Efter Landsbygdsriksdagen

Transkript

1 D I G I T A LT N Y H E T S B R E V N R 4 J U N I Helhetssyn, samverkan och nätverk är nyckeln till framgång i glesbygdsfrågor. Så sammanfattade Ystad Allehanda den åttonde Landsbygdsriksdagens i sin artikel den 24 maj. Efter Landsbygdsriksdagen Då hade drygt 700 entusiastiska byautvecklare, entreprenörer och eldsjälar, tillsammans med representanter från politiska partier, myndigheter, intressenter och organisationer diskuterat och utbytt erfarenheter i Ystad under tre dagar. Dagar som varvade seminarrier med gemensamma återkopplingar i större grupper, trivsamma kvällsarrangemang samt en avslutande paneldebatt på söndagen, där Åke Edin, ordförande i Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, var en uppskattad debattledare. Kommun- och bostadsminister Lars-Erik Lövdén var regeringens representant under invigningen. Han släppte nyheten att regeringen nu ska tillsätta en utredning. Landsbygdspolitiken behöver ses över. De gångna åren har det hänt mycket. Orter har avfolkats, affärer och industrier har flyttats eller lagts ner och EU-politiken har ändrat förutsättningar. Därför behövs nu en revidering och genomgripande översyn av landsbygdspolitiken. Det ska inte bara handla om jordbruket utan även om andra frågor som är aktuella på landsbygden, sa han. Lövdén betonade också behovet av helhetssyn och att debatten mellan stad och land måste sansas. Vi bör titta på vad vi har gemensamt och hur vi kan samarbeta istället för att debattera om skatteutjämningssystemet. Det kommunala utjämningssystemet är en grundförutsättning för en levande landsbygd, menade han. Vi är många som pratar om en levande landsbygd men Lövdén och flera andra talare uppmanade Folkrörelserådet att Vässa klorna Man måste synas och höras för att få plats på agendan. Ystad Allehanda, Skånska Dagbladet och lokalradion bevakade Landsbygdsriksdagen på ett förnämligt sätt medan riksmedia uteblev, med något undantag. LANDSBYGDSRIKSDAGENS UTTALANDE Som avslutning på Landsbygdsriksdagen gjorde Åke Edin ett uttalande där han sammanfattade några slutsatser från de tre dagarna: Utvecklingen på landsbygden måste ske i ett växelspel mellan de lokala utvecklingsgruppernas ansträngningar och centrala strategiska politiska beslut som går landsbygdens väg. Vi i byarörelsen startar nu ett landsomfattande rådslag. Det innebär att vi tar ett extra tag och därmed vår del av ansvaret. Vi ska förnya och vitalisera vår rörelse. Vi ska bli en ännu viktigare aktör för den lokala tillväxten. Tornblåsaren från Mariakyrkan påkallade uppmärksamheten som start på Landsbygdsriksdagen. Men, det hjälper inte att landsbygdsborna kavlar upp ärmarna om inte statsmakternas företrädare gör sin del av jobbet. Kommun- och bostadsminister Lars-Erik Lövdén gav oss beskedet att regeringen nu avser att se över landsbygdspolitiken. Den här gången vill vi i byarörelsen se resultat! Vi kommer därför att följa arbetet noga och förutsätter att Folkrörelserådet erbjuds plats i den utredning som ska tillsättas. Det är hög tid att formulera en kraftfull politik för landsbygden och den lokala utvecklingen. Det handlar om helhetssyn och sektorssamordning. Att utveckla ett synsätt och en planering som utgår från det lokala, från medborgarnas engagemang för sin bygds utveckling, sa Åke Edin. Kan Landsbygdsriksdagen ställa sig bakom detta uttalande? frågade han och fick ett rungande bifall till svar.

2 VÄRDEFULLA MÖTEN MELLAN MÄNNISKOR Det blev en fartfylld inledning på invigningen när ungdomar från Ystads Sommarteater dansade, sjöng och spexade. Tillsammans med rödklädda funktionärer från SLUG och Ystad kommun framfördes en samstämd rapp, Vi brinner för det här, det är vår tid nu. SLUGs värd i Ystad Bengt-Göran Nilsson höll takten tillsammans med Kommunalrådet Kent Mårtensson som sedan klippte bandet. Listan på invigningstalare var lång; Åke Edin öppnade mötet, sedan talade kommun- och bostadsminister Lars-Åke Lövdén och regionrådet Christine Axelsson. Även de speciellt inbjudna hedersgästerna Börje Hörnlund och Tage G Pettersson inbjöds till talarstolen. De mest långväga gästerna kom från Tanzania. Mr Tasilo Mahowi berättade om utbytet mellan våra världsdelar. Redan på eftermiddagen startade ett stort antal seminarier på Österportskolan. Det var just möjligheten att mötas och utbyta erfarenheter som fick de högsta betygen av deltagarna. Att få tillfälle att möta många människor både i seminarier, pauser, utställningshallen och på kvällarna var värdefullt. Några röster tyckte faktiskt att det borde varit ännu mera tid för detta. SEMINARIERNA Närmare 40 olika seminarier genomfördes i fyra olika block. Seminarierapporterna hittar du på Det är tungt att vara landsortsbo Allt mer ansvar läggs på oss, och vi förväntas ta över ansvaret för både det ena och andra på landsbygden, det är ständiga hot. När får vi arbetsro? Vi behöver stöd från kommunen, det måste finnas en strategi, en miniminivå för vilken service kommunen kan stå för. Då kan vi känna trygghet för att också tänka framåt, utan dessa ständiga brandkårsutryckningar. Vi efterlyser också delaktighet i de kommunala frågorna, även i de svåra besluten, då kan vi lättare hantera dem tillsammans. Vi vill ju samorda och göra det bästa för vår bygd. Men vi har blivit fråntagen delaktigheten, sa Katarina Lundqvist, från Ljus Framtid. En grupp som ingår i Equalprojektet Glesbygdens förnyelse. Ungdomar efterlyste delaktighet Det var många som uppskattade att så många ungdomar deltog, inte bara som underhållare utan också i seminarier. Men att isolera ungdomarna från de övriga grupperna gillades inte av de yngre deltagarna, Generationsintegrationen är viktig menade de: Varför fanns det bara ungdomar i vår grupp? Vi hade hellre sett att unga och äldre jobbade tillsammans och kunde lära sig av varandra, hävdade gruppen. En tankeställare till arrangörerna som dock hade hoppats på att flera vuxna skulle ha anmält sig till seminariet kring ungdomsfrågor. Delaktighet framhölls som ett betydelsefullt argument för ungdomarna: Om vuxna och ungdomar skapar sitt samhälle tillsammans, då känner sig ungdomarna delaktiga och stannar kvar på landsbygden i högre utsträckning än idag. Vi måste bli medvetna om våra rättigheter, och vi vill vara med i besluten! Ungdomsgruppen annorlunda redovisning med många kloka tankar, fick en lång och varm applåd från publiken.

3 TVÄRPOLITISKT NÄTVERK I söndagens paneldiskussion deltog från höger i bild; Bengt-Anders Johansson (m), Maria Larsson (kd), Olle Schmidt (fp), Jan Andersson (c), Rolf Lindén (s), Leif Björnlod (mp) samt Sven-Erik Sjöstrand (v). Debatten leddes av Åke Edin, ordförande i Folkrörelserådet. Han ställde flera vassa frågor och kammade hem många applåder från publiken. Vi har aldrig haft så mycket pengar i offentlig förvaltning som vi har just nu, men vart tar de vägen? Om det finns medel för gratis entré på muséer i Stockholm borde det också finnas pengar för samlingslokaler på landsbygden, menade Åke. Ett konkret resultat av debatten var att samtliga partier nu bildar ett tvärpolitiskt nätverk för landsbygdens frågor. Alla partierna utom moderaterna ställde sig också positiva till en särskild landsbygdsdelegation som instrument för att formulera och genomföra en politik för landsbygden. En liknande delegation finns sedan flera år för storstadspolitiken. Partiföreträdarna lovade också att på olika sätt verka för att underlätta kvinnligt företagande. Hallå Rolf, har du bildat nätverket ännu? Rolf Lindén, (s) du var deltagare under Landsbygdsriksdagen, så här en månad efteråt, vilka intryck fick du? Det var intressant och lärorikt att besöka olika seminarier. Där fanns en stark framtidstro och optimism. Sedan blev jag imponerad över hur många olika projekt som pågår runt om ute i landet, det var nytt för mig. Rolf som bor i Göteborg, berättar om ett annorlunda utbytesprojekt mellan stad och landsbygd. Det är stadsdelsnämnden Bergsjön i Göteborg som inlett ett fruktbart samarbete med Ragunda kommun utanför Östersund. Bergsjön har många socialbidragstagare, invandrarproblematik och ont om arbetstillfällen. I Ragunda behövs befolkning och arbetskraft. Sju familjer har just flyttat till Ragunda och fått utbildning och nya jobb inom omsorg och verkstadsindustri. Det var som en helt ny värld öppnats sig, berättade de. Ett mycket lyckat utbytes- och integrationsprojekt som jag känner jag starkt för, betonar Rolf Lindén. Under partidebatten i Ystad lovade du att ta initiativ till att bilda ett tvärpolitisk nätverk för landsbygdfrågor. Har det hänt något ännu? Jag tar i frågan så fort vi är tillbaka i september, nu har EU-valet tagit all tid och snart är det semester. Men Ann-Christine Johansson (s) arbetar redan med en liten grupp kring dessa frågor. Så, vi kommer med en inbjudan till de övriga partierna i september, lovar Rolf Lindén. VÄSSA KLORNA FÖR ATT SYNAS I MEDIA Man måste synas för att finnas påpekade Lars-Erik Lövdén. I seminariet Media med oss diskuterades varför landsbygdsfrågorna får så lite plats i media. Från Inez Abrahamssons seminarierapport hämtar vi lite tankar: Det finns en struktur där landsbygd/ stad ofta ställs emot varandra. Och där landsbygdens positiva exempel framstålls som enstaka och det negativa som mer eller mindre lagbundet. Attitydförändring är målet! Det ska bli naturligt att landsbygdsfrågor är med i alla frågeställningar. Både hos landsbygdsborna själva och hos medierna, både på lokal- och riksnivå. För att förändra värderingarna måste vi hitta nya sätt utmana de uppsatta spelreglerna som inte gynnar oss det invanda! Våga vara annorlunda! Stå för ditt val att bo i din bygd. Lär av andra länder stolthet säljer. Sluta tigga om uppmärksamhet. Bryt mössan-i-handen-syndromet. Goda exempel ska lyftas som en del av strukturer, inte som enstaka undantag. Vi behöver MÅNGA och TUNGA röster som talar för landsbygden. Vi ska söka och hitta dem som vinner på att föra fram landsbygdsfrågorna. Forskning och studier ger auktoriteter som kan säga nya sanningar. Fakta ska presenteras i medievänligt format. Ja, det var några råd från mediaseminariet.

4 NÅGRA TANKAR EFTER Eva Johansson, du var general för hela Landbygdsriksdagen Hur känns det efter genomfört program, vad är du mest nöjd med? Det känns väldigt bra. Speciellt seminariedelen fick mycket beröm i utvärderingarna. Att få tid att mötas, samtala och byta erfarenheter är nog det som ger mest för deltagarna. Jörgen Andersson skickade mig en tänkvärd kommentar och föreslog ett nytt perspektiv; Istället för att låta en expert tala till 600 byalagsmänniskor kan vi skapa en struktur där var fjärde person pratar till tre som lyssnar. Ett effektivare möte helt enkelt. Ni har haft ett utvärderingsmöte i Ystad med ledningsgruppen. Vilka var de viktigaste slutsatserna? Det var övervägande positiva omdömen. Antalet deltagare inklusive funktionärer hamnade på drygt 700. Bortsett från de två senaste landsbygdsriksdagarna har antalet deltagare legat runt denna nivå. Vi hade hoppats på flera men valet av helg bidrog säkert. Vi konkurrerade med flera andra kongresser och framför allt är Kristi himmelsfärd en stor familjehelg. Lägre bidrag från det allmänna leder också till att färre kan åka. Vi hade dock trott att evenemanget skulle locka flera skåningar. En ide som kom upp var att ge rabatt, kom fem och betala för fyra. Maten fick höga betyg, likaså kvällsaktiviteterna och ungdomarnas inslag. Paneldebatten på söndagen var också väldigt uppskattad. Sen blev det några missar bland annat kring rumsbokningen för ett logi. Skyltning och transporter kunde också fungerat bättre. Men på det hela taget måste faktiskt erkänna att Landsbygdsriksdagen blev bättre än jag hade förväntat mig. När tar Folkrörelserådet ställning till nästa Landsbygdsriksdag? Styrelsen kommer att göra en helhetsbedömning när vi också fått ihop den totala ekonomiska bilden tillsammans med utvärderingarna. En envis smålänning Kjell Andersson är en med elever i skolan, så det envis smålänning fick bli en långhelg. Nu har som är snål mot sig själv men inte mot andra. Hans främsta drivkraft är att jobba, då mår han bra, berättar han. Kjell har ett förflutet inom marknadsföring, försäljning och olika större evenemang. I Ystad är han nog mest känd som ordförande för Ystadpartiet. Numera kan han också lägga projektledare för Landsbygdsriksdagen till sin meritlista. När han blev tillfrågad för drygt två år sedan om han ville ta på sig projektledarjobbet i Ystad, så var det med viss tvekan. Efter att ha besökt Piteå kom han tillbaka med många frågor. Hur skulle lilla Ystad fixa ett evenemang med drygt personer? Det fanns varken konferenslokaler, han rott hela evenemanget i hamn och känner sig rätt nöjd. Så Kjell, vilka egenskaper behöver en projektledare för en Landsbygdsriksdag? Helikoptersyn, så att man kan se lite utanför och att kunna ta snabba beslut där man ibland måste chansa lite. Det krävs också fantasi, ta exempelvis Lantmännens sädesmagasin. Ingen hade väl kunnat föreställa sig att det kunde förvandlas till festlokal? Men det fixade sig med hjälp av diverse kreativa lösningar. Fast det blev många överraskningar på vägen. Det krävs också ett stort kontaktnät. Man måste känna folk på orten för att snabbt kunna hitta rätt person. Och vara lite diplomatisk, så det politiska engagemanget utspisningsmöjligheter eller samlat har jag fått lägga åt sidan under logi för så många människor. Den enda möjligheten var att låta deltagarna äta mat i Österportskolan och göra Österportshallen till utställningshall och riksdagsplats. Av den anledningen spikades datumet för Landsbygdsriksdagen till Kristi Himmelsfärdshelgen, det fanns ingen möjlighet att genomföra den den här tiden, berättar han. Vad ska du göra nu? - Med alla erfarenheter från den här tiden i bagaget är jag redan sugen på nya utmaningar. Jag gillar ju att jobba, avslutar Kjell. Så om någon behöver en tusenkonstnär som projektledare Fest i hamnen Lantmännens sädesmagasin nere vid hamnen i Ystad förvandlades till festlokal under Landsbygdsriksdagen. På fredagen var det grillafton och på lördagen njöt 900 middagsgäster av en äkta skånsk buffé. Båda kvällarna var det dans och underhållning. Prisutdelning En rörd och glad Connie Asterman fick ta emot priset för 2003 års lokala utvecklingsgrupp. Ett fint diplom och en guldtacka från Sollerön. Posten passade också på att dela ut ett stipendium till byalaget. European Rural Parliament. Staffan Bond från Folkrörelserådet, var en av dem som höll i den internationella delen av seminarierna, där ett 50-tal internationella gäster från 20 länder deltog. Vi har så mycket att lära av varandra. Ett önskemål från deltagarna var att Sverige skulle ta initiativet till ett internationellt möte för att diskutera ett närmare samarbete mellan byarörelserna inom Europa. En Landsbygdsriksdag för Europa - European Rural Parliament. Så nu planerar vi att genomföra ett möte i mitten av november i Sverige, säger Staffan Bond.

5 Efter drygt femton år har byarörelsen nått en viss nivå etablerat en plattform. Framgångsrik men samtidigt lite sliten. En engagerad folkrörelse, som byarörelsen är, måste ständigt förnyas utifrån omvärldens föränderlighet och nya krav. Den interna demokratin måste utvecklas för att attrahera nya människor att engagera sig i det lokala utvecklingsarbetet. FRÅGOR ATT LYFTA I SAMTAL Rådslaget ger tillfälle för de lokala grupperna att samtala om vad som är betydelsefullt i det lokala utvecklingsarbetet och göra prioriteringar. Hur påverkar grupperna samhällsutvecklingen och tillväxten? Fungerar den lokala demokratin? Hur ska verksamheten vara organiserad? Kan vi tydligare definiera rollerna för kommunbygderåd, länsbygderåd, medlemsorganisationer och Folkrörelserådets centrala roll? Kan vi säkerställa vår framtid genom en mer långsiktig statlig finansiering. Kan vi i högre grad komplettera finansieringen med medlemsavgifter, projekt, sponsring? Det är fråga om en intern process, där vi ska diskutera mål, uppgifter och vår organisation. Men vi ska också diskutera hur vi ska samarbeta med omvärlden och vad det krävs för stöd från samhällets sida. Vi ska diskutera politiken en politik för lokal utveckling av Hela Sverige! HELA SVERIGE SKA LEVA Beslutet att starta en landsomfattande rådslagsprocess fick stort gehör på Landsbygdsriksdagen. Det här dokumentet delades ut till samtliga deltagare som ett underlag för diskussion. Rådslaget ett steg till Nu är det dags att tänka till och ta ett ytterligare steg för att bli ännu starkare och bättre. Att förnya, vitalisera och kanske omprioritera. Att förutsättningslöst genomlysa, utvärdera, diskutera det vi gjort och fånga in nya idéer till utveckling och förändring. Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva inbjuder till ett rådslag, där mer än personer i drygt lokala utvecklingsgrupper tillsammans med medlemsorganisationer, kommun- och länsbygderåd erbjuds att delta. Rådslaget startas efter sommaren och avslutas först våren och medlemsorganisationer inbjuds att delta. Diskussionen kan exempelvis föras i studiecirkelns form. Folkhögskolorna kan vara platser för större samlingar. Länsbygderåden bör få ansvaret för att initiera rådslaget i sina regioner tillsammans med intresserade studieförbund, folkhögskolor och medlemsorganisationer. Till stöd för samtalen tar Folkrörelserådet under sommaren fram ett underlag i form av en mer gedigen bakgrundsbeskrivning, frågebatteri m m. ETT PROGRAM FÖR BYARÖRELSENS UTVECKLING Resan är målet sägs det. Och det kommer i hög grad att gälla för den här processen. Men det är ändå angeläget att det leder till en liten pappersprodukt ett program för byarörelsens utveckling som dock inte ska förväxlas med det Landsbygdspolitiska program vi redan har. Det senare är mycket bredare, det omfattar landsbygdsutvecklingen och politiken i stort, inte bara byarörelsens utveckling. Resultatet av rådslaget kan också sammanställas på övriga nivåer kommunal och regional och ligga till grund för insatser där. Rådslaget samordnas av Folkrörelserådets styrelse. Årsmötena och de kompletterande höstmötena blir viktiga redovisnings- och avstämningstillfällen. Nya Bygdenet är ett självklart verktyg för Rådslagets samtal. FORM FÖR RÅDSLAGET Alla utvecklingsgrupper, kommunbygderåd, länsbygderåd Så frågan är, vad vill du ha ut av ett rådslag? Vi stödjer lokal utveckling och tydliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Mer än utvecklingsgrupper, länsbygderåd och medlemsorganisationer är engagerade människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger mångfald och livskraft i hela Sverige! Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Stortorget 7, Stockholm Foto Irwing Johansson, Lillemor Frenkel, Sassi Wemmer. Ansvarig utgivare Åke Edin. Redaktör Lillemor Frenkel.