Rapport KVASTMOSSEN

Transkript

1 Rapport KVASTMOSSEN

2 Rapporten är framtagen av Tekniska kontoret: Göran Landenius Lars Robertsson Bengt Kaspersson Jerry Svensson Christer Nesting Teknisk chef/beställarombud Projektledare Chef gatuavdelningen Projekteringsingenjör Administratör/utredare Foton Alla foton i rapporten är tagna av författarna. 2

3 Sammanfattning Oskarshamn var i stort behov av ny industrimark Under 2007 fick tekniska kontoret i uppdrag att färdigställa ett nytt industriområde, Kvastmossen, på ca kvm direkt väster om E22. I uppdraget ingick att grovterrassera industritomterna och att anlägga infart inklusive lokalgata. Samtliga industritomter har VA och el framdragen till tomtgräns. Vägarna har gatubelysning. Samtliga industritomter kommer att ha tillgång till bredband. Tekniska kontoret har haft ansvaret för projektering liksom de kalkyler som kommunledningskontoret begärt in på olika alternativutformningar. Budget borde vara 29 miljoner kronor men 28,155 miljoner kronor är beslutat i kommunfullmäktige kronor tappades bort avseende VA Igångsättningsbeslut beviljades för totalt ca 25,6 miljoner kronor exklusive VA-delen på 3,4 miljoner kronor. Upphandlingsmodellen som användes i projektet gick ut på att kommunen skulle ha full kontroll på projektet och minimera de ekonomiska riskerna som ett sådant här anläggningsarbete innebär. I modellen ingick också att kommunen skulle kunna tillgodogöra sig värdet av timret och berget. Kommunen har i denna upphandlingsmodell prövat för kommunen nya grepp och lyckats få ett bra ekonomiskt resultat som detta arbetsutförande innebär. Det som fortsättningsvis behöver göras om denna modell skall användas i framtiden är att skapa ett system för uppföljning som vem som helst kan gå in och följa. De stora terrasseringsarbetena dvs. schakt, fyllning, bergsprängning och krossning upphandlades som mängdreglerade utförandeentreprenader. Övriga entreprenadarbeten handlades upp efter de ramavtal kommunen har med olika entreprenörer. För en icke branschkunnig kan det vara svårt att förstå vem som gör vad. Gränsdragningen styrs för entreprenaddelen av kontraktshandlingarna, administrativa föreskrifterna och mängdförteckningen. Återstående arbeten är enligt ramavtal och direktupphandling. Projektet var indelat i två etapper och Tekniska kontoret hade enligt upphandlingen rätt att avbryta pågående arbete. Etapp 1 var klar 2009 tidplan och etapp 2 blev klar under hösten Orsaken till detta var en tomtförsäljning som var på gång med förhandlingar och politiska beslut som tog tid. Råbergförsäljningen tog också längre tid än beräknat. Arbetet har slutbesiktigats För att kunna jämföra och bedöma om de nedlagda verkliga kostnaderna för uppmätta mängder är relevanta har vi konsulterat ett privat företag för att få in jämförelsekostnader på entreprenaddelen exklusive krossning. Resultatet visa en prisskillnad på ca 8 % eller ca 1,4 miljoner kronor till kommunens fördel. I ett anläggningsarbete som detta är det förstås mycket svårt att på förhand veta exakt hur stort överskottet av berg blir. Eftersom överskottsberget är en ekonomisk resurs har det blivit en tillgång för projektet. Hela anläggningsprojektet kommer att kosta ca 26 miljoner kronor exklusive kostnader för råmark, lantmäteri och övrigt på 1,7 miljoner kronor. Budgeten för hela projektet har tyvärr varit otydlig. Efter en budget på 29 miljoner kronor visar resultatet ett plussaldo på 1,3 miljoner kronor. 3

4 Fakta Budget 2006 Markarbeten VA-arbeten Råmark, lantmäteri, övrigt Igångsättningsbeslut 2007 Slutprognos Resultat mot budget 29,0 Mkr 23,9 Mkr 3,4 Mkr 1,7 Mkr 25,6 Mkr 26,0 Mkr + 1,3 Mkr Projektkostnad exklusive 1,7 Mkr 217 kr/m 2 Byggtid november oktober 2010 Industriområdets yta m 2, inkl. gatumark Antal tomter och storlek 18 st, m 2 Sprängt berg m 3 Vatten och avloppsledningar 1100 m Asfalterade vägar m 2 Gatubelysningar 39 st Kostnadsfördyringar: Berg ökat med 49 %, m 3 Urgrävning ökat med 47 %, m 3 2,4 Mkr 0,7 Mkr Intäkter: Bergförsäljning m 3 Krossmassor m 3 2,0 Mkr 1,9 Mkr Kostnadsjämförelse: Ekebo villaområde normaltomt 1000 m kr/m 2 Vägar belysning och VA Iordningställande av tomt/grovterrassering 175 kr/m 2 (Erfarenhetsvärde ej i kommunens regi) Summa motsvarande 475 kr/m 2 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 Fakta sid 4 Innehållsförteckning sid 5 Innehållsförteckning bilagor sid 6-7 Inledning sid 8 Orienteringskarta över Kvastmossen sid 9 Slutord sid 10 Del 1, Projektet sid 11 Projektering sid 11 Kalkyl sid 12 Budget sid 12 Upphandlingsmodell sid 13 Slutprognos kontroll kostnader sid 14 Tomtpris sid 14 Invigning sid 14 Återstående arbeten sid 14 Entreprenadarbeten sid 15 Upphandling/anbud sid 15 Tidplan sid 15 Mängdregleringar sid 16 Kostnadsfördyringar sid 17 Uppmätningar och faktureringar sid 17 Politiska beslut och rapporter sid 18 Dokumentation sid 18 Tekniska kontorets arbeten sid 20 Genomförande sid 20 Dokumentation sid 20 Försäljning berg sid 21 Kritik och ifrågasättande sid 22 Del 2 Artiklar i Östran/Nyheterna sid 23 Sammanställning och artiklar i Östran/Nyheterna sid 23 Bemötande av artiklar sid Källförteckning sid 44 5

6 Förteckning bilagor Artiklar i Östran/Nyheterna: Bilaga 1 Okänt datum Bara skriftliga svar Blandar anbud och löpande räkn Företag ifrågasätter Landenius garanterar att allt ska rättas till Synliga fel i fakturahanteringen Fakturorna för bygget vid kvastmossen Tekniska förvaltningen ska synas Tekniska förvaltningen ska synas.. (textversion) Politisk fråga att sälja berg. 9b Bröt mot reglerna Allt under kontroll, Tekniske chefen försöker Försäljning ifrågasätts Granskas på kvittonivå Det går för sakta Hjalmarsson vill Varnade för revisorn tekniska k. varskodde entrepr Byggmöte = krismöte De hemliga anteckningarna MKr lämnas i händerna, L. Lindqvist komm Ännu ingen kontroll, Landenius ligger lågt Betalar inbillade hål Två miljoner extra.. 20b Fick betala två miljoner för mycket Skarp kritik på gång, Hemliga kontoret i O-hamn.. 21b Rapporten på väg och den blir kritisk 21c Företagarna: - Fallande förtroende. 22a Varför försvann brevet. 22b Mailkorr. utlämnande av offentlig handling Var finns kalkylen? Svaret kommer när revisionen är klar. 6

7 Övriga bilagor: 100 Politiska beslut i TN, Ks och Kf. 101 Planritning med VA-ledningar. 102 Administrativa föreskrifter för upphandlingarna. 103 Anbud från Södermans Bergsprängning AB och Rune Erikssons Åkeri AB. 104 Anbudsutvärdering för resp entreprenad. 105 Tilldelningsbeslut för resp entreprenad. 106 Beställningsskrivelse för resp entreprenad. 107 Karta från Mark och Mätteknik på genomförda berguppmätningar. 108 Principskiss för genomförda urgrävningar, med fotoexempel. 109 Förteckning över dagboksanteckningar. 110 Maskin och timtidslistor från Södermans. 111 Sprängjournaler från Södermans. 112 Urgrävning, skiss 113 A: Fakturaexempel, med B: fakturor fakturaunderlag timtidslista - körsedlar. 114 Sammanställning med Cash-flow och fakturering för terrasseringsarbetet. 115 Annonser på bergförsäljningen, från kommunens hemsida. 116 Slutprognos för utbyggnaden Sammanställning på entreprenörer som gjort arbeten på Kvastmossen enligt ramavtal med kommunen. 118 Brev från Maskinentreprenörerna daterat / Svar till Maskinentreprenörerna, daterat Brev till Peter Wretlund från IW Sprängservice. 121 Svar till IW Sprängservice från Peter Wretlund. 122 Tidningsartiklar från första spadtaget och invigningen. 123 Mängdregleringsuppgifter från Mark och Mätteknik. 124 Utdrag ur AB 04, kommentar till kap 3 13 ang dagbok. 125 Sakkunnighetsintyg från Nitro Consult AB ang genomförda sprängningsarbeten. 126 Protokoll från vibrationsmätningar vid sprängningsarbetet. 127a-k Mailkorrespondens Nyheterna 128 Utdrag ur budget 129 Förteckning företag 131 Exempel på byggmötesprotokoll 132 Jämförelsekalkyl på verkligt utfall från Mängda Produktion Syd AB 134 Kalkyl terrassering industrimark 135 Kalkyl gatu- och VA.utbyggnad 136 Exempel på arbetsledarens kostnadsuppföljning 137 Kostnadsjämförelse, beställning utfall - efterkalkyl 7

8 Inledning. Denna rapport beskriver fakta om projektet. I del två bemöts den kritik som anförts mot projektet. Rapporten beskriver hur projektet har genomförts från beslut till färdigställande. Till rapporten finns en CD-skiva som innehåller samtliga bilagor. 8

9 Orienteringskarta över Kvastmossen i Oskarshamns kommun 9

10 Slutord Denna entreprenadmodell har fungerat bra. Resultatet/metoden blev det förväntade. Tekniska kontoret har kunnat styra projektet och haft full kontroll på kostnaderna. Projektet var bitvis komplicerat med djupa rörgravar, nästan bottenlösa mossar samt mycket mer berg än beräknat. Entreprenadmodellen går att förfina ytterligare till nästa exploateringsprojekt. Hade denna entreprenadmodell använts på Stångehamn respektive Ekebo hade resultatet med all sannolikhet sparat mycket pengar. Kritiken mot projektet har varit av ekonomisk art samt andra orsaker som upphandlingsjuridisk och formell hantering. Kritiken har också varit allvarlig när det gäller frågan om en tjänstemans bisyssla. Entreprenörernas egenkontroll har fungerat. Tekniska kontoret däremot behöver göra om sitt system med fakturahantering/projekteringshandlingar/kalkylhandlingar etc eftersom det är ett krav att alla handlingar i projektet skall finnas på ett ställe, och inte hos respektive handläggare och/eller förvaltning. Hanteringen av fakturor och följesedlar har visat sig försvåra granskningen. Alla med erfarenhet från entreprenad-branschen vet att man som beställare och entreprenör ibland är tvungen att fatta snabba beslut. Vilket beslut som än fattas är det väldigt enkelt att efteråt ha en åsikt om men man ska komma ihåg att när beslut tas är det med just då efter bästa vetande. Projektet kommer att kosta ca 26 Mkr vilket motsvarar 217 kronor per kvadratmeter och är 1,3 Mkr lägre än ursprungsbudget. Externa kostnadsberäkningar av Mängda Produktion Syd AB på schakt, fyllning och sprängningsarbeten som bygger på uppgifter från branschfolk med lång erfarenhet inom kalkylering och arbetsledning och ett stort antal uppföljningsobjekt visar på högre slutkostnader. Entreprenadmodellen visar att det går att bygga ändamålsenligt med bra ekonomiskt tänkande genom att kommunen håller i all samordning och upphandling av samtliga entreprenörer. Insikt: Fungerande entreprenadmodell i ett komplicerat projekt. Dokumentation av projektet har i huvudsak fungerat enligt AB 04 men har kritiserats. Dokumentationen av projektet har inte sammanställts löpande, kunde ha genomförts bättre. Projektledningen skulle ha begärt mer personalresurser för att klara av den formella hanteringen. Byggmöten skulle ha hållits minst en gång per kvartal. Projektet har varit intressant och som kommunen kommer att dra lärdom av i framtiden. Oskarshamn Göran Landenius 10

11 Del 1 PROJEKTET Uppdrag/omfattning Tekniska kontoret fick i uppdrag 2007 att iordningställa ett nytt industriområde på ca kvm väster om E22. Området som skulle iordningställas var oexploaterad mark och bestod av skog, berg och mossar. För att komma fram till det nya industriområdet behövdes Åsavägen förlängas ca 350 meter och den stora kraftledningen som korsade den nya vägen fick höjas med ca två meter. Ytterligare 300 meter vägbank längs järnvägen har byggts av överskottsmassor för eventuellt framtida bruk. Området består av: Arton stycken grovterrasserade industritomter i varierande storlekar om totalt ca kvm meter vatten och avloppsledningar har anlagts. Varje tomt har sin egen VAanslutning 830 meter asfalterad lokalgata 39 stycken belysningspunkter Kraftanslutning till varje industritomt Området är förberett för bredband, tomrör till tomtgräns Bilaga 101: Planritning med VA-ledningar Projektering Detaljplanearbetet inleddes under 2004 och projekteringen under Tekniska kontoret har varit involverat i projektet ända sedan starten med detaljplanearbetet. Utformningen av området skedde i samarbete mellan samhällsbyggnadskontoret och tekniska kontoret. Från Länsstyrelsen ställdes tidigt krav på en översiktlig geohydrologisk utredning, som gjordes av WSP under 2005 och ingår i detaljplaneunderlaget. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige Parallellt med planprocessen pågick detaljprojekteringen av området. Under våren 2005 utfördes en bergsondering av SWECO VBB på uppdrag av tekniska kontoret. Då det vid detta tillfälle endast var aktuellt med en utbyggnad av VA-ledningarna och gatorna utfördes inga sticksonderingar på tomtmark. Ett färre antal prover gjordes i befintliga kärrmarker för att göra en översiktlig bedömning för behovet av urgrävning. Under 2005 fick Tekniska kontoret uppdrag av dåvarande kommundirektören att ta fram ett pris på vad det skulle kosta att grovterrassera hela industriområdet. Då ingen komplett geoteknisk undersökning av bergförhållandena fanns, utgick vi från att bergnivån skulle ligga ca 0,5 m under befintlig marknivå där det ej var berg i dagen. Med utgångspunkt från befintliga primärkartor och deras höjdkurvor gjordes en mängdberäkning av samhällsbyggnadskontoret. Utifrån de beräkningar som då togs fram, skulle den optimala 11

12 höjdsättningen bli +24,00 för etapp 1 och +25,00 för etapp 2 på färdig markyta, med terrassyta 20 cm under denna nivå. Från början var det tänkt att utföra hela projektet på generalentreprenad, men under 2007 ändrades upphandlingsformen till att endast omfatta bergsprängning och grovterrassering av ytorna. VA- och gatu- utbyggnaden drevs av Tekniska kontoret tillsammans med entreprenörer som omfattas av kommunens ramavtal. Samordningen av projektet leddes av en ansvarig tjänsteman från tekniska kontoret. Handlingarna omarbetades under 2007 för att anpassas till detta upplägg. Kalkyl Ett antal olika förslag till detaljlösningar med tillhörande kalkyler lämnades till kommunledningskontoret. Kalkylerna har byggt på beräknade massamängder framtagna enligt ovan samt manuella kompletteringar för gatu- och VA-utbyggnaden. Kalkylerna bygger på teoretiska antaganden av mängderna. Dessa kalkyler har sedan varit underlag för investeringsbesluten. Budget Tankarna på en exploatering började åtminstone år I en redovisning till budgetberedningen skriver dåvarande kommundirektören att försäljningen av industrimark har ökat markant under det senaste året och att för att kommunen ska ha en tillfredsställande markberedskap krävs att man fortsätter att tillskapa ny industrimark i Kronoparksområdet. Det finns en viss otydlighet när det gäller budgeten. Kommunfullmäktige har beslutat om tkr vid olika budgettillfällen. Igångsättningsbeslutet i kommunstyrelsen 2007 omfattar tkr. Differensen är tkr och är samma belopp som den första delen av VAutbyggnaden. VA-utbyggnaden beräknades 2004 till tkr varav tkr i första delen och 845 tkr i andra delen. Beloppet tkr tyder på att den avgiftsfinansierade delen som avser VA-utbyggnaden inte ingår. I så fall borde budgeten för hela projektet vara tkr, varav tkr skattefinansierat och tkr avgiftsfinansierat. I den skattefinansierade delen ingår kostnader för råmark, lantmäteri och övrigt på 1700 tkr. Vid kommunstyrelsens igångsättningsbeslut för exploateringsprojektet ( ) har man bedömt att budgeten inklusive överföringar är totalt tkr. Igångsättningsbeslutet beviljades inom ramen för detta belopp. Den nya inriktning på projektet var då att även tomterna, istället för råtomter, skulle göras färdiga för försäljning för att förbättra för tomtköparna genom att var och en slapp dyr sprängning som första åtgärd. Vid kalkyleringen har man bedömt att anläggningsavgifterna för VA täcker beräknade kostnader för VA-utbyggnaden. Bilaga: -128, utdrag ur budget 12

13 Upphandlingsmodell Ur ett historiskt perspektiv har Oskarshamns kommun inte räknat med värdet av skog och bergmaterial i olika exploateringsprojekt utan exploatören har kunnat tillgodogöra sig det eventuella mervärdet. Det har troligen berott på att virkespriserna tidigare varit låga och berg ansetts som en belastning. Sedan en tid tillbaka har marknaden svängt rejält och idag motsvarar dessa råvaror stora värden. Mot bakgrund av detta gjordes en upphandlingsmodell för att kommunen optimalt skulle kunna tillgodogöra sig inkomster från skog och bergmassor. Eftersom det alltid finns osäkerheter om markens beskaffenhet och bergförekomst ville Tekniska kontoret också minimera antal s.k. ÄTA arbeten. (ändrings- och tilläggsarbeten). Tekniska kontoret skulle också ha en möjlighet att avbryta entreprenaden utan att behöva betala ut ersättning. Projektet skulle vara självförsörjande på grusmaterial genom krossning på plats. Övrigt krossat material som inte behövdes i projektet skall användas i kommunens egna projekt genom internfakturering. Återstoden av det losshållna råberget skulle säljas på den öppna marknaden till högstbjudande. I upphandlingsmodellen är Tekniska kontoret projektägare med ansvar för all samordning inom projektet. Gränsdragning Terrasseringsarbetena handlades upp genom anbudsförfarande. Schakt- och fyllning rörgravar enligt ramavtal. Asfaltarbeten enligt ramavtal. Kraft- belysningsarbeten enligt avtal med Oskarshamn Energi. VA-material via ramavtal. Gränsdragning mellan terrasseringsarbeten och ramavtal går att finna i mängdförteckningen och i de administrativa föreskrifterna AFA.21 13

14 Bilagor: - 100, politiska beslut - 129, förteckning företag Slutprognos kontroll kostnader Projektet visar en slutkostnad på ca 26 miljoner kronor (217 kronor per kvadratmeter) för anläggningsarbetena, vilket är 1,3 miljoner kronor lägre än budget. Tekniska kontoret har gjort en efterkalkyl för projektet och kontrollerat samt jämfört det ekonomiska utfallet för verkliga mängder och dess kostnader. Mängda Produktion Syd AB är ett företag som är specialiserat på att prissätta mängder till byggindustrins entreprenörer, leverantörer etc. Företaget har fått uppdraget av Tekniska kontoret att kostnadsberäkna projektet utifrån dess verkliga mängder på entreprenaderna. Enligt mängdberäkningsföretaget är projektets kostnader ca 8 % lägre än beräknat utfall, eller i kronor ca 1,4 miljoner. Bilaga: - 116, Slutprognos , revidering , Jämförelsekalkyl på verkligt utfall från Mängda Produktion Syd AB - 137, Kostnadsjämförelse, beställning utfall - efterkalkyl Tomtpris Tomtpriset är bestämt av kommunfullmäktige till 250 kr/m 2. Detta pris skall täcka kostnaderna för såväl iordningställande av tomt som kostnaderna för väg. Även kostnader för råmark, lantmäteri och övrigt ingår. Bilaga 100, kommunfullmäktige beslut tomtpris. Invigning Första spadtaget/sprängningen skedde av kommunalrådet Peter Wretlund. Han förättade också invigningen av området efter etapp 1s färdigställande Bilaga: - 122, Tidningsartiklar från första sprängningen och invigningen. Återstående arbeten Projektet närmar sig nu sitt avslut. I dagsläget återstår endast grovterrassering under råbergsupplaget samt bortforsling av tillfälliga upplag av urgrävningsmassor. Dessa massor skall användas för kommande sluttäckning av den gamla deponin på Storskogen. Kommunen väntar på besked om en eventuell placering av en biogasanläggning vid infarten till Kvastmossen. Uteblir etableringen skall stenmassorna krossas och köras bort. 14

15 ENTREPRENADARBETEN Upphandling/Anbud Under våren 2007 bestämde tekniska kontoret att grovterrasseringsarbetena av industrimarken på Kvastmossen skulle upphandlas, liksom krossning av överskottsberget. Anbudsförfrågan, med annons i Anbudsjournalen, gick ut med sista anbudsdag Två anbud inkom på sprängnings- och grovterrasseringsarbetena. Södermans Bergsprängning AB lämnade in förmånligast anbudssumma, kr, på hela terrasseringsarbetet dvs. allt schaktnings- och fyllningsarbete samt bergsprängningsarbeten. Söderman meddelade efter anbudsinlämnandet att de tillsammans med Franssons Sprängservice AB avsåg att utföra arbetet enligt följande uppdelning: Söderman, bergsprängningsarbeten kronor. Fransson, schakt och fyllningsarbeten kronor. Rune Erikssons Åkeri AB lämnade in förmånligast anbud på bergkrossning kronor. Tekniska nämnden antog Söderman för bergsprängningsarbeten på kronor samt Fransson för schakt och fyllningsarbeten för kronor vilket tillsammans motsvarade Södermans anbudssumma på kronor. Tekniska nämnden antog också Rune Erikssons Åkeri på bergkrossning på kr. Tilldelningsbeslut för tilldelning av entreprenaden skickades gemensamt till Söderman/Fransson samt till Rune Erikssons Åkeri. Ett par veckor efter att Söderman och Fransson fått tilldelningsbeslut meddelar Söderman att Fransson inte har kapacitet pga av att han fått in nya order under mellantiden. Beställningsskrivelsen skrivs då med Söderman på hela anbudssumman vilket också är i överensstämmelse med ursprungsanbudet. Beställningsskrivelse skrevs också med Rune Erikssons Åkeri AB Tidplan I upphandlingen för grovterrasseringsarbetet finns under AFC.4 i de administrativa föreskrifterna angivet att Tekniska kontoret kan komma att avbryta entreprenaden om den tänkta efterfrågan på industrimark uteblir. Eftersom ca 50 % av industrimarken var klar och ingen efterfrågan av industrimark förelåg 2008 bestämde tekniska kontoret att göra uppehåll i utbyggnaden under en tid våren 2008 för att frigöra resurser för VA-utbyggnaden av etapp 1 på Stångehamn. Södermans önskade under hösten-vintern köpa en tomt om ca m 2 inklusive råberget på denna. Ärendet behandlades i tekniska nämnden vid två tillfällen. Nämnden gav tekniska chefen i uppdrag att förhandla vidare med Södermans, men nämnden antog inte budet som tekniska chefen förhandlat fram. Tekniska nämnden beslutade att sälja överskottsberg ca ton från exploateringen. Berget skulle ha varit borttransporterat senast men på grund av att köparen av råberget har blivit försenad med sina transporter hyr företaget marken. Massorna skall vara bortkörda senast en månad efter tillsägelse. 15

16 Arbetet är i stort sett klart. Det enda som återstår är eventuella bergtaggar under råbergshögarna som ska tas bort. Etapp1 jordschakt losshållning berg terrassering ytor rörläggnig gatubyggnad krossning berg KVASTMOSSEN TIDPLAN jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Etapp 2 jordschakt losshållning berg terrassering ytor rörläggnig gatubyggnad krossning berg Se även kapitlet Försäljning av berg. Bilagor: - 102, Administrativa föreskrifter för upphandlingarna , Anbud från Södermans Bergsprängning AB och Rune Erikssons Åkeri AB ,Anbudsutvärdering för resp entreprenad , Tilldelningsbeslut för resp entreprenad , Undertecknad beställningsskrivelse för resp entreprenad , TNs beslut på tomtförsäljning - 100, TNs beslut ang bergförsäljning Mängdregleringar Entreprenaderna mängdreglerades och ersattes därefter. För sprängnings- och grovterrasseringsentreprenaden anlitades Mark och Mätteknik AB som uppmätte och mängdberäknade de massor som sprängts och grovterrasseringsytor som färdigställts. Enligt de administrativa föreskrifterna skulle arbetet kostnadsregleras enligt uppmätning av verklig mängd dvs. som en mängdreglerad utförandeentreprenad. Mängderna mättes under arbetets gång och ersattes efter verkligt utfall. Mängderna har ställts samman i en s.k. mängdförteckning. Södermans Bergsprängning AB har erhållit ersättning efter dessa uppmätningsprotokoll. Inga ändringar eller tilläggsarbeten har förekommit på denna entreprenad. Rune Erikssons Åkeri AB har ersatts efter vikten på krossad mängd berg, då bergkrossarna är försedda med våg. 16

17 Kostnadsfördyringar Då det efter vegetationsavtagning visade sig att berget låg ytligare än vad som beräknats i kalkylen ökade mängden bergschakt. Detta medförde också att bergterrassytan ökade något. I några lågpunkter under terrasseringsytan fanns jordmaterial som skulle använts som fyllnadsmaterial i entreprenaden. Materialets dåliga kvalitet gjorde att fick det omklassas till urgrävningsmassor och transporterades därför till tipp inom området. Detta gjorde att det saknades jordfyllningsmassor, som då ersattes med berg. Även mossarna behövde urgrävas i större omfattning än beräknat från början. Det visade sig att arbetet var mycket besvärligt och att entreprenören var nära att sänka en grävmaskin i mossen. För detta arbete gick det inte att använda stockmattor utan grävmaskinen grävde ur och lastade upp massorna på dumpers. Dumpers kom tillbaka med bergfyll som grävmaskinen placerade på det nyss urgrävda stället. De ökade mängderna har lett till kostnadsfördyringar i projektet med ca 3,6 miljoner kronor. Men det har också gett en intäkt på försäljning av råberg på 1,7 miljoner kronor. Kostnadsfördyringen för projektet blev 1,9 miljoner kronor vilket ryms inom budget. Uppmätningar och faktureringar A-contoutbetalningar genomfördes på de första fakturorna, efter överenskommelse mellan Tekniska kontoret och entreprenören på bedömt utfört arbete. Detta är praxis i branschen, att sedan övergå till regleringar enligt uppmätningar. Denna metod är enkel att arbeta med. eftersom projektet kommer att slutregleras efter verkliga mängder vid en slutöverenskommelse med entreprenören. Bilaga: - 107, Karta över berguppmätningar - 114, Sammanställning över Cash-flow. 17

18 Politiska beslut och rapporter Projektet har behandlats i de olika politiska instanserna enligt bilaga. TN Yttrande detaljplan KSAU Antagande detaljplan KS Antagande detaljplan KF Antagande detaljplan TN Utökning av VA-verksamhetsområde KSAU Utökning av VA-verksamhetsområde KS Utökning av VA-verksamhetsområde KF Utökning av VA-verksamhetsområde TN Antagande av schakt och bergsprängningsentreprenör, 105, 113, 114 TN Antagande av bergkrossningsentreprenör TN Ansökan igångsättningstillstånd KSAU Igångsättningstillstånd KS Beslut igångsättningstillstånd TN Terrasseringsarbeten etapp 1 o 2, skrivelse I Waltersson TN Återremiss ovanstående TN Terrasseringsarbeten, skrivelse C J Törnros Maskinentreprenörerna KSAU Information Tomt- och VA-priser KS Information tomt och VA-priser TN Förslag tomtpris 250:-/m2 KS Beslut tomtpris 250:-/m2 KF Beslut tomtpris 250:-/m2 KS Tomtförsäljning TN Tomtförsäljning TN Tomtförsäljning, återremiss TN Tomtförsäljning, återremiss TN Information TN Försäljning överskottsberg TN Redovisning projekt Kvastmossen, 71 Skrivelse P-A Erlandsson ang fakturaunderlag, 92 Bilaga: - 100, Politiska beslut. Dokumentation Projektets framdrift har dokumenterats enligt de administrativa föreskrifterna i kontraktshandlingarna genom dagboksanteckningar förda av entreprenören och genomgångna av Tekniska kontoret. Fotodokumentation har också skett kontinuerligt av både beställare och entreprenör. I entreprenörens egenkontroll finns maskinlistor och timtidlistor på allt utfört arbete, fördelade på entreprenaden respektive arbete utfört enligt ramavtalet. Dessa anteckningar finns hos entreprenören och har varit underlag för fakturering som Tekniska kontoret har godkänt efter kontroll. Tekniska kontorets arbetsledare har under projektets gång ute på arbetsplatsen haft daglig kontakt med berörda entreprenörer. 18

19 Det har hållits fyra protokollförda byggmöten under entreprenadtiden vilket bedömdes vara fullt tillräckligt. Mellan byggmötena har daglig kontakt hållits mellan Tekniska kontorets arbetsledare och entreprenören. Dokumentationen på projektets framdrift har skett i form av dagboksanteckningar och fotodokumentation, ca 200 stycken bilder tagna under projekttiden. Dagboksanteckningarna är utförda av entreprenören och genomgångna av Tekniska kontorets arbetsledare. Enligt kap 3 13 i AB 04 skall entreprenör föra dagbok, inget tvång finns för beställaren. Dagboksanteckningar enligt bilaga 109 finns på Tekniska kontoret. I Södermans egenkontroll finns maskinlistor och timtidlistor på allt utfört arbete, fördelade på entreprenaden respektive arbete utfört enligt ramavtalet. Redovisning har skett månadsvis till Tekniska kontoret. Dessa listor har varit underlag för entreprenörens fakturering. Underlagen till maskin- och timtidlistor utgörs av följesedlar från entreprenören och underentreprenörer som förvaras hos Tekniska kontoret. Som ett exempel redovisas uppföljningen för två fakturor med faktura nr 1375 och 1603 med fakturaunderlag-timtidlistor-mätprotokoll-följesedlar. Bilaga 113. Dokumentationen rörande sprängarbetena finns dokumenterade i sprängjournaler och vibrationsmätnings-protokoll Bilagor: - 109, Dagboksanteckningar (finns hos entreprenören) - 110, Maskin- och timtidlistor från entreprenören - 123, Mängdregleringsuppgifter - 111, Sprängjournaler - 112, Fotodokumentation ( 206 st på CD) - 113, Fakturaexempel - 124, Utdrag ur AB 04, kommentar till kap 3 13 ang dagbok , Sakkunnighetsintyg från Nitro Consult AB på utförda sprängningsarbeten - 126, Protokoll från vibrationsmätningar vid sprängningsarbetet , Exempel på byggmötesprotokoll , Efterkalkyl Mängda Produktion Syd AB 19

20 TEKNISKA KONTORETS ARBETEN Genomförande Det bestämdes att tekniska kontoret skulle driva utbyggnaden av vatten och avlopp samt gatuutbyggnaden i egen regi tillsammans med entreprenörer inom Tekniska kontorets ramavtal. I den upphandlade entreprenaden ingick att entreprenören skulle losshålla rörgravsberget men schakten av ledningsgraven stod tekniska kontoret för. Anslutning till befintligt VA-ledningsnät fick göras under den stora kraftledningen väster om E22 och en 350 meter lång matarledning fram till området. Inom området är det ca 750 meter VA-ledningar. För huvuddelen av schaktarbetena anlitades Oskarshamns Markarbeten AB och Södermans Bergsprängning AB, enligt ramavtal, på timtid för schakt och borttransport av massor från ledningsgravarna. Åsavägens terrass skulle förlängas med ca 650 meter, varav det redan fanns en grovterrass på ca 160 meter av dessa. Själva körbanan förlängdes med ca 350 meter och resterande 300 meter av terrassytan är planerad för en framtida utbyggnad. Inom själva industriområdet ingick utbyggnad av lokalgata med ca 830 meter. Eftersom Södermans endast skulle lämna en grovterrass även för gatuutbyggnaden har Oskarshamns Markarbeten AB på ramavtal även använts för finplanering av gatuterrassen och överbyggnaden. Under tiden som utbyggnaden framskred, uppstod överskott av bergmassor. Dessa krossades av Rune Erikssons Åkeri till användbara fraktioner för gatu- och VA-utbyggnaden. Således har projektet varit självförsörjande på mycket av krossmaterialet. Det övriga krossmaterialet ligger i lager och kommer att användas inom kommunens egna framtida anläggningsarbeten. Dokumentation Projektets framdrift har dokumenterats enligt de administrativa föreskrifterna genom dagboksanteckningar förda av entreprenören. Dessa är genomgångna av Tekniska kontorets arbetsledare. Fotodokumentation har också skett kontinuerligt av både beställare och entreprenör. I entreprenörens egenkontroll finns maskintidlistor och timtidlistor på allt utfört arbete, fördelade på entreprenaden respektive arbete utfört enligt ramavtalet. Dessa dagboksanteckningar och listor finns hos entreprenören och har varit underlag för fakturering. Rutinen för fakturabehandling är enligt följande: Följesedlar kan komma direkt till Tekniska kontoret via arbetsledaren eller som bifogade till fakturan. Följesedeln är godkänd och konterad av arbetsledaren därefter sorteras följesedeln in i en pärm hos ekonomiassistent. När fakturan kommer sker en kontroll, mottagningsattest, mot ekonomisystemet där följesedeln kopplas ihop med fakturan där mängd och beskaffenhet kontrolleras. Ekonomiassistenten konterar och skickar fakturan vidare till arbetsledaren för granskningsattest. Efter granskningsattest skickas fakturan med underlaget vidare till avdelningschef för beslutsattest. Följesedlarna som inte är scannade arkiveras hos ekonomiassistenten på Tekniska kontoret i annat fall finns följesedlarna med den scannade fakturan. Tekniska kontorets arbetsledare har i sin egenkontroll fortlöpande dokumenterat projektet och dess ekonomiska läge. Se exempel i bilaga

21 Tekniska kontoret har under projektets gång haft daglig kontakt ute på arbetsplatsen med berörda entreprenörer. Se även tidigare punkt Dokumentation. Relationsinmätningar över lagda ledningar är dokumenterade av kommunens mätningstekniker. Försäljning av berg Tekniska kontoret har vid två tillfällen annonserat på kommunens hemsida om försäljningen av losshållet överskottsberg. Tekniska kontoret har hittills sålt berg för kronor. Vi beräknar att ytterligare berg för ca kronor kommer att försäljas under Tekniska kontoret har vid det första tillfället ej bett Tekniska nämnden eller kommunstyrelsen om tillstånd att sälja överskottsberget. Projektledningens uppfattning var att det ej behövdes eftersom överskottsmassor ej är fast kommunal egendom utan ingår i delegationen att utföra uppdraget. Efter kritik togs frågan om försäljningen av berg upp vid det andra försäljningstillfället. Berget har vid båda tillfällena sålts till ett marknadspris. Bilagor: - 115, Annonser och avtal över bergförsäljning. 21

22 Kritik och ifrågasättande Det har under projekttiden förekommit kritik och ifrågasättanden kring projektet. Vi försöker här i del 2 av rapporten redogöra för de faktiska förhållandena. Sedan är det upp till var och en som läser rapporten att bilda sig en egen uppfattning om riktigheten i påståendena som framförts i Nyheternas artiklar. Under den tid revisionen genomfördes var projektledningen psykiskt utmattade och uppgivna på grund av den massiva kritik som riktades mot oss under lång tid. Därför kunde vi inte besvara revisorerna i tid vilket vi ber om förståelse för. Denna rapport ger revisorerna svar på många av sina frågor. Vi har efter bästa förmåga försökt ge media det materialet de frågat efter. Som exempel kan nämnas att servicen till Nyheterna beräknar vi till ungefär 250 timmar till en kostnad av kronor. 22