RAPPORT. Marknadspotentialstudie för fordonsgas inom AC/BD län. BioFuel Region AB. Sweco E nvironment AB. Sthlm Avfallsteknik

Transkript

1 RAPPORT BioFuel Region AB Marknadspotentialstudie för fordonsgas inom AC/BD län Uppdragsnummer Sweco Environment AB Sthlm Avfallsteknik Towe Ireblad Katarina Jonerholm 1 (40) S we co Gjörwellsg atan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco E nvironment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

2 Sammanfattning I denna studie kartläggs marknadspotentialen för fordonsgas i Norrbottens och Västerbottens län fram t.o.m. år Utredningen har utförts av Sweco på uppdrag av BioFuel Region, där Towe Ireblad varit uppdragsledare, Katarina Jonerholm huvudsaklig utredare och Christina Holmström medverkat som handläggare. Prognoserna om eventuell framtida efterfrågan baseras till stor del på information som samlats in från kommunala, regionala och privata aktörer inom regionen. Marknads - potentialstudien visar på år 2011 års uppskattningar och bedömningar från kontaktade aktörer, samt med hänsyn till nu rådande politiskt och ekonomiskt klimat. Resultaten visar på storleksordningar baserat på olika aktörers osäkerhet beträffande beslut och vilja i kommun, tillgång och tillgänglighet på tankställen, produktion och pris i förhållande till andra bränslen. Målsättningen med denna studie är att på ett tydligt sätt visa på nuvarande och möjlig framtida efterfrågan på fordonsgas i AC/BD regionen med fokus på följande regioner: Kommungrupp A Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn Kommungrupp B Skellefteå, och Bolidens gruvindustri Kommungrupp C Umeå och Vännäs Grupp D Pajala, Kaunisvaara gruvan (Northland Resources) Resultat Dagens energiförbrukning inom vägtransportsektorn i Norrbottens län (BD) och Västerbottens län (AC) baseras på siffror från SCB (för helår 2011) och uppskattningar om körsträckor och snittförbrukning. Beräknad förbrukning för Norrbottens län är totalt 2,1 TWh, med variationer på mellan ca 40 GWh i Arjeplog och Överkalix till ca 540 GWh i Luleå kommun. Beräknad förbrukning för Västerbottens län är totalt 1,9 TWh, med variationer på mellan ca 30 GWh i Bjurholm och Sorsele till ca 700 GWh i Umeå kommun. Beräknade och uppskattade siffror för marknadspotentialen per kommungrupp ger uppskattningar om ett mer troligt lågt scenario respektive möjligt högt scenario. Potentialen visar att det finns god framtida efterfrågan om pris, tillgång, tillgänglighet och miljöpolitisk vilja finns. En mindre sammanställning ses i tabellen nedan. Mer utförliga siffror och illustrativa diagram ses i själva huvudrapporten. 2 (40)

3 Kommungrupp A Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn (GWh) B Skellefteå (GWh) C Umeå, Vännäs (GWh) B & C Skellefteå, Umeå och Vännäs (GWh) D Pajala, Svapavaara (Kaunisvaara) Sverige ligger långt fram när det gäller användning av biogas som fordonsgas, men norr om Gävle finns endast fyra av de drygt 130 tankstationer för fordonsgas i Sverige. Det förekommer också en del driftsproblem vid anläggningarna, vilket påverkar marknadens förtroende för biogasen som drivmedel. Nya förutsättningar för investeringsstöd och långa avstånd har också gjort att utvecklingen går långsamt framåt. Det är tydligt att många aktörer inte har någon långsiktig strategi för hållbara transporter. Beträffande fordonsgas är intresset generellt mycket osäkert. Många är försiktigt positiva, men upplever inte att det är ett möjligt att göra bedömningar om framtida satsningar på fordonsgas som fordonsbränsle. Vissa aktörssegment visar därtill en väldigt restriktiv hållning till förnybara bränslen överlag. Det gäller framförallt aktörer inom tung gruvindustri och vid kontakter med maskinbesiktningsbolag och arbetsmaskinbranschorganisationer (Maskinleverantörerna och Maskinentreprenörerna). Anledningen är framförallt tillgång och tillgänglighet, som är helt avgörande för att verksamheten ska kunna drivas långsiktigt. Det finns dock ett antal både större och mindre aktörer inom kommungrupperna som är både intresserade och kan fungera drivande för en fortsatt marknadssatsning. Finns produktionen och en stabil köpare öppnar det upp för andra att våga köpa in gasfordon. Ett av de mer intressanta kontakterna tagna är Lennart Pilskog vid AB Volvo lastvagnar i Göteborg. Pilskog är Volvos representant i BiMe Truck, ett samverkansprojekt som demonstrerar och syftar till att utöka marknaden för metan i dieselmotorer och bygga en infrastruktur för flytande metan. Volvo är mycket positiva till och satsar stort på en framtida marknad för metandieseldrivna tunga fordon, främst på grund av det faktum att det finns mycket stora naturgas och skiffergastillgångar i världen om man blickar framåt på energisidan. Denna studie har fokuserat på östkusten i regionen. Här finns det största marknadssegmenten med större städer, kollektivtrafik, distributionsflottor, och hamnar. Just hamnarna kan vara en intressant inkörsport för fordonsgas på större skala. Successivt åtstramande miljökrav för fartyg i världen och särskilt inom bl.a. Östersjöområdet kan komma att bli en drivkraft för ökade satsningar på naturgas och eventuellt LNG för fartygsdrift. Blir LNG aktuellt för tung lastbils- och fartygstrafik kan marknadssegmentet för fordonsgas förändras radikalt. Biogasen kommer ha svårt att 3 (40)

4 möta upp till den efterfrågan så vida inte storskalig förgasning av biomassa blir aktuellt, men väl vara det gröna alternativet för att minska det fossila bränsleberoendet. En storskalig etablering av naturgas som fordonsbränsle stimulerar även infrastruktur för distribution, vilket kan främja biogasen. Det måste finnas en långsiktighet i regionen för förnybara bränslen och en säkrad tillgång och tillgänglighet för att åkerier ska våga/kunna satsa. Det är en väldigt konkurrensutsatt marknad och beställarna har alltid prislappen först. Om t.ex. en åkerifirma väljer att satsa på ny teknik och andra drivmedel så kan de kanske inte konkurrera om anbuden där det är pris enbart som gäller. Det efterfrågas också ett starkare och tydligare beställaransvar vad gäller dessa typer av frågor med biodrivmedel. Distributionens utbredning och tankningsmöjligheterna är avgörande. 4 (40)

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE ARBETSMETODIK OCH AVGRÄNSNINGAR ENERGIFÖRBRUKNING FÖR LANDTRANSPORTER DAGENS SITUATION NORRBOTTENS LÄN 2.2 VÄSTERBOTTENS LÄN 2.3 NYCKELTAL FÖR BERÄKNINGAR MARKNADSPOTENTIALSTUDIE KOMMUNGRUPP A: BODEN, LULEÅ, PITEÅ, ÄLVSBYN Kontakter, planer och antaganden per fordonsslag KOMMUNGRUPP B: SKELLEFTEÅ OCH BOLIDENS GRUVINDUSTRI Kontakter, planer och antaganden per fordonsslag KOMMUNGRUPP C: UMEÅ, VÄNNÄS Kontakter, planer och antaganden per fordonsslag KOMMUNGRUPP B OCH C SAMMANSLAGET GRUPP D: PAJALA, SVAPAVAARA (KAUNISVAARA) SAMMANSTÄLLNING AV MARKNADSPOTENTIALSTUDIEN DISKUSSION (40)

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna marknadspotentialstudie för fordonsgas i Norrbotten och Västerbottens län har tagits fram för BioFuel Region inom ramen för projektet Färdplan biogas AC/BD. Missionen för Färdplan biogas AC/BD är att genom stark förankring och samverkan, skapa en tydlig färdplan för ökad produktion, effektiv användning av biogas samt en stabil bransch med hög tillgänglighet i Norrbotten och Västerbotten. Konkreta mål med Färdplan biogas AC/BD projektet är att produktionen och distributionen av biogas i regionen ska öka genom att: minst fyra nya biogasinitiativ startas upp, ett nytt tankställe tas i drift och antalet gasfordon ökar till 40 tunga fordon och 500 personbilar. Det ska finnas en etablerad samverkan för områden med back up för fordonsgas, marknad, drift och produktion. Tidplanen för Färdplan biogas AC/BD är maj år 2012 t.o.m. april år Målsättningen med denna studie är att på ett tydligt sätt visa på nuvarande och möjlig framtida efterfrågan på fordonsgas i AC/BD regionen med fokus på följande regioner: 1.2 Syfte Kommungrupp A Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn Kommungrupp B Skellefteå, och Bolidens gruvindustri Kommungrupp C Umeå och Vännäs Grupp D Pajala, Kaunisvaara gruvan (Northland Resources) Syftet är dels att visa på marknadspotentialen i ett antal klusterregioner, dels att redovisa en sammanställning av mål, tankar och planer hos nuvarande och potentiella framtida slutanvändare av fordonsgas. Resultaten kan användas som underlag för t.ex. politikerbeslut kring satsningar på biogas- och fordonsgasproduktion och distribution samt hur producenter och leverantörer kan hitta nya samarbetspartners eller jobba mer strategiskt vid val av lokaliseringar av anläggningar, vare sig det gäller produktion, distribution, tankställen, terminaler för LNG, mm. 1.3 Arbetsmetodik och avgränsningar Resultaten av 2011 års siffror på antal fordon och beräknade uppskattningar om total energiförbrukning av landbaserade transporter per fordonsslag och kommun, baseras på SCB statisk och nyckeltal. Resultaten av själva marknadsanalysen har en stark förankring i information som samlats in från kommunala, regionala och privata aktörer inom regionen. Kontakter och intervjuer med existerande och möjliga framtida fordonsgasanvändare utgör själva grundstommen. För att kunna beräkna på storleksordningar och ta hänsyn till förändring över tid, har uppgifterna även kompletterats med nyckeltal, antaganden och uppskattningar. Dessa i sin tur baseras på fordonsgasförbrukning och användning i andra svenska regioner, rimlighetsbedömningar och en hel del gissningar. Till syvende och sist innehåller alla marknadsstudier en mer eller mindre stor 6 (40)

7 procent av subjektiva bedömningar. Det finns ingen spåkula som med stor tillförlitlighet kan sia om framtiden, särskilt inte på en osäker och känslig marknad. Resultaten blir oundvikligen även färgade av hur kontaktade aktörer ser på nuvarande rådande politiskt och ekonomiskt klimat. Anledningar till att studien är avgränsad till östkustregionen är en relativt koncentrerad befolkningsmängd i förhållande till inlandet, samt tillgången på ett större och mer utvecklat vägnät med regionala och nationella trafikleder. Här finns därmed större marknadssegment med större städer, kollektivtrafik, distributionsflottor, och hamnar. 7 (40)

8 2 Energiförbrukning för landtransporter Dagens situation I detta kapitel redovisas antal fordon och energiförbrukning per fordonsslag per kommun och län för år 2011 (senaste tillgängliga statistik). För beräkningar av GWh/fordonstyp och bränsle ligger flera uppgifter till grund. Kommunvis information gällande antal fordon finns i BioMils tidigare statistikunderlag från SCB som användes i NENET rapporten Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten, Del 1 - Nulägesbeskrivning och biogaspotential från år Bränsleförbrukningen för personbilar per drivmedel är också beräknad på kommunbasis, för att göra en så rättvis jämförelse som möjligt (då drivmedelsvärden för bussar och lastbilar baseras på riksbasis) har ett medelvärde av förbrukningen per län räknats ut och använts. De värden som använts för att uppskatta medelkörsträckan för de olika fordonstyperna kommer från olika källor. För bussar antas ca mil/år, i likhet med NENETs rapport. Detta stämmer relativt bra överens med tidigare uppskattningar för årliga bussträckor i lokaltrafik i Biogas Öst regionen som ligger på ca mil/år. För lätta lastbilar används mil/år och tunga lastbilar mil/år enligt Trafikanalys (SCB). För personbilar finns kommunspecifik medelkörsträcka, från SCB. Många tunga lastbilstransporter går betydligt längre sträckor (upp emot mil/år för de fordon som alltid rullar), men genomsnittet är betydligt lägre då merparten (ca 80 % av fordon anslutna till Sveriges Åkeriföretag) kör kortare sträckor än 30 mil/dag, varav 60 % av dessa kör kortare än 10 mil/dag (Danielsson, 2012). Uppgifter om bränsleförbrukning per fordonstyp kommer även de från olika källor. För bussar beräknas även den enligt NENET rapporten till 4,5 l/mil. Värden för personbilar är kommunspecifik via siffror från SCB, och för lätta lastbilar är värdet 0,73 l/mil och för tunga lastbilar 4,1 l/mil, enligt Trafikverket. För respektive energislag har energiinnehållet för 1 liter beräknats i kwh. Dessa uppgifter kommer från Svenskt Gastekniskt Center. 1 liter bensin ger 9.06 kwh, 1 liter diesel 9,8 kwh och 1 liter E85 (etanol) 6,48 kwh. För E85 är detta ett medelvärde för sommar respektive vintervärden på etanol. Beräknad etanolförbrukning för personbilar baseras på bensinförbrukning + 35 %, då energiinnehållet i etanol är lägre, detta enligt Konsumentverket. Värdet för fordonsgas har baserats på dieselförbrukning då dessa två drivmedel har ett liknande energiinnehåll enligt Konsumentverket (9,7 för biogas respektive 9,8 för diesel kwh/liter). Det dominerande drivmedlet för lastbilar (både lätta och tunga) och bussar är diesel, varför endast GWh för detta drivmedel beräknats för dessa. 76 % av de lätta lastbilarna respektive 98 % av de tunga lastbilarna har diesel som drivmedel enligt Trafikanalys (SCB). För bussar är denna siffra ca 81 %, enligt Svenska Bussbranschens Riksförbund. 2.1 Norrbottens län I diagram 1 visas sammanställning för antal vägfordon (bussar, lätta lastbilar, tunga lastbilar, personbilar och taxi) år 2011 uppdelat per kommun i Norrbottens län. Antal fordon baseras på SCB:s siffror. 8 (40)

9 I diagram 2 visas en uppskattad energiförbrukning per fordonskategori för år 2011 uppdelat per kommun i Norrbottens län. Uppskattningarna är baserade på statistisk säkerställd information om genomsnittliga körsträckor årligen för vissa fordonstyper, samt antaganden och uppskattningar baserat på faktiska körsträckor och drivmedelskonsumtion i andra svenska regioner. Diagram 1. Antal vägfordon i Norrbottens län, utgång år (40)

10 Diagram 2. Uppskattad energiförbrukning per fordonskategori i Norrbottens län för år Västerbottens län I diagram 3 visas sammanställning för antal vägfordon (bussar, lätta lastbilar, tunga lastbilar, personbilar och taxi) år 2011 uppdelat per kommun i Västerbottens län. Antal fordon baseras på SCB:s siffror. I dagram 4 visas en uppskattad energiförbrukning per fordonskategori för år 2011 uppdelat per kommun i Västerbottens län. Uppskattningarna är baserade på statistisk säkerställd information om genomsnittliga körsträckor årligen för vissa fordonstyper, samt antaganden och uppskattningar baserat på faktiska körsträckor och drivmedelskonsumtion i andra svenska regioner. 10 (40)

11 Diagram 3. Antal vägfordon i Västerbottens län, utgång år (40)

12 Diagram 4. Uppskattad energiförbrukning per fordonskategori i Västerbottens län för år (40)

13 2.3 Nyckeltal för beräkningar I tabellen nedan ses en sammanställning av nyckeltal som ligger till grund för beräkningar om energiförbrukning för vägtransporter. Värde Enhet Bränsleförbrukning bussar 4,5 L/mil Förbrukningsuppgifter från BioMils rapport Medelkörsträcka bussar mil/år Uppgifter om medelkörsträcka från BioMils rapport Bränsleförbrukning lätta lastbilar 0,73 L/mil Uppgifter hämtade från PM "minskade utsläpp av koldioxid från vägtrafiken, Trafikverket Medelkörsträcka lätta lastbilar mil/år Uppgifter hämtade från rapport Fordon 2011, Trafikanalys och SCB. Genomsnitt för Sverige och år Bränsleförbrukning tunga lastbilar Medelkörsträcka tunga lastbilar Bränsleförbrukning och medelkörsträcka för personbilar och taxi 4,1 L/mil Uppgifter hämtade från Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, Trafikverket mil/år Uppgifter hämtade från rapport Fordon 2011, Trafikanalys och SCB. Genomsnitt för Sverige och år Uppgifter hämtade ortsvis från BioMils rapport, Underlag fordon Medelkörsträcka taxi mil/år Uppgifter från Annika Nygren, Umeå Taxi. Bränsleslag Energi Enhet 1 l bensin 9,1 kwh Uppgifter hämtade från rapport Biogas - Basdata om biogas 2011, Svenskt Gastekniskt Center 1 l diesel 9,8 kwh Uppgifter hämtade från rapport Biogas - Basdata om biogas 2011, Svenskt Gastekniskt Center 1 l E85 6,5 kwh Uppgifter hämtade från rapport Biogas - Basdata om biogas 2011, Svenskt Gastekniskt Center 1 Nm 3 fordonsgas 9,7 kwh Uppgifter hämtade från rapport Biogas - Basdata om biogas 2011, Svenskt Gastekniskt Center 13 (40)

14 3 Marknadspotentialstudie Marknadspotentialstudien har fokuserats till regionerna: Kommungrupp A Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn Kommungrupp B Skellefteå, och Bolidens gruvindustri Kommungrupp C Umeå och Vännäs Grupp D Pajala, Kaunisvaara gruvan (Northland Resources) Dessa visas även på karta på följande sida. Prognos för andelen fordonsgas av totala transportmarknaden har gjorts genom att bedömningar gjorts av antalet gasdrivna fordon i respektive kategori (lastbil, buss, personbiltaxi), bedömd förbrukning av fordonsgas (GWh) samt infasningstid. Prognosens tidsperspektiv sträcker sig över åren 2011, 2015, 2020 och 2030 med hänsyn taget i möjlig mån till upphandlingsperioder och avskrivningstider. Aktörskontakter (kommuner och bolag), kort sammanställning av planer samt antaganden för uppskattningar om mer troligt lågt scenario respektive möjligt högt scenario, beskrivs i tabeller för respektive kommungrupp. Mer detaljerade uppgifter och antaganden återfinns i Excel-filen Marknadsanalys för fordonsgas arbetsfil Sweco med sammanställningar över samtliga kontrakter tagna inom ramen för uppdraget. 14 (40)

15 D. Pajala, Svapavaara A. Boden, Älvsbyn, Luleå, Piteå B. Skellefteå C. Umeå, Vännäs 15 (40)

16 3.1 Kommungrupp A: Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn Kontakter, planer och antaganden per fordonsslag Buss Kommun/Bolag Planer Antaganden Boden citybuss Boden Enligt kontakt med Bodens Citybuss går redan alla 11 bussar på biogas Nm 3 totalt per vardag, samt 5 bussar på helger. Antages: i snitt 1800 Nm 3 vardagar x 52 veckor, samt 1800/11 x 5 bussar helger x 52 v Länstrafiken i På sikt ev. linjen Luleå->Boden (4 mil, Antaganden: Luleå->Boden, 7 bussar Norrbotten AB Boden, Luleå, Piteå Luleå Lokaltrafik AB Luleå Piteå Citybuss AB Piteå Granbergs Buss AB Äl vsbyn Länstrafiken i Norrbotten Älvsbyn 70 turer/dygn alla dagar, 14 bussar totalt, inkl 1 godsbuss) Mitt emellan ligger ju Sundeby sjukhus med stor pendling. Också Piteå->Luleå (ca 5 mil, 12 bussar, 44 turer vardag) Det var planerat 10 biogasbussar inom 3 år. Nu blir det tidigast 3 bussar år Har totalt 58 bussar allt som allt inom llt. Alla kan i princip gå på gas i framtiden. Piteå Citybuss har idag 14 bussar som alla kör på diesel. Beräknar byta fordon först om 8-10 år om inga krav ställs innan. Om tillgången finns och priset är rimligt ser han gärna att samtliga fordon inom Piteå Citybuss kör på biogas i framtiden, framåt 2020 och Idag finns 25 bussar i bolaget, samtliga på diesel. Inga planer på att köpa in fler fordon finns. Det finns ett intresse av biogasfordon, funktion och tillgång måste tillgodoses för att en övergång ska kunna ske. Är förutsättningarna de rätta och ett politiskt intresse finns så påverkar detta utvecklingen till fler biogasfordon. Se svar Länstrafiken i Norrbotten Boden kring 2015, ytterligare 7 bussar kring år 2018, 12 bussar Piteå-> Luleå kring år Luleå->Boden Också Piteå->Luleå Antages: 3 bussar år 2014, Tillkommande 3 bussar årligen tills totalt 58 bussar ersatts. (olika upphandlingsdistrikt) mil/år, 4,5 liter/mil eller Nm 3 /mil Antagande om 3 bussar tidigast år 2016 samt 3 bussar årligen tills totalt 14 bussar ersatts. Antagen förbrukning: mil/år, 4,5 liter/mil eller Nm 3 /mil Antagande om 3 bussar tidigast år 2020 samt 3 bussar årligen tills samtliga ersatts. Antagen förbrukning: mil/år, 4,5 liter/mil eller Nm 3 /mil 16 (40)

17 Tunga lastbilar (sopbilar, tunga fordon) Kommun/Bolag Planer Antaganden VA-chef Ove Kommuner har förlängt renhållningsavtalet från Antaganden: 2 biogassopbilar idag Anderson, Ragn- Sells, Boden Hans Lundgren, VD Luleå Renhållning Piteå Renhållning och Vatten AB Älvsbyns Energi AB Max huvudkontor Luleå maj och 2 år framåt, sedan ny upphandling på 5 år efter detta. Då är planen att alla fordon ska gå på gas eller åtminstone dual-fuel. Ragn-Sells har idag en dual-fuel gas/diesel sopbil samt 1 gasbil. Detta är en egen satsning, inget krav vid upphandlingen. Renhållningen har kommittat sig till att investera i biogassopbilar; frågan är dock hur många och till vilket pris detta ska accepteras. Totalt har LR 45 fordon, varav det aldrig är realistiskt att alla ska gå på gas. Idag är uppskattningen ca 4 sopbilar inom en 5-6 års period. Dagens fordonsflotta består av 16 tunga fordon, där 10 är sopbilar av olika slag. Samtliga fordon kör på diesel. Skulle tankningsmöjlighet finnas kan Kjell tänka sig att de satsar på biogas som fordonsbränsle. Från politiskt håll finns en strävan och plan för att öka andelen förnybara bränslen. Detta står i Piteå kommuns klimat- och energiplan, vilken sträcker sig till Där nämns specifikt biogas, DME och syntetiskt diesel som framtida alternativ. Se svar under "tjänstebilar". Sweco kommentar: Med en befolkning på ca personer bedöms max 1-2 sopbilar köra i kommunen totalt. MAX har 3 bilar i Luleå, 2 etanol och 1 elhybrid. Företaget kräver inget speciellt miljöbilsfordon och strävar inte aktivt efter att exempelvis biogasfordon ska köpas in, detta är som sagt helt upp till föraren. Dock får fordonen vara max 3 år gamla, vilket gör att ca bilar byts ut per år. Om det vore praktiskt möjligt med biogasfordon i Luleå (tankstationer, säker tillgång) skulle alla 3 kunna vara biogas. och fram t.o.m. 2014, sedan krav på samtliga med dual-fuel. Antages övriga bilar fr.o.m Antages 80 % på gas för dual-fuel för samtliga fordon. Antagen förbrukning Nm 3 /år, baserat på Biogas Öst rapporten, Antages: 4 dual-fuel bilar år Sedan ytterligare 8 dual-fuel sopbilar var 3:e år. Antages 80 % på gas för dual-fuel för samtliga fordon. Antagen förbrukning Nm 3 /år, baserat på Biogas Öst rapporten, Antages: 10 biogassopbilar med start tidigast start år 2016 successivt 3 bilar vart 3:e år. De andra 6 fordonen start år 2020, Antages 80 % på gas för dual-fuel för samtliga fordon. Antagen förbrukning Nm 3 /år, baserat på Biogas Öst rapporten, Antages: 1-2 sopbilar kan komma att bli aktuellt för biogasdrift (via upphandling) tidigast ca Antages 80 % på gas för dual-fuel för samtliga fordon. Antagen förbrukning Nm 3 /år, baserat på Biogas Öst rapporten, Ev. 3 bilar om 3 år. Antagen förbrukning: 1255 mil/bil/år, snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas MAX krav på åkeriernas distributionsbilar redovisas separat via "lätta lastbilar" 17 (40)

18 SSAB Luleå Arbetsmaskiner i Norrbotten Volvo metandiesel lastbilar BiMeTruck, Lennart Pilskog Tunga lastbilar övrig privat sektor Inom SSAB finns det idag ca 310 fordon där ca 160 är personbilar där ca 50 % kör på diesel och 50 % på bensin. Ca 150 fordon är truckar och arbetsmaskiner som samtliga kör på diesel. Nya fordon byts in årligen men målet är att minska fordonsflottan. Det finns inga planer på att köpa in biogasfordon, varken nu eller i framtiden. Sweco kommentar: SMP rapport, "Marknadsförutsättningar för konvertering av arbetsmaskiner till biogas (metandiesel), 100 % RME och ED95", 2011: "Traktorer och hjullastare är de maskintyper som är intressantast att konvertera med hänsyn till antal, mängd förbrukat bränsle och tänkbar tillgång till tankningsställe. Under speciella förutsättningar kan det finnas maskiner av andra typer som är mycket intressanta att konvertera...effektklassen är intressantast då det ger mest ersättning per konvertering." Enligt SMP, 2011: Antal lantbrukstraktorer i Sverige, kw är ca st och förbrukar ca ton diesel/år. Antal övriga traktorer i Sverige, kw är ca st och förbrukar ca ton diesel/år. Antal hjullastare i Sverige, kw är ca st och förbrukar ca ton diesel/år. Volvo satsar stort på LNG och ser metandiesel som 1:a teknikval efter dieseln. På detta är Volvo ensam i Europa och har endast en konkurrent i USA (Westport) som därtill bara levererar motorer, inte hela lastbilen. För planer i Norrland måste samtliga aktörer, dvs. beslutsfattare, gasproducenter, distributörer och fordonstillverkare sätta sig vid samma bord! LNG terminaler längs Norrlandskusten skulle kunna öppna upp möjligheterna för lastbilarna också. Sweco kommentar: Över 3,5 ton tunga lastbilar: Totalt antal i Norrbotten: ca 3 100, SCB utgång 2011 Ingår i uppskattning om Tunga lastbilar, övrig privat sektor och arbetsmaskiner. Antal i Norrbotten, relaterat till befolkning: / = 2,6 %, dvs. totalt = ( )*0,026= ton diesel/år. Densitet: 820 kg/m /820=4 900 m 3 diesel/år Antages: Tekniken för dual-fuel metandiesel arbetsmaskiner testas i regionen år 2016 med 0,5 % ökning årligen, och med successivt ökat antal tankställen och gastillgång, börjar marknaden bli mogen runt år Därefter ökning med 2 % årligen. Ingår i uppskattning om Tunga lastbilar, övrig privat sektor och arbetsmaskiner. Antages: Antal lastbilsfordon "i kustregionen" ca lastbilar. Antages: Tekniken för dual-fuel metandiesel lastbil testas i regionen år 2016, och med successivt ökat 18 (40)

19 Piteå Hamn Luleå hamn Anläggningschef, Jeanette Lestander, Bottenvikens Stuveri AB i Luleå, Anders Nilsson BDX, Håkan Nilsson Äger ej egna maskiner utan hyr ut till båtplatser och Operatören Bottenvikens Stuveri AB och har ett femtiotal fordon idag, kranar, lastbilar, truckar, fordon etc. Styrs av skeppsrederierna huruvida introduktion av LNG för fartyg blir aktuellt. Idag går 4 fordon på DME för att köra massaveden för lastning i hamnen. Råtalldiesel, RTD är främsta produkten för Sunpine där kommunen är delägare. Uppskattad årlig förbrukning inom hamnen från arbetsmaskiner (kranar, truckar, mm) 450 m 3 diesel. Uppskattad årlig förbrukning för lastbilar till och från hamnen: ca 840 m 3 diesel. Hamnen jobbar aktivt med krav till aktörer på plats. Mycket intresserade av LNG terminal om behovet uppstår. Internt på hamnen finns idag förslag på elbilar. Luleå Hamn är bränsleterminal som försörjer HELA Sverige norr om Luleå! Detta innebär ca 50 båtar per år med totalt m 3 bränsle som levereras. Enligt Bottenviken Stuveri: förbrukar ca liter/månad = 120 m 3 /år i hamnen. Förnybara bränslen är intressant för BDX åkerierna. Tankningsställen kring större städer är prio ett, därefter runtomkring städerna. BDX måste även själva titta vidare på t.ex. vikter på fordon/tankar, leveransekipage etc, så att det inte påverkar fraktkostnaderna negativt. Har kontakt med FutureEco i Boden som är ett utvecklingsbolag för förnybara drivmedel. antal tankställen och gastillgång, börjar marknaden bli mogen runt år Därefter ökar metandiesel lastbilarna 2 % årligen. Antages: mil/år och 4,1 Nm 3 /mil varav 80 % på fordonsgas Antages: LNG görs tillgängligt från år 2020 och gör att maskinparken successivt kan bytas ut mot metandieselmotorer, med 5 % årligen. Lastbilar till och från hamnen ingår under Tunga lastbilar Antages: ca 120 m 3 diesel förbrukas årligen. LNG görs tillgängligt från år 2020 och gör att maskinparken successivt kan bytas ut mot metandieselmotorer, med 5 % årligen. Lastbilar till och från hamnen ingår under Tunga lastbilar, övrig privat sektor 19 (40)

20 Lätta lastbilar Kommun/Bolag Planer Antaganden Svensk åkeriförening Norr Generellt gäller för Norra regionen att ca 80 % av alla distributioner är mindre än 30 mil, 60 % Antages: av 500 lätta lastbilar finns 60 % i dessa regioner (uppskattat på mindre än 10 mil. ca 85 % av alla åkeriföretag är ungefärlig befolkningsandel) = 300 Norrbotten & Västerbotten Taxi anknutna till Åkeriföreningen, ca medlemmar och fordon i de 4 norra länen. I Mälardalsregionen kan fler åkerier specialisera sig, i norregionen är det fler företag som är generalister och har en blandad fordonspark. För hela Norrbotten och Västerbotten finns i Svensk Åkeriförenings medlemsregister följande: 78 företag som sysslar med närdistribution Dessa 78 företag har tillsammans 500 lastbilar. lastbilar. Av 300 lastbilar finns ca 45 % i Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn = 135 lätta lastbilar, Om varje lastbil kör Sverigegenomsnittet 1413 mil/år, med förbrukning om 1 Nm3/mil biogas Antages: Start år 2016 med 5 bilar vartannat år. Kommun/Bolag Planer Antaganden Boden Taxi AB Har idag 3 bifuel taxis, 27 taxibilar totalt. Tror Antages: 3 biogastaxis idag och 5 per Luleå Taxi AB Sverigetaxi Sexans Taxi AB, Luleå 20 (40) absolut att det skulle vara möjligt att enbart ha en ren biogasfordonsflotta inom en 5-årsperiod! Beror på gastankarnas storlek, urvalet av bilar är inte stort. Kör bifuel men definitivt redan idag på % fordonsgas. I dagsläget består fordonsflottan av 47 bilar som alla kör på diesel. Man har planer på att köpa in ca 1-3 bilar detta år. Det finns inget intresse av att köpa in biogasfordon eller byta till dessa inom de kommande åren. För att biogas ska bli ett framtida alternativ måste det finnas en fungerande infrastruktur, fler tankställen och det måste vara ekonomiskt försvarbart. Inga planer på att köpa in fordon i framtiden finns. Fordonsflottan består av 24 fordon, där 23 kör på diesel och 1 är elhybrid. Intresset för biogasfordon är stort, men hindras i dagsläget av begränsat antal tankställen. Biogasfordon är heller inget som kommunen ber om i upphandlingstillfällen, varför man inte agerat mer och köpt fordon. En uppskattning är att 75 % av de fordon som köps in inom de närmsta 5 åren skulle kunna vara biogasfordon, om förutsättningarna finns. 4-5 bilar köps in per år år fr.o.m. år Antages mil/år, Snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas = bifuel Antages: Inga fordon innan år Därefter 5 bilar varje år. Antages mil/år, Snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas = bifuel Antages: 3 bilar årligen från år 2015 upp till hela fordonsflottan är utbytt. Antages mil/år, Snittförbrukningen är 1 Nm 3 /m il varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas = bifuel

21 Piteå Taxi AB I dagsläget består fordonsflottan av 35 bilar, där de allra flesta kör på diesel, varav 30 % är miljödiesel. Årligen byts ca 5 fordon in, och det finns planer på att utöka antalet fordon, men detta är marknadsberoende. Det finns ett intresse för biogas. Kvaliteten på biogasfordon ifrågasätts också, då det visat sig (enligt Malmlöv) att Passat bilar håller i ca 2 år innan motor och/eller växellåda går sönder, vilket är kostsamt. Om tankstationer skulle finnas skulle 4-5 biogasfordon direkt köpas in och testas. Beroende på utfall (ekonomi, hållbarhet, tillgång på biogas) skulle sedan samtliga fordon bytas ut till biogasfordon. Antages: Tidigast start år 2016 successivt 5 bilar per år. Antages mil/år, Snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas = bifuel Personbilar Kommun/Bolag Planer Antaganden Boden, Luleå, Piteå, Äl vsbyn Tjänstefordon Antaganden om möjlig utvecklingsökning: Uppskattningar Biofuel Region: personbilar till år Från Piteå är det ca 5,5 mil till Luleå som får tankställe år 2014/2015. Från Älvsbyn är det ca 5 mil till Boden som har tankställe, ca 6 mil till Luleå som får tankställe 014/ Antages: Högt scenario: Privata bilägare väljer gasfordon när tillgången ökar. 20 st/år , 50 st/år , 100 st/år Antagen förbrukning: i snitt ca 1250 mil/bil/år, snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra på gas Kommun/Bolag Planer Antaganden Boden Luleå Redan idag är ca 100 kommunala tjänstebilar bifuel bensin/biogas (alla med stor bensintank för att kunna hantera längre sträckor...), med potential till kanske ytterligare 20 st. Dessa bilar förbrukade ca Nm 3 år 2011 och hittills i år Nm 3. Biogasen är prioriterad till bussar först och främst. Däremot planeras även för ett successivt utbyte av tjänstebilsflottan på totalt ca 290 bilar. Uppskattningen är att ca hälften av flottan kommer kunna gå på gas, runt 140 fordon. Kommunen har idag löpande leasingavtal på oftast 3+2 år. En gissning från Per är att de redan kan börja fasa in biogasbilar från år 2014, med kanske upp till fordon per år. Antaganden ytterligare 10 tjänstebilar år 2014 och ytterligare 10 år 2016 Antages: 100 bilar förbrukar ca Nm3/år Antages: 30 fordon år 2015, samt ytterligare 30 per år fram till totalt 200 fordon. Antagen förbrukning: 1255 mil/bil/år, snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra på gas 21 (40)

22 Piteå Äl vsbyn Inom hela kommunen finns ca 230 fordon, varav 210 fordon använder diesel som bränsle, varav 173 är personbilar. Idag finns intresse för biogas men ingen möjlighet då exempelvis tankställen saknas. Leasingfordonen byts ut med jämna mellanrum, det är 3 års kontrakt. Årligen blir denna siffra ca fordon. Idag finns 85 tjänstefordon inom kommunen. Den flesta av dessa fordon leasas, endast några är inköpta. Intresse för att köpa in biogasdrivna fordon finns, förutsättningen är att det finns tankställen i Älvsbyn. Till våren 2013 går kontraktet på ca 30 av fordonen ut (3-års kontrakt) och nya fordon ska då leasas in. Från kommunpolitiker har krav på miljöklassificerade fordon framförts, och det är därför troligt att de nya fordonen kommer att vara elhybrider. Antages: Totalt ca 180 fordon. Tidigast start år 2018 med successivt 20 bilar på bifuel vartannat år. Antagen förbrukning: 1238 mil/bil/år, snittförbrukningen är 1 Nm 3 /m il varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas Antages: Totalt 85 fordon. Tidigast start år 2018 med successivt 10 bilar på bifuel vartannat år. Antagen förbrukning: 1262 mil/bil/år, snittförbrukningen är 1 Nm 3 /m il varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas 22 (40)

23 Sammanställning Kommungrupp A, Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn (GWh) Bussar Bussar Tunga fordon Tunga fordon Taxi Taxi Tjänste- Tjänstebilar bilar Lätta lastbilar Personbilar TOTALT TOTALT ,54 0,00 0,24 0,00 0,23 0,00 0,40 0,00 0,00 0, ,15 2,22 0,42 0,03 1,63 0,00 0,73 0,00 0,00 0, ,08 8,52 1,69 3,10 3,49 3,88 2,23 0,58 0,21 1, ,94 17,16 4,23 25,30 3,96 6,36 2,43 2,03 0,55 9, GWh 100 Marknadspotential för fordonsgas Kommungrupp A Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn Energiförbrukning per fordonstyp Personbilar högt scenario Lätta lastbilar högt scenario Tjänstebilar högt scenario Tjänstebilar Taxi högt scenario Taxi Tunga fordon högt scenario Tunga fordon Bussar högt scenario Diagram 5. Uppskattad marknadspotential för fordonsgas per fordonskategori i Kommungrupp A 23 (40)

24 3.2 Kommungrupp B: Skellefteå och Bolidens gruvindustri Kontakter, planer och antaganden per fordonsslag Buss Kommun/Bolag Planer Antaganden Skelleftebuss AB 23 biogasbussar idag och totalt 120 bussar i hela Fortsättningsvis 50 % av bolaget, dock inte enbart i Skellefteå kommun bussfordonen per upphandling av i utan de kör även åt Västerbottens läns landsting. Hittills har senaste upphandlingarna inneburit krav på viss procent biogasbussar, t.ex. av ca 10 fordon ska 6 vara på biogas och resten kan gå på diesel. Detta kommer troligen prövas vid kommande upphandlingar framöver också. Det är mycket upp till om det finns politiskt intresse att fortsätta satsa på just biogas. Det dröjer flera år innan en ny upphandling sker från kommunens sida. Om kommunen fortsätter kanske det kan röra sig om någon procentsiffra per upphandling, som kan utgöras av allt mellan 4-10 till fordon, beroende på distrikt. Tunga lastbilar (sopbilar och tunga fordon) genomsnitt 16 bussar. Antages 3 år mellan varje upphandling med start Antagen förbrukning 6000 mil/år, 4,5 Nm3/mil Kommun/Bolag Planer Antaganden Skellefteå kommun, Allmiljö Alla går redan på gas. 7 i egen regi, 4 hos entreprenör Allmiljö, upphandlad entreprenör för insamling av avfall i kommunen. Kontrakt 5-6 år framåt. Kommunen vill även fortsättningsvis kräva biogassopbilar och kommer försöka rikta in sin på rena biogasbilar, ej dual-fuel. Antagen förbrukning Nm3/år, baserat på Biogas Öst rapporten, 2010 Skelleftehamn 24 (40) Bottenvikens Stuveri AB är operatör för hamnen och har många arbetsmaskiner/fordon inköpta ca år Hamnens bogserare förbrukar mycket. För kranarna är eldrift troligen ett mer attraktivt alternativ än biogas. Gällande traktorer och lastmaskiner måste alternativa bränslen ses i samband med nyinvesteringar. Skellefteå är intresserad att fungera som LNG hamn och de har ytor, utrustning, osv. Däremot finns inte färjetrafik här, vilket är de hamnar som troligast kommer på tal för LNG. Frågan är dock: Vilken kommer först: bunkringsmöjligheten eller fartygen? Fartygen kommer ev. bunkra en gång per flera resor, kostar Antages: Ca 110 m 3 diesel förbrukas årligen. LNG görs tillgängligt från år 2020 och gör att maskinparken successivt kan bytas ut mot metandieselmotorer, med 5 % årligen, långsamt i samband med utfasning av uttjänta maskiner.

25 Arbetsmaskiner i Västerbotten Tunga lastbilar övrig privat sektor Boliden Mineral AB för mycket tid och pengar för att bunkra varje gång! Förbrukning: På 11 månader i fjol förbrukade hamnen ca 100 m3 diesel för kranar, traktorer samt personbilar på diesel i hamnområdet. Bogserbåten i sig förbrukar lika mycket eller mer under en kall vinter! Se tidigare kommentar under Kommungrupp A. Över 3,5 ton tunga lastbilar: Totalt antal i Västerbotten: ca 2 600, SCB utgång 2011 Har inga biodrivmedel idag. Biofuel Region kan dock vara ett intressant forum för Boliden för att träffa andra aktörer. Både Miljö och Teknikavdelningen borde i så fall involveras. Idag har Boliden entreprenör som kör deras lastbilstransporter mellan gruvan och anrikningsverket i Boliden, med dispens på 70 tons ekipage. Kör bergkross och malm, hälften malmbergsavfall för upplag. Transporter sker framförallt med dieseldrivna lastbilar och eldrivna transportband. Det är en mycket dieseltung industri! Uppskattningsvis förbrukade de i Västerbotten ca m 3 Antal i "Skellefteåregionen" relaterat till befolkning: 72034/ = 0,8 %, dvs. totalt = ( )*0,008= ton diesel/år = m3 diesel/år. Antages: Tekniken för dual-fuel metandiesel arbetsmaskiner testas i regionen år 2016 med 0,5 % ökning årligen, och med successivt ökat antal tankställen och gastillgång, börjar marknaden bli mogen runt år Därefter ökning med 2 % årligen. Antages: Antal lastbilsfordon "i Skellefteåregionen" ca 30 % av lastbilar = 800 lastbilar. Antages: Tekniken för dual-fuel metandiesel lastbil testas i regionen år 2016, och med successivt ökat antal tankställen och gastillgång, börjar marknaden bli mogen runt år Därefter ökar metandiesel lastbilarna 2 % årligen. Antages: 4417 mil/år och 4,1 Nm3/mil varav 80 % på fordonsgas Ej med i beräkningar utan kan istället falla under Tunga lastbilar, övrig privat sektor och arbetsmaskiner. INTRESSANT SOM JÄMFÖRESLSE 25 (40)

26 (60 GWh) diesel det senaste året vilket inkluderar fordon under mark, dieseldrivna gruvtruckar och lastbilstransporterna. Exponering av drivmedel hos arbetarna är en mycket viktig arbetsmiljöfråga för Boliden. Diesel är beprövat på ett annat sätt än andra bränslen... Men överlag är de intresserade av så mycket förnybart det går, de har tidigare kollat på möjligheter till eltruckar eller elband. Lätta lastbilar Kommun/Bolag Planer Antaganden Svensk åkeriförening Norr Se tidigare kommentar under Kommungrupp A. Antages: av 500 lätta lastbilar finns 60 % i dessa regioner (uppskattat på ungefärlig befolkningsandel) = 300 lastbilar Av 300 lastbilar finns ca 20 % i Skellefteå = 60 lätta lastbilar, Om varje lastbil kör Sverigegenomsnittet 1413 mil/år, med förbrukning om 1 Nm3/mil biogas Antages: Start år 2016 med 3 bilar vartannat år. Taxi Kommun/Bolag Planer Antaganden Skellefteå Taxi AB 87 bilar totalt, varav 83 går på diesel och 4 på biogas. Totalt 48 i centrum som kan vara intressant för fordonsgas. Kan tänka sig att alla byts ut om priset är rätt (billigt i Boden) eller på annat sätt "tvingas" till detta (tullar, t.ex. Arlanda biogasförtur). Dålig luft i Skellefteå kan vara en anledning. Att våga är även beroende på andrahandsvärdet på bilarna samt begränsat utbud av biogasfordon... Antages: Säkrare scenario: 49 i centrum kan gå på gas. Fyra bilar idag fram till 2014, därefter successivt 5 bilar per år fr.o.m Antages: Högt scenario: samtliga 87 kan gå på gas. Successivt 5 bilar i ytterområdena per år fr.o.m Antages mil/år, Snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas 26 (40)

27 Personbilar Kommun/Bolag Planer Antaganden Skellefteå Antaganden om möjlig utvecklingsökning: Antages: Högt scenario: Privata Tjänstefordon Uppskattningar Biofuel Region: ca personbilar till år bilägare väljer gasfordon när tillgången ökar. 20 st/år , 50 st/år , 100 st/år Antagen förbrukning: i snitt ca 1234 mil/bil/år, snittförbrukningen är 1 Nm 3 /m il varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas Kommun/Bolag Planer Antaganden Egna fordon Skellefteå kommun, Skebo, Polaris och Skelleftekraft Planen är att utöka antalet gasfordon så långt det är möjligt och det är hela tiden successiv utfasning av fossila till biogasbilar. Totalt ca 400 tjänstefordon i kommunen, varav vissa kommer vara för långt ute i periferin för att vara aktuell för tankning inne i stan. Egna fordon Skellefteå kommun: 126 st, inkl. 7 sopbilar Antages: Säkrare scenario: Ytterligare ca 250 tjänstebilar på sikt som successivt tas in. Antages: Hittills har det varit 126 bilar de senaste 6 åren = snitt ca 20 bilar varje år. 250 bilar/20 = 12 år. Antages infasas årligen fr.o.m. år 2015 Antagen förbrukning: 1234 mil/bil/år, snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas Antages: Högt scenario: Samtliga 400 kan gå på gas. Successivt ytterligare 10 bilar i ytterområdena per år fr.o.m (40)

28 Sammanställning Kommungrupp B, Skellefteå (GWh) Bussar Bussar Tunga Tunga fordon fordon Taxi Taxi Tjänste - bilar Tjänste - bilar Lätta lastbila r Person - bilar TOTALT TOTALT ,02 1,45 0,00 0,31 0,00 1,28 0,00 0,00 0, ,02 1,45 0,00 0,70 0,00 1,47 0,00 0,00 0, ,21 1,45 1,03 2,64 1,16 2,43 0,10 0,12 1, ,5 1,45 8,47 3,80 3,10 3,58 1,05 0,33 9, GWh Marknadspotential för fordonsgas Kommungrupp B Skellefteå Energiförbrukning per fordonstyp Personbilar högt scenario Lätta lastbilar högt scenario Tjänstebilar högt scenario Tjänstebilar Taxi högt scenario Taxi Tunga fordon högt scenario Tunga fordon Bussar högt scenario Diagram 6. Uppskattad marknadspotential för fordonsgas per fordonskategori i Kommungrupp B 28 (40)

29 3.3 Kommungrupp C: Umeå, Vännäs Kontakter, planer och antaganden per fordonsslag Buss Kommun/Bolag Planer Antaganden Busspoolen Västerbotten AB Umeå Äger ej egna bussar utan har ett 30-tal entreprenörer inom Västerbottens län. Inom gruppen entreprenörer finns ca 150 bussar av varierande storlek. Idag rullar 2 bussar i Skellefteå-området, ett drygt 20-tal i Umeåområdet Drygt 20 bussar i Umeåområdet. Antages: Start tidigast år 2018, med 3 bussar vartannat år i Umeåtrakten. och inga i Luleå/Piteå. Ev. intresse för satsning på hybrid el/biodiesel på mindre orter/ortsnära glesbygdstrafik och renodlade el-bussar i större tätorter/tätortsnära trafik. Inga planer på att skaffa oss biogasbussar under den närmaste 5-årsperioden. Länstrafiken Har totalt 57 bussar, varav 52 diesel och 5 etanol. Det Antages: Lokaltrafiken i Umeå Västerbotten Umeå finns ett intresse för biogasfordon från Ultras sida, men deras verksamhet är helt styrd av vad kommunen efterfrågar i sina upphandlingar. Dagens kontrakt med kommunen sträcker sig till 2014 och det är först efter det som el-bussar kan bli aktuellt. År 2013 kommer 2 st bussar att bytas ut, år 2014 kommer 6 st att bytas ut till nya dieselbussar. Takten för utbyte beror på de ålderskrav som finns i kontraktet med kommunen. I dagsläget är denna maxålder 14 år för fordonen. Längre än så är det inte planerat. Umeå kommun äger själva de två elbussarna men hyr ut dem till Ultra/Nobina entreprenören. Kommunen har även beställt fler elbussar. När ny upphandling sker kommer ca fordon att upphandlas, då kommer ett antal fordon troligtvis vara elfordon, dock max 50 %. Om biogas produceras och finns att tillgå (tankstationer) i Umeå finns intresse av att ha krav på biogasfordon i framtida upphandling. Detta kan dock ske tidigast med tanke på gällande upphandling och optionsår. kommer även fortsättningsvis satsa på elbussar. Om produktionen går igång kan det dock vara intressant med biogasbussar, dock start tidigast år Antages 3 bussar vartannat år i Umeåtrakten. 29 (40)

30 Tunga lastbilar (sopbilar och tunga fordon) Kommun/Bolag Planer Antaganden Umeva, Umeå Har 2 omgångar med upphandlingar av 4 sopbilar (2- fack). Alla skulle helt kunna köras på biogas. Svårt med biogas långa sträckor. Dual-fuel möjligt! Båda avtalen är på avtal 5+2 år. Antages: De 4 centrumbilarna år 2020 på biogas. De 8 ytterområdes- och kranskommunbilarna på dualfuel år 2025 Antagen förbrukning Nm3/år, baserat på Biogas Öst rapporten, Antages 80 % kan gå på biogas i dual-fuel bilarna Norrmejerier Inga planer på att uppgradera biogasen. Målet är helt Antages: Tidigast år 2016, med Umeå Ume Assistance Umeå Volvo Lastvagnar Umeå Swedavia Umeå fossilfri anläggning år För fordonen tittar de på andra möjligheter till förnybara drivmedel, alternativt att biogasen i framtiden finns tillgängligt via t.ex. kommunen. 16 distributionsbilar på gas skulle kunna vara intressant på sikt. Ume Assistance har 50 fordon, där 43 är tyngre fordon såsom lastbilar och traktorer och 7st leasade personbilar. Samtliga fordon kör på diesel. Intresse för biogas finns, men det finns inga fordon som klarar de verksamhetsspecifika kraven (specialfordon). Skulle tankställen för biogas finnas är det kanske möjligt att något biogasfordon skulle leasas, men detta är mycket osäkert. Gällande transporter mellan fabriken och järnvägen används ett flertal åkerifirmor som oftast kontrakteras på 1-3 år. De ställer nu krav på att det ska införas en DME lastbil, troligen tidigast under år Om det finns biogastankställe skulle det kunna finnas ett intresse/incitament för att även byta ut fler lastbilar för gasdrift. Idag kör i genomsnitt ca 9 lastbilar dagligen mellan fabriken till järnvägen. Swedavia ska sätta upp ett tankställe under år 2013 med försörjning via mobila gaslager från Skellefteå. Planen är att redan år 2013 ha en gasdriven snösopare för snöröjning av landningsbanan för flyget i Umeå. Denna uppskattas förbruka ca 55 Nm 3 /h. De gör totalt av med ca liter diesel per år, där det mesta går åt till snöröjningen! 5 distr. bilar vartannat år upp till 16 fordon. Om varje lastbil kör Sverigegenomsnittet 1413 mil/år, med förbrukning om 1 Nm 3 /mil biogas Kan antas ingå i uppskattning om Tunga lastbilar, övrig privat sektor och arbetsmaskiner. Antages: Tidigast år 2016 med 2 lastbilar var 3:e år där alla slutligen kan gå på fordonsgas. Antagen förbrukning: ca 2000 mil per år, 4,1 liter/mil, 80 % på fordonsgas. Antages: Soparen går 2 h dagligen under 4 månaders tid med start vinter år 2013, med 80 % på biogas. Om försöket slår väl ut kan flera maskiner komma att bli intressanta. Denna ökade 30 (40)

31 kapacitet antas ingå i övrig uppskattning om Tunga lastbilar, övrig privat sektor och arbetsmaskiner. Umeå Hamn ITU Stu veri Umeå Arbetsmaskiner i Västerbotten Liten arbetsflotta. ITU (Interforest Terminal Umeå) Stuveri, helt privatägt av SCA. Mycket linjetrafik SCAbåtar. Håller på och utreda möjlighet för LNG för fartygsdrift. Mycket dieselmaskiner. Förbrukar ca liter per år. Se tidigare kommentar under Kommungrupp A. Se ITU Stuveri AB Antages: Ca 60 m 3 diesel förbrukas årligen. LNG görs tillgängligt från år 2020 och gör att maskinparken successivt kan bytas ut mot metandieselmotorer, med 5 % årligen, långsamt i samband med utfasning av uttjänta maskiner. Antal i "Umeåregionen" relaterat till befolkning: / = 1,3 %, dvs. totalt = ( )*0,013= ton diesel/år = m 3 diesel/år. Antages: Tekniken för dual-fuel metandiesel arbetsmaskiner testas i regionen år 2016 med 0,5 % ökning årligen, och med successivt ökat antal tankställen och gastillgång, börjar marknaden bli mogen runt år Därefter ökning med 2 % årligen. Tunga lastbilar övrig privat sektor Över 3,5 ton tunga lastbilar: Totalt antal i Västerbotten: ca 2 600, SCB utgång 2011 Antages: Antal lastbilsfordon "i Umeåregionen" ca 45 % av lastbilar = lastbilar. Antages: Tekniken för dual-fuel metandiesel lastbil testas i regionen år 2016, och med successivt ökat antal tankställen och gastillgång, börjar marknaden bli mogen runt år 31 (40)

32 2020. Därefter ökar metandiesel lastbilarna 2 % årligen. Det måste finnas en bra andrahandsmarknad utomlands... Antages: 4417 mil/år och 4,1 Nm 3 /mil varav 80 % på fordonsgas 32 (40)

33 Lätta lastbilar Kommun/Bolag Planer Antaganden Svensk åkeriförening Norr Se tidigare kommentar under Kommungrupp A. Antages: av 500 lätta lastbilar finns 60 % i dessa regioner (uppskattat på ungefärlig befolkningsandel) = 300 lastbilar. Av 300 lastbilar finns ca 35 % i Umeå, Vännäs = 105 lätta lastbilar, Om varje lastbil kör Sverigegenomsnittet 1413 mil/år, med förbrukning om 1 Nm3/mil biogas. Antages: Start år 2018 med 3 bilar vartannat år. (Inte troligt att samtliga kommer att köra på gas, det blir troligen en mix av olika hybrider, andra miljödrivmedel, DME, miljödiesel, osv.) Taxi Kommun/Bolag Planer Antaganden Björkstaden Taxi, Ecotaxi, Umeå I dagsläget finns 25 st taxibilar i fordonsflottan. 19 av dessa är el-bensin-hybrider och 6 diesel. Sedan starten 2005 har företaget växt med ca 40-50% per år, vilket gjort att antalet fordon utökats. Företaget Antages: upp till 20 bilar kan vara biogasbilar i framtiden. Antages tidigast från år 2016: 5 biogasbilar vartannat år med bifuel. Umeå Taxi planerar att köpa in fler fordon under de kommande åren, då av hybridmodell. Från kommunens håll har det vid upphandlingar efterfrågats rena elbilar. Kommunen är en viktig kund och deras politiska intressen påverkar framtida inköp. Intresset för att använda biogas som drivmedel är stort. För att Ecotaxi och Björkstaden taxi skulle köpa in fordon som använder biogas som drivmedel skulle det krävas att tillgången är säkrad (att det alltid finns biogas vid tankställena), att det finns fler än en pump vid varje tankställe och att driftkostnaden för biogasfordon inte överstiger kostnader för hybrid eller dieselfordon. Skulle dessa behov mötas, är en realistisk uppskattning att % av de fordon som köps in är biogasfordon. Umeå Taxi har ca 100 bilar, där de flesta kör på diesel. Nyligen köptes 6 hybridbilar in, 5 som kör på Antages mil/år, Snittförbrukningen är 1 Nm3/mil varav 80 % är möjligt att köra på fordonsgas Antages: Tidigast år 2015, varav 15 bilar per år vid varje 33 (40)