförändringen. Buss/tågolycka S4, K4 Konsekvenserna är beroende på var, när och vilket transportmedel som är inblandad i händelsen, Störst sannolikhet bedöms olycka med buss ha. Turistbussar passerar kommunen i stor omfattning vintertid och en sådan olycka med många inblandade, kallt väder och lång framkörning för räddningspersonal kan få katastrofala konsekvenser. Smitta S3, K4 Pandemisk influensa kommer att innebära stor frånvaro och viss dödlighet bland redan svaga. Stor frånvaro kommer att innebära svårighet att bedriva samhällsviktig verksamhet. Smitta kan även drabba djur och djurbesättningar (Epizooti) samt t.ex. central- eller storkök. Övergripande bedömning Ljusdals kommun har som framgår av dokumentet till skillnad från tidigare riskanalyser fokuserat på de händelser som kan ske i fredstid och som kan innebära allvarlig störning av samhällsviktig verksamhet. Under 2007 genomfördes grovanalys enligt ROSA-metoden i kommunens förvaltningar. En fördjupning i en händelse med extremt väder och ett långvarigt elavbrott har genomförts våren 2011 för de verksamheter som bedömts bedriva samhällsviktig verksamhet. 10

12 Den grovanalys som genomförts ger en relativt fullständig bild av vad som skulle kunna leda till en extraordinär händelse. Underlaget ger inte en fullständig bild av krishanteringsförmågan utan måste uppdateras genom kontinuerligt fortsatt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Sårbarheter samt kritiska beroenden Här följer resultatet av den scenariobaserade analys som de samhällsviktiga verksamheterna inom kommunens egna verksamheter och kommunala bolagen fått arbeta med. Scenario omfattande elavbrott Bakgrund Ett omfattande oväder har drabbat Gävleborg. Kraftig vind (stormbyar) i kombination med att stora mängder blötsnö (ca 60 cm) har drabbat vårt område under det senaste dygnet. Snöfallet har nu upphört. Enligt SMHI:s prognos sjunker temperaturen snabbt. Just nu är det omkring 10 minusgrader och temperaturen kommer att falla ytterligare under natten. Konsekvenser Stora snömängder blöt snö i kombination med hård vind har medfört att strömförsörjningen slagits ut i stora delar av kommunen. Enligt senast tillgängliga information är det endast Ljusdals tätort som har elektricitet. Även telenätet är drabbat, vad vi vet hittills är det områden utanför tätorterna som saknar telefoni. Vägar och gator är svårframkomliga på grund av att man inte hunnit röja snön. Ovädret har orsakat så stora skador på eldistributionssystemet att reparationstiden beräknas till 5-7 dygn. Vatten och avlopp Sårbarheter och förmåga Vattenförsörjningen i kommundelar där vi har högreservoarer har en viss uthållighet, i storleksordningen något till några dygn. Det gäller Los, Ramsjö, Järvsö, Färila och Hennan. Däremot kommer mindre orter utan högreservoar att drabbas av akuta problem med vattenförsörjningen. Det gäller exempelvis Kårböle, Hamra, Sandsjö, Nor och Harsa. Till följd av svårframkomliga vägar kan vi inte distribuera vatten till dessa orter på annat sätt. De flesta fastigheter har avloppsförsörjning med självfall, så det bör inte bli så stora problem för den enskilde. Bräddning av avloppsvatten till recipient kommer att ske i pumpstationer och avloppsreningsverk, vilket innebär att orenat avloppsvatten kommer att släppas ut i sjöar och vattendrag i stor omfattning. Det finns inte reservaggregat tillgängliga för att klara vattendistributionen i alla kommundelar. Vi har tillgång till ett stort reservelverk (125 KVA), övriga är traktordrivna. Det finns inte omedelbar tillgång till traktorer att driva de mindre reservelverken och den egna transportkapaciteten är begränsad. Vattenverken i Järvsö, Ljusdal och Färila är de enda som är förberedda för inkoppling av 11

13 reservelkraft. Vi måste kanske köra runt det stora elverket till de olika orterna. Det blir svårt att distribuera vatten via tank på grund av den starka kylan. Uppvärmningsmöjligheter finns, men faller på tillgång till el. Beroenden Vi har behov av samverkan med elektriker för att koppla in reservelverk. Vi har behov av transportjänster (lastbil) och traktorer som kan driva mindre reservelverk. Det finns en nationell organisation (VAKA) som kan hjälpa till med exempelvis kompletta vattenverk, men det är inte säkert att dessa resurser är tillgängliga i den aktuella vädersituationen. Planerade åtgärder och behov av ytterliga insatser Det bör klargöras tydligare vem som förfogar över tillgängliga reservelverk och hur dessa kan transporteras och användas praktiskt. Vattenverk som saknar möjlighet till inkoppling av reservelverk bör förberedas för detta. Barn och Utbildning Sårbarheter och förmåga Under de omständigheter som gäller enl. scenariot kommer kommunens förskolor och skolor enl. p.5 att stängas. Detta kommer i ett första skede att ske över hela kommunen, utifrån bedömning av vägläget, även om centralorten vid tiden för de första åtgärderna har ström. Med tanke på väderläget kan detta snabbt förändras. Den stora svårigheten blir att få tillgång till säker information och att få ut information till allmänheten, pga. elavbrott och att telefonnätet utanför tätorten är drabbad. I bästa fall kan mobilnätet användas. Om förskolor och fritidshem är stängda kan detta betyda att föräldrar som behövs för arbetet med snöröjning,, elnät etc. samt vissa kritiska och strategiska arbeten ex sjukvård, räddningstjänst, polis mm inte kan komma i arbete Vi bedömer att vi kommer att klara att öppna en tillfällig barnomsorgsavdelning för föräldrar som måste ut i arbete för att klarar krisen. Den bör då finnas i en lokal där det finns tillgång till reservkraftverk ex i Förvaltningshuset. Vi kommer även att kunna upprätta en egen krisledningsgrupp, och bemanna utbildningskontoret samt ev. rektorsexp. där det finns elektricitet. Detta för att både svara på telefon från allmänhet, söka information samt kontinuerligt bedöma läget och planera fortsatta åtgärder. Beroenden Kommunens krisledning kommer att med detta scenario att sättas på fötter. Denna kommer att vara den viktigaste samarbetspartnern i första skedet. Förvaltningens chef kommer att ingå där, och vara kanalen mellan kommunens krisledning och förvaltningen egen krisgrupp. Rutiner för information kommer att utarbetas. Samordning av hemsida etc. kommer att ske där. Kontakter med lokalradio etc. lika så. Inom förvaltningen kommer rektorer, förskolechefer och administrativ personal vara nyckelpersoner att samverka med. POSOM kan ev. vara i gång och upprätta 12

14 informationscentra. Då blir även dessa centra ett ställe för vår förvaltning att nå ut med information till allmänheten. Vid ett långvarigt strömavbrott med sjunkande temperaturer, och utkylning av lokaler, behöver vi även samverkan med fastighetskontoret. Planerade åtgärder och behov av ytterliga insatser Vi har identifierat behov av lokal för tillfällig barnomsorg, om ordinarie lokaler inte kan användas. Vi behöver säkerställa detta. Omsorgsförvaltningen Sårbarheter och förmåga Ett längre strömbortfall skulle innebära stora svårigheter för omsorgsförvaltningens verksamheter vad gäller värme och vattenförsörjning. De kunder vi ger omvårdnad kan många gånger inte förflytta sig själva, är beroende av hjälp vid dusch och toalettbesök samt i matsituationer. Centralköket kommer inte att kunna fungera utan el och vatten. Det innebär om strömförsörjningen är borta under flera dagar att vare sig äldreomsorg eller skola kan få mat levererad. Hemtjänsten kommer inte att kunna tanka sin bilar vilket medför att kunder utanför de fem centralorternas kärna kan få svårt att få hjälp. Samma sak gäller för personliga assistenter som kan få problem att ta sig till kunder som bor lite avsides. Samhall som handlar och kör mattransporter till hemtjänstkunder och till vård- och omsorgsboenden utanför Ljusdal kommer också att få problem med att tanka sina bilar som då ger problem med matförsörjningen. Sjukvårdsinsatser som fordrar att legitimerad sjuksköterska gör bedömning och finns på plats, kan bli svåra att utföra på omsorgsboendena, detta kan leda till stora konsekvenser för den enskilde De stora antal kunder med trygghetslarm kommer inte att kunna larma för att få hjälp då backupen på batteritiden är ca 48 timmar. Det som på kort sikt kommer att vara svårast att hantera är värme och vattenförsörjning. Inga alternativa värmekällor finns på våra boenden och vi är helt beroende av att få hjälp av andra med reservkraft. Verksamheterna är beroende av vatten för att klara i första hand den personlighygienen. En eller två dagar bedömer vi att matförsörjningen går att klara hjälpligt men kommer att vara mycket begränsad då tillgång till el inte finns. Beroenden Kunder i hemtjänsten väljer själva utförare och samma problem som kommunen får kommer också att drabba dem. Samverkan kommer att behövas med elnätsägare och elleverantörer, Ljusdals Servichus AB, landstinget med flera. Planerade åtgärder och behov av ytterliga insatser Från omsorgsförvaltningen har under flera år påtalats till kommunledning och servicehus AB att vi har ett behov av mobila elverk för att klara den mest nödvändiga värme och vattenförsörjningen. Omsorgsförvaltningen har ingen egen plan för detta. Problemet med reservkraft behöver tydliggöras för politikerna i kommunstyrelsen så att det prioriteras i budgetarbetet. Varje enhetschef får i uppdrag att ständigt ha en karta aktuell där varje kund finns angiven. Respektive verksamhetschef ansvarar för att dessa finns lättillgängliga på förvaltningen i händelse av någon kris. Varje enhetschef skall ha gjort en plan utifrån var kunderna finns och vilken personal som 13

15 bor i samma område. Vid ett stort snöfall ska i första hand personal besöka kunder i sitt närområde oavsett vilken avdelning de tillhör. Att detta samarbete inleds ansvarar respektive verksamhetschef för. Samarbete med landstinget för att på samma sätt nyttja resurser av legitimerad personal i respektive närområde. Att detta samarbete påbörjas ansvara medicinskt ansvarig sjuksköterska för. Ljusdalshem AB Sårbarheter och förmåga Bostädernas värme och vattenförsörjning slås ut, våra lokalhyresgäster får svårt att bedriva sin verksamhet. Värmesystemen riskerar att frysa sönder, vissa av våra äldre hyresgäster behöver alternativt boende. På kort tid har bolaget viss förmåga men i ett längre perspektiv saknas förmåga då vi saknar reservkraft. Beroenden Samverkan och kommunikation med el, värme och vatten bolagen. Information till våra hyresgäster via mail, radio och fysiskt på plats via våra vaktmästare. Samverkan med omsorgen vad gäller våra äldre hyresgäster. Planerade åtgärder och behov av ytterliga insatser Upprätta en handlingsplan inom företaget, vad gäller åtgärder och rutiner vid längre strömavbrott. AB Ljusdals Servicehus Sårbarheter och förmåga Vi får kallt i våra lokaler och lägenheter. På sikt blir det också problem med vattenförsörjningen. Det blir svårt att bedriva verksamhet i lokalerna och hyresgästerna får problem att bo kvar. Tillsammans med bl.a. omsorgen måste påbörja planering för att utrymma lokalerna och leta efter alternativa bostäder för de boende. Om det blir ett långvarigt strömavbrott så finns risk för sönderfrysning. Vi får svårt att hantera situationen då vi saknar reservbostäder samt reservkraft. Beroenden Aktörer som vi samverkar med internt är i första hand omsorgen men också Räddningstjänsten och IT-avd. Inom koncernen samverkar vi med Bostadsbolaget och med Energibolaget som hanterar VA-frågor, El-distributionen samt driftar fjärrvärmenätet till många av våra fastigheter. Planerade åtgärder och behov av ytterliga insatser Installation av reservkraft vid samtliga våra Servicehus skulle innebära att vi klarade liknande situationer utan några större problem. 14

16 Räddningstjänst Sårbarheter och förmåga Konsekvenserna av scenariot har delats upp i omedelbara problem (timmar) och problem på längre (dagar) sikt. Omedelbara: Pga. av dålig framkomlighet på vägarna kan vår personal få problem vid inryckning. Vid ett totalt teleavbrott kan inte SOS-alarm larma ut och den hjälpbehövande ej heller nå SOS. På längre sikt: Utkylning av brandstationer. Strömförsörjning/backup till utalarmering på resp. brandstation. Drivmedelsförsörjning av fordon och reservelverk. Drivmedelsförsörjning av reservkraft till Vallåsmasten. Andra funktioner eller verksamheter som påverkas av vår sårbarhet är: I extremfallet tror vi oss inte kunna upprätthålla organisationen till fullo. Vissa av de frivilliga räddningsvärnen kan måsta bortprioriteras. Detta får konsekvenser för den hjälpbehövande pga. längre avstånd och körtider. Enligt den identifierade sårbarheten och den uppkomna situationen ser vi oss hantera situationen enligt nedan: Planerna för höjd beredskap sätts i verket. Det innebär bl a en förstärkning av den fredstida organisationen och förtätad beredskap. Beroende på händelseutveckling kan vi tvingas att bortprioritera vissa av styrkorna. Inom organisationen finns idag reservkraft i fordon och till att betjäna huvudstationen och Räddningscentral i Ljusdal. Dessa kan kompletteras med skadeplatsbelysning. För provisorisk uppvärmning av stationer har vi tillgång till fyra st. dieselvärmare och en gasoldriven värmare. De fordonsplacerade reservelverken kan användas till att ladda upp batterier till larmutrustningen på respektive brandstation. Fyrhjulig motorcykel med bandsats för snöförhållanden finns för transporter samt fyrhjulig släckbil placerad i Järvsö. Övriga transportresurser bedöms kunna avropas från försvarsmakten, då främst i form av bandvagnsresurser. Inga andra avtal eller förberedda kontaktvägar med skoterklubbar mm. finns idag men bedöms vara möjliga i en krissituation. Beroenden Dessa verksamheter och myndigheter bedöms samverkansbehovet vara störst med i scenariot: Kommunens krisledning Länsstyrelse Fjärrvärmeleverantör Väghållare Nätägare Drivmedelsföretag 15

17 Försvarsmakten SMHI Grannkommuner Sveriges Radio Planerade åtgärder och behov av ytterliga insatser Några planerade/önskade åtgärder för att minska sårbarheten i verksamheten är införskaffande av fler dieseldrivna elverk till att betjäna det mest viktiga på respektive brandstation. Där ses möjlighet samverka med Gata park och Ljusdal vatten AB som är samlokaliserade med oss i Ramsjö och Los. 12 volts drivmedelspumpar till att ta upp bränsle ur stationers tankar skall praktiskt testas. Kommunikationssystemet Rakel skall börja användas sent hösten 2011 alt 2012 och detta system skall vara mer robust än det nuvarande. Räddningstjänsten har tillgång till sattelittelefoni, en brist är att SOS-alarm har avvecklat sina. Fjärrvärme Sårbarheter och förmåga För fjärrvärmenätet i Ljusdal finns en oljeeldad reservcentral på Gärdeåsen som har möjlighet att el-försörjas via mobilt reservelverk. Något motsvarande finns ej i Färila och Järvsö. I Ljusdals tätort bör ett längre elavbrott klaras med de resurser som beskrivits. Det viktiga i ett sådant läge är att kunna upprätthålla varmhållning av fjärrvärmenätet och hetvattencentralen i Sjulhamre. I Färila och Järvsö saknas den förmågan och konsekvensen av ett längre elavbrott är kopplat till rådande utetemperartur. För detta scenario är det nödvändigt att mobilisera resurser i form av mobila reservelverk. För varmhållning av panncentralen kan dieseldrivna varmluftskanoner vara möjliga men för att cirkulera fjärrvärmenätet krävs att pumpar är funktionella. Beroenden I Värmek som är ett samägt företag av fjärrvärmeverk i Sverige finns regionvis en reservdels och beredskapspool. I den poolen finns möjlighet att avropa resurser i form av mobila reservelsaggregat. Dock bygger detta på frivillighet och är alltså ej tvingande för ägarna av resurserna. Planerade åtgärder och behov av ytterliga insatser För Ljusdal bör klargöras tydligare vem inom Ljusdalsenergi koncernen som förfogar över tillgängliga reservelverk. Dessutom ska driftprov med reservkraft av Gärdeåsens panncentral genomföras. För Färila och Järvsös panncentraler ska belastning för sparläge identifieras och förberedas för extern el-inmatning. 16

18 Särskilt viktiga resurser När kommunens egna resurser är otillräckliga vid en svår påfrestning och händelsen därför svår att hantera kan externa förstärkningsresurser behövas. Nedan följer exempel på resurser som kan komma att efterfrågas. VAKA Vattenkatastrofgruppen (VAKA) består av krislednings- och vattenförsörjningsexperter med bred samlad kompetens och erfarenhet. Livsmedelsverket initierade bildande av gruppen som har som uppgift att ge stöd till kommuner som drabbats av problem med vattenförsörjningen. Nationellt nödvattenlager Livsmedelsverket har lagt upp förråd med nödvattenmaterial på sex (6) platser i landet. Närmaste lagerplats för Ljusdals del ligger i Sundsvall. Materielen är till för att förstärka kommunernas egen kapacitet för vattenförsörjning när kommunerna får problem pga. smitta, elavbrott eller annat avbrott som påverkar vattenförsörjningen. Personal från Ljusdal vatten, Gata och park och räddningstjänsten har fått särskild utbildning i att hantera utrustningen. Elsamverkansområde nedre norrland Ljusdals elnät AB ingår i Nedre Norrlands Samverkansområde (NNL), som är anpassad för samverkan och stöd vid omfattande störningar i verksamheten. Branschen, genom Svensk Energi har tillsammans med Svenska Kraftnät som elberedskapsmyndighet utvecklat elsamverkansorganisationen som är indelad i sju (7) samverkansområden. SUSIE (Samband Under Störning Inom Elförsörjningen), är ett webbaserat verktyg som utvecklats för att användas under storstörning, men även innehåller nyttofunktioner för det dagliga arbetet, det är nu driftsatt och tillgängligt på webbadressen: Svenska Kraftnät är systemägare. Ljusdals elnät AB har även tecknat avtal med extern entreprenör gällande entreprenadmaskiner under normala förhållanden men även under svåra störningar. Fjärrvärme Värmek är ett samägt företag av fjärrvärmeverk i Sverige. Mellansvenska reservdelsoch beredskapspoolen för fjärrvärme är det regionala samverkansnätverk som Ljusdals Energi ingår i. I den poolen finns möjlighet att avropa resurser i form av mobila reservelsaggregat, transportabla panncentraler och reservdelar. Dock bygger detta på frivillighet och är alltså ej tvingande för ägarna av resurserna. Socialstyrelsens beredskapslager Om kommunens vårdutrustning i form av sängar och sängutrustning är otillräcklig exempelvis vid en pandemi eller svårare epidemi finns möjlighet att avropa resurser ur Socialstyrelsens beredskapslager. Förvarsmakten I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för uppgifter inom 17

19 försvaret och bidrar till att höja landets beredskap i såväl kris som krig inom en rad olika områden. En särskilt viktig resurs är hemvärnet som vid behov ställer upp med egen ledning och egna resurser, dessa resurser kan komma i fråga vid olika extraordinära händelser och svåra påfrestningar. Bedömning av förmåga Krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån delförmågorna, krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Delförmågorna skall bedömas med hjälp av indikatorer beskrivna i MSB:s föreskrifter. Bedömningsgrunder I risk- och sårbarhetsanalysen ska kommunen bedöma delförmågorna för samtliga identifierade risker. I denna version av RSA är valet att redovisa förmågan utifrån nedanstående scenario: Förmåga i samhällsviktig verksamhet vid omfattande elavbrott Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Materiella resurser Personella resurser Samverkan Praktisk erfarenhet Utifrån dessa indikatorer har den samlade bedömningen gjorts att förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar vid omfattande elavbrott är nivå 2, i huvudsak god men har vissa brister. Det innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckliga resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Kommunens krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larmning Omvärldsbevakning Personella resurser Praktisk erfarenhet Utifrån dessa indikatorer har den samlade bedömningen gjorts att kommunens krishanteringsförmåga vid omfattande elavbrott är nivå 2, i huvudsak god men har vissa brister. Det innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera 18

20 mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckliga resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Planerade och genomförda åtgärder med anledning av riskoch sårbarhetsanalysens resultat Här följer en redovisning på åtgärder som föreslås utifrån analysen av omfattande elavbrott. Även om åtgärderna föreslås utifrån detta scenario kan de även ha betydelse för andra händelser. Åtgärdsförslag för att kunna stärka förmågan att upprätthålla ordinarie verksamhet under omfattande elavbrott 1. Inkopplingsmöjligheter för reservkraft på alla särskilda boenden 2. Tillgång till stationära alt. mobila reservkraftsaggregat för särskilda boenden och strategiska förskolor 3. Vattenverk som saknar möjlighet till inkoppling av reservelaggregat bör förberedas för detta. 4. Det bör klargöras tydligare vem som förfogar över tillgängliga reservelaggregat och hur dessa kan transporteras och användas praktiskt 5. Säkrad drivmedelsförsörjning till reservkraft och fordon inom samhällsviktig verksamhet Åtgärdsförslag för att stärka krishanteringsförmågan vid omfattande elavbrott 1. Särskild analys bör genomföras över risker för störningar i elektroniska kommunikationer. 2. DISA är MSB:s informationssäkerhetsutbildning för användare. Den utbildningen bör på bred front erbjudas personal med start hösten Kommunens informationsstrategi/policy bör kompletteras med en allmängiltig informationsplan som är anpassad till normala förhållanden och till en krissituation. 4. En ny informationssäkerhets policy ligger klar för antagande i KF. Den är gemensamt framtagen av kommunerna i södra Hälsingland och Ljusdals kommun. 5. Kommunens krisledning har f o m hösten 2011 tillgång till det nya nationella kommunikationssystemet för samverkan och ledning, RAKEL. Rutiner för hur och av vem systemet skall hanteras bör tas fram. 19

21 Redovisning Länsstyrelsen skall hållas underrättad om vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter i kommunen samt hur den skapat en god förmåga att hantera uppkomna krissituationer. Risk- och sårbarhetsanalysen skall redovisas skriftligen till länsstyrelsen senast den 30 september under mandatperiodens första år. Uppföljning Risk- och sårbarhetsanalysen ska vara ett levande dokument som ses över varje år. Ett syfte med en årlig uppföljning är att underlätta för nämndernas verksamhetsplanering och budgetarbete. Uppföljningen skall även redovisas för länsstyrelsen senast den 15 september de år som den fullständiga redovisningen inte behöver lämnas. Kommunens riskhanteringsgrupp har ansvaret för uppföljningen och rapporterar kommunstyrelsen om viktiga förändringar. 20