RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 2005

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 2005"

Transkript

1 RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 2005

2 Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryck Edita Prima Oy, Helsingfors 2006

3 3 TILL LÄSAREN Riksåklagarämbetets årsberättelse, som nu kommer ut för åttonde gången, är avsedd att vara en informationskälla främst för dem som arbetar inom åklagarväsendet och justitieförvaltningen. Berättelsen riktar sig också till poliser, advokater, studerande och enskilda medborgare med aktuell information om åklagarverksamheten. Till innehållet och uppbyggnaden följer årsberättelsen för 2005 de föregående årsberättelserna men utformningen har setts över. Det statistiska materialet har utökats i någon mån och förbättrats. Statistiken över åklagarnas verksamhet är denna gång s.k. BO-statistik. Även statistiken över åklagarnas verksamhet uppdelad enligt samarbetsområden har utökats och förnyats. I årsberättelsens bilagedel finns Riksåklagarämbetets nya arbetsordning och en förteckning över avgöranden med korta referat av Riksåklagarämbetets viktigaste avgöranden som lett till åtgärder under verksamhetsåret, samt ett alfabetiskt sakregister. Helsingfors den 11 april 2006 Marja Lehtonen Överinspektör

4 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL LÄSAREN 3 Riksåklagare Matti Kuusimäki: UTVECKLINGEN GÅR FRAMÅT 6 Biträdande riksåklagare Jorma Kalske: ETT ÅR AV UTVÄRDERING INFÖR FÖRÄNDRINGAR 8 ÅKLAGARVÄSENDET 10 ORGANISATION 11 RIKSÅKLAGAREN 13 BITRÄDANDE RIKSÅKLAGAREN 14 STATSÅKLAGARNA 15 RIKSÅKLAGARÄMBETET 16 DET LOKALA ÅKLAGARVÄSENDET 17 ÅKLAGARVÄSENDETS SAMARBETSOMRÅDEN 17 STATSÅKLAGARNAS REGIONALA STYRNINGSUPPGIFTER 19 ÅKLAGARVÄSENDETS NYA STYRSYSTEM 20 ÅKLAGARVÄSENDETS VÄRDEN 20 STATRÅDETS REDOGÖRELSE OCH PRODUKTIVITETSPROGRAM 22 ÅKLAGARVÄSENDETS STRUKTUR OCH RESURSER 22 SERVICEMÅLEN FÖR STATENS LOKAL- OCH REGIONFÖRVALTNING 23 ÅKLAGARVÄSENDETS PERSONALBOKSLUT OCH ENKÄTEN OM ARBETSKLIMATET 24 FÖRVALTNING 26 INLEDNING 27 UTNÄMNINGSÄRENDEN 27 ÖVRIGA PERSONALÄRENDEN 28 VERKSAMHETENS RESULTAT 30 KOMMUNIKATION 36 ÅTALSÄRENDEN 39 INLEDNING 40 ÅTALSPRÖVNINGSÄRENDEN 40 YTTRANDEFRIHETSBROTT 48 ÄNDRINGSPRÖVNINGSÄRENDEN 50 KLAGOMÅL 55 JUSTITIEKANSLERNS OCH JUSTITIEOMBUDSMANNENS ÅTALSFÖRORDNANDEN 55 ÅTALSFÖRORDNANDEN ENLIGT STRAFFLAGENS 1 KAP. 57 ÖVERKLAGANDE TILL HÖGSTA DOMSTOLEN 57 ÅKLAGARFÖRORDNANDEN 58 EKOBROTTSÅKLAGARNA 58 NARKOTIKABROTTSPROJEKTETS ÅKLAGARE 58 POLISBROTT 60 SAMARBETET MELLAN POLIS OCH ÅKLAGARE 61

5 5 UTBILDNING OCH UTVECKLING 63 INLEDNING 64 PROJEKT 64 DEN RIKSOMFATTANDE ÅKLAGARDAGEN 65 CHEFSDAGARNA 66 DEN RIKSOMFATTANDE SEKRETERARDAGEN 67 REGIONGRUPPSVERKSAMHETEN 68 RIKSÅKLAGARÄMBETETS PERSONALUTBILDNING 68 UTBILDNING INOM ÅKLAGARVÄSENDET 68 LEDARSKAPSUTBILDNING 70 ÅKLAGARUTBILDNING 70 UTBILDNING FÖR KANSLIPERSONAL 75 NYCKELÅKLAGARNA 75 PRAKTIKSYSTEMET FÖR BITRÄDANDE ÅKLAGARE 79 TILLSYN 80 INTERNATIONELLA ÄRENDEN 83 INLEDNING 84 DET NORDISKA SAMARBETET 85 DET RÄTTSLIGA SAMARBETET INOM ÖSTERSJÖREGIONEN 86 RYSSLAND 87 ESTLAND 88 EUROPEISKA UNIONEN 88 EUROPARÅDET 92 ÖVRIGA INTERNATIONELLA EVENEMANG 94 KINA 95 BESÖK HOS RIKSÅKLAGARÄMBETET 95 INTERNATIONELLA ÅKLAGARFÖRENINGENS TIOÅRSKONFERENS I DANMARK 96 ANVISNINGAR OCH RÅD TILL LOKALA ÅKLAGARE I INTERNATIONELLA ÄRENDEN 97 MYNDIGHETSSAMARBETE 97 SAKKUNNIGUPPDRAG 99 UTLÅTANDEN 100 ÖVRIGA SAKKUNNIGUPPDRAG 101 STATISTIK 102 RIKSÅKLAGARÄMBETET 103 ÅKLAGARNAS VERKSAMHETSSTATISTIK 108 BILAGA 116 RIKSÅKLAGARÄMBETETS ARBETSORDNING 117 FÖRTECKNING ÖVER AVGÖRANDEN 122 SAKREGISTER 158

6 6 Riksåklagare Matti Kuusimäki UTVECKLINGEN GÅR FRAMÅT Det viktigaste uppdraget under den första fasen av åklagarväsendets utveckling var att befästa åklagarkårens grundlagsenliga oberoende och införliva åklagarna i straffprocessreformen, som ställde nya krav på hela åklagarväsendet. När vi nu lägger 2005 bakom oss har vi också tagit klivet in i den andra utvecklingsfasen. Under året har vi kommit till allt klarare insikt om att åklagarna också som enskilda individer måste Bild: Pekka Peura nostalgi över föråldrade arbetsmetoder. Också de möjligheter som det nya lönesystemet erbjuder ger en helt konkret anledning till anpassning. Vi måste stärka debattkulturen i yrkesfrågor som på grund av åklagararbetets traditionella natur har varit ytligare än på domstolssidan. Största delen av domarna har fått sin utbildning i hovrätterna eller i de gamla rådstuvurätterna. I dem var den kollegiala debatten en del av inta en ny attityd till sitt arbete för att åklagarkåren skall klara av sina uppgifter som organisation. kegångar om arbetets innehåll. vardagen, liksom också saklig kritik av kollegers tan- Åklagarna behöver en större känsla för samverkan. Vi kan också lära oss något annat av domstolarnas sätt att arbeta, nämligen hur man från en ge- Inte ens den skickligaste åklagare som väljer att arbeta som ensamvarg kan längre stå som kompetenssymbol för åklagarkåren. väggarna. Jag skulle önska att den gamla mästare neration till en annan överför kunskap som sitter i Attitydförändringen betyder ändå inte att åklagaren skall vara mindre oberoende i sina rättsskip- åklagarväsendet under den kommande utvecklings- - gesäll-traditionen igen kunde tas till heders inom ningsavgöranden. Det finns tvärtom skäl att ytterligare fördjupa insikterna om riskerna med en felkunskap som han eller hon kan lämna över till yngre fasen. Varje erfaren åklagare har något i sin yrkesaktig syn på oberoende. Betoningen av en enhetlig kolleger, även om dessa sannolikt har fått en modernare grundutbildning. Det skulle därför vara bra åklagarpraxis som en mycket viktig del av professionalism förutsätter kunskap om lokala kollegers och att öka åklagararbetet i par. Märk väl att det inte är hela åklagarväsendets avgörandepraxis samt samråd på en allmän nivå om många frågor, även i de ensam. Detta är en invändning man ofta får höra fråga om att en erfaren åklagare inte skulle klara sig enskilda enheterna. Detta äventyrar inte vårt oberoende i själva arbetet. Målsättningar blir inte verklighet endast ge- mot att jobba i par. Vi har nyligen lagt fast att vår verksamhet bygger på värden som rättvisa, kompetens och arbets- på pränt. Under det gångna året har vi också åstadnom tankeverksamhet eller genom att tankar sätts hälsa. Vi bör analyser innebörden i dessa begrepp i kommit många konkreta saker. Riksåklagarämbetets skenet av de krav dagens omvärld ställer och utan utvidgade ledningsgrupp, där bl.a. samarbetsområ-

7 7 denas chefer har haft representation, har under hösten behandlat frågor som gällt utveckling av åklagarväsendets organisation och styrsystem. Justitieministeriet bereder för närvarande lagändringar som gör det möjligt att övergå till de större åklagarenheter som struktur- och resursarbetsgruppen har föreslagit. Därmed kunde enheterna få ett större ansvar samtidigt som överlappningar i styrsystemet elimineras. Arbetsgrupper har grunnat över hur å ena sidan lokalt kunnande skall utnyttjas bättre i styrningen av hela åklagarväsendet och å andra sidan hur den av statsåklagarna ledda nyckelåklagarverksamheten ska utvecklas till ett kvalitetsstyrnings- och kvalitetssäkringssystem som täcker in en allt större del av åklagarväsendet. Arbetsgrupperna blev klara med sitt arbete i slutet av året vilket innebär att åklagarväsendets ledningsgrupp och ett nytt nyckelåklagarsystem blir verklighet redan i början av Uppgiften att leda hela åklagarväsendet samt beslutsfattandet i anslutning därtill kommer också i fortsättningen med stöd av lag att vila på riksåklagaren. På grund av åklagarväsendets allt mångsidigare uppgifter bör styrningen greppas bättre och ske med en arbetsfördelning som i viss mån avviker från den tidigare. Även Statens revisionsverk har i sin utvärdering av åklagarväsendet lyft fram behovet av en striktare styrning. För att detta skall vara möjligt bör de lokala enheterna vara alltmer engagerade i beslutsfattandet inom åklagarväsendet. Organisationsreformen skapar bättre möjligheter för detta. Med hjälp av den nya styrgruppen blir det möjligt att redan i planerings- och beslutsskedet i allt högre grad beakta fältets synpunkter. Samtidigt förbättras informationsgången mellan Riksåklagarämbetet och åklagarfältet. Riksåklagarämbetets ursprungliga ledningsgrupp kommer att fortsätta sin verksamhet med uppgifter som i högre grad koncentrerar sig på ämbetsverkets interna angelägenheter. Systemet med nyckelåklagare har redan vissa traditioner och en specialiseringsfunktion som får erkänsla även i den juridiska litteraturen. Utöver personalen vid Riksåklagarämbetet har en betydande del av åklagarna på fältet engagerats i systemet. Det vore ändamålsenligt att bygga upp ett kvalitativt styrsystem utifrån nyckelåklagarsystemet. Det nuvarande nyckelåklagarsystemet lämpar sig visserligen inte direkt för de nya behoven. Indelningen i rätt begränsade ämnesområden bör ses över och kompletteras med nya områden. Det har redan beslutats att uppgifterna som nyckelåklagare utlyses på nytt i detta sammanhang. Statsåklagarnas roll som ledare för de nya nyckelåklagargrupperna blir viktigare. Grupperna kommer i allt högre grud att bistå riksåklagaren i dennes arbete som ansvarig för kvalitetsstyrningen och kvalitetskontrollen inom hela åklagarväsendet. Detta har bl.a. återverkningar på urvalet och beredningen av de ärenden från olika områden som tas upp till beslut inom åklagarväsendet via styrgruppen. Uppföljningen av den rättsliga utvecklingen inom de olika ämnesområdena bör också fördjupas. Från och med nästa år kommer man även att gå in för att flytta tyngdpunkten i brådskande styrning och utbildning direkt till den regionala nivån. På detta sätt blir det möjligt att informera och ge anvisningar till hela personalen samtidigt även med utnyttjande av moderna metoder för distansutbildning. Lejonparten av totalkostnaderna för utbildningen består av rese- och inkvarteringsutgifter. Vi räknar med att genom de nya metoderna kunna överföra en betydande europott till att själva utbildningsutbudet. I detta sammanhang vill jag uttrycka mitt uppriktiga tack till hela personalen och varje individ särskilt för sig för allt som åklagarväsendet har fått till stånd under det gånga året. Anpassningen till allt nytt kommer att kräva nya ansträngningar av hela personalen, som redan nu kämpas med reducerade resurser. Jag förlitar mig också i fortsättningen på vår kunniga personals vilja att klara av också de nya förändringarna med heder - och samtidigt på dess förmåga att anpassa sig till dem på ett sätt som vi till slut kan vända till vår fördel i arbetet för att förverkliga det straffrättsliga ansvaret.

8 8 Biträdande riksåklagare Jorma Kalske ETT ÅR AV UTVÄRDERING INFÖR FÖRÄNDRINGAR Åklagarväsendets verksamhet och framförallt dess struktur och beredskap att klara av sina grundläggande uppgifter har granskats på mycket bred bas under det gångna året. Planerna i det betänkande som åklagarväsendets strukturoch resursarbetsgrupp lade fram om nya lokala enheter som skulle skapas utifrån samarbetsområdena har under året präglat diskussionen både inom åklagarväsendet och i den anslutande organisationen. Riktlinjerna för hur statens lokalförvaltning skall ordnas i framtiden motsvarar den utveckling som skett inom justitieministeriets förvaltningsområde. Organiseringen av myndigheterna inom såväl inrikesministeriet som justitieministeriets förvaltningsområde kommer att planeras med utgångspunkt i medborgarnas behov, dvs. så att produktionen av tjänster sätts i fokus. Åklagarväsendet är en länk i den kedja av viktig samhällsservice som statens myndigheter producerar för medborgarna. Åklagartjänsterna består i innehållsligt korrekta åtalsprövningsavgöranden som fattas i rätt tid och drivs effektivitet i domstolarna. I statsrevisorernas berättelse för 2005 finns en ingående granskning av behovet att utveckla åklagarväsendet. Revisorernas ställningstaganden motsvarar långt såväl Riksåklagarämbetets egna iakttagelser som justitieministeriets riktlinjer. Under verksamhetsåret har ett allt bredare samförstånd nåtts om att en omorganisering av det lokala åklagarväsendet kan ge ökade resurser för åklagararbetet och att tillräckligt stora administrativa helheter öppnar för en jämnare arbetsfördelning mellan åklagarna. Åklagarnas specialkunskaper kunde också utnyttjas effektivare i en sådan organisation. Verksamhetsårets resultat bekräftar uppfattningen att det redan brådskar med reformerna. Den totala arbetsinsats som de till åklagarenheterna inkomna ärendena har krävt har i stort sett legat på 2004 års nivå, även om antalet ärenden har minskat. Minskningen har dock i första hand gällt trafikfylleriärenden och s.k. ospecificerade ärenden samtidigt som antalet komplicerade ärenden legat på samma nivå som året innan. Även om de krävande brottmålen på årsnivå bara utgör knappt fyra procent av alla ärenden, tar de ungefär en tredjedel av åklagarnas resurser i anspråk. På motsvarande sätt kräver sedvanliga och ospecificerade ärenden vardera en tredjedel av de totala resurserna. Verksamhetsårets resultat stannade en bit från de uppställda målen. Med hänsyn till antalet inkomna ärenden och ärendenas natur är det motiverat att inför kommande år ställa frågan om dagens resultatkrav längre är realistiska. Detta i synnerhet som produktivitetsprogrammet oundvikligen kommer att försvaga effektiviteten när antalet personer som handlägger ärendena minskar. Än så länge kan man endast spekulera i vilka lättnader den nya skriftliga och summariska straffprocessen som gäller erkända gärningar, den utvidgade möjligheten att begränsa förundersökningar samt sållningsförfarandet i hov-

9 9 rätterna kommer att medföra. Redan nu har man försökt snabba upp behandlingen genom att tilldela sekreterarna beredningsuppgifter. Sekreterarnas andel av arbetet med att förbereda stämningsansökningar har ökat i stort sett planenligt. Resultatet har emellertid inte blivit kortare genomsnittliga åtalsprövningstider och har inte heller lett till att behandlingen av de äldsta ärendena påskyndats. Utan en betydande effektivisering av förundersökningssamarbetet skulle verksamhetsresultatet kunnat vara ännu svagare. Antalet beslut att begränsa förundersökningen har ökat med 30 %, vilket har bidragit till att andra ärenden kunnat behandlas snabbare. Visserligen finns det ännu alltför stora skillnader mellan samarbetsområdena när det gäller att utnyttja begräsningsmöjligheten. Underrättelser från polis till åklagare enligt 15 i förundersökningslagen ökade med 50 %. En allt större del av åklagarnas totala arbetstid åtgår därför till förundersökningssamarbete. Det är ännu för tidigt att säga vilka gynnsamma effekter detta har haft på åtalsprövningens innehåll och hur målen drivits i rätten. Åtalsprövningspraxis har hur som helst varit jämförelsevis stabil även detta verksamhetsår. Under det gångna året har de internationella ärendena för första gången följts statistiskt enligt åtgärd. Den största gruppen av ärenden är delgivningar, europeiska arresteringsorder, åtalsöverföringar och begäran om handräckning. Åtgärderna har i första hand gällt Sverige, Estland, Tyskland och Ryssland samt Storbritannien. Behandlingen av internationella brottmål har blivit effektivare och procedurerna mer samordnade. Arbetsstatistiken för de åklagare som koncentrerat sig på narkotikabrott uppvisar ökningar jämfört med föregående år för alla huvudbrott utom för straffbart bruk av narkotika. Antalet grova narkotikabrott ökade med 12 % och narkotikabrotten med 17 %. Ökningen har varit en bidragande orsak till att endast ca 15 % av dessa åklagares arbetstid har kunnat ägnas åt andra åtgärder för bekämpning av narkotikabrottsligheten än skötseln av åtalsärenden, även om målsättningen varit 20 % av den totala arbetsinsatsen. Antalet ärenden som avgjorts av ekobrottsåklagarna har ökat något varje år. Det sammanräknade ekonomiska intressen i de fall där åtal har väckts har emellertid ökat klart. När det gäller den genomsnittliga åtalsprövningstiden har situationen försämrats jämfört med de två föregående åren. Detta är ett faktum trots att förundersökningssamarbetet i krävande ekonomiska brottmål stärkts. Det kan antas att även om polisen också i fortsättningen kan minska antalet ekobrottmål som är föremål för förundersökning kommer åtalsprövningstiden i ekobrott utan en betydlig ökning av åklagarresurserna inte att förkortas nämnvärt från det nuvarande genomsnittet, nämligen 241 dygn. Trots tidigare överenskommelser har det inte varit möjligt att öka antalet ekobrottsåklagare i relation till antalet ekobrottsutredare. Avsikten var att få en ny ekobrottsåklagare per fem nya utredare. Detta har också lett till att åklagarna inte i större utsträckning har kunnat utnyttja möjligheten att arbeta i par på det sätt som arbetet med omfattande och långvariga brottmål skulle kräva. Förberedelserna inför omorganiseringen och de därtill anslutna justeringarna av personalstrukturen och resursallokeringarna, det nya lönesystemet, produktivitetsprogrammet samt förundersökningssamarbetet och den planerade utvidgningen av olika processuella möjligheter i handläggningen visar att åklagarväsendet står inför en kraftig brytningsperiod. Detta avspeglar sig beklagligtvis också i sjukskrivningarna, särskilt när det gäller långa sjukledigheter. Jämfört med 2002 ökade sjukfrånvaron med 39,8 % och jämfört med 2004 var ökningen 17,5 %. Mest oroväckande är att i synnerhet antalet över 60 dagar långa sjukskrivningar har ökat med 151 % jämfört med 2002 och med 77,4 % jämfört med Sjukskrivningarna (sammanlagt 4759 dagar) har inneburit en resursreduktion med mer än 20 årsverken, dvs. en reduktion om ca 4 % av hela årsverkeskapaciteten 2005.

10 10 ÅKLAGARVÄSENDET 10 25

11 ÅKLAGARVÄSENDET 11 Riksåklagarämbetet skall som central förvaltningsmyndighet för de allmänna åklagarna ombesörja åklagarväsendets verksamhetsförutsättningar så att åklagarna, vilka enligt lag är självständiga och oavhängiga, skall kunna förverkliga det straffrättsliga ansvaret opartiskt, snabbt och ekonomiskt, på det sätt som rättssäkerheten och allmän fördel kräver. ÅKLAGARVÄSENDETS ORGANISATION Förvaltning RÅÄ Åklagare RÅ, BRÅ 16 samarbetsområdeen SÅ (13) 63 åklagarenhet + Åland + 2 länsmän HäradsÅ BitrÅ (ca 320) ÅKLAGARVÄSENDET I SIFFROR (de lokala enheterna och RÅÄ) personalens storlek 529 åklagare 331 kansli- och övrig personal 198 åklagarenheter 64 av åklagarna avgjorda ärenden vid RÅÄ beslut att inte väcka åtal (enl. antal svarande) åklagarväsendets utgifter euro

12 ÅKLAGARVÄSENDET 12 Riksåklagarämbetets ledningsgrupp riksåklagare Matti Kuusimäki (ordförande), biträdande riksåklagare Jorma Kalske, statsåklagare Jarmo Rautakoski, statsåklagare Raija Toiviainen, statsåklagare Christer Lundström, statsåklagare Pekka Koponen och statsåklagare Olavi Lippu SAMARBETSOMRÅDENAS CHEFER ( ) Helsingfors ledande häradsåklagare Heikki Poukka Västra Nylands samarbetsområde ledande häradsåklagare Tom Ifström Östra Nylands samarbetsområde ledande häradsåklagare Tom Söderlund Mellersta Nylands samarbetsområde ledande häradsåklagare Timo Koskimäki Päijänne-Tavastlands samarbetsområde ledande häradsåklagare Pekka Noronen Kymmene samarbetsområde ledande häradsåklagare Irma Rosenius-Sutela Egentliga Finlands samarbetsområde (Åland) ledande häradsåklagare Ilpo Lähtinen Birkalands samarbetsområde ledande häradsåklagare Jouko Nurminen Satakunta samarbetsområde ledande häradsåklagare Kalle Kyhä Västkustens samarbetsområde ledande häradsåklagare Peter Levlin Södra Österbottens samarbetsområde ledande häradsåklagare Kimmo Lampinen Mellersta Finlands samarbetsområde ledande häradsåklagare Martti Porvali Södra Savolax samarbetsområde ledande häradsåklagare Ossi Jukarainen Norra Karelens samarbetsområde ledande häradsåklagare Heikki Matikainen Savolax samarbetsområde ledande häradsåklagare Hannu Susitaival Uleåborgs läns samarbetsområde ledande häradsåklagare Matti Välinen Lapplands läns samarbetsområde ledande häradsåklagare Juha Isola

13 ÅKLAGARVÄSENDET 13 RIKSÅKLAGAREN Enligt 104 i Finlands grundlag leds åklagarväsendet av riksåklagaren som är högsta åklagare. Riksåklagaren svarar för den allmänna ledningen och utvecklingen av åklagarverksamheten. Till riksåklagarens uppgifter hör bl.a. att utnämna alla lokala åklagare och att övervaka åklagarnas verksamhet. Riksåklagaren kan också utfärda allmänna föreskrifter och anvisningar om åklagarverksamheten. Riksåklagaren utövar självständig och oberoende åtalsprövningsrätt. Som förman för alla allmänna åklagare kan riksåklagaren överta avgörandet av ärenden som ankommer på underlydande åklagare. Riksåklagaren kan också förordna att en åklagare skall utföra ett åtal som riksåklagaren har beslutat väcka (åtalsförordnande) eller förordna att en åklagare skall utföra åtalsprövning i ett ärende (åklagarförordnande). Riksåklagaren utför åtal i riksrätten då riksdagen har beslutat att åtal skall väckas mot republikens president, en medlem av statsrådet, justitiekanslern eller justitieombudsmannen. Riksåklagaren företräder också åklagarna i högsta domstolen. Riksåklagarens allmänna föreskrifter och anvisningar Varje åklagare har självständig prövningsrätt i de ärenden som han eller hon behandlar. Enligt lagen kan emellertid riksåklagaren ge allmänna föreskrifter och anvisningar bl.a. i syfte att främja enhetligheten och ändamålsenligheten i åklagarverksamheten. De allmänna anvisningarna sänds till justitieministeriet för kännedom innan de offentliggörs. Riksåklagaren avgör bl.a. ärenden som gäller åklagarväsendets internationella relationer. På bilden Matti Kuusimäki i S:t Petersburg på mötet för Östersjöländernas högsta åklagare mobiltelefonen är ett nödvändigt arbetsredskap.

14 ÅKLAGARVÄSENDET 14 Under verksamhetsåret utfärdade riksåklagaren tre allmänna anvisningar till åklagarna: BITRÄDANDE RIKSÅKLAGAREN RÅ:2005:1 Förundersökningen av brott som en polisman misstänks ha begått I anvisningen behandlas frågor som visat sig vara problematiska i förundersökningen. De ändringar i förundersökningslagen som trädde i kraft har beaktats. I anvisningen betonas särskilt vikten av en god informationsgång samtidigt som anvisningarna om de underrättelser som skall göras har förtydligats. Anvisningen upphäver motsvarande tidigare allmänna anvisning till åklagarna. RÅ:2005:2 Förfarandet i militära rättegångsärenden Anvisningen innehåller grundläggande uppgifter till alla åklagare om militära rättegångsärende samt mer detaljerad styrning för åklagare som har förordnats att sköta sådana ärenden. Detaljstyrningen gäller bl.a. samarbetet med de militära myndigheter som sköter förundersökningen, åklagarens åtgärder i samband med disciplinbesvär samt om hur åklagarservicen skall ordnas inom åklagarväsendets samarbetsområden. Anvisningen upphäver en tidigare föreskrift om samma sak. RÅ:2005:3 Föreskrift om förordnande av förundersökningsledare vid misstanke om polisbrott Genom denna föreskrift komprimeras den tidigare undersökningsorganisationen betydligt. Inalles tjugo häradsåklagare fungerar som förundersökningsledare. Förundersökningsledarna och utredarna skall företrädesvis komma från samma härad. De häradsåklagare som är förundersökningsledare är även jourhavande. Föreskriften upphäver den tidigare motsvarande föreskriften. Biträdande riksåklagaren avgör med samma fullmakter som riksåklagaren de ärenden som ankommer på honom, samt är ställföreträdare för riks åklagaren. Uppgiftsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren bestäms i Riksåklagarämbetets arbetsordning. Uppgiftsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren Riksåklagaren avgör i första hand ärenden som gäller 1) principiellt viktiga eller vittgående frågor, 2) allmänna föreskrifter och anvisningar till åklagarna, 3) internationella relationer, 4) utnämning av åklagare, 5) utveckling, utbildning och forskning inom åklagarväsendet, och 6) företrädande av åklagare i högsta domstolen. Biträdande riksåklagaren avgör ärenden som gäller 1) allmän förvaltning inom åklagarväsendet, 2) övervakning av åklagarverksamheten, 3) åklagarförordnanden till lokala åklagare och åtalsförordnanden med stöd av 1 kap. strafflagen, 4) klagomål över åklagares avgöranden och förfaranden, 5) övervakning av strafforderärenden samt därav följande åtgärder, och 6) förordnanden som gäller ledande av förundersökningen då en polisman misstänks för brott. Beslut om åtal i ett ärende som lyder under allmänt åtal och som gäller innehållet i ett publicerat meddelande samt en därtill anknuten chefredaktörsförseelse fattas av riksåklagaren. Riksåklagaren

15 ÅKLAGARVÄSENDET 15 bestämmer också vem som skall utföra åtalet. Yttrandefrihetsärendena hör på grundval av uppgiftsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren till den sist nämndes uppgifter. Denna uppgiftsfördelning har tagits in i Riksåklagarämbetets nya arbetsordning, som gavs den 15 februari 2006 och ingår som bilaga till denna berättelse, se sid Mer om yttrandefrihetsfrågor på sid. 48. STATSÅKLAGARNA Vid Riksåklagarämbetet arbetade under verksamhetsåret 11 statsåklagare. Dessa är behöriga för åklagaruppgifter i hela landet. Statsåklagarna skall i första hand sköta åklagaruppgifterna i de från samhällets synpunkt viktigaste brottmålen. De skall också utföra åtal som justitiekanslern eller justitieombudsmannen har beslutat väcka. Statsåklagarna är dessutom åklagare i ärenden som hovrätten behandlar i första instans, om inte något annat föreskrivs eller bestäms. Riksåklagaren kan delegera beslutanderätt till statsåklagarna. Enligt förordningen om riksåklagarämbetet kan en statsåklagare med stöd av arbetsordningen eller med stöd av ett separat förordnande av riksåklagaren avgöra andra än principiellt viktiga och vittgående ärenden med samma befogenheter som riksåklagaren. Statsåklagarna avgöra även ärenden som gäller ändringsprövning om ärendet inte behöver prövas för att det inte framkommit behov att ändra åklagarens beslut och ärendet inte heller vad beträffar dess art eller omfattning har en större betydelse än vanligt. Statsåklagarna deltar också i styrningen och utvecklingen av det lokala åklagarväsendet. De fungerar som kontaktpersoner mellan Riksåklagarämbetet och åklagarenheterna, stöder samarbetsområdenas Biträdande riksåklagare Jorma Kalske samtalar med internationella åklagarföreningens generalsekreterare, holländaren Henk A. Marquart Scholtz, som under sitt besök i Finland besökte Riksåklagarämbetet och åklagarämbetet i Åbo.

16 ÅKLAGARVÄSENDET 16 chefer i frågor som gäller ledningen av respektive område, följer åklagarverksamheten och deltar aktivt i utvecklingen av området. Vidare främjar de åtgärder som syftar till att uppnå åklagarväsendets resultatmål, deltar i resultatförhandlingarna, förbereder uppföljningsbesök och ser till att dessa genomförs i praktiken. Statsåklagarnas områdesansvar, sid. 19. De från samhällets synpunkt viktigaste brottmålen Statsåklagarna skall hand sköta åklagaruppgifterna i de från samhällets synpunkt viktigaste brottmålen. Ett brottmål kan vara viktigt från samhällets synpunkt om det t.ex. är fråga om (RÅ:1998:1): ett grovt brott som har samband med egentlig organiserad brottslighet ett brott som har orsakat exceptionellt stora person-, miljö- eller förmögenhetsskador eller risk för sådana, ett tjänstebrott som har begåtts av en tjänsteman i betydande ställning, ett exceptionellt brott som riktar sig mot en tjänsteman på grund av dennes tjänsteutövning eller tjänsteställning (t.ex. brott mot rättsvården), ett brott som har begåtts av personer i betydande samhällelig ställning, om ärendet uppvisar drag som kan rubba förtroendet för jämlikheten mellan medborgarna eller för det straffrättsliga systemets funktion, ett brott som har klara politiska eller rasistiska motiv, en gärning som har samband med de grundläggande fri- och rättigheterna (t.ex. brott mot yttrande- eller tryckfrihet eller s.k. civil olydnad), ett ärende som innehåller internationella element eller tangerar internationell politik eller krigsförbrytelse eller brott mot humaniteten. RIKSÅKLAGARÄMBETET I egenskap av central förvaltningsmyndighet svarar Riksåklagarämbetet för den operativa ledningen av hela åklagarväsendet så att de uppgifter som krävs för att förverkliga det straffrättsliga ansvaret kan skötas på ett jämlikt, snabbt och ekonomiskt sätt, så som rättssäkerheten och allmän fördel kräver. Riksåklagarämbetet för resultatförhandlingar med justitieministeriet, som ansvarar för åklagarväsendets resurstilldelning. Riksåklagarämbetet svarar för åklagarväsendets interna resultatstyrning. Förverkligandet av åklagarväsendets resultatmål 2005, sid. 30. Riksåklagaren leder Riksåklagarämbetet och svarar för dess resultat. För att uppgifterna skall kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt är Riksåklagarämbetet indelat i en förvaltningsenhet, en enhet för åtalsärenden, en utvecklingsenhet och en internationell enhet. Vid ämbetsverket arbetade under verksamhetsåret 36 tjänstemän. En förteckning över de anställda finns i slutet av berättelsen, före bilagedelen. Vid Riksåklagarämbetet finns vid en rådgivande ledningsgrupp som under verksamhetsåret bestod av riksåklagaren som ordförande och av biträdande riksåklagaren som vice ordförande samt av enhetscheferna som övriga medlemmar. Hösten 2005 inledde den s.k. utvidgade ledningsgruppen sitt arbete. Denna grupp består av Riksåklagarämbetets ledningsgrupp, enligt ett roterande system tre samarbetsområdeschefer, en företrädare för statsåklagarna samt ämbetsverkets informatör. Den utvidgade ledningsgruppen var en förberedande fas för den styrgrupp som ingår i det nya styrsystem som fastställdes 2006.

17 ÅKLAGARVÄSENDET 17 DET LOKALA ÅKLAGARVÄSENDET Lokal åklagarmyndighet är häradsåklagaren, som skall sköta förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret vid behandlingen av brottmål, åtalsprövning och rättegångar samt utfärda strafforder enligt vad som föreskrivs särskilt. Åklagarenheterna är häradets åklagarämbeten eller häradsämbetets åklagaravdelningar. Åland har en landskapsåklagare. I Kittilä och Lapska armens härad fungerar länsmannen som åklagare. Justitieministeriet kan för en ändamålsenlig organisering av åklagarväsendet förordna en åklagarenhet att sköta åklagaruppgifterna också i ett annat härad. I slutet av verksamhetsåret var antalet åklagarenheter (inkl. Åland) sammanlagt 64. Ledande häradsåklagaren är chef för åklagarenheten och svarar för dess resultat. Vid en åklagarenhet kan dessutom finnas en häradsåklagare, biträdande åklagare som har avlagt juris kandidatexamen samt övrig personal. Under verksamhetsåret fanns det inalles 319 åklagare vid de lokala enheterna. Av dessa var 27 verksamma som ekobrottsåklagare och sju som narkotikabrottsåklagare. Över 70 häradsåklagare hörde till systemet med nyckelåklagare. De biträdande åklagarna var sammanlagt 20. ÅKLAGARVÄSENDETS SAMARBETSOMRÅDEN Justitieministeriet kan för en ändamålsenlig organisering av det lokala åklagarväsendet bestämma att olika häradsåklagarenheter skall sköta åklagaruppgifter i samarbete. Riksåklagaren utser en chef för varje samarbetsområde för högst tre år i sänder. Riksåklagaren kan också utfärda närmare föreskrifter om hur samarbetet skall organiseras. Häradsåklagarna hade under verksamhetsåret ett stort antal arbetsdryga mål att behandla. Ett av dem var det s.k. Soneramålet där det misstänktes att drygt 80 personers teleidentifikationsuppgifter åren missbrukats inom Sonera eller olagligen lämnats ut. Åtta personer åtalades. På bilden häradsåklagare Markku Pohjanoksa från Helsingfors omgiven av medierepresentanter. Rättegången pågick hela våren. Helsingfors tingsrätt dömde bl.a. fem personer som tidigare hört till Soneras ledning till villkorliga fängelsestraff (60 dgr 10 månader) för grov kränkning av kommunikationshemlighet. Bild: Lehtikuva Bild: Lehtikuva Århundradets rättegång i det s.k. Bodom-målet hölls i augusti-september i Esbo tingsrätt. Ledande häradsåklagare Tom Ifström och häradsåklagare Heli Haapalehto yrkade att den person som åtalats för trippelmordet vid Bodomsjön 1960 skulle dömas till livstids fängelsestraff. På bilden förrättar åklagarna syn på brottsplatsen. Tingsrätten beslöt i oktober förkasta samtliga åtalspunkter. Åklagaren överklagade inte domen.

18 ÅKLAGARVÄSENDET 18 Samarbetsområdena är 16 till antalet och täcker nästan hela landet. Endast Helsingfors häradsåklagarämbete, landskapet Ålands landskapsåklagarämbete samt Kittilä härad och Lapska armens härad står i vissa avseenden utanför dessa arrangemang. Helsingfors, Åland, Kittilä och Lapska armen deltar emellertid t.ex. i regiongruppsarbetet inom sina respektive närområden. Regiongruppsverksamheten (numera regional utbildning) behandlas närmare på sidan 68. Samarbetsområdena var under verksamhetsåret följande: 1) Västra Nyland Esbo, Lojo (inkl. Vichtis) och Raseborg 2) Östra Nyland Borgå (inkl. Lovisa) och Vanda 9) Västkusten Karleby (inkl. Kaustby), Korsholm (inkl. Närpes), Jakobstad och Vasa 10) Södra Österbotten Kauhajoki, Kyroland, Lappo (inkl. Alavo) och Seinäjoki 11) Mellersta Finland Jyväskylä (inkl. Keuruu), Jämsä och Äänekoski (inkl. Saarijärvi) 12) Södra Savolax S:t Michel (inkl. Juva), Pieksämäki och Nyslott 13) Norra Karelen Joensuu (inkl. Ilomants och Kitee) och Nurmes (inkl. Lieksa) 3) Mellersta Nyland Forssa, Hyvinge, Tavastehus, Mellersta Nyland och Riihimäki 4) Päijänne-Tavastland Heinola, Lahtis och Orimattila 5) Kymmene Imatra, Kotka (inkl. Fredrikshamn), Kouvola och Villmanstrand 6) Egentliga Finland S:t Karins, Loimaa, Reso (inkl. Nystadsregionen), Salo, Åbo och Åbonejden 7) Birkaland Ikalis, Mänttä, Nokia (inkl. Vammala), Tammerfors (inkl. Kangasala) och Valkeakoski 8) Satakunta Kankaanpää, Kumo, Björneborg och Raumo 14) Savolax Kuopioregionen (inkl. Nordöstra Savolax och Inre Savolax), Varkausregionen och Övre Savolax 15) Uleåborgs län Haapajärvi, Kajana (inkl. Kuhmo och Suomussalmi), Kuusamo, Uleåborg (inkl. Haukipudas Limingo och Pudasjärvi), Brahestad och Ylivieska 16) Lapplands län Kemi, Nordöstra Lappland, Rovaniemi (inkl. Ranua-Posio), Sodankylä (inkl. Enare-Utsjoki) och Torneå (inkl. Tornedalen) Åklagarämbetet i Helsingfors härad, Ålands landskapsåklagarämbete samt Kittilä härad och Lapska armens härad står delvis utanför dessa arrangemang.

19 ÅKLAGARVÄSENDET 19 STATSÅKLAGARNAS REGIONALA STYRNINGSUPPGIFTER Ansvaret för samarbetsområdena, Helsingfors åklagarämbete, Ålands landskapsåklagarämbete och åklagarfunktionen i Kittilä och Lapska armen har sedan början av 2003 fördelats mellan 11 statsåklagare. Detta har gjorts närmast med tanke på resultatstyrningens behov och den interna uppföljningen inom åklagarväsendet. Avsikten har inte varit att ändra behörighetsförhållandena inom åklagarväsendet eller att skapa en administrativ mellaninstans, utan statsåklagarna har bistått riksåklagaren utifrån dennes anvisningar och föreskrifter. En statsåklagare med områdesansvar skall inom sitt område fungera som kontaktperson mellan Riksåklagarämbetet och åklagarenheterna samt främja informationen i båda riktningarna, biträda samarbetsområdets chef med att inleda och upprätthålla samarbetsverksamheten inom området, följa åklagarverksamheten och aktivt delta i utvecklingen av den, främja uppnåendet av åklagarväsendets resultat, delta i resultatförhandlingarna och i förberedelserna inför dessa, samt delta i uppföljningsbesök och i förberedelserna inför dessa. De uppgifter som statsåklagarnas områdesansvar medför har inneburit en avsevärd ökning av den andel som styrningen och administreringen av den lokala åklagarverksamheten utgör av deras hela arbetsinsats. Statsåklagarnas regionala styrningsuppgifter har förtydligats i samband med revideringen av åklagarväsendets styrsystem, som beretts under verksamhetsåret och som trädde i kraft Cheferna för samarbetsområdena träffades på våren i Helsingfors. På bilden samtalar ledande häradsåklagarna Martti Porvali (t.v.) och Peter Levlin (t.h.) med Finlands Advokatförbunds representanter Matti Manner, Kari Lautjärvi (i mitten) och Markku Ylönen om de nya samarbetsformerna och bl.a. om den regionala utbildningen.

20 ÅKLAGARVÄSENDET 20 ÅKLAGARVÄSENDETS NYA STYRSYSTEM Under verksamhetsåret inleddes arbetet med att förnya åklagarväsendets styrsystem och ett dokument med en beskrivning av det nya systemet blev färdigt Därförinnan fastställde riksåklagaren en ny arbetsordning för ämbetsverket. I dokumentet granskas bestämmelserna om styrningen inom åklagarväsendet, vilka utgörs av författningar, Riksåklagarämbetets arbetsordning och riksåklagarens beslut. Dessa bestämmelser bildar tillsammans med de etiska värden som fastställts under verksamhetsåret och det nya lönesystem som är under beredning en helhet som ligger till grund för styrningen av åklagarväsendet i framtiden. Riksåklagarens beslut om åklagarväsendets styrgrupp, statsåklagarnas uppgifter i den regionala styrningen, samarbetsområdeschefernas möten, nyckelåklagarverksamheten och den regionala utbildningen inom åklagarväsendet trädde i kraft Den organisationsreform som presenterades i ett betänkande från arbetsgruppen för utredning av åklagarväsendets struktur och resurser (JM:s utlåtanden och utredningar 2005:2, på finska) utgör den plattform som revideringen av styrsystemet tagit avstamp från. Syftet med organisationsreformen är att utifrån de nuvarande samarbetsområdena skapa åklagarenheter med tillräckliga resurser för självständigt arbete. Målet är åklagarenheter. En sådan reform skulle innebära betydande förändringar i åklagarväsendets styrsystem. Vid justitieministeriet bereds ett utkast till en regeringsproposition som är avsedd att lämnas till riksdagen i början av Inom Riksåklagarämbetet konstaterades det att styrsystemet till följd av ändringarna i åklagarväsendets omvärld (bl.a. statsrådets produktivitetsprogram, åklagarväsendets etiska värden, det nya lönesystemet, globaliseringen och ändrad lagstiftning) bör ses över också i det fall att organisationsreformen inte förverkligas i den planerade formen. Syftet med det nya styrsystemet har inte varit att rubba de författningsbaserade behörighetsförhållandena inom åklagarväsendet och därför har det inte krävts ändringar i gällande författningar. Syftet med revideringen av styrsystemet är att öka kompetensen och kvaliteten i åklagarverksamheten, betona förmansarbetet vid ledningen av den lokala åklagarverksamheten, förtydliga styrningen inom åklagarväsendet samt också i övrigt skärpa riksåklagarens styrande roll, särskilt när det gäller kontrollen av att åklagarverksamheten är samordnad. Reformen är ett redskap för att bättre utnyttja den regionala kompetensen, öka växelverkan mellan Riksåklagarämbetet och regionerna samt mellan regionerna och öka engagemanget på lokalnivå i fattade beslut. Det förbättrade styrsystemet underlättar för alla att leva upp också till åklagarväsendets etiska mål. ÅKLAGARVÄSENDETS VÄRDEN Rättvisa, kompetens och arbetshälsa Värden och etik har börjat inta en allt viktigare ställning också i myndigheters verksamhet. De omfattande förändringarna i åklagarverksamheten och den allt mer påtagliga globaliseringen leder till att gamla och vedertagna arbetsmetoder inte alltid nödvändigtvis ger svar på alla frågor. Både myndigheternas och tjänstemännens agerande måste ständigt utvärderas. Statsrådet har i ett principbeslut lagt fast en gemensam värdegrund för statsförvaltningen och förutsatt att myndigheterna definierar sina egna värden utifrån den gemensamma grunden och att de värden man diskuterar sig fram till också syns i det dagliga arbetet.

21 ÅKLAGARVÄSENDET 21 Redan 2003 dök behovet av en intern värdediskussion inom åklagarväsendet upp. Den debatt som då startade konkretiserades i riksåklagarens beslut att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda värdena inom åklagarväsendet och beteenderelaterade etiska frågor. Gruppen skulle också planera och genomföra en värdeprocess inom åklagarväsendet. Gruppen har arbetat under ledning av statsåklagare Raija Toiviainen och har bestått av representanter för kanslipersonalen och åklagarna från de lokala åklagarämbetena, för Suomen syyttäjäyhdistys ry, Suomen Nimismiesyhdistys ry och Oikeushallinnon henkilökunta OHK ry samt KIPO Kihlakuntien ja poliisin henkilöstöyhdistys och Riksåklagarämbetet. Utifrån diskussioner med åklagarna bestämdes i mars 2005 att åklagarväsendet värden skall vara rättvisa, kompetens och arbetshälsa. Värdearbetsgruppen fortsatte ännu sitt arbete med att utarbeta ett förslag till riksåklagaren om vilka åtgärder som krävs för att de gemensamma värdena ska få relevans i det dagliga arbetet. Arbetsgruppen överlämnade i augusti 2004 sin rapport till riksåklagaren med förslag till åtgärder. Bland dem kan nämnas att värdediskussionen ska vara en del av de resultat- och utvecklingssamtal som chefen för med sina medarbetare och att de skall tas upp i utbildningen och särskilt i förmansutbildningen. Också under åklagarväsendets viktigaste evenemang borde värdena synas på något sätt liksom i de beslut och föreskrifter som styr åklagarväsendets verksamhet. Samarbetsområdescheferna ansvarar för att etiska frågor utreds inom det egna området och utarbetar planer för att lösa eventuella problem. Arbetsgruppen föreslog också att en etisk kommitté inrättas. Denna skulle följa hur Den riksomfattande värdediskussionen I diskussionen deltog sammanlagt 47 åklagare och sekreterare. Värdefrågorna behandlades som grupparbeten.

22 ÅKLAGARVÄSENDET 22 de etiska värdena får genomslag i hela åklagarväsendet och göra framställningar i etiska frågor. Under verksamhetsåret gavs de etiska värdena stort utrymme under två av Riksåklagarämbetet anordnade seminarier, av vilka det en var ekobrottsåklagarnas temadag och det andra ett flerdagsseminarium för rättsvårdande myndigheter om värden och rättsprinciper. Biträdande riksåklagaren har under verksamhetsåret i ett klagomålsärende meddelat en häradsåklagare sin uppfattning att det inte är förenligt med åklagarväsendets värden att i offentligheten kritisera åklagarkollegors tjänsteutövning. STATRÅDETS REDOGÖRELSE OCH PRODUKTIVITETS- PROGRAM Produktivitetsprogrammet Som en följd av regeringens rambeslut våren 2005 och de riktlinjerna som lades fast uppgjorde justitieministeriet hösten 2006 ett produktivitetsprogram. Programmets utgångspunkt är att varannan tjänst som blir vakant till följd av pensionsavgång lämnas otillsatt. Justitieministeriet utgår för sin del från att ministeriets förvaltningsområde skall sköta statens kärnuppgifter och svara för att upprätthålla rättsstaten. I sitt eget produktivitetsprogram anser ministeriet bl.a. att de tjänster som blir vakanta inom åklagarväsendet till följd av effektiviseringsåtgärder även i fortsättningen skall tillsättas med beaktande av arbetssituationen inom åklagarväsendet. När det gäller att förbättra produktiviteten vill ministeriet satsa på att gallra bort mindre viktiga uppgifter samt förenkla och samordna myndighetsförfarandena genom att slopa onödiga arbetsskeden och utveckla användningen av elektroniska tjänster. Statsrådets redogörelse Under verksamhetsåret gav regeringen riksdagen en redogörelse om central-, regional- och lokalförvaltningens funktion och utvecklingsbehov (SRR 2/2005 rd). I redogörelsen drogs bl.a. följande riktlinjer upp för häradsförvaltningen utveckling: tillgången på service tryggas genom effektivare styrning och resursanvändning och effektiviteten höjs genom större utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi och genom utvidgat samarbete häradsämbetenas nuvarande verksamhetsområden utvecklar sin organisation på ett sätt som bäst säkerställer tillgången på service av hög kvalitet. Redogörelsen behandlades i riksdagen i mars ÅKLAGARVÄSENDETS STRUKTUR OCH RESURSER Justitieministeriet tillsatte en arbetsgrupp under ledning av biträdande riksåklagare Jorma Kalske med uppgift att utreda åklagarväsendets struktur och resurser. Arbetsgruppen lämnade ett delbetänkande i början av 2005 och sitt slutliga betänkande i maj 2005 (Justitieministeriets utlåtanden och utredningar 2005:2 resp. 2005:17). Arbetsgruppens uppdrag var att utreda Riksåklagarämbetets och de lokala åklagarenheternas behov av åklagare och annan personal med utgångspunkt bl.a. i statistik över antalet ärenden, ärendenas natur samt behandlingstider och lägga fram legislativa och strukturella reformförslag i syfte att effektivisera åklagarverksamheten.

23 ÅKLAGARVÄSENDET 23 I sitt delbetänkande, som blev färdigt 2004, lade arbetsgruppen fram förslaget att de nuvarande samarbetsområdena omstruktureras till inalles 18 åklagarämbeten. Åklagarämbetena skulle dessutom ha 44 lokala byråer på olika orter. Enligt arbetsgruppen skulle en modell som utgår från stora enheter trygga en jämbördig tillgång på åklagartjänster i hela landet och göra det möjligt att effektivt allokera de lokala åklagarresurserna och den särskilda sakkunskapen. Genom att lätta upp förvaltningen på lokalplan frigörs mer resurser för det egentliga åklagararbetet. I sitt slutliga betänkande om åklagarresurserna konstaterade arbetsgruppen att åklagararbetet kräver en tilläggsresurs om ungefär 16 årsverken. Åklagarnas arbetsbörda är ojämnt fördelad i territoriellt hänseende. De extra resurserna borde enligt arbetsgruppen inriktas på platser där det finns antingen kvantitativt flest ärenden eller kvalitativt mest komplicerade ärenden. Arbetsgruppen lade också fram förslag till effektivisering av åklagararbetet. Med stöd i betänkandena har under verksamhetsåret beretts en organisationsreform som tar sikte på att nya åklagarämbeten grundas utifrån åklagarväsendets samarbetsområden. Avsikten är att i samma veva slå ihop de minsta samarbetsområdena. På detta sätt skulle för hela landet byggas upp lokala åklagarenheter med sammanlagt ca 60 servicekontor. SERVICEMÅLEN FÖR STATENS LOKAL- OCH REGIONFÖRVALTNING I regeringsprogrammet uppställs som mål att förbättra tillgången till offentligt förvaltning och offentlig service, servicekvalitet, produktivitet och effektivitet. Utifrån detta mål beredde inrikesministeriet i samråd med andra myndigheter under verksamhetsåret en gemensam strategi för lokala och regionala tjänster i syfte att säkerställa den offentliga kundservicen Statsrådets principbeslut i saken, som även innehöll denna strategi godkändes I sin redogörelse till riksdagen förutsatte regeringen att ministerierna och länsstyrelserna uppställer konkreta mål för underlydande region- och lokalförvaltning som från 2006 mäter tillgången på statlig service. Bland annat justitieministeriet (utsökningen), Riksåklagarämbetet (åklagarväsendet), inrikesministeriet och länsstyrelserna (magistraterna, räddningsväsendet, polisväsendet och gränsbevakningsväsendet), finansministeriet (skatteförvaltningen) samt arbetsförvaltningen ställde under verksamhetsåret upp mål för den service statens lokalförvaltning förväntas prestera. Servicemålen för åklagarväsendet gällde utöver de mål för behandlingstider som överenskommits i samband med resultatförhandlingarna även åklagarnas tillgänglighet och den tid som åtgår för att lämna information. Åklagaren skall utan dröjsmål finnas tillgänglig för kunden och information ska lämnas utan dröjsmål. Från kundens synpunkt innebär servicemålet ett löfte från myndighetens sida exempelvis om maximilängder för behandlingstiden eller väntetid för någon typ av service. Kunderna kan hålla reda på om servicen ordnas i enlighet med målen och genom respons reagera på eventuella brister. Även medierna kan följa hur målen nås. Detta skapar ett tryck från offentligheten på myndigheterna att uppnå målen. Servicemålen ger inte kunderna någon subjektiv rätt att kräva service i enlighet med målen och det är inte heller möjligt att på rättslig väg eller genom klagomål yrka åtgärder för avhjälpande av eventuella brister. För förvaltningen är servicemålen ett bindande åtagande för ämbetsverket. Servicemålen är en del av ämbetsverkens normala styrning och målen ställs i samråd med varje ämbetsverk under resul-

24 ÅKLAGARVÄSENDET 24 tatförhandlingarna. Om de uppställda målen inte nås, behandlas problemen i samband med resultatförhandlingarna. Samtidigt kommer man överens om vilka åtgärder som behöver vidtas med tanke på följande år. Servicemålen trädde kraft från Vid de resultatförhandlingar som ministerierna för med sin underlydande förvaltning utvärderas årligen servicemålen och hur de utfallit. I länsstyrelsernas utvärderingsrapporter som blir färdiga i mars 2007 och som gäller 2006 års grundläggande service ges en heltäckande utvärdering av servicemålen. En rapport om hur målen för statens region- och lokalförvaltning har uppnåtts ges även till ministerarbetsgruppen för förvaltningen och regionutvecklingen. Arbetsgruppen behandlar också målen för följande år. ÅKLAGARVÄSENDETS PERSONALBOKSLUT OCH ENKÄTEN OM ARBETSKLIMATET Åklagarväsendet har sedan 2003 årligen tagit fram ett personalbokslut. Detta verksamhetsår var bokslutet mer heltäckande än tidigare. Det innehöll uppgifter om personalens storlek och struktur samt om utbildning och arbetstider, bl.a. om frånvaron och sjukfrekvenser. Både under verksamhetsåret och redan åren därförinnan har den tydliga ökningen av sjukskrivningar varit mest oroväckande. Det är särskilt antalet långa sjukfrånvaron som ökat stadigt. I kombination med annat resursbortfall är de långa sjukskrivningarna en faktor som belastar personalen. Av ovan nämnda skäl har man redan under flera år satsat på arbetshälsan och på att personalen ska orka i arbetet. Ett sätt har varit den s.k. Aslakrehabiliteringen, som är en fördjupande medicinsk rehabilitering som skall stödja upprätthållandet av arbetsförmågan. Åklagarväsendets första riksomfattande Aslak-grupper startade redan Under verksamhetsåret ordnades två kurser för åklagare. Inalles ordnandes det fyra rikstäckande kurser för åklagare och två för kanslipersonalen. Kurser kommer att ordnas också i fortsättningen. Under verksamhetsåret genomfördes för första gången inom åklagarväsendet en enkät om arbetsklimatet. Varje anställd gavs möjlighet att utvärdera situationen i arbetsgemenskapen och hur den utvecklats. I enkäten ställdes frågor om arbetstrivsel, motivation, kompetens och arbetsförmåga. Sammanlagt 267 personer, dvs. 52 % av personalen besvarade enkäten. Medeltalet för de frågor som var gemensamma för hela statsförvaltningen, dvs. arbetstrivselindex, blev 3,28 för åklagarväsendets del. Resultatet måste anses tämligen tillfredsställande eftersom enkäten var den första i sitt slag. Jämförelsetalet för justitieministeriet var 3,22 och hela statsförvaltningen 3,26. Enkäten visade att gruppen nöjda, 104 svarande, var störst, mycket missnöjda endast 22 och mycket nöjda 31. Antalet svarande som förhöll sig neutralt (varken nöjda eller missnöjda) var 73. Om man ser till personalgrupperna var förmännen minst nöjda. Den del av enkäten som gällde ledarskap visade att de svarande var mest missnöjda med bristen på respons på arbetsresultat och yrkeskompetens. Medelvitsordet för ledningsarbetet var 3,3. Frågan om hur innehållsrikt och utmanande arbetet är fick medeltalet 3,57 och stödet till den enskilda anställda i hans eller hennes utveckling fick vitsordet 3,34. Det bästa medeltalet 3,77 gavs de frågor som gällde stämningen på arbetsplatsen och samarbetet. Även informationen, den fysiska arbetsmiljön och arbetsredskapen belönades med goda medelvitsord. De sämsta vitsorden gavs för lönen (2,48), arbetsgivarbilden (3,03) och arbetsenergiaspekten (3,08). Arbetstrivselbarometern är ett medel för styrning och utveckling inom åklagarväsendet som i

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 5 december 2014 1012/2014 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 3 och 4 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 mars 2012 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad

Läs mer

RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 2007

RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 2007 RIKSÅKLAGARÄMBETET ÅRSBERÄTTELSE 2007 Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A 00180 Helsingfors Redaktion Virve Pehkonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryck

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för

Läs mer

Kommunikationsministeriets förordning

Kommunikationsministeriets förordning Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets

Läs mer

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen

RP 110/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 i kollektivtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att kollektivtrafiklagen ändras så

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2013

Inkvarteringsstatistik 2013 Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,

Läs mer

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8 Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 2 december 2002 Nr 118 119 INNEHÅLL Nr Sidan 118 Statsrådets förordning om användningsplan i landskapet Åland för frekvensområden i televisionsoch

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik 2012 Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från

Läs mer

Åklagarväsendets verksamhetsberättelse SYYTTÄJÄLAITOKSEN TOIMINTAKERTOMUS

Åklagarväsendets verksamhetsberättelse SYYTTÄJÄLAITOKSEN TOIMINTAKERTOMUS Åklagarväsendets verksamhetsberättelse Åklagarväsendets SYYTTÄJÄLAITOKSEN verksamhetsberättelse TOIMINTAKERTOMUS 2013 2013 Redaktion Virve Streng, Riksåklagarämbetet Layout Taina Ståhl, Mainostoimisto

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen

Läs mer

22.4.2014. Justitieministeriets publikation. 26/2014 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 13/31/2011 HARE nummer OM036:00/2011

22.4.2014. Justitieministeriets publikation. 26/2014 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 13/31/2011 HARE nummer OM036:00/2011 22.4.2014 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Ny domstolslag Arbetsgruppen för domstolslagen ordföranden hovrättspresidenten Mikko Könkkölä, viceordföranden förvaltningsdomstols

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juni Utländska turisters övernattningar ökade med 6 procent i juni 2012 I juni 2012 uppgick et övernattningar turister i inkvarteringsanläggningar

Läs mer

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Given i Helsingfors den 14 oktober 2015. 1 Ämbetets enheter och personal. 2 Nyckelfunktioner och sakkunniggrupper

Given i Helsingfors den 14 oktober 2015. 1 Ämbetets enheter och personal. 2 Nyckelfunktioner och sakkunniggrupper 1 (8) RIKSÅKLAGARÄMBETETS ARBETSORDNING Given i Helsingfors den 14 oktober 2015 Med stöd av 16 i lagen om åklagarväsendet (439/2011) fastställer jag, efter att ha hört biträdande riksåklagaren och ämbetets

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 8.2.2008. Typ av publikation Kommittébetänkande.

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 8.2.2008. Typ av publikation Kommittébetänkande. PRESENTATIONSBLAD Författare J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Jämlikhetskommissionen Ordförande professor Matti Niemivuo, generalsekreterare specialsakkunnig Anna-Elina Pohjolainen, sekreterare överinspektör

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 oktober 2011 1089/2011 Justitieministeriets förordning om rättshjälpsdistrikten samt om ernas verksamhetsställen och intressebevakningsområden

Läs mer

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 329/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 i språklagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. Publikationens delar Överlåtelsebrev, betänkande, utkast till förordning, bilagor, lag och förordning på svenska

PRESENTATIONSBLAD. Publikationens delar Överlåtelsebrev, betänkande, utkast till förordning, bilagor, lag och förordning på svenska PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för revidering av lagstiftningen om förvaltningen av åklagarväsendet

Läs mer

JO övervakar framför allt, att god förvaltning iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

JO övervakar framför allt, att god förvaltning iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses. KLAGA HOS RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN? 1) Vad gör justitieombudsmannen? Justitieombudsmannen övervakar att myndigheterna och tjänstemännen följer lagen och fullgör sina skyldigheter. Också andra som sköter

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1229/2013 Lag om ändring av lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet

Läs mer

Språkprogram för Nylands förbund

Språkprogram för Nylands förbund Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa

Läs mer

Myndighetsförordning (2007:515)

Myndighetsförordning (2007:515) Bilaga 2 163 Myndighetsförordning (2007:515) Förordningens tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Om en lag eller en förordning innehåller en bestämmelse

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

RP 292/2014 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdmyndigheten.

RP 292/2014 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdmyndigheten. RP 292/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 2015

Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 2015 5 Första uppehållstillstånd som Migrationsverket beviljade och antalet personer som förvärvade finskt medborgarskap 5 FAMILJ 6 36 STUDIER 5 869 ANTALET FÖRSTA UPPEHÅLLSTILLSTÅND TOTALT 79 ARBETE 5 36 INTERNATIONELLT

Läs mer

HUR SER STARKA KOMMUNER UT?

HUR SER STARKA KOMMUNER UT? HUR SER STARKA KOMMUNER UT? Politices doktor Timo Aro 14.3.2014 Områden (läs organisationer och strukturer!) dör inte alls av att de gör fel saker, utan av att de fortsätter för länge att göra det, som

Läs mer

Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning.

Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Arbetsordning för Finansinspektionen Inledning Enligt 8 i lagen om Finansinspektionen (878/2008) ska bankfullmäktige fastställa Finansinspektionens arbetsordning. Bankfullmäktige ska 1) övervaka den allmänna

Läs mer

RP 232/2008 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 232/2008 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. RP 232/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 24 kap. 1 i strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att strafflagen ska ändras

Läs mer

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet,

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet, Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till diskrimineringslag och vissa lagar som har samband med den (RP 19/2014 rd) PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 22 mars 2007 Nr 277 286 INNEHÅLL Nr Sidan 277 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget

Läs mer

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det

Läs mer

TILL LÄSAREN MARJA LEHTONEN

TILL LÄSAREN MARJA LEHTONEN R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 0 Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Reinikka, Edita Oyj Tryck Edita Oyj, Helsingfors 2001 2 TILL LÄSAREN

Läs mer

RP 114/2013 rd. hör till ansvarsområdet för miljötillståndsärenden. ska kunna förordnas att sköta uppgifter som

RP 114/2013 rd. hör till ansvarsområdet för miljötillståndsärenden. ska kunna förordnas att sköta uppgifter som Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om regionförvaltningsverken och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Målet med denna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 10 juni 2003 Nr 423 433 INNEHÅLL Nr Sidan 423 Språklag... 1999 424 Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda... 2008 425 Lag

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, augusti Utländska turisters övernattningar ökade med 0,6 procent i augusti I augusti 2014 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 700 000 dygn

Läs mer

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet Nr 434 1269 Bilaga 1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.3 Digital televisionsverksamhet Stationens namn 1) Kanal MAX ERP Knippe A Knippe B Knippe C (kw) 1) Av praktiska

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

RP 48/2010 rd. Dessutom föreslås att i undantagsbestämmelserna

RP 48/2010 rd. Dessutom föreslås att i undantagsbestämmelserna RP 48/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att vägtrafiklagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Marknadsdomstolens arbetsordning

Marknadsdomstolens arbetsordning Marknadsdomstolens arbetsordning INNEHÅLL 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 4 1 Tillämpningsområde... 4 2. LEDNING AV VERKSAMHETEN... 4 2 Ledning... 4 3 Grundläggande ledningsprinciper... 4 4 Uppställandet av

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen Regeringens proposition om komplettering av regeringens proposition om ändring

Läs mer

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om kommunala tjänsteinnehavare, upphävande av 26 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal samt ändring av 35 i statstjänstemannalagen

Läs mer

Underlagsdokument till jävsregler

Underlagsdokument till jävsregler Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

TILL LÄSAREN MARJA LEHTONEN

TILL LÄSAREN MARJA LEHTONEN R I K S Å K L A G A R Ä M B E T E T Å R S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 1 Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Edita Design Tryck Edita Oyj, Helsingfors 2002 2 TILL LÄSAREN Riksåklagarämbetets

Läs mer

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare

Fullmaktsstadgande 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001. Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare FÖRESKRIFT 31.12.2001 Fullmaktsstadgande Dnr. 16 Trafikförsäkringslagen 22/002/2001 Giltighetstid 1.1.2002 tills vidare Upphäver Social- och hälsovårdsministeriets föreskrift 181/411/95 Ärende Fastställande

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 1 april 2008 Nr 167 175 INNEHÅLL Nr Sidan 167 Lag om ändring av 1 ilagen om verkställighet av böter... 425 168 Lag om ändring av 10 i lagen om

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Regeringsrådet Mirja Kurkinen Utgivningsdatum 23.2.2007 Typ av publikation

Läs mer

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region Befolkning 2010 Sysselsättning 2008 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region Enligt Statisticentralens sysselsättningsstatistiken

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd

LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2007 rd Regeringens proposition om godkännande av avtalet om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater och protokollet till överenskommelsen mellan Finland

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 6.11.2009

PRESENTATIONSBLAD. J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 6.11.2009 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Utgivningsdatum 6.11.2009 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Val- och partifinansieringskommissionen Typ av

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av bestämmelserna om förberedelse och huvudförhandling i tvistemål samt behandling av ansökningsärenden i rättegångsbalken och i

Läs mer

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

STUDERANDE, examensinriktad utbildning 2 Yrkeshögskolorna AMMATTIKORKEAKOULUT Innehåll 4 Förord 6 Utbildningssystemet STUDERANDE, examensinriktad utbildning 8 Nybörjare, studerande och examina 1997-2003 10 Nybörjare, studerande och examina

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juli Finländska turisters övernattningar minskade med 4 procent i juli 2012 I juli 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 2,3

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) 1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Nr 11 Nr 11 LAG om ändring av självstyrelselagen för Åland Föredragen för Republikens President den 20 januari 2004 Givet i Helsingfors den 30 januari 2004* Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna RP 74/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2010

Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2010 Rättsväsen 20 Brottslighet som kommit till polisens kännedom 200 Misshandelsbrottsoffer typiskt 8åringar Enligt de uppgifter som Statistikcentralen publicerat blev 33 000 personer offer för de misshandelsbrott

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Utgiven i Helsingfors den 3 oktober 2007 Nr 865 869 INNEHÅLL Nr Sidan 865 Statsrådets förordning om utsökningsdistrikten... 3875 866 Justitieministeriets beslut om utsökningsverkens

Läs mer

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund U 55/2010 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (saluföring och användning av sprängämnesprekursorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Landskap 2013. Kommuner 2013

Landskap 2013. Kommuner 2013 Kommuner 2013 (31.12.2012) Landskap 2013 (Statsrådets beslut om landskap 799/2009) 020 Akaa 06 Birkaland 005 Alajärvi 14 Södra Österbotten 009 Alavieska 17 Norra Österbotten 010 Alavus 14 Södra Österbotten

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt

Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt Boende 2009 Byggnader och fritidshus 2008, allmän översikt Få höga byggnader i Finland Byggnader med en och två våningar utgjorde tillsammans 95 procent av hela byggnadsbeståndet. Enligt Statistikcentralen

Läs mer

Födda 2012. Fruktsamheten minskade ytterliga något

Födda 2012. Fruktsamheten minskade ytterliga något Befolkning 2013 Födda 2012 Fruktsamheten minskade ytterliga något Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar minskade fruktsamheten för andra året i följd. Om fruktsamheten låg på

Läs mer

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm

Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm 1 Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm Stockholm 090925 Besvärsskrivelse avseende regeringens proposition 2008/09:210 (SRF) har tagit del av Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

RP 71/2013 rd. I denna proposition föreslås ändringar i aktiebolagslagen

RP 71/2013 rd. I denna proposition föreslås ändringar i aktiebolagslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 18 kap. i aktiebolagslagen och av 5 och 6 i handelskammarlagen I denna proposition föreslås ändringar i aktiebolagslagen och

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 22 december 2004 Nr 1153 1163 INNEHÅLL Nr Sidan 1153 om tillämpning av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. Justitieministeriet 28.11.2003. Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare)

PRESENTATIONSBLAD. Justitieministeriet 28.11.2003. Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) PRESENTATIONSBLAD Utgivare Utgivningsdatum Justitieministeriet 28.11.2003 Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Kommittén för utveckling av domstolsväsendet Ordförande

Läs mer

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande. FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 3 april 2001 en proposition med förslag

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2014 1329/2014 Lag om ändring av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2014 I enlighet med

Läs mer

Medling som metod att hantera konflikter i skolan

Medling som metod att hantera konflikter i skolan Medling som metod att hantera konflikter i skolan Pia Slögs chef för medlingsverksamheten Medlingsbyrån i Västra Nyland och Sydöstra Finland pia.slogs@sovittelutoimisto.fi www.sovittelutoimisto.fi Helsingfors

Läs mer

Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors

Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors riksåklagarämbetet årsberättelse 2006 Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, 00180 Helsingfors Redaktion Marja Lehtonen, Riksåklagarämbetet Grafisk design Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryck

Läs mer

RP 10/2006 rd. tunnlar som anges med ett vägmärke. Bestämmelserna

RP 10/2006 rd. tunnlar som anges med ett vägmärke. Bestämmelserna RP 10/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av vägtrafiklagen och 2 i lagen om Vägförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

Andra utvärderingsomgången. Överensstämmelserapport för Finland

Andra utvärderingsomgången. Överensstämmelserapport för Finland GRECO Groupe détats contre la corruption Grupp av stater mot korruption Europarådet Conseil de l Europe GENERALDIREKTORAT I RÄTTSLIGA FRÅGOR AVDELNINGEN FÖR BROTTSFRÅGOR Strasbourg, 23 juni 2006 Offentlig

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Överklagande Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-10-19 ÅM 2011/6481 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER...

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER... 1991 rd - RP 49 Regeringens proposition till Riksdagen med iörslag till lagar om ändring av 5 kap. ärvdabalken och 6 lagen om iniöraode av ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL A v sikten med

Läs mer