Innehåll Utveckling av frivilligt arbete inom sociala sektorn...3

Transkript

1 Innehåll Utveckling av frivilligt arbete inom sociala sektorn Bakgrund Mål och förväntade resultat Frivilligt arbete Vad är frivilligt socialt arbete? Ideellt arbete Olika typer av ideellt arbete i Sverige Frivilligt socialt arbete i framtiden Varför arbeta ideellt? Stark folkrörelsetradition Näringslivets intresse för volontärfrågor/csr Överenskommelsen ett erkännande av den ideella sektorn Samordning av frivilliga krafter Vad är en frivilligcentral? Bakgrund om frivilligcentraler Modell för samordning av frivilligt arbete - ett initiativ av SPF föreningar i kommunen Frivilligcentral som samordnare av frivilligt arbete Vad behövs för att driva en framgångsrik frivilligcentral? Frivilligcentralens aktiviteter Exempel på frivilligt arbete Organisation Organisationsform Finansiering Samverkan de 3 benen i samhället

2 4.9 Marknadsföring av det frivilliga arbetet Plan för start av en Frivilligcentral i kommunen Referenser och källor...15 Bilaga 1 Utdrag Överenskommelsen Bilaga 2 Exempel på stadgar Bilaga 3 Registrering av hjälpsökande, blankett Bilaga 4 Registreing av ny frivilligarbetare, blankett Bilaga 5 Checklista vid första samtalet med nyanmäld frivilliga Bilaga 6 Begäran om utdrag från polisregistret Bilaga 7 Tystnadsförsäkran Bilaga 8 Skriftlig överenskommelse om uppdraget 2

3 Utveckling av frivilligt arbete inom sociala sektorn 1 Bakgrund Frivilligarbetet inom vård och omsorg utgör ca 70 % av allt arbete, inklusive anhörigvård. Kommuner och landsting svarar, förvånande nog, endast för ca 30 %. När 40-talisterna om år blir i behov av äldreomsorg, kommer trycket på kommuner och landsting att bli mycket stort. En skattefinansiering verkar orealistisk och bristen på omsorgspersonal är redan nu stor. Ideella insatserna i Sverige kommer i framtiden att behöva utvecklas för att vården och omsorgen ska fungera på grund av både bristande ekonomiska och personella resurser. Frivilligarbete ger, enligt både erfarenhet och forskning, tillfredsställelse för både givare och mottagare och genererar därmed bättre livskvalitet och hälsa för båda parter. 2 Mål och förväntade resultat Att ta fram en modell för utveckling, samordning och uppföljning av det frivilliga arbetet inom sociala sektorn i kommunen (även frivilligarbete i landstingen bör involveras). - Att få även icke föreningsaktiva pensionärer engagerade, där SPF genom sin ledande roll kan värva nya medlemmar, som sannolikt är mer motiverade även för förtroendeuppdrag inom SPF. - Kontinuerlig uppföljning av frivilligarbetet kommer att resultera i en mångfald av förbättringsförslag inom vården och omsorgen, som blir till gagn för SPF medlemmar på äldre dar. SPF driver därmed aktivt på utvecklingen och påverkar utifrån äldres situation. - Genom projektet och efterföljande tillämpning kommer SPF att uppmärksammas i media och få goodwill, vilket kommer att generera ännu flera medlemmar. - Modellen ska kunna tillämpas i alla kommuner, med SPF som initiativtagare. - SPF:s egna väntjänst kommer att öka och utvecklas i och med samarbetet i modellen. 3

4 3 Frivilligt arbete 3.1 Vad är frivilligt socialt arbete? Frivilligt arbete avser i det här sammanhanget sådant arbete och sådana insatser som utförs på frivillig grund, oavlönat (eller mot ett symboliskt arvode) och på fritiden. I vissa sammanhang kallas det för ideellt arbete. Det kan vara fråga om många olika slags insatser och kan, men behöver inte, vara förknippat med medlemskap i den förening där frivilliga insatser utförs. Frivilligt socialt arbete är inriktat på att öka välfärden för individer och grupper. Källa: Överenskommelsen Frivilligt arbete ökar livskvaliteten för både den som ger och den som tar emot och generellt för medborgarna. Källa: Frivilligcentralen Eskilstuna Begreppen frivillig/volontär/ väntjänstare används i rapporten synonymt. 3.2 Ideellt arbete Mer än hälften av den svenska vuxna befolkningen arbetar ideellt, vilket gör svenskarna till exceptionellt aktiva i ett internationellt perspektiv. Bara i USA, Holland och Norge kan man finna frivilligarbete i motsvarande som i Sverige. Det svenska ideella arbetet har under tiden visat att svenskarnas engagemang är större än någonsin. Svenskar mellan år är de som i huvudsak arbetar ideellt. 48 % av befolkningen utför ideellt arbete i medeltal 16 timmar per månad, vilket är en ökning sedan Omräknat innebär det att de insatser som svenskarna totalt gör i ideella organisationer motsvarar årsarbetare. Mätt i BNP är det ca 6 %. 3.3 Olika typer av ideellt arbete i Sverige Idrotten. 20 % av den vuxna befolkningen gör insatser inom idrotten, vilket är över en miljon människor. Denna sektor är den största ideella sektorn. Socialt inriktade. Det är det näst största området. Kan tyckas att det är en paradox att ett land som Sverige som satsat på att staten ska ta hand om välfärden har så stor andel frivilligt engagerade. Politik. Ideellt engagemang i politiken minskar dock. Det är lätt att tro att de har en stor andel frivilligarbete då de ofta har ett stort genomslag i medier, miljöorganisationer, fredsorganisationer och feministiska organisationer. Men de utgör endast en liten andel av allt frivilligarbete, några procent och tendensen är nedåtgående. Jämför med SPF som har medlemmar alla politiska partier har tillsammans färre medlemmar än enbart lilla SPF. 4

5 3.4 Frivilligt socialt arbete i framtiden Frivilligt socialt arbete kommer att behövas även i framtiden: 1) Vi lever över våra materiella tillgångar, men under våra tillgångar vad gäller vår solidariska omtanke. 2) Trender i civilsamhället Sektorn fortsatt stark inom kultur o fritid, idrott, folkbildning, studieförbund, föreningsliv för barn och unga Sektorn växer inom socialt arbete Finns på marginalen inom vård och skola Svenska kyrkan ny och mycket stor aktör Ökad professionalisering, kommersialisering Sociala företag tillskapas Sektorns position och samhällsroll förändras - utmanar representativa demokratin Källa: Filip Wikström 3) Behovet av vård och omsorg kommer att öka mer än det kommer finnas skattefinansiering för om några år och lång tid framåt. 5

6 Tillväxt i kommunal verksamhet jmf med befolkning och kommunal skatt över tiden. Källa: SKL. 3.5 Varför arbeta ideellt? Vanligaste motiven till att arbeta frivilligt är att det känns meningsfullt och man känner sig behövd när man utför något nyttigt. Vad ger det att jobba frivilligt? Man lär sig mer om hur andra människor har det, man har roligt, får kunskap och kompetens på områden som man har nytta av i även andra sammanhang, man utvecklas som människa och det är en merit i arbetslivet. Attityden till frivilligarbete har ändrats något; andelen svenskar som tycker att man har en moralisk skyldighet att göra frivilliga insatser någon gång i sitt liv har ökat från 42% till 54%, dvs 12% på 14 år. 3.6 Stark folkrörelsetradition I Sverige har vi, ända sedan vikingatiden, haft en lång tradition av föreningsverksamhet som präglat det svenska samhället. Det finns runstenar som bevisar att sk gillen var en del av det svenska samhället redan under den tiden. I slutet på 1800-talet kom en ny explosion med frikyrkor och nykterhetsrörelsens framväxt. De fackliga och de politiska delarna av arbetarrörelsen kom i slutet av 1800-talet. I början på 1900-talet hade folkbildningsrörelse och idrottsrörelsen sina genombrott. 3.7 Näringslivets intresse för volontärfrågor/csr Corporate Social Responsibility, CSR, innebär att företag aktivt engagerar sig och tar ett utökat ansvar för samhällsutvecklingen. Ett CSR-arbete stärker företagets relationer med såväl anställda som kunder, ägare, samhälle och sannolikt även tillväxten och lönsamheten. 6

7 Ansvarstagandet gäller: Ekonomiskt Miljömässigt Socialt Ett annat sätt för företag att engagera sig i CSR är att hitta en samarbetspartner inom den ideella sektorn, såsom t ex Cancerfonden, Stadsmissionen, Frivilligcentralen och sponsra dessa frivilliga verksamheter. 3.8 Överenskommelsen ett erkännande av den ideella sektorn 1 Överenskommelsen är en överenskommelse mellan Regeringen (numera även bejakad oppositionen), idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Målet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare, samt att stödja framväxten av en mångfald av utförare inom hälsooch sjukvården och omsorgen. Överenskommelsen innehåller: 1) Gemensam vision 2) Parternas utgångspunkter 3) De sex principerna: Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald 4) Åtagande och åtgärder 5) Gemensamt ansvar för uppföljning och kunskapsspridning Huvudman för en frivilligcentral ska enligt Överenskommelsen vara det ideella. Idag leds dock endast ca 1/3 av ideella krafter och resten av det offentliga. 1 Se utdrag från Överenskommelsen bilaga 1 7

8 3.9 Samordning av frivilliga krafter Det finns många organisationer i Sverige som arbetar med frivilligt arbete: Nationellt: Röda korset, Rotary, Svenska kyrkan, Lions och även CIVOS, Partgemensamt forum (sorterar under ungdomsstyrelsen), Ersta Sköndal Högskola, SESAM, Forum för frivilligt socialt arbete. Lokalt i Eskilstuna: t ex Röda korset, kyrkorna, pensionärsorganisationer, Rotary, Frivilligcentralen Eskilstuna, Lions Vad är en frivilligcentral? En frivilligcentral: förmedlar kontakt mellan frivilliga och behövande informerar och stimulerar till frivilligt engagemang, även bland de som inte är med i någon förening främjar samverkan mellan centralens medlemsorganisationer och andra frivilligorganisationer startar upp olika typer av självhjälpsgrupper främjar samverkan mellan kommunal verksamhet, landsting och näringsliv för att stimulera och öka det frivilliga engagemanget och arbetet synliggöra det frivilliga arbetet möjliggör en högre livskvalitet för alla berörda Bakgrund om frivilligcentraler Den första frivilligcentralen startade i USA 1919 och den första svenska bildades Idag finns frivilligcentraler över hela världen. I Norden ligger Danmark och Norge långt framme med frivilligarbete. Den 6 november 2012 bildades Sveriges Frivilligcentraler, med syfte att samordna gemensamma frågor och skapa ekonomiska förutsättningar för att uthålligt driva frivilligcentraler i Sverige. 8

9 4. Modell för samordning av frivilligt arbete - ett initiativ av SPF föreningar i kommunen. 4.1 Frivilligcentral som samordnare av frivilligt arbete Frivilligcentralen är en fysisk plats och kontaktpunkt för frivilliga, hjälpsökande och intresserade. Oftast finns en frivilligsamordnare som arbetar på frivilligcentralens kansli och är kontaktperson för frivilliga och behövande. Samordnaren är spindeln i nätet och matchar frivilliga till behövande. Föreningsarbetet består av styrelsens strategiska arbete med frivilligcentralens verksamhet. Styrelsen leder och utvecklar frivilligcentralen med hjälp av bl a verksamhetsplaner, handlingsplaner och budget. Frivilligt arbete består av frivilligarbetarnas insatser hos enskilda mottagare, som är i behov av hjälp av olika slag. Exempel på frivilligt arbete se 2.4. Samverkan upprättas med offentlig verksamhet, näringsliv och andra organisationer inom ideell sektor. Bl a kan partnerskapsavtal utformas med vård- och omsorgsförvaltningar och barn- och ungdomsförvaltningar. Syftet är att få ett effektivt och samordnat frivilligarbete ofta bland äldre och ungdomar. Frivilligcentralen sprider idén om frivilligt arbete som något positivt för livskvaliteten och värdefullt och nödvändigt för en god välfärd i samhället. 4.2 Vad behövs för att driva en framgångsrik frivilligcentral? Engagerade ledamöter i styrelsen och arbetsgrupper Ändamålsenliga stadgar 2 Finansiering Lämplig organisationsform Anställd samordnare samt en grupp frivilliga som backup Struktur och genomtänkta arbetsrutiner Verksamhetsplaner och budget Erkännande av frivilligarbetet ex månadens volontär Hemsida, nyhetsbrev Facebook, twitter, blogg Uppföljning, statistik 2 Ex på stadgar se bilaga 2 9

10 4.3 Frivilligcentralens aktiviteter De operativa arbetsuppgifterna på en frivilligcentral är: 1a) Identifiera behov - Anmält behov direkt till FC, se bil 3 - Kommunen lämnar in behovslistor till FC - Medlemsorganisationer lämnar in behovslistor till FC - Gruppera i behovsområden 1b) Rekrytera frivilliga 2) Utbilda 3) Matcha - Skriftlig överenskommelse om uppdraget, se bil 8 - Försäkring sak/olycksfall Utförande av FRIVILLIGT ARBETE 4) Följa upp - Utvärdering - Statistik - Erkännande av frivilligarbete - Intervju, se bil 5 - Gruppera i behovsområden - Grundutbildning - Fortbildning - Tystnadsförsäkran se bil 7 - Godkänd av Frivilligcentral 10

11 Identifiera behoven Det första nödvändiga steget är att göra en behovsanalys för att identifiera var man behöver göra frivilliga insatser. För att få en samlad behovsinventering tas kontakt med kommunen (hemtjänst, äldreomsorg, skola, fritid- och kulturverksamhet), medlemsorganisationer samt informerar allmänheten om Frivilligcentralen så att de kan anmäla sina behov direkt till Frivilligcentralen. Behoven grupperas i behovsområden. Rekrytering av frivilligarbetare sker genom olika typer av marknadsföringsinsatser, se 2.8. Frivilligarbetaren kan själv registrera sig som intresserad av frivilligt arbete via frivilligcentralens hemsida, se bil 4. Den frivilliga kallas till intervju och det är viktigt att få fram en tydlig bild av frivilligarbetarens mål, intresse och motivation. Om personen ska arbeta med barn görs en extra kontroll med polisregistret, som den frivillige själv lämnar in, se bil 6. Grunden för en bra verksamhet på frivilligcentralen är att välja ut rätt frivilligarbetare för olika behov. Utbildning. Frivilligarbetaren får en grundutbildning och information kring frivilligarbete samt träning inför arbetsuppgifter och placering. Grundutbildningen är obligatorisk och ska förbereda frivilligarbetaren och ge kunskap i relevanta ämnen, vilket är viktigt för att kunna genomföra frivilliguppdrag på ett bra sätt. Efter utbildningen ska personen godkännas för frivilligt arbete. Ex på innehåll i grundutbildningen: Om frivilligcentralens verksamhet och varför man vill jobba frivilligt. Vilka områden kan man jobba inom? Etik och moral. Genomgång av bemötande. Policies och riktlinjer som gäller på frivilligcentralen. Vilka lagar, regler och försäkringar gäller? Genomgång Lex Sarah i socialtjänstlagen, vilket innebär att frivilligarbetaren är skyldiga att anmäla till socialnämnden om allvarliga missförhållanden och vanvård. Det är viktigt att informera om gränsdragning för frivilligt arbete. Frivilligarbetaren ska vara medvetna om att de inte utnyttjas som gratis arbetskraft och att de inte får ersätta ordinarie personals arbetsuppgifter. I samband med utbildning skrivs en tystnadsförsäkran med den frivilliga, se bil 7. Olika former av fortbildningskurser anordnas utifrån befintliga behov. Matchning. Vid matchningsförfarandet går samordnaren igenom listorna för behov och frivilligt anmälda och matchar dessa. Listorna är grupperade i behovsområden, vilket underlättar arbetet. Många frivilliga kan komma direkt till matchningsprocessen från medlemsorganisationer (t ex Röda korset, som har egna utbildningar för egna frivilliga medlemmar) När matchningen är gjord kontaktas den behovssökande och frivillige för ett möte, där samordnaren är med. Om allt verkar fungera bra skrivs en skriftlig överenskommelse mellan parterna. Giltig försäkring ska finnas för frivilligarbetaren (sak- och olycksfallsförsäkring). 11

12 Uppföljning. Frivilligsamordnaren sammanställer statistik om frivilligarbetet vid behov. Total sammanställning för frivilligcentralen görs årsvis. Ex på statistik: Antal frivilligarbetare totalt/år (kön, ålder etc) Antal förmedlade uppdrag och typ Antal frivilligtimmar i kontinuerliga insatser Antal frivilligtimmar i punktinsatser Antal mottagare Det är viktigt att frivilligarbetaren får uppmuntran och uppskattning för det utförda arbetet som denne gör. Exempel på uppmuntran kan vara: diplom, utmärkelser, fest, utbildning. Andra viktiga uppgifter för en frivilligcentral är: Följa av styrelsen fastställda verksamhets- och handlingsplaner Informationsträffar för både behövande och frivilligarbetare Arrangemang för medlemsorganisationer, t ex frivilligveckor, seminarier och föreläsningar Arrangemang för frivilliga samt uppmuntra och vara behjälplig Organisera självhjälpsgrupper Organisera projektgrupper som verkar för ett visst ändamål och söker projektpengar Öppet hus för allmänheten generellt informera om frivilligarbete Gruppsamvaro, caféverksamhet 4.4 Exempel på frivilligt arbete Besöka äldre i hemmet för en pratstund, promenad eller annat Besöka äldre på äldreboende för en sångstund, musik och högläsning Hjälpa till på äldreboenden med dagverksamhet och caféer Läxläsning med barn Klassmorfar/mormor på skolor Vara extramormor/morfar Hjälpa synskadade Hjälpa till på frivillig caféer Starta upp självhjälpsgrupper Vara fadder till invandrare Anhörigsupport, ex avlösning några timmar Mentorer i småföretag ledning, ekonomi, marknadsföring Ingå i konsultgrupp med specifika uppdrag Fixarmalte 12

13 4.5 Organisation Frivilliga/volontärer Samordnare Frivilligledare Kommunikatör Styrelse Medlemsorganisationer 4.6 Organisationsform Frivilligcentralen drivs vanligen som en förening med stadgar och styrelse. Föreningen verkar utan vinstsyfte och är partipolitiskt, religiöst obunden med demokratiska värderingar som grund. Ideell förening är det vanligaste formen oftast med bidrag från kommunen. Men andra former är t ex stiftelse, vilket är vanligare utomlands. 4.7 Finansiering De flesta Frivilligcentraler har en liten budget och ca 90% av finansieringen kommer från kommunala bidrag. I EU-länderna är 50% offentligt finansierade och resten med stiftelser och fonder. Andra tänkbara finansieringskällor är: Projektbidrag av olika form Medlemsavgifter Medel från stiftelser och fonder Statliga satsningar (t ex anhörig- och folkhälsomedel) EU-medel Bidrag från föreningslivet på orten Hittills är stöd och sponsring från näringslivet begränsat, men kommer sannolikt att öka framtiden, då fler företag satsar på CSR. Enligt regeringens proposition 2009 En politik för det civila samhället är civilsamhället finansierat med: 13

14 29 % offentliga medel 65 % medlemsavgifter, försäljning mm 9 % bidrag, gåvor Frivilligcentraler finansieras i större utsträckning än övriga civilsamhället med offentliga medel och har generellt sett låga medlemsavgifter och liten försäljning av presentartiklar o dyl. I de nordiska länderna är frivilligcentraler i hög grad offentligt finansierade, kombinerat med stiftelser och fonder. I Finland står dock föreningslivet för en stor del av finansieringen. 4.8 Samverkan de 3 benen i samhället Näringsliv, kommun och föreningar bör gemensamt bilda nätverk och driva olika samverkansprojekt för att i samförstånd utveckla det ideella samhället till gagn för medborgarna. En i grunden utvecklande demokrati! Överenskommelsen är utmärkt dokument att ha i botten för detta samarbete. 4.9 Marknadsföring av det frivilliga arbetet Marknadsföring både internt och externt är mycket viktigt för förståelsen av det ideella samhället och hur det frivilliga arbetet kan öka. Marknadsföringen varierar beroende på vem som är målgruppen. Ex på extern marknadsföring: sprida information på gator och torg på högskolor, sjukhus, företag, kommunen, äldreboenden mm. Annonsering i tidningar. Ordna seminarier och föreläsningar. Öppet hus. Olika sociala medier. Medlemsorganisationernas hemsidor. Kommunens hemsida. Ex på intern marknadsföring till enskilda medlemmar och medlemsorganisationer: kommunicera verksamhetsplan, nyhetsbrev och medlemsmöten Plan för start av en Frivilligcentral i kommunen 1) Möte med SPF föreningar i kommunen presentera modellen och diskutera motiven till varför SPF ska driva bildande av Frivilligcentral. 2) Möten med ideella föreningar inom sociala sektorn (t ex Röda Korset, Pensionärsorganisationer, Rädda Barnen, Kyrkan m fl.) 3) Möten med politiker och näringslivet på orten/ Presentera förslag och modellen/ Diskutera finansiering av verksamheten (OBS anställd samordnare för matchning behövs) 4) Intresserade företrädare från ideella organisationer beslutar om bildande av FC och utser interimsstyrelse och ansöker om bidrag. 5) Bildarmöte för Frivilligcentralen i Fristad/Antagande av stadgar (se bilaga 2)/ Val av styrelse. 14

15 5 Referenser och källor Ö- Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Wijkström, Filip (2012). Civilsamhället i samhällskontraktet. Stockholm: European Civil Society Press Svedberg, Lars & von Essen, Johan & Jegermalm, Malm (2010). Svenskarnas engagemang är större än någonsin insatser i och utanför föreningslivet. Ersta Sköndal högskola. Hoffman Isa & Östgren, Izabel (2010). Lilla volontärhandboken (broschyr). Rikskonferens Linköping 5-6 november 2012, med bl. a: - SKL, Anna-Karin Berglund - CIVOS, Raymond Svensson - Stockholms universitet, Filip Wijkström - Ersta Sköndal högskola, Lars Svedberg Möte Stockholm den 1 augusti 2012: Heidi Sandberg, Forum för frivilligt socialt arbete. Material från Frivilligcentralen Eskilstuna Material från Frivilligcentralen Jönköping Material från Frivilligcentralen Norrköping, Signe Isaksson. Samtal med Göran Pettersson, Forum för frivilligt socialt arbete. Samt tre års erfarenhet att bygga upp en Frivilligcentral i Eskilstuna! 15