HUR SER STARKA KOMMUNER UT?

Transkript

1 HUR SER STARKA KOMMUNER UT? Politices doktor Timo Aro

2 Områden (läs organisationer och strukturer!) dör inte alls av att de gör fel saker, utan av att de fortsätter för länge att göra det, som någon gång tidigare var rätt sak - Enligt Doz och Kosonen

3 Förändringskrafter i 2010-talets regionstruktur 1. Urbanisering och inriktning på stadsregioner. Metropolområdets och de stora tillväxtcentrens inflytelsesfär ökar i storlek i enlighet med villkoren för region- och samhällsstrukturens zoner. Södra Finland blir småningom ett enhetligt pendlingsområde. 2. Regionutvecklingens ekonomisering : Storhetens ekonomi. Ekonomin är i centrum i allt och överallt. 3. Migration och arbetskraftens rörlighet ökar ytterligare: Betydelsen av migrationen inom och mellan stadsregionerna samt immigrationens betydelse ökar. 4. (Stor)stads- och konkurrenskraftspolitik: Avtalsbaserade arrangemang betonar betydelsen av funktionella områden. Stadspolitik och stadsregionsinriktning står i centrum. 5. Accelererande immateriell konkurrens mellan stora stadsregioner: Kunnande, innovationer, experter, investeringar och kreativitet

4

5

6 Kreativitet och innovationer skulle vara dynamit, som en pubertal tonåring, men nu har de här orden byråkratiserats. När det pratas om innovationer låter det som om någon börjar utarbeta ett program. Innovationer har blivit en söt kanin, som alla måste tycka om - Alf Rehn

7 Västra Nylands livskraft och konkurrenskraft i konkurrensen mellan regionerna 3. Ryktesbild (Tredje faktorer) 1. Yttre livskraft (Hårda faktorer) 2. Inre livskraft (Hårda och mjuka faktorer)

8 Västra Nylands yttre livskraft FUI-dynamik Tillgänglighetsdynamik Utbildningsdynamik Sysselsättningsdynamik Företagsdynamik Befolkningsdynamik Övrig dynamik

9 Den optimala tidsrymden för analys av regionens förändrings- och utvecklingsdynamik 9

10 Västra Nylands position i konkurrensen mellan regionerna 1 Landskapens (18) och de ekonomiska regionernas (25 största) konkurrenskraftsanalys : 10 faktorer med anknytning till regional konkurrenskraft 2 De ekonomiska regionernas konkurrenskraftsmätare (69 regioner) åren : Sex faktorer med anknytning till regional konkurrenskraft 3 Utveckling av regionernas företagsdynamik (67) åren : Sex faktorer med anknytning till företagsdynamik

11 Landskapens och de ekonomiska regionernas konkurrenskraftsanalys KONKURRENSKRAFTENS TEMAOMRÅDE 1. Regionens regionekonomiska dynamik FATORER - Regionens bruttonationalinkomst per invånare - Regionens bruttonationalinkomst, förändrings% på olika tidpunkter ( , , och ) INFORMATIONSKÄLLOR - Statistikcentralen, regionalräkenskaper 2. Regionens sysselsättningsdynamik - Regionens relativa sysselsättningstal % - Regionens relativa arbetslöshetstal % -Statistikcentralen, sysselsättningsstatistik - ANM, årsvisa medeltal 3. Regionens befolkningsdynamik - Regionens befolkningsökning i promille per medelfolkmängdens1000 invånare - Regionens inflyttningsöverskott av inrikes omflyttning som promille per 1000 invånare - Statistikcentralen, befolkningsstatistik 4. Regionens kommunalekonomiska dynamik - Regionens kommuners kommunalskatt per invånare - Regionens kommuners lån per invånare - Statistikcentralen, kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet; Kommunförbundet, Kuntakuvaajat 5. Regionens kompetensdynamik - %-andel personer, som avlagt examen - Andel personer med högre högskoleexamen eller forskarutbildning i % av befolkningen äldre än 15 år - Statistikcentralen, befolkningens utbildningsstruktur Källa: Timo Aro

12 Regionernas konkurrenskraft på landskapsnivå åren PLACERING 2012 LANDSKAP POÄNG 1 Nyland 88 2 Birkaland 79,5 3 Österbotten 73,5 4 Egentliga finland 67,5 5 Norra Österbotten 57 6 Satakunta 56,5 7 Södra Karelen 56 8 Norra Savolax 54 9 Egentliga Tavastland Mellersta Finland 48,5 11 Södra Österbotten Päijänne-Tavastland 47,5 13 Mellersta Österbotten Norra Karelen 39,5 15 Lappland Kymmenedalen Södra Savolax Kajanaland 28,5 Nyland konkurrenskraftigast, Kajanaland ligger sist - Landskapen ordnade enligt konkurrenskraft Tal som används i jämförelsen Talen är från åren 1995, 2000, 2008 och Ekonomi Bruttonationalprodukt (BNP) per invånare Förändringar i BKT Arbetskraft Sysselsättningstal Arbetslöshetstal Befolkning Befolkningsökning Migrationsvinst från inrikes omflyttning Kommunalekonomi Kommunalskatt per invånare Kommunernas lånemängd per invånare Utbildning Andel personer, som avlagt examen av befolkningen äldre än 15 år De akademiska eller andel personer med högre högskoleexamen eller forskarutbildning av befolkningen äldre än 15 år Satakunda Österbotten Södra Österbotten Engentliga Finaland Birkaland Mellersta Österbotten Engentliga Tavastland Lappland Norra Österbotten Mellersta Finland Päijänne Tavastland Nyland Norra Savolax Kymmenedalen Kajanaland Södra savolax 12 Norra Karelen Södra Karelen

13 De ekonomiska regionernas placering och konkurrenskraftspoäng åren 1995, 2000, 2008 och 2012 (25 enligt befolkningsmängd största ekonomiska regionerna) Vasa ek. region 86,75 2 Helsingfors ek. reg Uleåborgs ek. region 83,5 4 Tammerfors ek. reg. 82,75 5 Åbo ek. region 76 6 Borgå ek. region 71 7 Salos ek. region 68,75 8 Tavastehus st. 68,25 9 Kuopio ek. region 62,5 10 Villmanstrands ek. r. 62,25 11 Rauma ek. region 57,75 12 Jyväskylä ek. region. 56,5 13 Kouvola ek. region 56,5 14 Jakobstads ek. region Kotka-Fredrikshamns 52,25 16 Seinäjoki ek. region Joensuus ek. region Rovaniemi ek. region. 43,25 19 Kajana ek. region 43,25 20 Lahtis ek. region 42,75 21 Kemi-Torneå ek. reg Björneborgs ek. Reg St Mickels ek. region 35,5 24 Karleby ek. region Övre Savolax ek. reg. 17, Helsingfors ek. reg. 96,25 2 Tammerfors ek. reg Uleåborgs ek. region 88,5 4 Salos ek. region 79,75 5 Åbo ek. region 79 6 Vasa ek. region 77 7 Tavastehus ek. reg Jyväskylä ek. region Borgå ek. region 68,5 10 Kuopio ek. region 64,5 11 Villmanstrands ek. r. 60,75 12 Rauma ek. region 57,25 13 Kouvola ek. region 56,25 14 Kotka-Fredrikshamns 49,25 15 Jakobstads ek. region. 48,5 16 Lahtis ek. region Seinäjoki ek. region 47,75 18 Joensuus ek. region 45,5 19 Karleby ek. region Björneborgs ek. reg St Mickels ek. region Rovaniemi ek. region Kajana ek. region 28,5 24 Kemi-Torneå ek. reg Övre Savolax ek. reg. 14, Helsingfors ek. region 89,75 2 Tammerfors ek. region 88,5 3 Vasa ek. region 86 4 Uleåborgs ek. region 80,75 5 Borgå ek. region 79,75 6 Åbo ek. region 78 7 Tavastehus ek. region. 77,25 8 Kuopio ek. region 69,5 9 Jyväskylä ek. region Salos ek. region Rovaniemi ek. region 60,5 12 Seinäjoki ek. region 58,75 13 Karleby ek. region 56,5 14 Rauma ek. region 50,75 15 Lahtis ek. region 46,5 16 Jakobstads ek. region. 44,75 17 Villmanstrands ek. reg. 43,5 18 Kouvola ek. region 43,25 19 Björneborgs ek. reg. 42,5 20 Joensuus ek. region 39,5 21 Kajana ek. region Kemi-Torneå ek. region. 29,25 23 St Mickels ek. region Helsingfors ek. reg. 89,75 2 Vasa ek. region 87 3 Tammerfors ek. reg Åbo ek. region 78 5 Kuopio ek. region 76,5 6 Uleåborgs ek. region 71,75 7 Borgå ek. region 71,5 8 Seinäjoki ek. region 68,5 9 Rauma ek. region Tavastehus ek. reg. 57,25 11 Villmanstrands ek. r. 57,25 12 Rovaniemi ek. region. 56,5 13 Jyväskylä ek. region. 56,25 14 Karleby ek. region 54,75 15 Jakobstads ek. region. 54,25 16 Björneborgs ek. reg. 50,75 17 Joensuus ek. region 49,25 18 Lahtis ek. region 45,75 19 St Mickels ek. region 43,25 20 Kouvola ek. region 42,25 21 Kajana ek. region 35,5 22 Kemi-Torneå ek. reg. 35,25 23 Salos ek. region Övre Savolax ek. reg Kotka-Fredrikshamns Övre Savolax ek. region 22,75 25 Kotka-Fredrikshamns 24,75 13

14 De ekonomiska regionernas konkurrenskraftsmätare -Alla Fastland-Finlands ekonomiska regioner med i analysen -Sex faktorer i analysen: Arbetets produktivitet Innovativitet Industridominans Utbildningsnivå Sysselsättningstal -Varje regions placering jämförs faktor för faktor med alla regioners median -Till slut räknas regionens helhetskonkurrenskraft baserad på de sex faktorernas sammanlagda poäng Placering År 2009 År 2010 År 2011 År Uleåborg Uleåborg Borgå 2. Salo Salo Vasa Borgå Vasa 3. Tammerfors Tammerfors Helsingfors Helsingfors 4. Vasa Borgå Uleåborg 5. Borgå Vasa Salo 6. Helsingfors Helsingfors Tammerfors 7. Äänekoski Åboland Raumo 8. Åboland Äänekoski Åboland 9. Brahestad Sydöstra Birkaland Södra Birkaland 10. Jyväskylä Åbo Åbo 11. Åbo Kemi-Torneå Jakobstad 12. Villmanstrand Jyväskylä Tavastehus 13. Raumo Brahestad Karleby 14. Varkaus Rauma Björneborg 15. Kemi-Torneå Villmanstrand Äänekoski 24. Raseborg 26. Raseborg 17. Raseborg Tammerfors Uleåborg Åbo Tavastehus Villmanstrand Åboland Södra Birkaland Karleby Salo Björneborg Raumo Brahestad 27. Raseborg

15 Sysselsättningsdynamik Västra Nylands livskraft och konkurrenskraft Tillgänglighetsdynamik Utbildnings dynamik FUI-dynamik Övrig dynamik

16 Företagsdynamik

17 De ekonomiska regionernas företagsdynamik I analysen jämfördes Fastlands-Finlands 67 regioner på basen av sex faktorer, som beskriver företagsdynamik under åren De sex faktorerna var: Antal nystartade företag per 1000 invånare Företagsbeståndet (antal verksamma företag) per 1000 invånare Företagsbeståndets förändring åren Företagens nettotillväxt (börjat slutat) Företagens förnyelsegrad (skapande förstörelse) Andel kunskapsintensiva företag av de nystartade företagen Alla regioner delades enligt faktorerna in i fem delar och på samma sätt sammandraget av helheten för alla faktorer i fem delar (se kartan) Helsingfors och Raseborgs regioner placerades på basen av de sex faktorerna för företagsdynamik i den bästa femtedelen bland alla regioner. Källa: Timo Aro 2014

18 Startade företag i relation till medelfolkmängden åren Antal startade företag högst i Helsingfors, Åbo och Tammerfors inflytandesfär Grundningsaktivitet (promille av medelfolkmängd per år) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 2 av alla regioner Raseborgsregionen i den bästa femtedelen: placering 4 av alla regioner

19 TOP 15 startade företag i relation till regionens medelfolkmängd åren (promille per år) Luoteis-Pirkanmaan Nordvästra Birkaland Vakka-Suomen Nystad Sydösterbottenin Salon Salo Pohjois-Satakunnan Norra Satakunta Tampereen Tammerfors Turun Åbo Koillis-Savon Norra Savolax Loimaan Loviisan Lovisa Porvoon Borgå Raaseporin Raseborg Åboland-Turunmaan Åboland-Turunmaa Helsingfors Helsingin Tunturi-Lapin Fjäll-Lappland

20 Antal företag (företagsbestånd) i relation till medelfolkmängd åren Företagsbeståndet högst i små regioner med mindre än invånare och utanför tillväxtcentren Mängden företag (promille av medelfolkmängden) Helsingforsregionen i den nästbästa femtedelen: placering 18 av alla regioner Raseborgsregionen i bästa femtedelen: placering 12 av alla regioner

21 TOP 15 antal företag i relation till regionens medelfolkmängd åren (promille per år) Norra Pohjois-Lapin Lappland Suupohjan Joutsan Raaseporin Raseborg Järviseudun Järviseutu Kyrönmaan Kyrömaa Loimaan Vakka-Suomen Nystad Loviisan Lovisa Sydvästra Luoteis-Pirkanmaan Birkaland Pohjois-Satakunnan Norra Satakunta Nordöstra Koillis-Savon Savolax Åboland-Turunmaan Sydösterbottenin Fjäll-Lappland Tunturi-Lapin

22 Nettotillväxt av antal företag, andel av företagsbeståndet åren Nettotillväxten störst i stora stadsregioner och i Österbottens regioner Nettotillväxt (% av företagsbeståndet) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 4 av alla regioner Raseborgsregionen i den tredje bästa femtedelen: placering 28 av alla regioner

23 TOP 15 i nettotillväxt av antal företag i relation till företagsbeståndet åren (%-andel av företagsbeståndet) Åboland-Turunmaan. Riihimäen Riihimäki. Seinäjoen Seinäjoki Loimaan Lappeenrannan Villmanstrand Porvoon Borgå Salon Jakobstadsregionens Ylivieskan Rovaniemen Rovaniemi Turun Åbo Helsingin Helsingfors Jyväskylän Tammerfors Tampereen Uleåborg Oulun

24 Startade och avslutade företag ( skapande förstörelse ) i relation till företagsbeståndet åren Företagens förnyelse eller skapande förstörelse var livligast i högskoleregio-ner och i enstaka industriregioner Skapande förstörelse (%- andel av företagsbeståndet) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 1 av alla regioner Raseborgsregionen i den nästbästa femtedelen: placering 18 av alla regioner

25 TOP 15 av företagens förnyelsegrad eller skapande förstörelse av företagsbeståndet åren (%- andel av företagsbeståndet) Porvoon Borgå Hämeenlinnan Tavastehus Lahden Lahtis Riihimäen Riihimäki. Varkauden Varkaus Kouvolan Kotka- Kotkan-Haminan Fredrikshamn Äänekosken Äänekoski Turun Åbo Rovaniemen Rovaniemi Kuopion Tammerfors Tampereen Jyväskylän Uleåborg Oulun Helsingfors Helsingin 14, , , , , ,5

26 Företagsbeståndets förändring (%) under åren Företagens antal ökade med minst en fjärdedel i åtta regioner: främst stora stadsregioner Företagsbeståndets förändring (%) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 3 av alla regioner Raseborgsregionen i den nästbästa femtedelen: placering 15 av alla regioner

27 TOP 15 av företagsbeståndets förändring åren (%-andel av företagsbeståndet) Raaseporin Raseborg Jakobstadsregionen Jakobstadsregionens Ylivieskan Hämeenlinnan Tavastehus Vakka-Suomen Loimaan Jakobstadsregionen Nystad Rovaniemen Salon Jyväskylän Riihimäen Riihimäki. Porvoon Borgå Åbo Turun Helsingfors Helsingin Tammerfors Tampereen Uleåborg Oulun

28 De kunskapsintensiva företagens andel (%) av alla startade företag åren Startade företag i branscherna K, M och N, som definierats som kunskaps-intensiva Startade kunskapsintensiva företag (%-andel av alla startade företag) Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 1 av alla regioner Raseborgsregionen i den nästbästa femtedelen: placering 15 av alla regioner

29 Andelen kunskapsintensiva företag (%) av alla startade företag åren (TOP 15) Raaseporin Raseborg Rauman Raumo Östra Lappland Itä-Lapin Uleåborg Oulun Lahtis Lahden Rovaniemen Rovaniemi Jyväskylän Vaasan Vasa Turun Åbo Tunturi-Lapin Fjäll-Lappland Porvoon Borgå Kuopion Tammerfors Tampereen Pohjois-Lapin Norra Lappland Helsingfors Helsingin

30 SAMMANDRAG AV DE MEST FÖRETAGSDYNAMSIKA REGIONERNA PÅ BASEN AV SEX FAKTORER ÅREN I den bästa femtedelen stora stadsregioner med inflytelsesfär + Lapplands regioner Helsingforsregionen i den bästa femtedelen: placering 1 av alla regioner P Raseborgsregionen i den bästa femtedelen: placering 7 av alla regioner

31 De mest företagsdynamiska regionerna indelade i femtedelar på basen av sex företagsdynamikfaktorer FEMTEDEL Bästa femtedel Näst bästa femtedel Tredje bästa femtedel EKONOMISKA REGIONER Åbo, Helsingfors, Tammerfors, Borgå, Salo, Rovaniemi, Jyväskylä, Uleåborg, Fjäll-Lappland, Raseborg, Åboland, Riihimäki, Lovisa, Loimaa Tavastehus, Villmanstrand, Kuopio, Lahtis, Karleby, Jakobstad, Nystad, Seinäjoki, Forssa, Vasa, Norra-Lappland, Björneborg, Sydvästra Birkaland och Nordöstra Savolax Raumo, Kotka-Fredrikshamn, St Mickel, Sydösterbotten, Ylivieska, Norra Satakunta, Jämsä, Södra Birkaland, Kyrönmaa, Mellersta Karelen, Äänekoski, Suupohja, Kajana och Pieksämäki Näst-svagaste femtedel Svagaste femtedel Joensuu, Imatra, Kouvola, Kemi-Torneå, Koillismaa, Kaustby, Nyslott, Varkaus, Brahestad, Oulunkaari, Övre Birkaland, Keuruu och Nivala- Haapajärvi Saarijärvi-Viitasaari, Torneådalen, Kuusiokunnat, Joutsa, Järviseutu, Östra Lappland, Haapavesi-Siikalatva, Pielisen Karjala, Övre Savolax, Inre Savolax och Kehys-Kainuu.

32 Befolkningsdynamik

33 Befolkningsförändringar enligt region (69) på medellång sikt Folkmängden ökade i 22 regioner och minskade i 47 regioner under åren Folkmängden ökade med mer än personer i endast fem regioner Helsingforsregionen Tammerforsregionen Uleåborgsregionen Åboregionen Jyväskyläregionen Befolkningsförändrin gar enligt ekonomisk region Ökning Minskning Gräns för ekonomisk region Landskapsgräns Huvudvägar Vattenområden De fem ovan nämnda stadsregionernas sammanlagda befolkningsökning personer Raseborgsregionens befolkningsändring var -609 personer under åren

34 Befolkningsutvecklingen i Raseborgs ekonomiska region enligt delfaktorer under femårsperioder åren ÅR NATURLIG BEFOLKNINGS- ÖKNING ABS. NETTO- FLYTTNING MELLAN KOMMUNER ABS. NETTOMIG- RATION ABS BEFOLKNINGS- ÖKNING SAMMANLAGT ABS ,8 7 1, ,8 BEFOLKNINGS- ÖKNING SAMMANLAGT I MEDELTAL ÅRLIGEN , , ,

35 HELSINGFORS OCH DEN ÖVRIGA HELSINGFORSREGIONENS NETTOMIGRATION SOM ANDEL AV LANDETS INRE MIGRATION ÅREN Helsingfors Helsingforsregionen utan Helsingfors Helsinki Helsingin seutu ilman Helsinkiä Helsingfors fick en migrationsvinst på personer från migrationen mellan kommunerna och de andra kommunerna i Helsingforsregionen ca personer åren Helsingforsregionens migrationsvinst från migration inom Finland har minskat gradvis under hela 2000-talet: åren fick kommunerna i Helsingforsregionen sammanlagt endast 300 personer migrationsvinst från landets inre migration. Helsingfors stads utveckling är annorlunda: Helsingfors fick migrationsförlust från migrationen mellan kommunerna under åren , men efter det har migrationsvinsten ökat år efter år Är det fråga om en bestående vändning i anknytning till urbanisering och boendepreferenser, eller ett tillfälligt fenomen som har att göra med ekonomiska konjunkturväxlingar? Källa: Statistikcentralen, StatFin -statistikdatabasen

36 Migrationsbalans mellan Helsingfors och Lojo städer (nettomigration) åren

37 Migrationsbalans mellan Helsingfors och Raseborg (nettomigration) åren

38 Inrikes omflyttning enligt kommuner åren Tillväxtkorridorer-nas och zonernas betydelse ökar i alla avseenden! Nettomigration i inrikes omflyttning, personer I tillväxtkorridoren mellan Helsingfors och Tammerfors bor var tredje finländare, men av hela landets migrationsvinst riktades 89 % till korridorens inflytelsesfär under åren HHT-zonens betydelse ökar ytterligare på 2010-talet

39 Och Helsingfors inflytelsesfär utvidgas årtionde för årtionde - Södra Finland ett enhetligt pendlingsområde år? - Huvudstadsregionens pendlingsområde har utvidgats ca 25 km per årtionde sedan 1970-talet Pendlarnas andel av kommunens sysselsatta Lähde:

40 Järnvägs-, flyg- och båttrafikens inrikes resor i trafiknätet år 2011 Kritisk faktor: Västra Nylands anknytning till både Helsingfors inflytelsesfär, som utvidgas, och till det framtida pendlingsområdet Södra Finland Inrikes resor med järnvägs-, flyg- och båttrafik 2011 Källa: Liikennevirasto, Finavia, Tilastokeskus

41

42

43 Yttre livskraft/ hårda faktorer Regionekonomins dynamik Närings- och branschstrukturens dynamik Arbetsplatsutveckling Utbildningsutbud Tillgänglighet, förbindelser Inre livskraft/ mjuka faktorer Familj och vänner Kopplingar till personhistoria Hembygdsidentitet Uppfattningar och ryktesbild Förmodad potential Stämning och livsstil Ryktesbild/t redje faktorer Faktorer som finns mellan hem och arbetsplats är betydelsefulla för den egna livsstilen Lockande mötesställen: hobby-, kulturoch motionsplatser, gallerier, kaféer osv.

44 Platsens kvalitet avgör framtida framgång: 1. Vad finns där? 2. Vem finns där? 3. Vad händer där? 4. Hur kommer man dit? Lähde: Richard Florida

45 Bristen på krismedvetenhet skildras av att hela sällskapet väljer tapeter till hallen, fastän hela resten av huset brinner - En ekonomiforskares lakoniska konstaterande om eurokrisen -

46 TACK!