lso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "lso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv"

Solveig Åkesson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bemötande inom hälsoh lso- och sjukvården i ett patientnämndsperspektiv Niels Lynøe Stockholms centrum för f r hälsoh lso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Etikettfråga? Orsaker? Åtgärder Effekter av bra/dåligt bemötande Tänkbara orsaker till dåligt d bemötande Tänkbara orsaker till bra bemötande Förslag till åtgärder

2 Effekter av bemötande Studie av långtidssjukskrivna l (n=10.000) Cirka 6000 svarade Cirka 1500 hade erf av negativt bemötande Av dessa kände k cirka 1100 sig kränkta Cirka 4500 hade erf av positivt bemötande Av dessa hade 4000 också känd sig respekterade Effekten av negativt bemötande Hindrat återgång arbete (röd d färg) f Ej påverkat p (gul färg) f Befrämjat (grön n färg) f

sig kränkta Cirka 4500 hade erf av positivt bemötande Av dessa hade 4000 också känd sig

3 Negativt bemötande + kränkning Negativt bemötande (n=1500) Neg bemötande + kränkning (1100) Kränkning var associerat till: Trodde inte påp vad jag sa Tvivlade påp mina besvär Lyssnade inte påp mig

4 Effekt av positivt bemötande Befrämjat återgång (grön n färg) f Effekt av pos bemötande + respekt Positivt bemötande (n=4500) Positivt bemötande + respekt (4000)

5 Respekt var associerat till: Lyssnade till mig Trodde påp mig Svarade påp mina frågor Effekt av pos bemötande + respekt Psykisk sjukdom Positivt bemötande Positivt bemötande + respekt

6 Effekt av kränkning versus respekt Kränkning hindrar återgång i arbete Respekt befrämjar Hur vanligt är r det med upplevd dåligt bemötande? Toppen av ett isberg: 2% har någon n gång g kontaktat patientnämnden; 20% har haft anledning men avstått tt Cirka 15% av patientnämndens anmälningar rör r r dåligt d bemötande Cirka 30% rör r r felbehandling 1/3 av dessa rör r r också dåligt bemötande

Toppen av ett isberg: 2% har någon n gång g kontaktat patientnämnden; 20% har haft anledning men

7 Medvetna kränkningar? Nej: norsk undersökning om patronisering, förödmjukelser, intimidering etc. Läkarna hade ingen aning om att pat kände k sig kränkt bedömde själv att de uppträtt tt respektfullt och att pat var nöjdn Kränkningens etiologi och patogenes Inofficiella värderingar v i sjukvården Vitsen Norsk undersökning Specialiteters prestige Sjukdomars prestige Vanmäktighet Dr House-myten Den omedvetna kränkningen

att pat var nöjdn Kränkningens etiologi och patogenes Inofficiella värderingar v i sjukvården Vitsen

8 Påverkar sjukvårdspersonals egna värderingar bemötandet och behandlingen av patienter? Ja i Norge finns reservations rättr Ja i DK finns samvetsklausul vid abort Sverige finns inga reservationsrätt tt men kanske ändå värderingar omedvetet kommer in bakvägen? Hur privata värderingar v omedvetet kan komma in i kliniska beslut Akin-proceduren Strukturen i ett klinisk beslut Exempel påp bedömning av abort Tillämpning i dag? Orsak till att patienter känner k sig kränkta?

kanske ändå värderingar omedvetet kommer in bakvägen?

9 Grundstruktur i kliniska beslut Värde-aspekter: aspekter: göra gott, undvika skada, autonomi, rättvisa r (bör)( Fakta-aspekter: aspekter: diagnos, prognos, behov, behandling, kompetens, trovärdighet rdighet (är)( Fakta Beslut (vi( b vi bör r utreda och behandla?) Niels Lynöe 17 Akin-proceduren: Värde-aspekter: Tre undantag mot förbudf Fakta-aspekter: aspekter: Kv blir ej gravida om våldtagen. Om gravid = ej våldtagitsv Slutsats: Våldtäkt utgår r som undantag Niels Lynöe 18

10 Akin-procedurens 2 steg Transformerar en normativ (bör-) fråga till en fakta (är-)( ) fråga Privata värderingar v påverkar p bedömningen av fakta-aspekter aspekter Det sker omedvetet tyst kunskap Niels Lynöe 19 Hypoteser om Akin-proceduren Används nds idag i sofistikerad form Den används nds omedvetet Medför r att patienter blir kränkta Patientens reaktion: ingen el kränkt Niels Lynöe 20

kunskap Niels Lynöe 19 Hypoteser om Akin-proceduren Används nds idag i sofistikerad form Den

11 Akin-procedur för f r att hindra abort: Kvinna ville ha abort ( ) 1965) där r läkaren l var emot och restriktiv Patienten bedöms ej trovärdig rdig (misstro) Utdragen utredning ev sen abort Invänta nta avslagsreaktion (misstro) Niels Lynöe 21 Niels Lynöe 22

Patienten bedöms ej trovärdig rdig (misstro) Utdragen utredning

12 Följa lagstiftning o ändå hindra Officiella värderingarv Fakta aspekter (bed rderingar (lagstiftningen följs) f (bedömningen av patientens trovärdighet rdighet är r påverkat p av läkarens l ägna värderingar) v Beslut: Ej abort! (tillsynes baserat påp faktaaspekter o officiella värderingar) v Niels Lynöe 23 Bedömningen av trovärdighet: rdighet: Man tror inte påp vad patienten säger s Man tvivlar påp patientens beskrivning av sina besvär Reaktion: patienten känner k sig kränkt Niels Lynöe 24

(tillsynes baserat påp faktaaspekter o officiella värderingar) v Niels Lynöe 23 Bedömningen av trovärdighet: rdighet: Man

13 Reaktioner påp misstron: Kvinnor beskriver 1964 hur de bemöts Kvinnor börjar b att åka till Polen Riksåklagaren klagaren agerar o sen regeringen Värderingarna ändras ndras (jf 1968 års läkarregler) l Niels Lynöe 25 Omvänt Akin-trick för f r att hjälpa: Kvinnan vill ha abort ( ) 1974) och läkaren l ville hjälpa Patienten bedöms trovärdig rdig Snabb utredning Inget avslagsreaktion-test test (ingen misstro) Ev förutsedd f svaghet Niels Lynöe 26

Akin-trick för f r att hjälpa: Kvinnan vill ha abort (1968-1974) 1974) och läkaren l ville hjälpa Patienten

14 Döende patienter som vill sova där d läkaren är r emot o restriktiv Misstror patientens upplevelsen av lidande och effekt av symtomlindring En döende d patient som vill fåf dö istället för f r god palliativ vård v måste m vara deprimerat inkompetent Fördröja tidpunkten för f r när n r sederingsterapi inleds Ingen som klagar över behandlingen/bemötandet? Niels Lynöe 27 Akin-proceduren för f r att hindra i vanliga kliniska situationer: Kvinnan med förlossningsrf rlossningsrädsla som vill ha kejsarsnitt men där d r läkaren l är r restriktiv Ifrågas gasätta patientens trovärdighet rdighet när n r hon beskriver upplevelsen av sina symtom, behov arbetsförm rmåga etc Niels Lynöe 28

15 Har alla kränkta utsatts för f r Akin-p? Nej men om: Kränkaren är r omedveten om vad hen.. Kränkningen är r associerat med misstro.. Då kan det vara Akin-proceduren Varför är r Akin-proceduren kontroversiell? Äventyrar äkta delaktighet Kränker patientens rätt r att vara med att bestämma # självbest lvbestämmande Erbjudandet av behandling riskerar att bli godtycklig # lika ska behandlas lika Helt i strid med officiella värderingar v Niels Lynöe 30

. Då kan det vara Akin-proceduren Varför är r Akin-proceduren kontroversiell?

16 Om Akin-proceduren: Hindrar patientens legitima behov för r sitt eget bästa b = dold paternalism Leder till objektiv kränkning inte endast upplevd kränkning Niels Lynöe 31 Hur ska man undvika att kränka och istället visa respekt Respekt enligt undersökningen: Lyssna till patienten Lita påp vad patienten säger/ta s påp allvar Svara påp patientens frågor

Hur ska man undvika att kränka och istället visa respekt Respekt enligt undersökningen:

17 Patientcentrering Patientens del, läkarens l del, gemensam del Lyssna utan att avbryta de första f 3 min Bejaka känslomk nslomässigtssigt Sammanfatta Medicinsk undersökning Samråda och komma överens Avsluta med fråga om patient har fått f svar Felaktiga förestf reställningar om patientcentrering Det tar för f r lång l tid Patienten styr och ställer: Kan ej bara komma och kräva Läkaren reduceras till expedit # läkaren l ska sätta s gränser återerövra sin ställning

har fått f svar Felaktiga förestf reställningar om patientcentrering Det tar för f r lång l tid Patienten styr och

18 Den besvärliga patienten Den pålästa p patienten som har förslag till diagnos och behandling Den krävande patienten som vet vad hen vill ha o ej beredd att förhandla f läkaren går g r i baklås? Den tidigare kränkta patienten vill ha upprättelse Den kränkande patienten (misstror läkarens l kompetens) Den besvärliga läkarenl karen Den omedvetna kränkaren kan be om ursäkt Den klämda läkaren l som själv blir misstrodd (av beställare) Den vanmäktiga läkaren l som inte har något n att erbjuda Läkaren som lyssnar men ifrågas gasätter patientens värderingar dold paternalism? Den arroganta läkaren l som inte tror att patienten har något att tillföra (Dr House) och inte ens lyssnar

Den tidigare kränkta patienten vill ha upprättelse Den kränkande patienten (misstror läkarens l kompetens) Den besvärliga läkarenl karen Den omedvetna kränkaren kan be

19 Ursäktens uppbyggnad 1) Förklara F vad det var som gick galet och att patienten kunde förvf rväntat sig annat 2) Förklara F varför r det blev fel 3) Be om ursäkt för f r det inträffade och att det inte ska upprepas Ska komma i tid och vara ärligt menat Ursäkt # beklaga Slutsatser: Bemötande är r inte endast en etikettfråga Läkaren är r ofta omedvetna om att de kränker Ursäktens betydelse Om omedvetenhet och kränkning associerat till misstro: Akin-proceduren kan vara aktuell Åtgärder: Patientcentrerat förhf rhållningssätt Lär r patienter ett läkarcentrerat l förhf rhållningssätt uppgift för f r patientnämnderna? Patient med hälsporre h som vill ha kortison spruta

r ofta omedvetna om att de kränker Ursäktens betydelse Om omedvetenhet och kränkning associerat till misstro: Akin-proceduren kan vara aktuell Åtgärder:

Relevanta dokument

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar? Vad har brukaren rätt att kräva och vad har vi skyldighet att erbjuda? Niels Lynöe Stockholms centrum för hälso- och sjukvårdsetik Karolinska institutet Vad