Bra forskning vad är r det?

Transkript

1 Bra forskning vad är r det? Egna arbetet Förslagslista finns på kurshemsidan OK m. egna förslag (ex. från projektarbete) Krav, format etc. se kurshemsidan! Gert Helgesson Tyst kunskap vad är det? När spelar den in? Placeboeffekten vad är den? finns den? Noceboeffekten som ovan Fusk och normalvetenskap var går gränsen? Forskarens ansvar för sina forskningsresultat Minerad mark när (och varför) bör forskning stoppas? Övermänniskan rätt/fel låta genteknik/neuroetik skapa den? Det informerade samtyckets framväxt Modern logisk positivism Vetenskapligt modelltänkande Popper om falsifiering i vetenskapen Bör slarviga patienter få samma vård som andra? IT-stödd diagnosticering möjligheter och svårigheter Elektronisk patientjournaltillgång för patienter möjligheter och svårigheter Etisk hantering av samtyckesinformation kring biobanker Etisk informationshantering vad krävs? Förslag på yrkesetiska regler för IT-medicinare Harveys argumentation mot Galenos bild av människan Koch och mikrobiologin Jenner & smittkoppsvaccinet Alternativmedicin bot eller bedrägeri? Vetenskapsteori lärdomar? Bra få hum om tänkandet som ligger till grund för medicinsk forskning och praxis Likhet: kommunikationssvårigheter mellan paradigm och mellan yrkesområden m olika utgångspunkter, föreställningar, erfarenheter och mål All kunskapsinhämtning kräver tolkning får betydelse för IT-användning i vården Skillnad mellan olika paradigm Hur de betraktar världen Vad de väljer att betrakta Vilka begrepp som används Delar upp tillvaron på olika sätt Fyller den med olika komponenter Sättet att förklara Jämför sociolog, ekonom, partikelfysiker, biolog (Delvis) skilda världarv Olika intressen och fokus vad gäller IT för IT-konsult och sjukvårdspersonal IT-person: tekniska landvinningar, prestanda, maximal flexibilitet (?) Vårdpersonal: praktiska konkreta behov och möjligheter(?) Vad betyder detta för kommunikationen? 1

2 Faktorer bakom svårigheter att etablera välfungerande v IT-system Teknisk inkompatibilitet Brist i underlag för upphandling: behov ej kartlagda Oförutsedda nya behov Stor, mångfacetterad verksamhet Historik av enskilda lösningar Lågprioriterat direkta vårdproblem går alltid före Bristande samordning pga självständighetstradition Olika intressen (målkonflikter) stör långsiktig lösning Juridiska hinder utesluter vissa lösningar Medicinska informatiker som överbryggare av förstf rståelseglapp Förmåga koppla lösningar till behov och se på vilka sätt systemen måste vara flexibla Kunna bedöma vilken plats och tid IT kan ta i vårdvardagen och i medicinsk forskning Bra forskning Samhällsnyttig forskning Forskningsmässigt bra forskning Etisk (etiskt godtagbar) forskning Samhällsnyttig forskning 1. (genererar) nya produkter 2. (genererar) nya tekniker 3. Skapar förutsättning för 1 & 2 Svårigheter med nyttighetsfokus Svårt veta i förväg vad som blir nyttigast Risk för förledande info från forskare Nyttig för vem? Ur vilket (tids)perspektiv? (aktualiserar värdefrågor, fördelningsfrågor) Forskningsmässigt ssigt bra forskning Exemplarisk Framgångsrik Efterfrågad & lätt att få resurser Teoretiskt framgångsrik God forskningsmetodik Skickliga medarbetare Tur 2

3 Exemplarisk forskning Bygger på bra metoder Rigorös (grundlig och noggrann) Öppet klimat (för kritiskt ifrågasättande) Olika idéer om bra teorier Förklaringsförmåga Konsistens Räckvidd Fruktbarhet för hypotesgenerering Enkelhet Realism Grad av formalisering Objektivitetskravet Objektivitet som krav på forskningsmässigt bra forskning Värderingsfrihetskravet som tolkning av objektivitetskravet Bra forskning som etisk dito Bland annat: Tar hänsyn till försökspersoner och -djur Undviker onödig riskexponering Tar rimligt ansvar för forskningens konsekvenser Inga oegentligheter vid forskning och publicering Kombinationsmöjligheter nyttig, exemplarisk och etisk onyttig, tafflig och oetisk tafflig forskning kan bli nyttig exemplarisk och onyttig onyttig och etisk? tafflig och etisk? Ja, om nyttig? nyttig, exemplarisk och oetisk! Normativa forskningsetiska frågor Hur ska försökspersoner/-djur behandlas? Måste människors deltagande alltid vara frivilligt? Vad räknas som informerat samtycke? Får man forska på barn & förståndshandikappade? Bör möjlig tillämpning beaktas vid val av f-problem? Bör forskning påverkas av samhällets värderingar? Vem bör bestämma över forskningen? Hur bör forskning finansieras? 3

4 Forskningsetiska värdefrv rdefrågor Är forskning bortom gott & ont i så fall varför? Vad gör forskningen värdefull (när den är det)? Vad är kopplingen mellan forskningsmässigt bra forskning och moraliskt bra forskning? Bygger bra (skicklig, framgångsrik) forskning på värderingar? Vilka typer av värderingar kan påverka forskning? Är vissa mer acceptabla än andra? Före igångs ngsättande av studien Val av studieobjekt Val av material, t.ex. val av kohort Val av tillvägagångssätt Ansvar för studiens relativa viktighet Under tiden studien pågårp Använda metoder Hantering av försökspersoner el. -djur Bedömning av data Bedömning av resultatens signifikans Efter att studien avslutats Hur resultaten presenteras och sprids Hur resultaten kommer att uppfattas Hur resultaten används Hur resultaten påverkar vår världsbild ; ideologiska effekter mm. Fabricering, förfalskning, f plagiat Psykologen Cyril Burt misstänks ha hittat på forskning han aldrig gjort (tvillingstudier) Immunologen William Summerlin (transplantationsavstötning) Plagiering, extremfall stöld av hela artiklar Krav påp författarskap 1. bidragit substantiellt vid framtagande av idé & studiedesign, framtagande av data eller vid analys/tolkning av data 2. bidragit substantiellt vid artikelförfattandet; antingen första versionen el. genom kritisk revision av väsentliga delar av innehållet 3. slutgiltigt godkännande av aktuell version 4

5 Hur hanteras forskningsetik idag? Ingår ibland i forskarutbildning Ingår i olika former i befintlig praxis Forskningsetiska riktlinjer Yrkesetiska koder Som lag, nationellt & internationellt Forskningsetiska nämnder Forskningsetik Medicinsk etik Sjukvårdens etik Startpunkt: övergreppen i Nazityskland samt Nürnbergprocessen Experiment påp lägerfångar höghöjdsexperiment nedkylnings- och frysskadeexperiment experiment med senapsgas experiment för att utvärdera behandlingar och vaccin mot olika infektionssjukdomar injektionsexperiment med dödliga bakterier, gifter och kemikalier experimentell kirurgi utan bedövning steriliseringsexperiment Nürnbergkodens krav Försökspersonerna ger sitt frivilliga, välinformerade samtycke till att delta Forskningsresultaten väntas vara till nytta för samhället och kan inte nås på annat sätt Onödigt fysiskt och psykiskt lidande undviks Studien avbryts om reell risk att försöksp. i annat fall skadas, invalidiseras eller dör Väntade nyttan alltid större än riskerna Fp. får dra sig ur när som helst under studien Forskningen utförs av kompetenta personer Fler ex. påp ifrågasatt forskning Manhattanprojektet inkluderade en mängd strålningsexperiment på svaga grupper Tuskegee syfilisforskning Deceptionsforskning: Milgrams experiment Cancercellsinjektioner Vipeholmsstudien Helsingforsdeklarationen Första 1964, senaste 2000 (tillägg 2002) Ställer kravet om informerat samtycke Tidigare mest fokus på individsäkerhet Allt mer inriktat mot självbestämmande 5

6 Trend mot ökad juridifiering Detaljerad lagstiftning tar över utrymmet för etisk bedömning, bl.a. inom EU Kopplat till läkemedelsindustrins behov Inte givet att det gagnar försökspersoner Sjukvårdens etik Relationen patient läkare, p sköterska etc. Beslutssituationer som uppstår i vården Utveckling paternalism medinflytande Betoning av personlig integritet & autonomi Läkare kan behandlingars effekter bäst Patienten största experten på det egna livet (Paternalism: att göra något mot en person mot dennes vilja för dennes bästa) Problem med patientstyrd vårdv Val baserade på korrekt information Patienten kräver behandling med medicin A för att hon tror att hon blir bättre av den, men har fel Genuina val; inte byggda på nyck/depression Patienten är deprimerad efter olycka och vill inte ha behandling/rehabiliteringshjälp erfarenhet visar att patienter normalt kommer över detta Två patientintressen Hälsa Självbestämmande (+ integritetsskydd) Inte självklart att patienten prioriterar hälsan Inte självklart att patienten har rätt om hur ett alternativ påverkar hälsan Stor autonomihänsyn innebär att läkaren gör mindre för patientens hälsa än han/hon kan göra Exempel påp frågor i medicinsk etik Vård i livets början respektive livets slutskede Vad bör göras för att rädda för tidigt födda barn? Är abort etiskt försvarbart? Selektiv abort? Dödshjälp etc. Synen på självmord Vägran till vård (för sig själv/sitt barn) När livsuppehållande insatser, när palliativ vård? Prioriteringar i sjukvården Genetik: screening, att få veta/slippa Exemplet dödshjd dshjälp Läkarens roll: rädda (mängden) liv eller förmera kvalitativt liv? Vad är tillräcklig kvalitet? Aktiv dödshjälp: patienten dör till följd av en aktiv handling, inte till följd av sjukdomen. Passiv dödshjälp: att medvetet avstå från vissa livsuppehållande/förlängande insatser. Sjukdom/komplikation dödar patienten. Moraliskt relevant skillnad mellan handling och underlåtelse (passivitet)? 6

7 Argument mot aktiv dödshjd dshjälp Dödshjälp är kort och gott fel (livets helgd, mänskligt liv har egenvärde etc.) Sluttande planet (slippery slope): risk för glidning mot att göra sig av med oönskade (exempelvis gamla och sjuka) Argument för f r aktiv dödshjd dshjälp Bra att ett liv kan förkortas om det enda som återstår är svårt lidande Viktigt att människors egen vilja respekteras Om en person lider svårt och vill dö kan aktiv dödshjälp vara mer försvarlig än passiv 7