Biogas i Kalmar län, diskussionsunderlag

Transkript

1 Biogas i Kalmar län, diskussionsunderlag Kalmar län vill vara en fossilbränslefri region. Då är transportsektorn den största, och svåraste, utmaningen. Biogas kan ersätta bensin och diesel och samtidigt leda till en ny bransch i Kalmar län, med lokal produktion och nya jobb. Om vi kan ersätta 10% av länets drivmedel med biogas kan det leda till 1500 jobb, varav 300 i Kalmar län GWh lokalt producerad biogas motsvarar m3 bensin och diesel, dvs cirka 420 Mkr/år (om 15 kr/liter). Koldioxidutsläppen kan minska med cirka ton per år. Detta motsvarar omkring 6% av länets totala utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Om biogasen produceras från gödsel, vilket är den stora potentialen i Kalmar län, blir klimatnyttan ännu större. Vi har under några år arbetat intensivt för att få till "biogaspusslet" där kommuner, KLT, medlemmar i Biogas Sydost med flera har en nyckelroll i utvecklingen. Intresset är mycket stort, men det finns också en frustration över svårigheterna att komma vidare och man upplever ett moment 22. Detta har bl a blivit tydligt i samband med klimatkommissionens klimatdialog, vilken genomfördes i september Biogas diskuterades vid samtliga 12 dialogmöten. Detta PM redovisar intrycken från klimatdialogen hösten 2013, samt ger underlag för diskussion om fortsatt länssamarbete. Nuläget i respektive kommun, inklusive landstingskommunen, redovisas i bilaga 1. Förutsättningar/utgångspunkter Regionala mål och strategier År 2030 ska Kalmar län vara en fossilbränslefri region. Samtliga delmål redovisas i bilaga 2. Ett av delmålen är att länets biogasproduktion år 2017 ska uppgå till 100 GWh, för att år 2030 nå 300 GWh. Det senare motsvarar, med 2010 års siffror som bas, omkring en tiondel av alla drivmedel. Ett annat av delmålen anger att alla samhällsbetalda resor (kollektivtrafik, offentliga fordon, offentliga transporttjänster) ska vara fossilbränslefria redan år Regionförbundets styrelse antog i november 2009 strategi, handlingsplan och delmål för biogas i Kalmar län. Delmål och aktiviteter har reviderats sedan dess. Strategin är dock densamma nämligen: 1. Samlat agerande och samarbete för att effektivisera arbetet (t ex samarbete kring optimalt nyttjande av substrat och anläggningar), driva på utvecklingen (t ex våga gå före, arbeta 1 Detta enligt en mycket grov uppskattning baserad på nationella siffror i en rapport från Gasföreningen, juni 2006.

2 2 gemensamt med lobbyarbete), eliminera flaskhalsar (t ex avsaknad av infrastruktur) samt öka kunskapen om biogas. 2. Offentlig sektor ska aktivt medverka till en utökad produktion och till privat konsumtion av biogas (personbilar). Där så är möjligt också utökad offentlig konsumtion av biogas. 3. I första hand ska outnyttjad biomassa användas för biogasproduktion, t ex biologiskt avfall, slam, gödsel och biomassa från Östersjön. Detta ger miljömässiga och resursmässiga mervärden. 4. I första hand ska producerad biogas användas för att ersätta drivmedel till fordon. 5. Nyttja de stödmöjligheter som finns, såväl nationellt som internationellt. 6. Arbetet ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv, d.v.s. en sammanvägd bedömning av ekonomiska, ekologiska och sociala effekter. Exempel på detta är vilka miljöeffekter som uppstår, arbetets påverkan på den lokala och regional ekonomin, uthålliga substrat, samt kretsloppstänkande när det gäller lokala substrat och återföring av biogödsel. 7. Marknadskrafter och sund konkurrens ska råda. Det hindrar inte att offentliga medel kan nyttjas för att initiera och gynna en positiv regional utveckling. Potential och produktion Den potentialstudie som genomfördes 2012 visar att den teoretiska potentialen för biogasproduktion från slam, organiskt hushållsavfall, gödsel och avfall från större livsmedelsföretag motsvarar cirka 160 GWh/år i Kronobergs län, 460 GWh/år i Kalmar län och 120 GWh/år i Blekinge län. Eftersom en hel del av dessa substrat finns utspridda i små volymer kan kanske 300 GWh/år vara en maximal potential för dessa substrat i Kalmar län. Produktionen av biogas i dessa tre län var år 2011 cirka 40 GWh/år, varav cirka 30 GWh/år i Kalmar län. Biogasproduktion av någon omfattning finns i Borgholm (el och värme), Kalmar (drivmedel), Hagelsrums Gård i Målilla (el), Odensviholms Lantbruk (för tillfället inte i drift), Vimmerby (värme) och Västervik (drivmedel). Av denna uppgraderas cirka 11 GWh till drivmedel. More Biogas i Småland AB bygger en gödselbaserad anläggning med planerad första produktion av 20 GWh år Västervik utökar sin produktion kontinuerligt, i takt med marknadens behov. I Blekinge har man under flera år tittat på möjligheten att etablera en storskalig produktion av etanol i Karlshamn, huvudsakligen baserad på importerad spannmål. Restprodukten (dranken) från denna etanolproduktion skulle då gå in i en biogasanläggning. Enbart gasproduktionen skulle bli GWh enligt de scenarier man skissat på. Eftersom det handlar om stora mängder gas, tittar man också i första hand på att göra gasen flytande (nedkylning till -160 ) för att möjliggöra transport av gasen längre sträckor. Blir denna anläggning verklighet kommer Blekinge att bli det län i Sverige som producerar mest biogas (2012 års siffror). Behov KLT (Kalmar länstrafik) är den aktör i Kalmar län som har störst möjlighet att driva på utvecklinen av en marknad för biogas som drivmedel. Nästa stora upphandling av bussar i linjetrafik träder i kraft i augusti KLT bedömer att transportarbetet för dessa bussar omräknat till 100 procent biogasdrift totalt skulle motsvara omkring 80 GWh/år. Till detta kan läggas ett marginellt behov för mindre fordon, sjuktransporter, färdtjänst mm.

3 3 Till det kommer ett mer svårbedömt behov för de bussar som kör skolskjuts. Större delen av de resorna upphandlas idag av KLT, vilket ger utrymme för samordning med övrig trafik av bland annat bränsle. En fortsatt samordnad upphandling skulle ge möjlighet att öka andelen biogasdrift i skoltrafiken. Teoretiskt kan det totala behovet av biogas för den upphandlade busstrafiken i länet grovt uppskattas till i storleskordning 185 GWh år Totalt säljs cirka nya personbilar i Kalmar län varje år (2011). Om alla dessa vore biogasbilar skulle behovet öka med cirka 27 GWh/år. Verkligheten är naturligtvis en annan. Länets kommuner och landsting äger (leasar) cirka personbilar. Dessa byts ut vart 5-8 år, vilket innebär cirka 200 nya offentliga personbilar/år. Biogas kan naturligtvis också nyttjas för produktion av el och värme. Vimmerby kommun använder idag sin biogas till värme. Man bygger nu ett nytt kraftvärmeverk. När detta står klart har man inte längre avsättning för den biogas som produceras vid reningsverket. Ekonomi Intresset för biogasproduktion är stort i Kalmar län, såväl från potentiella producenter som från distributörer och konsumenter. Problemet är att man ännu inte nått en kritiskt massa och därför är bl.a infrastrukturen fortfarande bristfällig. Det gör investeringarna företagsekonomiskt osäkra. För att nå uppsatta mål krävs därför en insats från offentligheten (lokal, regional, nationell, internationell nivå), inte minst för att överbrygga de första svåra åren i samband med uppbyggnad av en marknad. Motiven för en sådan insats är då samhälls- och miljönyttan (regional ekonomi, service, miljönytta, lokala arbetstillfällen, försörjningstrygghet m.m.) Bidrag till den regionala ekonomin Region Skåne har tagit fram en rapport om biogas, tillväxt och sysselsättning. Där bedömer man att en produktion av GWh biogas bidrar till bruttoregionprodukten med MSEK samt generar cirka arbetstillfällen. Om motsvarande siffror används på Kalmar läns delmål för år 2017 (100 GWh) ger det cirka 260 MSEK/år som bruttoregionprodukt och cirka 130 arbetstillfällen. Detta innebär, utöver effekterna på näringslivet, inkomster för regionens invånare och skatteintäkter för regionens kommuner. Samma utredning gör också en samhällsekonomisk värdering av minskade CO2-utsläpp när biogasen ersätter fossila drivmedel, minskade utsläpp av metan och lustgas vid rötning av gödsel, samt minskade växthusgasutsläpp tack vare minskad användning av konstgödsel. Omräknat till Kalmars mål om 100 GWh år 2017 uppgår detta samhällsvärde till 36 MSEK/år. Eftersom Kalmar län har ett överskott av stallgödsel kan det vara tveksamt att räkna in värdet av minskad användning av konstgödsel. Detta borttaget blir summan istället 31 MSEK/år. Möjligheter till offentligt stöd Regeringen har tillsatt en utredning om en fordonsoberoende fordonsflotta. Den lämnas över till regeringen senare i höst. Hittills är det känt att man bl a diskuterar ett s.k. bonus-malussystem, dvs att en straffavgift på de mest klimatpåverkande fordonen används för att finansiera en bonus för de minst klimatpåverkande fordonen.

4 4 Landsbygdsdepartementet offentliggjorde nyligen ett tioårigt biogasstöd till södra Sverige på 240 MSEK (24 MSEK/år). Det handlar då om ett produktionsstöd till lantbruk. Regelverket är ännu inte klart och vi vet därför inte om Kalmar län ingår i södra Sverige. Vi står just nu på tröskeln till en ny strukturfondsperiod. Programmen är ännu inte klara. Såväl det kommande landsbygdsprogrammet, som den kommande regionala fonden för Småland och Öarna, kan komma att innehålla insatser som möjliggör stöd till biogas. Detta vet vi i början av år För tillfället har staten nått utgiftstaket vilket innebär att inga pengar till nysatsningar inom biogas finns att tillgå de närmaste två åren inom Landsbygdsprogrammet. Under 2015 kommer enligt aktuell information nya riktlinjer. Även Horizon 2020 kan vara en möjlig källa till medfinansiering. Miljö Biogas gör, ut miljösynpunkt, mest nytta när den används som drivmedel och därmed ersätter fossila bränslen. Biogas har lägst klimatpåverkan av alla tillgängliga drivmedel. Klimatpåverkan från eldrivna fordon avgörs dock av vilken typ av el som används (t ex kärnkraft, vattenkraft, vindkraft eller kolkraft på marginalen). Lunds Universitet redovisar i en rapport från 2013 miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel. Analysen visar att det alltid finns ett positivt samhällsekonomiskt värde av att producera biogas från gödsel, oberoende av om biogasens slutanvändning som fordonsgas inkluderas eller inte. Däremot har det drivmedel och den processenergi som används vid biogasproduktionen liten betydelse för den totala klimatnyttan. Klimatutsläppen minskar med drygt 290 g CO2-ekv./kWh enbart på grund av produktion av biogasen, och med ytterligare cirka 270 g CO2-ekv./kWh då biogasen ersätter fossila drivmedel. Rapporten bedömer också värdet av minskad försurning och övergödning (tack vara minskade utsläpp av ammoniak) samt minskade utsläpp av partiklar då biogasen ersätter diesel. Störst nytta fås när biogasen ersätter diesel i tung trafik. Teknikutveckling Teknikutvecklingen går fort framåt, inte minst när det gäller fordon. Idag står elbilar allt närmare ett kommersiellt genombrott. När det gäller bussar kan eldrivna sådana vara ett möjligt alternativ inom kort, åtminstone i tätortstrafik. Volvo har t ex valt att införa eldrift som standard för sina bussar. Det kan därför vara svårt att veta hur utvecklingen kommer att se ut framåt. Vi vet dock att KLT ska upphandla sin busstrafik år 2017 och att avtalstiden troligen blir cirka 9 år (jmf dagens avtal). Teknikutvecklingen går också framåt när det gäller flytande biogas. Flytande biogas gör det möjligt att ta med större energimängder, vilket innebär att också lastbilar kan köras på detta drivmedel. Idag finns några enstaka sådana tankställen i landet, för flytande biogas och tung trafik. Även när det gäller produktionen går naturligtvis teknikutvecklingen framåt. En intressant linje är möjligheten att separera rötresten, så att man kan få ut fosfor för sig och kväve för sig. Detta skulle göra det möjligt att exportera fosfor från det djurtäta Kalmar län till mer djurfattiga områden, där näringen kan ersätta konstgödsel. Det skulle också göra det möjligt för en

5 5 del av länets lantbruksföretag att utöka sin besättning, eftersom den tillgängliga spridningsarealen ibland utgör en begränsande faktor. En kedja av beslut och åtgärder Ett av målen i länets handlingsplan för biogas är att kunna ersätta 10% av dagens användning av fossila drivmedel med uppgraderad biogas. Offentlig sektor kan, genom sina samhällsbetalda resor, göra detta möjligt. På så sätt byggs också en infrastruktur som gör det möjligt för andra att köpa och köra biogasfordon. Det stora steget kan tas år 2017, då KLT:s nästa avtalsperiod för busstrafiken (linjetrafik och småfordon) träder i kraft. Den trafik som idag ligger i de framtida utbyggnadsplanerna motsvarar vid 100 procent biogasdrift ett behov av cirka 80 GWh i linjetrafiken. Till det behovet kan komma biogas som drivmedel för skolbussarna. För att nå dit krävs en kedja av åtgärder, där de olika stegen är beroende av varandra. En felande länk påverkar också kedjans övriga delar. Nedanstående resonemang baseras på det regionala målet att nå 100 GWh år 2017, samt att merparten av biogasen ska användas som drivmedel. Utgångspunkten är att KLTs upphandlingar kan vara dragloket, som i sin tur kan ge förutsättningar för produktion, publika tankställen och en växande marknad. Trafikupphandling 2017 Upphandlingen av linjetrafik påbörjas 2014, för att träda i kraft i augusti KLT ska, enligt gällande regelverk, påbörja ett samråd med entreprenörer, kommuner m fl redan våren Anbudsunderlaget ska skickas ut två år innan avtal, dvs senast i augusti Avtal mellan KLT och transportföretagen kommer att skrivas ett år innan trafikstart, dvs i augusti KLT ska, i sitt anbudsunderlag, bl a beskriva vilket trafikarbete som ska utföras. I samband med att anbudsunderlaget tas fram kan en preliminär fördelning göras av stationeringsorter och depåer för den behövliga fordonskapaciteten. Samtidigt bör man hålla i åtanke att det i slutänden är den i slutänden kontrakterade entreprenörerna som väljer plats. En första ansats visar att depåer, och därmed tankning, torde bli aktuella i Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby/Hultsfred, Västervik och på Öland. Anbudsunderlaget kommer också att utformas så att biogas tydligt viktas som bästa drivmedel. Sedan är det upp till anbudsgivarna, dvs transportföretagen, att sluta avtal med drivmedelsleverantörer och fordonsleverantörer, åstadkomma depåer för tankning och fordonsskötsel osv, för att därefter kunna lämna in ett konkurrenskraftigt anbud. Knäckfrågan är naturligtvis hur nödvändiga investeringar i form av produktionsanläggningar, distribution och tankning ska kunna genomföras när det slutliga avtalet skrivs under endast 12 månader innan trafikstart. För att detta över huvud taget ska vara möjligt krävs att alla överenskommelser och förberedelser i form av detaljplaner, mark, miljöprövning, bygglov, finansiering osv är klara. Någon eller några måste alltså vara beredda att förbereda en sådan satsning, trots att det finns risk att man inte får det slutliga uppdraget.

6 6 Offentlig sektor kan t ex bidra genom att alla kommuner så långt möjligt upphandlar biogas för den egna skoltrafiken. Sett till antalet resor är skoltrafiken i länet av samma omfattning som linjetrafiken. Det kan ske antingen genom att kommunerna stället krav i den egna upphandlingen eller överlåter till KLT att med samma krav samordna upphandling för hela eller delar av länet. En större volym borde ge möjlighet både till större måluppfyllelse och lägre pris. Publika tankställen En publik biogasmack kostar 5-8 MSEK och behöver ett underlag på 4-5 GWh/år, dvs cirka 500 personbilar alternativt annan avsättning till t.ex. sopbilar eller taxi. Samordningsvinster erhålls om tankstället kan placeras i anslutning till t ex en uppgraderingsanläggning eller en bussdepå. Så är t ex fallet i Kalmar tätort. Underlaget till en biogasmack saknas naturligtvis i inledningsskedet - det går inte att köpa en biogasbil om det inte finns ett tankställe. Kommunen kan t ex underlätta genom att ha en god framförhållning i sin fysiska planering, samla intressenter, initiera/genomföra förstudier o dy. Kommunen kan också bidra till att bygga upp ett underlag, genom att byta ut egna bilar (personbilar, sopbilar m.m.) och upphandlade transporter till biogas. Detta underlag är dock oftast för litet. För att göra det möjligt att etablera ett tankställe krävs att någon är beredd att täcka det underskott som uppstår under de första åren. Även om man kan tänka sig privat risktagning måste denne någon troligen vara offentligheten/samhället i form av lokala, regionala, nationella eller internationella offentliga medel. Kostnader och offentlig medfinansiering Idag råder oftast en alltför stor osäkerhet för att, från ett företagsekonomiskt perspektiv, våga investera i produktion och/eller distribution av biogas. Man behöver bättre möjligheter till banklån, offentlig medfinansiering, samt långsiktiga avtal. Möjligheterna till medfinansiering från nationell och internationell nivå redovisas tidigare i detta PM. Klimatkommissionen undersöker möjligheten att ta fram en regional analys över kostnader, finansieringsmöjligheter och samhällsekonomi. Övrigt Möjligheterna att kunna tanka fordon med flytande gas utvecklas allt mer. I Kalmar län har detta ffa koppling till eventuell gasdrift av färjor till Gotland, samt till den tunga trafiken. I det senare fallet är Nybro en tydlig nod. Allmänheten behöver mer information om biogas och biogasbilar, för att minska osäkerhet och okunskap. I det fall biogasen inte kan uppgraderas är det naturligtvis önskvärt att resursen ändå nyttjas, då som el och värme. En viktig kvarstående fossilbränslepost för kollektivtrafiken efter 2017 blir tågen på Bocka-, Stångådals- och Tjustbanorna. Här drivs idag tågen med konventionell diesel. Någon elektri-

7 7 fiering av de aktuella banorna är knappast att förvänta de närmaste tjugo åren. Här vore det önskvärt med någon form av försöksdrift med biogasdrift anpassat för moderna tåg. Ett sådant pilotförsök ska givetvis bygga vidare på erfarenheterna från försöksdriften med det tidigare biogasdrivna tåget Amanda. Biogasutvecklingen i Kalmar län är naturligtvis en del av vad som händer i en större geografi. Pusslet kan, och ska, byggas också utanför länsgränsen. Detta gäller inte minst i ett uppbyggnadsskede, då det kan bli aktuellt att transportera gas längre sträckor och då det också kan bli aktuellt att tillfälligt nyttja fossil naturgas. Biogas Sydost arbetar inom Blekinge, Kalmar och Kronobergs län och består av såväl offentliga som privata aktörer från olika delar av värdekedjan. Medlemmarna har möjlighet att få stöd av varandra, samt tips och idéer om hur man kan lösa olika problem. Biogas Sydost är därigenom den naturliga mötespunkten för sektorsoch länsöverskridande arbete. Biogas Sydost har därutöver goda kontakter med landets övriga biogas i alla väderstreck (Biogas Syd, Biogas Ost osv). Länets arbete skulle stärkas, om fler aktörer valde att gå med i denna organisation. Biogaskedja En framtida biogaskedja för drivmedel skulle kunna se ut så här. Då behövs en överenskommelse mellan samtliga parter, om åtaganden. År KLT pekar ut kommande orter för stationering av linjebussar (preliminärt störst volymer i Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Hultsfred/Målilla/Vimmerby) samt ungefärligt behov av trafik/drivmedel vid respektive ort. 2. Eventuellt en ekonomisk analys, biogas i Kalmar län. 3. Biogaskrav in i skolskjutsupphandlingarna nu och framåt. År Produktionsstart More Biogas. Utökad produktion i Kalmar och Västervik (?) 2. Samråd inför kommande bussupphandling. KLT samråder med kommuner, potentiella leverantörer av transporter, potentiella leverantörer av biogas m fl. 3. De kommuner som är aktuella för stationering av linjebussar påbörjar, vid behov, ett planarbete för att möjliggöra bussdepåer med tillgång till biogas. 4. Potentiella producenter påbörjar ett arbete med sikte mot ny/utökad produktion år Detta gäller kommunala aktörer (berörda förvaltningar/bolag/samverkansorgan), samt identifierade hot-spots för gödselbaserad produktion (Södra Vi, Odensvi, Högsby, Fliseryd, Ljungby, Förlösa/Kläckeberga, Gärdslösa och Södra Möre). Se också förslag till regional biogasstrategi, avsnittet om produktion. 5. De kommuner som vill bidra till ett publikt tankställe genomför en lokal förstudie, samt påbörjar ev. planarbete. Se också förslag till regional biogasstrategi, avsnitten om distribution och konsumtion. 6. Påverkansarbete, för att möjliggöra offentlig medfinansiering till biogas.

8 8 7. Ansökningar om offentlig medfinansiering. Enskilda och/eller gemensamma ansökningar. Regional samordning. 8. Fler medlemmar till Biogas Sydost, för bättre nyttjande av nätverket. År KLTs anbudsförfrågan skickas ut. Kommuner, potentiella biogasproducenter, tillståndsmyndigheter m fl är väl förberedda, för att kunna samtala med de transportföretag som tänker lämna anbud. Detaljplaner, miljötillstånd, finansiering, mark, projektering, bygglov osv. 2. Fortsatt arbete tankställe, respektive kommun samordnar. År KLT skriver avtal om nya busstrafiken. 2. Investeringar kan påbörjas. T ex depåer i Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby/Hultsfred och eventuellt Öland, utökad produktion i Västervik och Kalmar (två anläggningar), uppgradering till drivmedel i Vimmerby/Hultsfred, två (?) nya gödselbaserade produktionsanläggningar i regionen, flakning av gas till Oskarshamn. År Trafikstart Carolina Gunnarsson e-post: carolina.gunnarsson@rfkl.se tfn: Underlag: Biogas i Sydost En potentialstudie för Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Stefan Halldorf, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB. Framtagen på initiativ av Biogas Sydost och länsstyrelserna i de tre länen. Dialogmöten med Kalmar läns kommuner, september Minnesanteckningar från respektive möte. Energibalans 2010 Kalmar län. Kalmar Länsstyrelse, november Fossilbränslefri region nya mål och utmaningar. Kalmar läns klimatkommission, december Förstudie Biogasanläggning i Borgholm. Syntes och sammanfattning. Februari Grontmij, på uppdrag av Borgholms Energi.

9 9 Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel. Rapport nr 86. Miljö- och energisystem. Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson. Institutionen för teknik och samhälle. Lunds Universitet Regional strategi och handlingsplan för biogas i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län Remissversion, juni Biogas Sydost/Energikontor Sydost, på uppdrag av EU samt länsstyrelserna i berörda län. Samhällsekonomiska värden av olika miljöeffekter vid ett ökat utnyttjande av biogas, Underlagrapport till ER2010:23; Utredningen Förslag till sektorsövergripande biogasstrategi. Brännlund et.al., 2010 Skånes färdplan för biogas: Biogas, tillväxt och sysselsättning - effekter av färdplanen på produktion och från användning. Juni Region Skåne. Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby. Möjligheter till optimerad och utökad produktion av biogas WSP, på uppdrag av Vimmerby Energi & Miljö AB.

10 10 BILAGA 1 Biogas Nuläge i länets kommuner, oktober 2013 Borgholms kommun Biogas Sydosts potentialstudie visar att slam och organiskt avfall skulle kunna producera 2 GWh biogas per år, besökare borträknat. Totalpotentialen från gödsel i Borgholms kommun är mycket stor, mer än 65 GWh/år. Gärdslösa församling utmärker sig med mycket stora mängder gödsel. Nio enskilda lantbruk har en större potential än 1 GWh/år vardera. Borgholms Energi producerar idag biogas till fjärrvärmenätet. Befintlig rötkammare rymmer mer substrat än det som rötas idag. För KLTs del gäller att de fordon som idag är stationerade i Borgholm har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. En möjlig utveckling är att samtliga dessa fordon blir stationerade i Kalmar från 2017 och framåt. Kommunen vill gärna se ett tankställe för biogas. En biogasmack behöver ett underlag på cirka 5 GWh/år, dvs cirka 500 personbilar, alternativt annan avsättning till t.ex. sopbilar eller taxi. Detta kan t ex jämföras med cirka 70 nyregistrerade bilar i Borgholms kommun år Till detta kommer naturligtvis turist-trafiken. Borgholm upphandlar sina skolskjutsar själva, dvs inte genom KLT. Borgholms Energi genomförde, i februari 2013, en förstudie kring förutsättningarna för att bygga en ny, gödselbaserad, produktionsanläggning på cirka 20 GWh. Producerad gas, samt rågas från den befintliga anläggningen, skulle sedan uppgraderas till fordonsgas. Dessutom inkluderas ett publikt tankställe. Slutsatsen är att möjligheten att få en tillräckligt god lönsamhet är stor. En förutsättning är dock samnyttjande av utrustning och infrastruktur vid avloppsreningsverket och integration med befintlig VA-verksamhet. Därmed har kommunen en avgörande roll för projektets realisering. Hanteras transportkostnaderna för biogödsel och substrat utanför projektet erhålls god lönsamhet. Emmaboda kommun I Emmaboda kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel cirka 6 GWh/år. Ingen rötning sker. Inget enskilt lantbruk når upp till 1 GWh. Det organiska hushållsavfallet motsvarar cirka 0.5 GWh/år. Idag går detta avfall till Karlskrona för kompostering, men kommunen vill gärna att detta i framtiden kan nyttjas för biogasproduktion. Kommunen är också positiv till ett tankställe och diskussioner har förts om en eventuell förstudie i kommunens/energibolagets regi. KLTs kommande upphandlingen kan komma att leda till gemensam depå för Emmaboda/Nybro efter 2017, men det bedöms idag som lika möjligt att depån förläggs till Kalmar. De fordon som idag är stationerade i Emmaboda/Nybro har idag en körsträcka om totalt cirka km.

11 11 En biogasmack behöver ett underlag på cirka 5 GWh/år, dvs 500 personbilar alternativt annan avsättning till t.ex. sopbilar eller taxi. Detta kan t ex jämföras med cirka 50 nyregistrerade bilar i Emmaboda kommun år Hultsfreds kommun I Hultsfreds kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel 21 GWh/år, varav cirka 1.5 GWh kommer från slam och hushållsavfall. Slam och hushållsavfall rötas inte idag. Totalpotentialen från gödsel i Hultsfreds kommun är stor. Vena församling utmärker sig med en potential på 6 GWh/år. Tre enskilda lantbruk har en större potential än 1 GWh/år. Länets andra lantbruksbaserade biogasanläggning har byggts på Hagelsrums gård och togs i drift under För KLTs del gäller att de fordon som idag är stationerade i Hultsfred/Målilla/Vimmerby har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. Bedömningen idag är att det med stor sannolikhet kommer att bli en gemensam depå för de båda kommunerna. En grov prognos vad gäller den framtida trafiken är att den kommer att öka i takt med att stråktrafiken mot Eksjö/Vetlanda/Växjö byggs ut. Hagelsrums gård har fått stöd från Energimyndigheten för en pilotanläggning för småskalig uppgradering av biogas, till drivmedel. Nu behöver man hitta lämplig avsättning och diskuterar bl a med kommunen när det gäller möjligheten att etablera en biogasmack. Här finns ett stort behov av att hitta finansieringsmöjligheter. Man ser, med nuvarande produktion, en möjlighet att leverera maximalt 2 GWh/år (1 GWh/år i startskedet). Kommunen vill gärna se ett tankställe för biogas. Man har tittat undersökt möjligheten att etablera en biogasmack i Hultsfred tätort och bedömer att det på sikt behövs ett underlag på cirka 3.5 GWh/år. Vid etablering av en mack kan kommunen, inom fyra år, ställa om cirka 170 egna fordon till biogas. Detta motsvarar cirka 2 GWh/år. Tåg se Kalmar läns landsting. Högsby kommun Ingen rötning sker idag. Totalpotentialen från gödsel i Högsby kommun är stor, cirka 16 GWh/år. Högsby församling utmärker sig med en potential på 11 GWh/år, den enskilt största i någon församling i Kalmar län. Fyra enskilda lantbruk har en större potential än 1 GWh/år. Lindhs lantbruk har tittat på möjligheten att göra biogas, t ex för värme. För KLTs del gäller att den kommande upphandlingen sannolikt leder till att depån i Högsby avvecklas och att fordonen överförs till Oskarshamn. De fordon som idag är stationerade i Högsby har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. Kommunen ser små möjligheter att få till en biogasmack i Högsby. Tåg se Kalmar läns landsting.

12 12 Kalmar kommun I Kalmar kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel mer än 50 GWh/år, varav cirka 10 GWh/år kommer från slam och hushållsavfall. Totalpotentialen från gödsel i Kalmar kommun är mycket stor, cirka 42 GWh/år. Ljungby och Förlösa-Kläckeberga församling utmärker sig med en potential på 9 respektive 7 GWh/år. Tio enskilda lantbruk har vardera en större potential än 1 GWh/år. KSRR bygger nu en sorteringsanläggning för hushållsavfall. Det avfall som sorteras ut där bedöms motsvara cirka 9 GWh/år, då med Torsås, Nybro, Kalmar och Mörbylånga som upptagningsområde. Till detta kommer stora mängder potentiellt substrat från livsmedelsindustrin. Dock är det idag endast en liten del av detta som används för produktion av biogas. Befintlig biogasanläggning vid reningsverket i Tegelviken producerar cirka 8 GWh/år (slam + slakteriavfall). Den är idag privatägd. More Biogas i Småland AB bygger för närvarande en gödselbaserad biogasanläggning vid Mosekrog, norr om Kalmar. Den kommer, som ett första steg, att producera 20 GWh per år. Merparten av Kalmars tätortsbussar drivs idag med biogas. Bussarna långsamtankas vid en bussdepå, som via ledning försörjs med gas från biogasanläggningen vid Tegelviken. Förbrukningen beräknas år 2014 uppgå till 8-9 GWh/år. Det finns ett publikt tankställe i anslutning till bussdepån i Kalmar. More Biogas i Småland AB har också planer på ett tankställe vid sin produktionsanläggning i Läckeby (Mosekrog). En biogasmack behöver ett underlag på cirka 5 GWh/år, dvs ca 500 personbilar alternativt annan avsättning till t.ex. sopbilar eller taxi. Detta kan jämföras med cirka nyregistrerade bilar i Kalmar kommun år Till detta kommer turisttrafik, samt t ex KSRRs sopbilar. De senare motsvarar en förbrukning av cirka 2 GWh/år. Fr o m år 2014 kommer också färdtjänstens/sjukresornas taxibilar att gå på biogas. Tåg se Kalmar läns landsting. För KLTs del gäller att de fordon som idag är stationerade i Kalmar har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. För depån i Kalmar kan en väsentlig ökning av trafikarbetet förväntas från 2017 och framåt. Landstinget i Kalmar län/klt Kollektivtrafiken byggs ut kontinuerligt. Målet är att alla samhällsbetalda resor ska vara fossilbränslefria år Man har tagit ett principbeslut om att miljön ska viktas hårdare än i tidigare upphandlingar och att biogas ska vara den grundläggande inriktningen för driften, där så är möjligt. Landstinget upphandlar under år 2013 sjukresor och färdtjänst, vilket omfattar cirka 200 personbilar och småfordon. Fr o m år 2015 blir det biogasbilar i Västervik, Oskarshamn och Kalmar. Brist på biogasmackar innebär att detta inte är ett alternativ i inlandet. Dock finns det

13 13 en inbyggd morot i avtalet, så att leverantörerna uppmuntras att byta drivmedel under avtalstidens gång. Idag används biogas i 11% av kollektivtrafiken, vilket motsvarar stadstrafiken i Kalmar.. Totalt motsvarar stadstrafiken i Kalmar cirka 25% av allt resande inom KLTs linjetrafik. Ungefär två tredjedelar av allt resande i linjetrafiken sker med en buss som passerar Kalmar. Bussupphandlingen påbörjas 2014, för att träda i kraft år KLT har redovisat dagens körsträcka för linjebussar, samt en bedömning av den framtida utvecklingen. Regionförbundet har, baserat på denna bedömning, gjort en mycket grov schablonberäkning av potentialen för biogas. Denna schablonberäkning bygger på att bussarna förbrukar 0,5 Nm3 biogas/fordonskilometer och ett energiinnehåll på 10 kwh/nm3 biogas Fordonskm/år Kommentar Schablonberäkning Underlag från KLT RF Borgholm GWh/år Eboda/Nybro GWh/år Hfred/Vby GWh/år Högsby GWh/år Kalmar GWh/år Mönsterås GWh/år Mörbylånga GWh/år Oskarshamn GWh/år Torsås GWh/år Västervik GWh/år 83 GWh/år Bedömning 2017 Fordonskm/år Kommentar Schablonberäkning Underlag från KLT RF Hfred/Vby ökande 8 GWh/år Kalmar troligen betydligt mer 41 GWh/år Mönsterås troligen bet mindre 6 GWh/år Oskarshamn troligen betydligt mer 15 GWh/år Torsås troligen bet mindre 3 GWh/år Västervik ökande 11 GWh/år 83 GWh/år Kustpilen- och Krösatågen drivs idag med konventionell diesel. KLT har dock för avsikt att i samarbete med Jönköpings Länstrafik (JLT) närmare undersöka förutsättningarna att använda biobaserade drivmedel, där biogas är ett huvudspår, i den framtida Kustpilen- och Krösatågstrafik som berör länet. Mönsterås kommun I Mönsterås kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel cirka 23 GWh/år, varav cirka 1,5 GWh kommer från slam och hushållsavfall. Fliseryds församling utmärker sig med en potential på 10 GWh/år. En stor del av potentialen utgörs av ett äggproducerande företag. Två enskilda lantbruk har en större potential än 1 GWh/år. Ingen rötning sker idag.

14 14 Kommunen har medverkat i flera utredningar/förstudier och projekt när det gäller biogas, bl a i samarbete med Södra Cell och lantbruket. Dock har inga projekt kunnat förverkligas. Man hoppas att man snart ska kunna börja samla in organiskt avfall. Det finns en privat aktör som är beredd att bygga en biogasmack. Dock har det, hittills, inte gått att åstadkomma en rimlig kalkyl. För KLTs del gäller att de fordon som idag är stationerade i Mönsterås har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. Framtiden för depån i Mönsterås är svår att bedöma i dagsläget. Om den blir kvar kommer dock med största sannolikhet antal fordon att minska radikalt. Mörbylånga kommun I Mörbylånga kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel minst 67 GWh/år, varav minst 65 GWh från gödsel. Ingen rötning sker idag. Det organiska hushållsavfallet samlas in av KSRR och kommer, inom kort, att förbehandlas så att det kan nyttjas som biogassubstrat. Totalpotentialen från gödsel i Mörbylånga kommun är stor. Stenåsa, Norra Möckleby, Glömminge och Algutsrum har alla en potential på mer än 5 GWh/år. Åtta enskilda lantbruk har vardera en större potential än 1 GWh/år. Kommunen är mycket angelägen om att det ska etableras ett tankställe för biogas. En biogasmack behöver ett underlag på cirka 5 GWh/år, dvs ca 500 personbilar alternativt annan avsättning till t.ex. sopbilar eller taxi. Detta kan jämföras med cirka 100 nyregistrerade bilar i Mörbylånga kommun år Till detta kommer turisttrafik. Ny teknik kan ge nya förutsättningar. Ölands Kretsloppsteknik AB utvecklar för närvarande teknik för avvattning av flytgödsel, för att därigenom kunna tillverka ett koncentrerat gödselmedel, samt producera biogas i småskaliga anläggningar. De fordon som idag är stationerade i Mörbylånga har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. Depån i Mörbylånga kommer med största sannolikhet att överföras till Kalmar efter Nybro kommun I Nybro kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel cirka 17 GWh/år, varav cirka 14 GWh från gödsel. Ingen rötning sker idag. Det organiska hushållsavfallet samlas in av KSRR och kommer, inom kort, att förbehandlas så att det kan nyttjas som biogassubstrat. Totalpotentialen från gödsel i Nybro kommun är relativt stor. Madesjö församling utmärker sig med en potential på 6 GWh. Den gödsel som finns är dock utspridd på många mindre företag. Kommunen har medfinansierat två nya (vanliga) bensinmackar i kommunen (Orrefors och Alsterbro). En biogasmack behöver ett underlag på cirka 5 GWh/år, dvs ca 500 personbilar alternativt annan avsättning till t.ex. sopbilar eller taxi. Detta kan jämföras med cirka 100 nyregistrerade bilar i Nybro kommun år Nybro är en logistiknod, vilket innebär att flödet av tunga fordon är stort. Flera transportföretag finns i tätorten och man bygger för närvarande ut en kombiterminal väg-järnväg.

15 15 För KLTs del gäller att de kommande upphandlingen kan leda till gemensam depå för Emmaboda/Nybro efter 2017, men det bedöms idag som lika möjligt att depån förläggs till Kalmar. De fordon som idag är stationerade i Emmaboda/Nybro har idag en körsträcka om totalt cirka km. Oskarshamns kommun I Oskarshamns kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel cirka 11 GWh/år, varav cirka 8 GWh från gödsel. Ingen rötning sker idag. Oskarshamns kommun invigde sin biogasmack i oktober Biogasmacken är placerad så att en bussdepå skulle kunna rymmas i samma område. Idag nyttjas macken av ca 250 bilar. Kalkylen går plus minus noll om man når upp till ett underlag på 500 bilar. Detta kan t ex jämföras med cirka 100 nyregistrerade bilar i Oskarshamns kommun år Till detta kommer t ex också turisttrafiken till Gotland. Fr o m år 2014 kommer också färdtjänstens/sjukresornas taxibilar att gå på biogas. För KLTs del gäller att de fordon som idag är stationerade i Oskarshamn har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. Depån i Oskarshamn kommer att växa väsentligt till följd av dels överföring av fordon från Högsby, dels ökning av trafikarbete som berör Oskarshamn. Ökade miljökrav gör att det, inom några år, kan bli aktuellt att köra Östersjöns passagerarfärjor på gas. Detta är naturligtvis en viktig fråga för Oskarshamn och Gotlandstrafiken. Om det skulle bli aktuellt med gasdrivna färjor handlar det om mycket stora volymer och därför troligen om (flytande) naturgas, åtminstone i ett inledningsskede. En sådan anläggning skulle kunna fungera som backup för ett regionalt biogassystem, men också som en tänkbar kund. Torsås kommun I Torsås kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel cirka 18 GWh/år, varav cirka 17 GWh från gödsel. Ingen rötning sker idag. Söderåkra församling utmärker sig med en potential på 10 GWh. Inget enskilt lantbruk har en större potential än 1 GWh, så gödseln är alltså utspridd på ganska många företag. Biogas Sydost har, i den regionala biogasstrategin, pekat ut södra Torsås kommun och norra Karlskrona kommun som en hot spot med relativt mycket gödsel på en liten yta. En biogasmack behöver ett underlag på cirka 5 GWh/år, dvs ca 500 personbilar alternativt annan avsättning till t.ex. sopbilar eller taxi. Detta kan jämföras med cirka 80 nyregistrerade bilar i Torsås kommun år För KLTs del gäller att de fordon som idag är stationerade i Torsås kommun har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. Depån i Torsås kommun kommer med största sannolikhet att bli kvar men kommer att minska i betydligt omfattning. Vimmerby kommun I Vimmerby kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel cirka 30 GWh/år, varav cirka 27 GWh från gödsel. Till detta kommer livsmedelsavfall motsvarande

16 16 cirka 10 GWh. Den totala potentialen från gödsel är hög i Vimmerby kommun. Södra Vi utmärker sig genom att komma upp till en potential på cirka 10 GWh. Fem enskilda lantbruk i kommunen når vardera över 1 GWh/år. Idag produceras årligen cirka 7 GWh biogas vid reningsverket i Vimmerby. Gasen används för närvarande till fjärrvärme. Dock bygger man nu ett biobränslebaserat kraftvärmeverk, vilket gör att man år 2015 inte kommer att ha avsättning för gasen som värme. Vimmerbys stora livsmedelsindustrier (Åbro, Arla och Frödinge) gör att kommunen kanske har länets bästa förutsättningar för biogas. Kommunen har genomfört en förstudie som jämför några olika ambitionsnivåer. Genom att optimera den nuvarande anläggningen kan man fördubbla produktionen. Investeringar för mottagning och produktion av kraftvärme uppskattades till cirka 40 MSEK, för uppgradering till fordonsgas cirka 50 MSEK. Analysen visar att investeringarna återbetalar sig på 4-5 år för alternativen biogas som fordonsgas, på 5 år för alternativet försäljning av rågas till Åbro och på ca. 15 år för alternativet produktion av intern kraftvärme. Ska man öka produktionen ytterligare krävs en ny biogasanläggning. En biogasmack behöver ett underlag på cirka 5 GWh/år, dvs ca 500 personbilar alternativt annan avsättning till t.ex. sopbilar eller taxi. Detta kan t ex jämföras med cirka 300 nyregistrerade bilar i Vimmerby kommun år Till detta kommer t ex också den mycket stora volymen besökare till Astrid Lindgrens Värld. För KLTs del gäller att de fordon som idag är stationerade i Hultsfred/Målilla/Vimmerby har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. Bedömningen idag är att det med stor sannolikhet kommer att bli en gemensam depå för de båda kommunerna. En grov prognos vad gäller den framtida trafiken är att den kommer att öka i takt med att stråktrafiken mot Eksjö/Vetlanda/Växjö byggs ut. Västerviks kommun I Västerviks kommun är den totala potentialen från slam, hushållsavfall och gödsel cirka 45 GWh/år, varav cirka 41 GWh från gödsel. Den totala potentialen från gödsel är hög i Västerviks kommun. Odensvi utmärker sig genom att komma upp till en mycket hög potential, 8 GWh/år. Tre enskilda lantbruk i kommunen når vardera över 1 GWh/år. Lucerna avloppsreningsverk producerar cirka 3 GWh biogas om året (baserat på rötslam och fiskslam) och kommunen räknar med att kunna öka denna produktion i takt med en växande marknad. Man undersöker bl a möjligheten att nyttja marina substrat. Hela volymen uppgraderas och används i den egna biogasmacken, samt för försäljning till bl a Oskarshamn och Linköping. Länets första lantbruksbaserade biogasanläggning byggdes på Odensviholm Anläggningen är för närvarande inte i drift. En förstudie har gjorts om en gemensam anläggning i Gamleby-området. Kommunen planerar att, fr o m år 2014, samla in cirka ton organiskt hushållsavfallet. Man lyfter fram teknik, men också beteendefrågor, som viktiga för ett lyckat genomförande. En svårighet är rötrestens kvalitet och om den kommer att kunna spridas på åkermark.

17 17 Det finns ett publikt tankställe i Västervik, som försörjs via gasledning från Lucerna avlopppsreningsverk. En biogasmack behöver ett underlag på cirka 5 GWh/år, dvs ca 500 personbilar alternativt annan avsättning till t.ex. sopbilar eller taxi. Detta kan jämföras med cirka 300 nyregistrerade bilar i Västerviks kommun år Kommunens personbilar och sopbilar drivs med biogas och fr o m år 2014 kommer också färdtjänstens/sjukresornas taxibilar att gå på biogas. Från och med 2014 kommer stadstrafiken att ändras i Västervik. I och med det får staden förändrade busslinjer som trafikeras av bussar som alla drivs av biogas. För KLTs del gäller att de fordon som idag är stationerade i Västerviks kommun har en sammanlagd körsträcka på cirka fordonskm/år. Trafikarbetet som berör depån i Västervik kan förväntas öka från 2017 och framåt.

18 18 BILAGA 2 Regional strategi och handlingsplan för biogas i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Remissversion, jun Just nu är ett förslag till strategi för biogas i sydost (Blekinge, Kalmar och Kronobergs län) ute på remiss. Den innehåller bl a förslag till reviderade mål för Kalmar län. En sådan strategi kan troligen antas av Regionförbundets styrelse i början av år Då antas i så fall också reviderade mål. Informationen i denna bilaga är hämtad från remissversionen. MÅL Transporter, delmål för Kalmar län Följande delmål gäller för Kalmar läns transportrelaterade energi- och klimatarbete. Samlade klimatutsläpp: År 2014 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 30% jämfört med år År 2020 är motsvarande siffra 50%. Vägtrafik: År 2014 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 5 procent lägre än år År 2020 är utsläppen av fossil koldioxid från vägtrafiken i Kalmar län 50% lägre än år Persontransporter: År 2020 är alla samhällsbetalda resor klimatneutrala. Godstransporter: År 2020 är alla samhällsbetalda godstransporter klimatneutrala. Biogas, delmål för Kalmar län Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län antog i november 2009 följande vision för år 2020: Kalmar läns potential för biogas nyttjas på ett optimalt sätt. Biogaskedjan från produktion till användning har utvecklats i hela verksamhetsområdet. Det finns god tillgång på biogas som fordonsbränsle, med god spridning inom området. Biogasproduktion är spridd på många branscher och olika råvaror vilket tryggar försörjningen i en föränderlig värld. Kunskapen om biogas och dess fördelar har ökat i hela samhället vilket ökar efterfrågan och tryggar fortsatt tillväxt inom biogasbranschen. Man antog också ett antal delmål, vilka nu föreslås revideras enligt följande. Produktion biogas Befintligt delmål: År 2014 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2020 till 300 GWh. Det senare motsvarar, med 2007 års siffror som bas, 10% av alla drivmedel.

19 19 Förslag till reviderat mål: År 2017 uppgår produktion av biogas till 100 GWh och år 2030 till 300 GWh. Det senare motsvarar, med 2010 års siffror som bas, en tiondel av alla drivmedel. Kommentar: Siffrorna för år 2017 bygger på den sammanställning som arbetats fram gemensamt av KLT och ett antal potentiella biogasproducenter (mars 2013). Biogasbilar Befintligt delmål: År 2014 finns det minst biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentlig sektor. År 2020 är motsvarande siffra biogasbilar, varav minst i offentliga sektor. Förslag till reviderat mål: År 2017 finns det minst biogasbilar i Kalmar län, varav minst 300 inom offentlig sektor 2. År 2020 är motsvarande siffra biogasbilar, varav minst i offentliga sektor. Kommentar: Totalmålet år 2017 bygger på målet om sju tankställen, att varje tankställe på sikt beräknas behöva ett underlag på 500 fordon och att vi år 2017 är på väg mot ett sådant underlag. Målet om offentliga fordon 2017 bygger på att tre kustkommuner nu gått ut med upphandling på 190 bilar, samt på att också landsting och övriga offentliga väljer biogasbilar. Totalmålet år 2020 bygger på målet om ett tankställe i varje kommun, att varje tankställe på sikt beräknas behöva ett underlag på 500 fordon och att vi år 2017 är på väg mot ett sådant underlag (7 tankställen * 500 fordon + 5 tankställen * 300 fordon) Målet om offentliga fordon 2020 bygger på vi sammanlagt har cirka 1500 fordon i kommuner och landsting och att alla samhällsbetalda resor år 2020 ska vara fossilbränslefria. Tankställen Befintligt delmål: År 2014 finns det minst nio tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2016 finns det minst ett tankställe för biogas i varje kommun. Förslag till reviderat mål: År 2017 finns det minst sju tankställen för biogas, väl spridda i länet. År 2020 finns det minst ett tankställe för biogas i varje kommun. Kommentar: Målet 2017 bygger på redan fattade beslut (två tankställen i Kalmar, ett i Oskarshamn och ett i Västervik), samt på KLTs behov för samhällsbetalda resor, nämligen ytterligare tankställen i Borgholm/Öland, Vimmerby/Hultsfred och Emmaboda/Nybro. Delmål tunga fordon 2 Kommuner och landsting har cirka personbilar. Dessa byts ut vart 5-8 år, dvs ca 200 nya bilar om året.

20 20 Befintligt delmål biogas: År 2014 drivs 100 tunga fordon med biogas eller med Dual Fuel-teknik Förslag till reviderat mål: Utgår. Biogasbussar i länsupphandling 2017 Befintligt delmål biogas: Biogasbussar vid nästa länsupphandling Förslag till reviderat mål: Biogas som förstahandsval för bussar i stråktrafik vid nästa länsupphandling (Kvarstår i något modifierad form). ÅTGÄRDER Produktion 1. Stötta det fortsatta arbetet med målet att bygga flera produktionsanläggningar där det finns särskilt stor potential för biogasproduktion (s.k. hot spots) genom att ta fram en organisation för varje hot spot. Tid: 2014 Ansvarig: Biogas Sydost Aktörer: Biogas Sydost, Regionförbundet i Kalmar län, LRF Sydost, Landstinget (KLT) 2. Verka för att biogasproduktion kommer igång i följande hot spots: a) Blekinge Torsås Södra Möre T.ex. genom individuellt anpassad kompetensutveckling i projektet Goda affärer på förnybar energi och stöd till lantbrukare som vill utveckla en affärsmodell för samverkan som drivs i LRF:s regi. Erfarenhetsutbyte och samverkan i hela värdekedjan inom Biogas Sydost. Tid: Ansvarig: LRF, Biogas Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län. Aktörer: LRF, Biogas Sydost, Lantbrukare, Landstinget (KLT), Klimatsamverkan, Regionförbundet i Kalmar län b) Borgholm 3 Målet är att biogas ska vara det bästa alternativet i kommande kollektivtrafikupphandlingar, såväl när det gäller lokaltrafik som länstrafik. Målet är satt utifrån dagens kunskap. Teknikutveckling och ny kunskap kan naturligtvis innebära ett behov av omprövning.

21 21 Lyfta planerna om en biogasanläggning i Borgholm vidare från förstudie till nästa steg Tid: Ansvarig: Borgholm Energi, LRF Aktörer: Borgholm Energi, LRF, Biogas Sydost, lantbrukare m.fl. c) Vimmerby (gödsel) Lyfta planerna om en biogasanläggning i Vimmerby vidare från förstudie till nästa steg Tid: Ansvarig: VEMAB, LRF Aktörer: VEMAB, LRF, Biogas Sydost d) Underlätta investeringar i framställning av substrat samt produktion och uppgradering av biogas för intresserade t.ex. genom SWOT-analyser, idé- och förstudier, erfarenhetsutbyten mm. Tid: Ansvarig: Länsstyrelsen i Kalmar län Aktörer: Regionförbundet i Kalmar län, LRF, Biogas Sydost, Borgholms Energi, VEMAB, SBI, Landstinget genom KLT 3. Källsortering och insamling av hushållsavfall i alla kommuner för biogasproduktion. Optimering av förbehandling i befintliga anläggningar. Tid: Ansvarig: KSRR, ÖSK, VEMAB, Västerviks Miljö och Energi, Borgholm Energi, Emmaboda Energi, Respektive kommun Aktörer: Kunskapsöverföring genom Biogas Sydost, LRF Distribution 1. Idag, våren 2013, finns bara möjlighet att tanka biogas till buss vid depån i Kalmar. Nya depåer önskas från kollektivtrafikens sida i första hand i Västervik (på gång), Oskarshamn, Borgholm/Öland, Vimmerby/Hultsfred och Nybro/Emmaboda. De nya depåerna kombineras med fördel med publika tankställen. Tid: Ansvarig: Respektive kommun, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget i Kalmar län/klt Aktörer: Kommuner, Bränslebolag, Energibolag, Regionförbundet i Kalmar län, Biogas Sydost 2. För att det långsiktiga målet om ett tankställe i varje kommun ska kunna nås sammanförs investerarna med potentiella kunder samt lämpliga affärsmodeller identifieras. Tid: Ansvarig: Respektive kommun Aktörer: Biogas sydost, bränsle- och energibolag, respektive kommun, Landstinget i Kalmar län genom KLT Konsumtion 1. Den offentliga sektorns gasbilar uppgår till 300 st. år 2017 och till 1000 st. år 2020.