Tillståndet av Radioaktivt Caesium i ett Nordligt Skogsekosystem.
|
|
- Oliver Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillståndet av Radioaktivt Caesium i ett Nordligt Skogsekosystem. R. Thomas Palo 1, Ronny Bergman 2 och Torbjöm Nylén 2 1. Institutionen för Skoglig Zooekologi Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå 2. FOA, Umeå Institutionen för Skoglig Zooekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå
2 Rapport avseende projekten SSI P och P "Upptag, omlagring och transport av radioaktivt caesium i ett barrskogsekosystem". 1.Bakgrund Projektet om transport och omlagring av radioaktivt caesium i det boreala skogsekosystemet är nu inne på sitt sjunde år. SSI har sedan 1986 stött samarbetet mellan SLU, FOA och Radiofysik vid Umeå universitet. Dessutom ingår projektet i ett Europeiskt radioekologiskt samarbete sedan Erhållna resultat har visat på några egenheter hos skogsekosystemet som är avgörande för den tidsberoende förändringen av radioaktivt caesium i systemet. Två av dessa faktorer är; 1. Det mesta av nedfallet återfinns i den översta, ca. fem centimeter tjocka zonen, av den organiska hohzonten i markprofilen. 2. Tillgängligheten och transporten i näringsvävarna är fortsatt hög. Dessa två egenskaper hos skogsekosystemet innebär att situationen inte kan betraktas som statisk utan att förändringar i olika delar av ekosystemet är att vänta i ett kortare och längre tidsperspektiv. Allmänt gäller att den större delen av det caesium som föll ned under 60-talet och från Tjernobyl verkar cirkulera i ett relativt långsamt kretslopp, där det radioaktiva sönderfallet i huvudsak bestämmer minskningstakten. Den enastående förmågan hos skogen att bibehålla caesium inom systemet gör skogen till en mycket viktig faktor för dosberäkningar i ett längre tidsperspektiv. Fördelningen av caesium från bombtesten på 60-talet skiljer sig inte signifikant från den fördelning som observeras efter Tjernobyl. En hög nivå av caesium från Tjernobyl åtföljs av en hög nivå bomb-caesium (Bergman et al. 1994). Detta tyder på att mönstret av det storskaliga nedfallet var likartad för de skilda händelserna och förmodligen bestämda av regionala nederbördsmönster. Dessutom ter sig de omlagrande processerna lika för de olika nedfallen (Bergman et al. 1993). Även om de olika nedfallen deponerades enligt likartade storskaliga mönster förefaller förklaringsgraden för variationen i växter och djura från dessa faktorer att vara låg (Palo 1993). Vissa delar av ekosystemet, som myrar och transporten i växtätarledet, uppvisar en snabbare omsättningstid än det som gäller för ekosystemet som helhet. De ingående komponeneterna omfördelar caesium i snabb takt, medan skogsekosystemet som helhet förändras endast långsamt. Den viltekologiska forskningen har i första hand inriktats mot upptaget i älg och dess betesväxter, men även andra organismer av betydelse i skogsmiljön har studerats. Två huvudsakliga angreppssätt tillämpas för att förstå transporten av radionuklider systemet. Den ena fokuserar på frågeställningar kring mekanismer för individers upptag av radionuklider och fördelningen i populationer. Den andra rör organismers roll för omsättningen av radionuklider i ekosystemet. Här utgör processer som betning, förnanedfall och produktivitet viktiga komponenter. Ett exempel, älg utgör en viktig förmedlare av radioaktivt caesium till människan, men utgör en liten länk i ekosystemet. På denna skalnivå kan smågnagare temporärt utgöra en betydligt viktigare faktor för omsättningen av caesium i skogen, men har liten betydelse från strålskyddssynpunkt. Smågnagarna kan emellertid spela en betydande roll för
3 omfördelningen av radionuklider och därmed på sikt överföra nuklider till komponeneter som når människan. Delar av studierna på olika organismer i skogen har tidigare redovisats till SSI. Här redovisas resultat från arbetet under perioden Qrqanisation Sedan 1990 stöds 30% av en doktorantjänst vid SLU av SSI. Resterande 70% finasieras via fakultetsmedel från SLU. Per Nelin innehar denna tjänst och beräknas disputera i maj Den 1 januari 1994 tilltråder Sara Gunnare en doktorandtjånst vid SLU som till 100% finansieras av SSI. Centrum för Miljövetenskaplig Forskning (CMF) finansierar en Universitetslektor (T.Palo) och en doktorandtjänst (T.Nylén). Doktorandtjånsten har nu slutanslag, medan lektorstjänsten finansieras fram till budgetårsskiftet Strålskyddsprogrammet inom EU bidrar med ca. 10% av den totala årliga forskningsbudgeten. 3.Resultat A. Modell över transporten av Cs-137 i skoasekosvstemet Den modell-verksamhet som påbörjats har två huvudsakliga mål; A) att ge en mekanistisk förklaringsmodell för enskilda komponenters tidsberoende förändring. B) att belysa de olika komponenternas inbördes förhållanden och deras betydelse för transporter < «' radionuklider i ekosystemet. Den förs. é Isåttningen utgörs av mekanismer för upptag i mark, växter och djur. Detta ar ;>,/> ;ssätt syftar till en modell där upptag i olika komponenter kan förutsägas från ins.- r y je data. Den andra målsättningen bygger på en förståelse av de ingående sambar d< o där processer i form av flöden mellan komponenter analyseras. Betydels r av förnanedfall, växtätare och markprocesser är några faktorer som ingår i modeller Prelim ' *ra beräkningar av flöden i modellen har utförts baserade på differeis alekvationer av första ordningen (Bergman et al. 1993). Vår utgångshypotes är att" t s-137 i skogsekosystemet tenderar att uppnå jämvikt mellan de levande cellerna i systemet". Denna hypotes är grundad på fysiologiska principer om transport över ce* -nembraner och intracellulär fördelning av caesium. Modellbi består av förändringen i perenn vegetation och överföring från sekundära källor, som förnanedfall och urlakning. Dessutom ingår en "fälla" bestående av mossa och lavar. Den oberoende variabeln är en "konkurrent" till den perenna vegetationen, ex. växter med hög tillväxt, som konkurrerar om tillgängligt caesium. Figur 1 visar på resultaten från dessa simuleringar. Effekterna av en konkurrent illustreras i tre fall; I) nettoökningen av konkurrentens biomassa är försumbar i jämförelse med perenn vegetation. II) ökningen i biomassa hos konkurrenten är 10 ggr större än perenn vegetation.
4 Ill) ökningen är 100 ggr större. Detaljerad beskrivning av modellen finns beskriven i Bergman et al. (1993). Alla tre fallen överenstämmer initialt med faktiska observationer för perioden Denna tidsperiod är dock kort i förhållande till uppehållstiden av Cs-137 i mossa och lav, varför osäkerheten är stor om den framtida utvecklingen. Det troliga är att de fattigaste miljöerna med en låg produktivitet uppvisar en utveckling enligt scenario (I) medan rikare miljöer följer scenarierna (II) och (III) (Bergman et al. 1993). Stöd för dessa förtopp finns för skillnaderna i avklingandet av Cs-137 i skog respektive hygge, där den relativa tillväxthastigheten kan vara avgörande (Palo et al. 1991, Nelin och Nylén 1994). Relative Cs-137 level in the perennial vegetation 15 T No competitor Medium High competition Time after deposition [year] Figur 1. Beräknade förändringar i halten av Cs-137 i perenn vegetation under 25 år med olika nivåer av konkurrens. B. Tidsberoende förändringar i halten Cs-137 i en älapopulation Under perioden har material från älg under jakttiden 1992 och 1993 insamlats. Under 1993 utfördes en omfattande insamling som täcker Västerbottens län. Totalt har prover från ca djur analyserats för Projektet har nu en databas som omfattar ca djur under åren Materialet uppvisar en förvånandsvärd variation mellan olika år inom samma område (Figur 2). En teoretisk modell över caesiumkoncentrationen i älg där födovalet varieras enligt en Monte Carlo simulering från en normal fördelad sannolikhetsfunktion beskrivs av ekvationen;
5 generar ett likartat mönster som de observerade. Uttrycken oc(t) och P(t) beskriver förändringen av caesiumkoncentrationen för två växtarter (B) och (O) med tiden och p är proportionen av växtart B. Modellen ger stöd för att födovalet kan vara den avgörande faktorn till att förklara den observerade variationen, vilket siöds till viss del av empiriska data (Figur 3.) (Palo och Wallin 1994, Salt et al. 1994). Fortfarande åtta år efter Tjernobyl syns ingen signifikant nedgång i älgens Caesiumvärden. Korrelativa modeller som exempelvis sambandet mellan halten Cs-137 i djur och växter med markbeläggningen i området ger en måttlig förklaringsgrad till variationen i älg, sork och växter (Palo 1993). För att studera dessa samband i mer detalj har 9 älgar försedda med radiosändare spårats och deras geografiska läge bestämts två gånger i veckan under perioden majseptember Älgarna är sedan skjutna under jakten och prover insamlade för analys. De radiomärkta älgarna ingår i ett annat projekt och djuren har ställts till förfogande av Dr. Kjell Wallin. Från dessa data har individulella älgars hemområden identifieras och markprover insamlats. Hemområdena år analyserade med avseende på andelen myr, skog och åkermark. Inget signifikant samband erhölls mellan halten av Cs-137 i älg och hemområdets storlek, markbeläggning eller sammansättning (Nelin 1994). Däremot erhölls en svag tendens till ett positivt samband mellan hemområdets storlek och avvikelsen från väntevärdet av Cs-137 för materialet (Figur 4). Materialet är dock begränsat, varför inga bestämda slutsatser kan dras. Ett starkare samband erhölls mellan Cs-137 i älg och biotopsammansättningen kring skottplatsen. Andelen åkermark bidrog till låga värden i älg och andelen myr till höga värden. Resultatet tyder på att älgens hemort tiden strax före jakten kan vara betydelsefull' för den Cs-137 nivå som uppmäts. Slumpmässigt utvalda djur (N=119) från ett större geografiskt område och med ett beräknat teoretiskt hemområde gav också ett signifikant samband mellan halten Cs- 137 och biotopsammansåttningen. I denna analys bidrar även markbeläggningen till förklaringsmodellen (Nelin 1994) O Year CALF - ADULT Figur 2. Ärlig variation av Cs-137 i Västerbottens älgar.
6 I 60 'o YEAR O VACCMYH B SALDC BETULA Figur 3. Variationen i älgens födoval mellan olika år för blåbär, vide och björk. Vomanalyserfrån Svartbergsområdet, Västerbotten, N=60. 6 r I 4 I Homerange area (km2) Figur 4. Sambandet mellan avvikelsen (\og<j(y t -y) ) och hemområdets storlek. Log y=ax+b, p<0.074,n=9
7 C. Geografisk variation i upptaget av Cs-137 hos älg i Västerbotten Samköming av älgmaterial som insamlats 1986 och 1993 visar på några intressanta resultat. Analysen omfattar 409 älgar från respektive år där den geografiska positionen år känd. Dessa djur är således skjutna vid samma plats under båda åren. Den största avvikelsen i geografiskt läge mellan älgar från de två åren är 25 km. Resultaten är preliminära då ca älgar från 1993 kvarstår för instansning i databasen. Körningen är genomförd i SYSTAT men kommer att senare överföras till ett GISsystem, möjligtvis ARC-INFO eller alt. IDRISI. Denna GIS-baserade analys ger möjlighet till kartbaserad information om förändringar med tiden sett från ett fågelperspektiv. Vid en geografisk bearbetning av materialet framträder lokala skillnader i upptag mellan olika år. I vissa områden finns ett högre eller lägre upptag ån det förväntat från markbelåggningen. I figur 5a, b framträder den aggregerade överförings-koefficienten (Cs iålg/markbelåggning) för 1986 och Tydligt framgår de lokala skillnaderna i överföringskoefficienter mellan år. Nedfallet från Tjemobyl föll ojämnt över Västerbotten och fördelades efter nederbördsmönstret de aktuella dagarna i april Detta storskaliga mönster återfinns i älgmaterialet både 1986 och 1993 (Figur 5a,b). En samköming av kvoten mellan de två kartorna ger en bild av de geografiska områden där upptaget i älg är högre 1993 än 1986 (Figur 5c). Kvoten Log (Csg3-137/Css6-137) visar ett signifikant positivt samband med markbeläggningen (Figur 6). Kvoten anger om upptaget i älg är större eller mindre 1993 än Av figuren framgår att vid höga markbeläggningar är upptaget av Cs- 137 större 1993 än 1986, medan låga markbeläggningar ger ett lägre upptag än Det lägre upptaget 1993 vid låga markbeläggningar skulle kunna förklaras med att en stor andel "bomb" -caesium är i omlopp, därför att detta caesium utgör en större andel vid låg markbeläggning. Detta gäller inte för de högkontaminerade områdena varför en annan förklaring måste sökas. Ett alternativ är att vid låga markbeläggningar har Cs- 137 snabbare försvunnit ur den biologiska matrisen eller rättare sagt att en liten mängd tagits upp i organismen och därmed snabbt omfördelats via resuspension, vid höga beläggningar kan en större andel inkorporeras i organismer. Detta innebär att upptaget av radiocaesium i förhållande till mängden nedfall följer en logistisk form och att ett gränsvärde måste överskridas för att upptag ska ske effektivt. Nederbördmängden i förhållande till deponerad mängd radiocaesium kan vara en mekanism som ger upphov till en sådan upptagsfunktion. Likheterna i deposition mellan bomb- och Tjernobyl caesium stöder idén om att nederbördsmängden per tidsenhet kan avgöra formen av upptagsfunktionen. Brytpunkten för ett dramatiskt ökat upptag tycks ligga ungefär vid 10 KBq/rr)2 (Figur 6). Situationen är dock mer komplicerad, även vid låga markbeläggningar finns platser där älgarna har högre upptag än förväntat, dvs. punkter ovanför regressionslinjen i figur 6. Orsakerna till denna variation oberoende av markbeläggning torde sökas i samspelet mellan växterna och älgen. Födovalet, val av biotop och älgens storskaliga rörelsemönster är viktiga biologiska faktorer som i mer eller mindre grad påverkar upptaget av radiocaesium. Dessa samband borde ägnas mer uppmärksamhet.
8 a) b) c) Figur 5. Geografisk presentation av fördelningen av Cs-137 i älg för a) 1986, b) 1993, c) kvoten 1993/1986.
9 9 t «2 m I IK C» -2 -A Grow) deposition (KBt»/m2) 60 Figur 6. Korrelationen mellan det relativa upptaget av Cs-137 hos älg i förhållande till markbeläggningen. D. Tillståndet i mark och växter. Förändringen i några vedartade växter och mjölkört uppvisar en initial kraftig nedgång i radiocaecium koncentrationen under det första året. Därefter sker endast en liten avklingning av aktivitetskoncentrationen. Nedgångshastigheten årförvånandssvärt likartad trots att de olika växterna har skilda livsformer, ekologi och beläggningshistorik. Till exempel, mjölkört som vid nedfallet endast hade underjordiska växtdelar uppvisar en likartad nedgång som björk trots att björkens ovanjordiska delar var de som kontaminerades. Detta kan tyda på att växternas rotzon har likartad utbredning i jordhorizonten, varför upptaget från marken utjämnar skillnader från nedfallstidpunkten. Studier i Italienska alperna på ett stort antal växtarter visar på ett tydligt samband mellan caeciumkoncentrationen och rotdjupet. Växter med ytliga rötter har högre nivåer av radiocecium än de med djupare rotsystem (Nimis et al.xxx). Artificiell kontaminering av jord med Cs-134 visar att upptaget i ljung (Calluna vulgaris) är initialt stort, men att avklingandet sker mycket snabbt, hastigheten med hur snabbt detta sker är avhängig miljötypen och betestryck (Salt och Mayes 1991, Salt och Mayes 1993). För tall (Pinus silvestris) är förlusten av den barrårgång som kontaminerades den i särklass viktigaste faktorn för nedgången i aktivitetskoncentrationen (Bergman et al. 1993). De växtfaktorer som kan ha en avgörande betydelse för upptag, omsättning och förluster av radiocecium är förnärvarande lite kända. Betydelsen av tillväxt, näringstillgång, konkurrens, betning, succesionsstadium mm. är några faktorer som tarvar fortsatta experimentella studier.
10 10 Betydelsen av utläckaae från skoasmark och mvr för caesiumbudaeten i skoasekosvstemet När olyckan inträffade i Chernobyl 1986, pågick sedan några veckor ett projekt vid skogshögskolan i vilket ingick mätning av avrinningen i ett avrinningsområde i Vindeln. Vi har därigenom haft möjlighet att detaljerat följa det initiala förloppet och senare skeden (Bergman et al. 1988, Nylén och Grip 1989, Bergman et al 1991) beträffande förlusterna av radioaktivt caesium från avrinningsområdet. Som ett genomsnitt över skog och myr i hela området har efter det tidiga intensiva skedet borttransporten av Cs-137 genom avrinningen varit liten, och uppgått till omkring en tiondel av den minskning som orsakas av det fysikaliska sönderfallet. Resultaten tydde på att förlusterna i huvudsak berodde på utflödet från myr (Bergman et al 1991), vilket skulle innebära en årlig minskning av Cs-137 från myrmarken med omkring 1% från det aktuella avrinningsområdet Nyänget. Kunskaper om caesiums transport i skogsekosystemet kan kopplas till motsvarande för den akvatiska recipienten i form av sjöar och vattendrag genom det samarbete, som har börjat mellan FOA och Naturgeografiska institutionen i Umeå med stöd från SSI from Forskningsprojektet gäller specifikt studium av Cs-137 haltema i sedimenten och hur Cs-137 nivåerna i sedimenten korresponderar mot halterna i jordprover från det omgivande avrinningsområdet. Det belyser också förhållandena i flera olika avrinningsområden med varierande inslag av myr. Resultaten från detta projekt bekräftar att utläckaget från myr är relativt betydande (Andersson och Nylén 1994). Vår kunskap om den mängd Cs-137 som föres från skogsmarken till vattendragen kan därvid utnyttjas för att analysera särskilt betydelsen av detta inflöde med avseende på existerande och framtida caesiumkoncentrationer i insjöfisk. Även om förlusten av Cs-137 genom avrinningen under hela perioden efter olyckan i Tjernobyl (bortsett från den tidiga fasen -86) har varit en storleksordning lägre än den som orsakas av det fysikaliska sönderfallet är den inte försumbar som input till vattendragen. I det perspektivet år det notabelt att nya resultat, från våra mätningar på vattenprover från avrinningen dvs. året före Tjernobylolyckan - och genom upplösning av "gammalt" och "nytt" Cs-137 m.h.a. av kvoter mot isotopen Cs-134 i ett stort antal prover tagna under första året efter nedfallet i April/Maj 1986, båda indikerar ett 10-faldigt högre iåckage av gammallt jämfört med nytt Cs-137. Under antagandet att Cs-137 från de atmosfäriska kärnvapentesterna och Tjernobylolyckan kommer att uppträda på i stort samma sätt i skogsekosystemen - åtminstone from. några år efter depositionen bör en sådan ökning inträffa under de första 20 åren efter nedfallet. I de provtagningar och analyser som T. Nylén gör av avrinningsområdet vid Svartberget har dock någon signifikant ökning i avrinningen av Tjernobyl Cs-137 ännu inte kunnat märkas. Det finns goda skäl att följa detta närmare: både med tanke på risken för ökad kontaminering av fisk lång tid efter input till ekosystem under boreala förhållanden, och med avseende på möjligheter att analysera eventuella olikheter i den långsiktiga omsättningen av caesium från kärnvapentesterna och Tjernobylolyckan. Modell av avhnninasområdet för simulering av omlaarina och uttransport Genom de provtagningar som pågått sedan 1986 har förändringarna i mängden Cs- 137 i olika delar av skogsekosystemen vid Svartberget, Vindeln kunnat följas. Baserat på dessa resultat och de som gäller avrinningen från Nyänget har simuleringsmodeller utvecklats. Syftet är att med förhållandevis enkel modell testa antaganden om omlagringsprocesserna och avrinningen - dvs att utnyttja "förklaringsmodeller" där tendenser i förändringarna och den kvalitativa aspekten på kopplingarna är i fokus.
11 Il Utveckllingen har börjat med en modell omfattande sex kompartments för myr (dels den som är vattendränkt under en period i samband med snösmältingen, dels permanent öppen myr), skogsmark, bäck, och mottagare av utflödet från avrinningsområdet. Denna grundmodell har därefter utvecklats enligt illustrationen nedan, för att mera nyanserat kunna åskådliggöra främst den vertikala omfördelning från trädens krontaktill mark och markvatten (Larsson 1994). 1. Overflow Open Dog water L3Z 3. Stream L4a / 4. Recipient L15^ \U-51 L2 2 LST^ Peat 5. Open bog peat Forest soilwater L ^ r 8 - Forest soil \U-87 L89^ 9. Trees 1. Overflow 2. Open bog, water 3. Stream 4. Recipient 5. Peat 6. Open bog, peat 7. Forest, soilwater 8. Forest, soil 9. Trees Vattnet i periodvis översvämmad myr Vattnet i öppen myr. Bäcken genom vilken avrinningen sker. Den direkta "mottagaren" nedströms avrinningsområdet. Mossan på periodvis översvämmad myr. Mossan i öppen myr. Markvattnet i skog. Det organiska markskiktet i skog. Träden. Rapporten ingår som examensarbete för Magdalena Larsson i Teknisk Fysik, Uppsala. Genom variations och känslighetsanalys prövas inom vilka intervall överföringarna kan variera under det att nivåerna i respektive kompartment och avrinningen inte avviker signifikant från de uppmätta resultaten. Dessutom studeras betydelsen av strukturen kvalitativt: dvs. effekterna av att vissa kompartments inkluderas eller utelämnas, såvälsom av kopplingarna mellan delarna. Modellen avses att användas även för att prediktera förhållandena i andra områden än Nyänget, i de fall tillräckligt med data existerar rörande fördelningarna i systemen. Kompartments anpassas därvid till proportionerna exempelvis av myr i de aktuella fallen. De preliminära resultaten stöder bedömningen att podzoljordarna bidrar relativt litet under det första decenniet efter ett nedfall med avseende på uttransporten av Cs-137 genom avrinningen. De visar även att resuspension från skog till den öppna myrytan på längre sikt ej ger betydande överföring av Cs-137 från skog till myr, trots att relativt stort tillskott förekommer under tidigt skede.
12 12 4. Slutsatser Projektet har under 1992/1993 fortsatt datainsamlingen vad gäller älg och upptaget av radiocaesium. I projektet finns tillgång till en databas på älg, räv och smågnagare. Dessa data bearbetas successivt och förnärvarande sammanställs data på älg, växter, mark och avrinning i två avhandlingar (Per Nelin, SLU, Torbjörn Nylén, FOA). Experimentella studier har påbörjats och kommer att itensifieras under den kommande perioden. Modellsimuleringar är påbörjade och preliminära resultat föreligger, dessa visar att betning, fömanedbrytning och konkurrens kan vara faktorer viktiga för förändringen av radiocaesium i skogsekosystemet. 5. Referenser Andersson,!", och Nylén, T FOA rapport (i tryck). Bergman R, Danell K, Ericsson A, Grip H, Johansson L, Nelin P och Nylén T Uptake, turnover and transport of radioactive nuclides in a boreal forest ecosystem. FOA rapport E Bergman R, Nylén T, Palo T and Lidström K The behaviour of radioactive caesium ina boreal forest ecosytem. In The Chernobyl Fallout pp 'Ed L Moberg The Swedish Radiation Protection Institute) Bergman R, Nylén T, Nelin P and Palo T Caesium-137 in a boreal forest ecosystem: Aspects on the long-term behaviour. Det sjette Nordiske Radio kologi Seminar juni Törshavn Faeroyar. FOA report C Nov Bergman R, Nylén T, Nelin P and Palo T Caesium-137 in a boreal forest ecosystem: Aspects on the long-term behaviour. Det sjette Nordiske Radio^kologi Seminar juni Törshavn Faeroyar. FOA report C Nov Bergman, R., Palo.R.T., Nylén, T J. environ. Radioact. (accepterad). Bergman, R The distribution of radioactive caesium in boreal forest ecosystems. (manuskript). Bergman, R., Palo, R.T., Nylén, T. och Nelin, P Influence by herbivory on caesium turnover in a forest ecosystem. J. Environ. Rad. (i tryck). Nelin, P Caesium uptake of moose in relation to home range size and habitat composition, (manuskript). Nelin, P. och Nylén, T Factors influencing the changes over time in Cs-137 levels in boreal forest plants in Sweden. J. Environ. Rad. (I tryck). Nylén T and Grip H Transport of Caesium-137 in a forest catchment. Proc. XVth congress of IRPA. Progress in radiation protection (ed W Feldt) Palo R. T. och Wallin, K Diet breath and radionuclide dynamic in moose. Oikos (under granskning). Palo R.T Animals and plants as bioindicators of radionuclide contamination in forest ecosystems. In: Use of biomarkers in assessing health and environmental impacts of chemical pollutants (C.C. Travis ed.) Plenum press, New York, pp Palo, R.T., Nelin, P., Nylén, T. och Wickman G Radiocaesium levels in Swedish moose in relation to deposition, diet and age. J. Environ. Qual. 20: Salt C. och Mayes, R Seasonal variations in radiocaesium uptake by reseeded hill pasture grazed at different intensities by sheep. J. Appl. Ecol. 28:
13 Salt, C. och Mayes, R Plant uptake of radiocaesium on heather moorland grazed by sheep. J.Appl. Ecol. 30: Salt, C, Mayes, R.W., Colgrove, P.M. och Lamb, C.S The effects of season and diet composition on the radiocaesium intake by sheep grazing on heather moorland. J. Appl. Ecol. 31 (i tryck). 13
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box
Läs merAktivitetsnivåerna i skogen efter Tjernobylolyckan Vad händer i bär, svamp och vilt?
Mars 2005 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Aktivitetsnivåerna i skogen efter Tjernobylolyckan Vad händer i bär, svamp och vilt? Ronny Bergman, Torbjörn Nylén, Petra Appelblad, Inger Bergman, Micael
Läs merAnvändning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011
Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merFödoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003
Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merGränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall
Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merBara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken
Bara naturlig försurning Bilaga 2 Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken 1 Bakgrund Den främsta orsaken till försurningen av skogsmarken är depositionen av långväga
Läs merNäringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs merKandidatuppsats i biologi Biologi med inriktning mot bioteknik - kandidatprogram
Radioktivt cesium ( 137 Cs) i vildsvin (Sus scrofa) från Tjernobyldrabbade områden i Sverige Radioactive caesium ( 137 Cs) in wild boars (Sus scrofa) from areas in Sweden affected by the Chernobyl fallout
Läs merPreliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 2004
Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 24 En rapport till Naturvårdsverket från Skandinaviska Björnprojektet 31 maj 24 Jonas Kindberg Jon Swenson Sven Brunberg
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merModellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Läs merBiologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Läs merGöran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström
Institutionen för vilt, fisk och miljö 2010 05 05 Tema vilt och skog Årsrapport GPS älgarna Växjö 2009/2010 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson,
Läs merStatens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall
Statens energiverk 118 Stockholm. Telefon 08 44900 FBA8/8 Radioaktiva ämnen i från förbränning av torv en preliminär studie Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk Radioaktiva ämnen i från förbränning
Läs merTELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19
o nne a FÖRORD KAPITEL l. INLEDNING Syfte Uppläggning l Innovationsstudier - en översikt 3 Gemensamma drag i tidigare undersökningar 8 Olika former av informationsspridning och påverkan 9 Accepteringsbenägenhet
Läs merGnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Läs merOlle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson
(IIHNWHUDYDVNnWHUI ULQJWLOO JUDQSODQWHULQJDUPHGULVWlNW Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson B 155 Januari Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merKundnöjdhetens påverkan på miljonprogrammens utveckling
Kundnöjdhetens påverkan på miljonprogrammens utveckling Rapport från Miklo på uppdrag av Svenska Bostäder Carlos Rojas, maj 2013 Innehåll: 2. Sammanfattning 3. Bakgrund 4-5. Tensta 6-7. Rinkeby 8-9. Akalla
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merMiljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern
Miljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern - Flygskjutmålet Hammaren Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, prof Göteborg den 2 juli 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs merKvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd
1(7) Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Miljöövervakningen i Sverige är indelad i
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs mer2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.
Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01
Läs merReferenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0
Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merPassiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014
Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Fredrik Stenbacka, Alina Evans, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Anders Kagervall, Holger Dettki och Jon M Arnemo Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merUtsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier
SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merUppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön
Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3
Läs merMöte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002
Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merDjupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merStörre vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010
PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings
Läs merBIOLOGI I VATTENMILJÖER
BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser
Läs merÖvervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merUppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka
Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merRekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten
Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm
Läs merTomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs mer1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Läs merStrategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merBilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008
Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs mer6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merSlutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor
Läs merResultat (signifikanta förändringar sista fem åren)
Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs mer2013-12-01. Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys?
Innehåll Kritiska beroenden: Metodöversikt och beroendeanalys på lokal nivå HENRIK HASSEL, AVDELNINGEN FÖR BRANDTEKNIK OCH RISKHANTERING Problembilden Vad innebär det att göra beroendeanalyser? Olika perspektiv
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merGöteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merDigitalt festivalengagemang
VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken
Läs mer2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material
26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat
Läs merGPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera
Läs merPROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90)
: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Institutionen för radioekologi 5- PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P 658.91, dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P 472.88 OCh P 583.90) REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN
Läs merRAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering
RAPPORT För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering Resultat
Läs merORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009
Bent Christensen EMG Umeå universitet 901 87 UMEÅ ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 OBS! Besvara mina och Henriks frågor på separata ark, på vilka du skriver vårt namn
Läs merWorking Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Läs merHeterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.
SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merGenomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Läs merBilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling
1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen
Läs merdiskriminering av invandrare?
Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)
Läs merAnställningsformer år 2008
Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merDIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.
Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merBisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015
Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Per Weidenman, Bisnode Sverige AB, Oktober 2015 SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 I den här rapporten presenteras Bisnodes modell för att identifiera
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs mer