PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P , dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P OCh P )
|
|
- Emma Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 : SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET - Institutionen för radioekologi 5- PROJEKT "JORDBRUKSFORSKNING EFTER TJERNOBYL" SSI P , dnr 411/1252/91 (jfr även SSI P OCh P ) REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM PROJEKTET vid INSTITUTIONEN FÖR RADIOEKOLOGI Sveriges lantbruksuniversitet Box UPPSALA (punkterna 1-12 refererar till insänt förslag till forskningsprogram per ) Postedress Box UPPSALA Besöksadress Klinikcentrum Ultuna Telefon
2 VERKSAMHETEN INOM OLIKA PROJEKTDELAR 1. Provtagning av mark och grödor överföringen av radiocesium från åkermark till i första hand vallgrödor på ett antal fasta provtagningsplatser (pegelytor) inom Västernorrlands, Gävleborgs och Jämtlands län har programenligt genomförts under fältsäsongerna 1991 och Antalet provplatser med avseende på vallgrödorna var följande: X-län 12 st (2 skördar) 10 st (2 skördar) Y-län 40 " (2 " ) 16 " (1 skörd) Z-län 12 " (2» ) 10» (2 skördar) Provmaterialet från 1991 har analyserats med avseende på radiocesium, kalium och kalcium och resultaten är f.n. föremål för bearbetning och databehandling års prover är under beredning för kemisk och radiometrisk analys. 2 Fältförsök med kaliumgödsling mm Inverkan av kaliumgödsling, kalkning och zeolittillförsel på jordbruksgrödors upptag av radiocesium har under 1991 undersökts vidare i sex av de ursprungligen 14 fältförsök som startades 1987 på olika marktyper inom nedfallsområdet. Tre av försöken avvecklades i och med slutskörden 1991, medan de tre övriga har drivits vidare även under Provmaterialet från 1991 års försök har analyserats kemiskt och radiometriskt och även här är resultaten föremål för vidare bearbetning. Provmaterialet från 1992 är under beredning för analys. I samband med 1992 års fältsäsong har "profilsnitt" av mark tagits ut på ett antal representativa lokaler i anslutning till provtagnings- och försöksplatserna under p. 1 och 2 ovan. Profilerna har placerats ut på fältstationen vid Uppsala-Näs och kommer att användas för mera detaljerade studier av radiocesiums dynamik i marken. Hittills har åtta profiler tagits i Y-län och fyra i X-län. 3. Cesiums migration i marken Studierna av radiocesiums migration i markprofilen har fortsatt med förnyade provtagningar under Totalt har profiler från omkring 20 lokaler tagits ut varav ungefär hälften provtagits två eller tre gånger sedan Materialet är under analys och bearbetning och kommer att redovisas i en artikel i någon internationell tidskrift under Sr90-analyser Denna programpunkt har bl.a. till följd av sjukfrånvaro samt en stor volym rutinanalyser (jfr p. 1 och 2 ovan) endast kunnat drivas i begränsad omfattning under perioden. Vidare har en ny forskningsingenjör inom (radio)kemiområdet med nödvändighet krävt en viss inskolning. F.n. pågår analys av - 2 -
3 prover från äldre fältförsök med 90Sr och vidare står material från fältförsök i Ryssland på tur (jfr p. 13 nedan). Då vi även erhållit anslag för ny apparatur från de s.k. beredskapsmedlen, är det vår förhoppning att på sikt kunna öka kompetensen inom 90Sr-analysen väsentligt, både med avseende på kvalitet och antal analyser. 5. Kartering av landets jordbruksmark Karteringen av landets jordbruksmark med avseende på transport av radiocesium till olika grödor kommer att avslutas under hösten och redovisas under vintern Markkemiska undereökningar Arbetet med karakterisering av jordarter och zeoliter med avseende på förmågan att binda cesium har tv. avslutats. Resultaten har framlagts i en doktorsavhandling av SHENBER i juni detta år (ref. och bilaga 1). Behov av ytterligare markkemiska undersökningar föreligger, men dessa har ännu inte kunnat påbörjas. 7. Utveckling av modeller mm Tidigare resultat med anknyning till projektdelen har publicerats i en institutionsrapport 1990 (ref. och bilaga 2). Arbetet har därefter fortsatt i begränsad omfattning, men kommer att intensifieras när data från direktdepositionsförsöken föreligger (se p. 8 nedan). 8. Depositionsförsök Försöken avser att bestämma uppfångningen av cesium och strontium ur artificiell nederbörd vid olika utvecklingsstadier hos fältgrödor samt nuklidernas translokation till ekonomiskt viktiga skördeprodukter. Resultaten kommer bl.a. att användas i modeller för prognos av förväntade halter i grödorna vid en markbeläggning i skilda utvecklingsstadier. Experiment har genomförts på fältstationen vid Uppsala-Näs under 1990 (vallgräs), 1991 (vallgräs, spannmålsgrödor och grönsaksväxter) och 1992 (spannmålsgrödor och potatis). Använda nuklider har varit 134Cs och 85Sr ( ). Provmaterialet från 1990 oel 1991 har hittills analyserats och utvärderats. En sammanfattande rapport med resultaten från gräsförsöken under är under utarbetande och beräknas föreligga i februari Resultaten från spannmålsförsöken under beräknas kunna rapporteras i maj 1993, liksom även data över grönsakers direktupptag och retention
4 9. Studier av resuspension etc. På grund av bristande personella resurser har denna projektdel inte kunnat drivas på annat sätt än genom att i någon mån följa med vad som händer internationellt inom området. 10. Skillnader i cesiumupptag mellan olika spannmålsorter Undersökningen av skillnader i upptaget av radiocesium mellan olika sorter av korn och vete under svenska fältförhållanden påbörjades hösten 1991, då ett mindre material erhölls från några sortförsök i Uppland. Preliminära data från detta material tyder på att skillnader i cesiumupptaget kan föreligga. För att verifiera dessa har en mera omfattande undersökning påbörjats innevarande höst. Sex sortförsök i höstvete, vårvete och korn belägna i Uppland och östra Västmanland har valts ut och varit föremål för parcellvis jordprovtagning. Hätprogrammet, omfattande såväl spannmålskärna som jordprover, kominer att påbörjas under hösten. 11. Lokala undersökningar Under åren närmast efter TjernobyInedfallet genomfördes ett antal lokala undersökningar i jordbruket inom de mest drabbade områdena i landet. Undersökningarna drevs främst i regi av dåvarande lantbruksnämnd i respektive län, i en del fall under medverkan av vår institution. En del av dessa undesökningar avsåg speciella "problemområden" eller "problemgårdar", dvs. gårdar med hög cesiumöverföring till grödor och djurprodukter, betingad av speciella marktyper eller driftsförhållanden. Från institutionens sida har vi ansett det angeläget att dessa undersökningar dokumenteras och publiceras. Materialet bör utmynna i en sammanfattande analys och karakteristik av sådana problemområden, vilken kan vara av värde som prognosinstument inför eventuella framtida nedfall. Hitills föreligger rapporter från två undersökningar i Gävleborgs län, utförda av agronom Eva Älskog. Den ena, som är hennes examensarbete, behandlar överföringen av radiocesium från betesmark till mjölk under 1987, medan den andra är en utvidgad studie av nedfallets konsekvenser för jordbruket i länet (ref. och bilagor 3 och 4). Lokala undersökningar från Jämtlands respektive Västernorrlands län beräknas kunna publiceras under En lokal undersökning om radiocesium i fårbetesgräs i C-län föreligger i manuskript (ref. och bilaga 5). 12. Sammanställning av fältförsöksdata Arbetet med sammanställning av svenska fältförsöksdata för radiocesium (och även 90Sr) från olika epoker har påbörjats. F.n. pågår bl.a. slutbearbetning av data från en 30-årig serie i ett lysimeterförsök med 90Sr och 137Cs under olika gödslingsregimer, som startades Publiceringen av denna och andra äldre undersökningar beräknas kunna påbörjas under
5 13. övrigt Slutrapport över resultaten frän transuranförsöken (projekt P 107) med data över växtupptag och utlakning kommer att färdigställas under våren Tabellverk och figurer är genomarbetade och klara. Slutredigering och översättning av texten till engelska återstår. Det samnordiska lammprojektet i NKS* regi har för svenskt vidkommande drivits programmenligt under 1991 och Rapportering av resultaten har lämnats vid konferenser i Tromsö och i Törshavn (ref. och bilaga 6). Samarbetet med Institute of Radiation Hygiene, St Petersburg har fortsatt programenligt under 1991 och 1992 med bl.a. gemensamt drivna fältförsök i Ryssland, som synes ge intressanta data. En första rapport från dessa försök planeras till våren Institutionen har vidare medverkat i projektet "Radiakproblem inom livsmedelssektorn" (i händelse av kärnvapenkrig) med FOA som huvudman och med Jordbruksverket och Livsmedelsverket som övriga intressenter (jfr ref. 2) Institutionen har dessutom deltagit med representanter i olika internationella evenemang och arbetsgrupper, bl.a. vid CEC:s workshops i Bryssel (KJJ, HL) och Chadarache (KR) i okt om motåtgärder i händelse av kärntekniska olyckor. ÅE har medverkat i arbetsgruppen BER
6 REFERENSER 1. Shenber, N. A Sorption and Behaviour of Radiocaesium in Soils from various Regions of Libya and Sweden. Dissertation. Report SLU-REK-68 (volymen omfattar fem uppsatser med KJJ och ÅE som medförfattare). 2. Eriksson, Å., Johanson, K.J. & Lönsjö, H Livsmedelsproduktion efter kärnvapenkrig. Rapport SLU-REK Älskog, E Lokala undersökningar i jordbruket efter Tjernobylolyckan 1986 I. överföring av radiocesium från betesmark till mjölk i Gävleborgs län Rapport SLU-REK Älskog, E Lokala undersökningar i jordbruket efter Tjernobylolyckan 1986 II. Undersökningar i Gävleborgs län Rapport SLU-REK Rosén, K Cesium i fårbetesgräs fem år efter Tjernobyl. Lokal undersökning i Järlåsa i Uppland. Manuskript att ingå i samlingsvolym med lokala undersökningar i C-län. 6. Lönsjö, H., Andersson I., & Rosén K Transfer of radiocaesium from Mountain Pasture Land to Vegetation and to Grazing Lambs in Northern Sweden. In: Proceedings of conference on "The radiological and radiation protection problemes in Nordic regions". Tromsö November 1991 (ed. J. Baarli). Oslo 1992 (även presenterad vid femte nordiska radioekologiseminariet i Törshavn, juni 1992). Dessutom är ett antal andra artiklar under produktion i oilka stadier enligt de enskilda punkterna ovan /H.L-Ö
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?
P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning
Läs merGränsvärdet 1 500 Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall
Rapport om cesiummätning i sundsvall Miljönämnden anger i mål och resursplanen (MN MRP 2013 2012-11-07 81) att konkurrensstörande verksamhet ska avvecklas. Utredningar ska göras under 2013 för att identifiera
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merSVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET INTERVJUUNDERSÖKNING AV JORDBRUKARE ERFARENHETER EFTER TJERNOBYL OLYCKAN Projektledare: Gunnel Karlen Institutionen för radioekologi Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.
ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merTillståndet av Radioaktivt Caesium i ett Nordligt Skogsekosystem.
Tillståndet av Radioaktivt Caesium i ett Nordligt Skogsekosystem. R. Thomas Palo 1, Ronny Bergman 2 och Torbjöm Nylén 2 1. Institutionen för Skoglig Zooekologi Sveriges Lantbruksuniversitet 901 83 Umeå
Läs merMILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2015-033 Markkemisk och fysikalisk analys av stratigrafier från Rickomberga, Raä 499, Uppsala sn, Uppland. Samuel Eriksson INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER
Läs merTjernobylolyckan läget efter 25 år
Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.
Läs mer46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merVariation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)
Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr 235-3685-08Mm) Innehållsförteckning Bakgrund 2 Material och Metoder 2 Resultat och Diskussion 3
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merCESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE CESIUMPLAN för Gävle kommun 2014-2024 Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel från naturen Dnr: 12BMN111 CESIUMPLAN för Gävle Plan för provtagning av cesium-137 i livsmedel
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merMEDDELANDEN FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN
----~--_.. _--- I nstitutionen för Markvetenskap Uppsala MEDDELANDEN FRÅN JRDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of Agricuiturai Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences, Bulletins
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs merAnvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent
STYRDOKUMENT 1 / 6 dnr P2012/178 Anvisningar för ansökan om antagning som oavlönad docent Publicerad: http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/styrdokument/ Beslutsfattare: Humanistiska fakultetsstyrelsens lärarförslagsnämnd
Läs merExempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning
samhällsskydd och beredskap PM 1 (3) Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning Bilagan syftar till att visa hur scenario och moment kan hänga samman och enkelt beskrivas.
Läs merFöreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga
INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö. Anna-Lisa Mårtensson. Examensarbete Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö Uppfångning och kvarhållning av 134 Cs och 85 Sr i olika växtutvecklingsstadier Interception and retention of 134 Cs and 85 Sr at different
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merOffentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer
Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer SUFs sommarmöte den 29 juni 2012 Växjö 2008 Norden stora regionala klimatskillnader! 1 Sverige samverkan samhälle och lantbruk Lång tradition
Läs merMotion 1983/84:677. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken
Il Motion 1983/84:677 Lars Ernestam och Börje Stensson Åtgärder mot försurning Försurningen och dess effekter på våra skogar, marker, vattendrag och sjöar är 1980-talets stora miljöfråga. Under tidigare
Läs merOm statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Åkerarealens
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merPM Strategin för växtskyddsmedel
Strategin för växtskyddsmedel PM 214-2-1 Ekonomiska konsekvenser för odlingen på grund av angrepp av bladlöss Beräkningarna är gjorda av Marianne Bring, Hushållningssällskapet Skaraborg, på uppdrag av
Läs merAnvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige
Anvanding av bentonit och zeolit som cesiumbindare i foder till ren - erfarenheter fran Sverige The use of bentonite and zeolite as caesium-binders in feed to reindeer - experiences from Sweden. Birgitta
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merGrundvatten på Observationsfält Version 1:3:
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att ge underlag för rekommendationer
Läs mer2014 års energitorvproduktion och koncessionsläget
2014 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2014-12-31 Gustav Sohlenius SGU-rapport 2015:23 Dnr 31-2388-2014 maj 2015 RÄTTELSE 2015-06-05 Följande fel har hittats och åtgärdats: Tabellen på sid.
Läs merR E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Läs merÄr vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs merSammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs mer3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
Läs merJordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk
JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merResursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata
Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata Strålsäkerhetsmyndigheten lyder under regeringen och tillhör Miljödepartementets ansvarsområde. De har ett samlat ansvar inom områdena
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merGrundvatten på Observationsfält Version 1:
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte med undersökningstypen Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att
Läs merEffekt av gödslingsstrategier och markfaktorer
Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
6.1.2016 L 3/41 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/9 av den 5 januari 2016 om gemensamt inlämnande och utnyttjande av data i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006
Läs merDjupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merStockholms läns livsmedelsstrategi
Stockholms läns livsmedelsstrategi Nationell livsmedelsstrategi beslutad juni 2017 Riksdagsbeslut med 7 Riksdagspartier bakom Agenda 2030 Övergripande mål Den regionala livsmedelsstrategin för Stockholms
Läs merSammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merCentre for Research Ethics & Bioethics
Rovdrift på studentarbeten ett nytt forskningsetiskt problem Stefan Eriksson, Docent i forskningsetik Ett nytt slags fall 2014 Doktorand knuten till Mälardalens högskola / Stockholms universitet Disputation
Läs merSJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål
Läs merHALTEN AV STRONTIUM-90 I MEJERIMJÖLK 1971 7J7BBI BASRAPPOBT FBÅI
SS 12-002 HALTEN AV STRONTIUM-0 I MEJERIMJÖLK 11 JBBI BASRAPPOBT FBÅI STJOMKU STATENS F«ck 01 Stockholm 0 STRAUMCYDDSINSTITUT Februari 12 We repset that some of the pages in the microfiche copy of this
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Global perspektiv Cirka 40% av jordens bevuxna landareal består av åker och betesmark Jordbruk
Läs merKadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö
Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö Rapport som sammanfattar kadmiumproblematiken http://håbo-tibble.se/dokument/pdf/mat21%20kadmium.pdf Kadmium i
Läs merVARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.
VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök
Läs merNorrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:18 Norrby kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa Antikvarisk kontroll Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...1
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merÖkad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.
Läs merMikronäringsämnen i spannmålsgrödor
Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor -Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin
Läs merLänsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013
1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning
Läs merÄrende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2. Ensamkommande barn. 25 november 2015
Ärende nr 10 Bilaga VON 2015/102/2 Ensamkommande barn 25 november 2015 Kommun Anvisningar 2015 (t.o.m. okt.) - Västmanland Totalt anvisade Varav steg 1 Varav steg 2 Varav steg 3 Varav steg 4 Fördelningstal
Läs merNytt från Naturvårdsverket
Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.
Läs mer3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken
Läs merBESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet
BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning
Läs merEU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet?
EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet? FAH september 2010 Nils Alesund 08-452 75 98 Food and Veterinary Office, FVO FVO är EUs kontrollmyndighet med uppgift att genom
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merMiljögifter i sediment
Appendix 2: Sedimentdatering Koncentrationsprofiler av 137Cs i sediment samt bedömningar av sedimentationsförhållanden och sedimenttillväxt vid fem provlokaler i östra Mälaren och i Stockholms inre skärgård
Läs merKvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen
Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Bakgrund Under höstterminen 2008 har det genomförts en extern granskning av examensarbeten på de
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)
Läs merBeslut för gymnasieskola
rn i Skolinspektionen Dnr 44-2016:11196 Kitas utbildning AB Org.nr. 556709-7117 info@kitas.se för gymnasieskola efter tillsyn i Kitas Natur i Göteborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg,
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs mer2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara
Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering
Läs merBESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Läs merRadioaktivitet i luft och mark i Stockholm
Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merGödsling med svavel och kalium till lusern
Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland
Läs merMotåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider
Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider Rapport 2008:27 Foto: Mats Pettersson Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioktivt
Läs merEffekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.
JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till
Läs merJordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017
JO 10 SM 1802 Jordbruksmarkens användning 2018 Slutlig statistik Use of agricultural land 2018 Final statistics I korta drag Jordbruksmarken fortsätter att minska Den totala jordbruksmarksarealen är 3
Läs merStudentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.
Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas
Läs merAntalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
Läs merMILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2015-035 Markkemisk och fysikalisk analys av jordprover från Gørløsegård, MNS50090, Hillerød Kommune, Danmark. Samuel Eriksson & Anna Lundberg INSTITUTIONEN FÖR
Läs merInnehåll i Fortes återrapporteringsformulär vad ska redovisas?
2019-05-24 Innehåll i Fortes återrapporteringsformulär vad ska redovisas? I detta dokument kan du se vilket innehåll som efterfrågas i Fortes olika formulär för återapportering. Innehåll Ekonomisk rapport
Läs merSlutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831
Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831
Läs merI korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna
JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan
Läs merLennart Stenflo MINNEN FRÅN SOVJETUNIONEN
Lennart Stenflo MINNEN FRÅN SOVJETUNIONEN Redaktör Gert Brodin Tryckeri Print& Media, Umeå, Sverige ISBN: 978-91-7459-559-8 2 Innehåll Förord av Gert Brodin, 4 Kommentarer av Lennart Stenflo, 5 Plasmafysik
Läs merNågot mindre areal åkermark 2016 jämfört med Areal för spannmålsodling minskar. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1701 Jordbruksmarkens användning 2016 Slutlig statistik Use of agricultural land 2016 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark 2016 jämfört med 2015 Den totala arealen åkermark
Läs mer