ÄR SKATTER SKADLIGA?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄR SKATTER SKADLIGA?"

Transkript

1 rapport nr 30/2011 ÄR SKATTER SKADLIGA? Det behövs en ny, övergripande utredning om hela skattesystemet. Denna rapport lyfter några frågor som är centrala i en sådan översyn. Av Anne-Marie Lindgren

2 Innehåll: FÖRORD 3 Är skatter skadliga? 4 Skatterna och fördelningspolitiken 5 Skatt efter bärkraft eller skatt efter beteende? 6 Styra med hjälp av skatter? 7 Jobbskatteavdraget 8 Moms 10 Förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt 11 Bostadsbeskattningen 12 Räcker skatterna? 14 Rapporten Är skatter skadliga?" utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja i mars 2011 Författare: Anne-Marie Lindgren Tryckning: LO-tryckeriet Stockholm 2011

3 Förord Ska vi avstå från att höja fastighetsskatten? Ska vi ha förmögenhetsskatt? Ska jobbskatteavdraget vara kvar? Och RUT-avdraget? Går det över huvud taget att höja skatterna eller ska vi överväga ett skattestopp? Det är några frågor kring skatterna som rör sig i den socialdemokratiska debatten. Också den borgerliga regeringen diskuterar skatter. Fredrik Reinfeldt har uttalat sig för ännu ett jobbskatteavdrag. Det har Göran Hägglund protesterat mot och sagt att välfärdspolitiken måste gå före. Peter Norman, den nye finansmarknadsministern, har sagt att ränteavdragen, på sikt åtminstone, kan behöva sänkas. Och Anders Borg har just tillsatt en utredning som ska se över bolagsbeskattningen. I valrörelsen ville alla sänka pensionärsskatterna och restaurangmomsen, fast bara om ekonomin tillät, förstås. Hittills verkar den inte ha gjort det, för ingen har lagt fram några förslag om det. Att pensionärerna någon gång, i någon form, ska få sänkt skatt verkar alla fortfarande vara överens om, men socialdemokraterna verkar ha hoppat av restaurangmomsen. Det är alltså mycket tal om skatter nu men alltid bara en skatt i taget. Det är däremot mycket litet tal om skattesystemet i sin helhet. Men det är där man måste börja. Skattesystemet i dag är ett lapptäcke med bitar som inte passar ihop och sömmar som spricker allt mer; systemet läcker pengar samtidigt som viktiga delar av samhällsservicen är ekonomiskt överansträngda. Både legitimitet och effektivitet i systemet hotas. Till det kommer förändringar i samhälle och ekonomi, som gör att man måste ställa nya krav på skatternas utformning i förhållande till dagens läge. Och så har vi frågan om vad vi vill att skatterna ska finansiera i framtiden. Frågan om hur mycket vi kan ta ut i skatt är inte bara en fråga om vilka skatter folk gillar och ogillar, det är en fråga om vad skatterna ska användas till. Det går inte att på en gång ha höga skattefinansierade utgifter och lågt skatteuttag, och man kan inte diskutera skattesänkningar, eller ens uteblivna skattehöjningar, utan att samtidigt diskutera vilka effekter det får i form av minskad eller försämrad samhällsservice. Det behövs med andra ord en ny, övergripande utredning om hela skattesystemet. Denna rapport från tankesmedjan lyfter några frågor som är centrala i en sådan översyn. Var och en av dessa frågor kräver sin särskilda diskussion, men utformningen av varje enskild skatt hör i slutändan ihop med hur övriga skatter utformas. Denna rapport lyfter några viktiga principfrågor kring själva skattesystemet och tar därutöver upp några specifika skatter som har hög aktualitet i dagens debatt. Rapporten avslutas med ett avsnitt om skatteuttaget räcker för finansieringen av framtidens välfärd. Rapporten är inte heltäckande i den meningen att den tar upp alla förekommande eller tänkbara skatter, och den innehåller inte förslag på färdiga tekniska lösningar däremot vissa synpunkter på i vilken riktning lösningarna ska sökas. Huvudsyftet är att bidra till en mer problematiserande debatt om skatterna än den som gäller i dag. Stockholm i mars 2011 Anne-Marie Lindgren utredningschef, Arbetarrörelsens Tankesmedja 3

4 Är skatter skadliga? Fortfarande kan man få höra tesen att höga skatter i sig själva är skadliga för tillväxten. Forskningen ger inget stöd för den uppfattningen. Det avgörande är dels hur skattesystemet är utformat, dels (förstås) hur och till vad skatterna används. Skatter som används så att prestationsförmågan i ekonomin ökar gör nytta, inte skada. Ett skatteuttag som inte räcker för att hålla bra kvalitet i skolan eller i infrastrukturen gör skada inte nytta. Skatter betalar ju nyttigheter som under alla omständigheter måste betalas; ett samhälle klarar sig inte utan sådant som vägar, kollektivtrafik, utbildning och sjukvård. Betalar vi inte över skatten, måste vi betala på annat sätt. Eftersom skattefinansierade system är mer heltäckande än vad privatfinansierade motsvarigheter kan bli, är skattefinansiering på det hela taget mer effektiv. Skattefinansierade utbildningssystem, exempelvis, leder till en högre och jämnare utbildningsnivå i arbetskraften, än om utbildning kräver privata avgifter. Och en hög genomsnittlig utbildningsnivå är bra för produktiviteten. Skattefinansierad barnomsorg med låga egna avgifter ökar kvinnors arbetsutbud mer än om avgiften måste betalas med höga privata avgifter, som gör att det lönar sig mindre att arbeta. Väl utbyggd infrastruktur betyder rörligare arbetskraft, smidigare transporter och vidgade avsättningsmöjligheter för företagen och denna infrastruktur klarar inte marknaden att åstadkomma på egen hand. Vi ser i dagarna vad bristande samhällssatsningar på järnvägstrafiken betyder i form av förluster i ekonomin: arbetstid som går förlorad när tågen blir försenade, industritransporter som stoppas upp och stör produktionskedjan. När man ska bedöma effekterna av skatterna kan man alltså inte bara se till själva skatteuttaget; man måste utgå från den samlade effekten av skatterna och det som skatterna betalar. Det ska i sin tur jämföras med vad som skulle vara de sannolika effekterna av andra sätt att finansiera det som skatterna betalar. Sverige ligger högt i internationella jämförelser av skatteuttag. Men Sverige ligger också högt i internationella jämförelser av teknisk utveckling, tillväxt och företagsklimat. Skatterna försvinner ju inte bort från vare sig företag eller hushåll de går tillbaka till skattebetalarna i form av nyttigheter som både enskilda individer, näringslivet och samhällsekonomin har glädje av. Den höga internationella rankingen av svensk ekonomi och svenskt företagsklimat, och den höga svenska sysselsättningsfrekvensen, motsäger helt tesen att ett högt skatteuttag per definition skulle vara skadligt för tillväxt och sysselsättning Trots detta generella konstaterande bör man inte bortse från att skatter kan påverka människors ekonomiska beteenden, och inte alltid på ett sätt som är önskvärt. Skattesystemet bör alltså konstrueras för att minimera riskerna negativa effekter, och då är vissa skatter mer känsliga än andra. Några exempel: Högre kapitalskatter än i omvärlden kan leda till kapitalflykt Stora marginaleffekter i inkomstbeskattningen dvs. effekter som gör att merparten av en löneökning går till skatt kan påverka arbetsutbudet negativt, alternativt driva upp de nominella lönekraven i avtalsrörelserna Olika högt skatteuttag på olika typer av inkomster leder till strävanden att placera om pengar så att intäkten kan redovisas där skatten är lägst. Detsamma gäller om differentierade momssatser. Slutsatser: kapitalbeskattningen bör främst läggas på icke-lättflyktigt kapital man bör undvika stora marginaleffekter man bör sträva efter så likformiga skatteregler som möjligt. I dag kan man faktiskt också konstatera att för generösa skatteregler kan få icke-önskvärda effekter för människors ekonomiska beteenden. Den sänkta fastighetsskatten i kombination med generösa ränteavdrag, ännu generösare skattesubventioner av om- och tillbyggnader av bostäder samt uppskovet med reavinstskatten ökar kraftigt betalningsutrymmet för småhus och bostadsrätter, och tillsammans med dagens låga räntor och stora inkomstskattesänkningar driver det på en pris- och låneökning som får allt fler att tala om risker för en kommande bostadsbubbla. Skatter kan under vissa förutsättningar också påverka beteenden positivt. Exempel är alkohol- och 4

5 tobaksbeskattnigen och skatter på energi, som alla medvetet används för att dämpa förbrukningen. Skatter som styrinstrument diskuteras i ett av avsnitten i det följande (se sidan 7). Diskussionen ovan behandlar skatterna, och det skatterna betalar, ur ett rent ekonomiskt perspektiv. Men man kan anlägga ett socialt perspektiv också. Skatterna utjämnar livschanser: oavsett egen eller föräldrars ekonomi vet den enskilda individen att utbildning och vård är möjliga att få, och det finns ett skyddsnät mot risker för arbetslöshet och sjukdom, och när man blir gammal. Skatter och det skatterna betalar blir ett kitt i samhällsbygget: medborgarna garanterar varandra vissa nyttigheter, och betalar dem gemensamt. Skatterna och fördelningspolitiken Det råder egentligen ganska stor enighet bland dem som intresserar sig för själva skattetekniken om hur ett bra skattesystem ska byggas upp, rent skattetekniskt. Enigheten är påfallande om att systemet i dag är illa utformat och i flera avseenden behöver reformeras. Vad den stora oenigheten i skattedebatten gäller är hur mycket som kan/bör tas ut i skatt något som i sin tur handlar om vilken typ av samhällstjänster man tycker ska skattefinansieras. Och det är i sin tur en fråga om fördelningspolitik. Den frågan är bara delvis en fråga om ekonomi; i grunden handlar det om ideologi. Jämför man länder med olika system för hur välfärdspolitiken finansieras, ser man att ju högre grad av samhällelig finansiering, desto jämnare fördelning och ju större inslag av privat finansiering, desto ojämnare fördelning. De som får den mindre tillgången till de olika sociala tjänsterna är, föga förvånande, grupperna med de lägre inkomsterna. En förhållandevis hög grad av skattefinansierade välfärdstjänster med det högre skatteuttag det kräver hänger alltså ihop med synen på jämlikhet. Ofta kopplas önskan om omfördelning till kraven på progressiv inkomstbeskattning, dvs. att den procentuella skattesatsen ökar med stigande inkomst. Den statliga inkomstskatten är progressiv, men med relativt få steg; det beror på att täta progressivitetsskikt skapar besvärande marginaleffekter (se sidan 4). Statlig inkomstskatt betalar man bara om inkomsten ligger över den s k brytpunkten, som för närvarande är kr/månad. Progressiv beskattning har vi alltså bara i högre inkomstlägen. De som har inkomster under brytpunkten betalar bara inkomstskatt till kommunen och lands - tinget/regionen. Den kommunala inkomstskatten är proportionell, det vill säga procentuttaget är detsamma i alla inkomstskikt. Däremot är, som bekant, skatten olika hög i olika kommuner. Även en proportionell skatt, dvs. samma procentsats skatt oavsett inkomstens storlek, betyder dock att den med högre inkomster betalar mer i pengar räknat; 30 procent på kronor är ju mer än 30 procent av kronor. Den verkligt omfördelande effekten ligger dock i hur skatterna används. Att sociala tjänster som vård, skola och omsorg till dominerande del finansieras över skatten innebär en betydande ekonomisk omfördelning på samma gång som det innebär en omfördelning av social välfärd: tillgången till utbildning, vård och omsorg blir oberoende av individens/familjens inkomster. Den sociala rörligheten är större i mer jämlika länder som Sverige, något som hänger samman med den mer jämlika tillgången till framför allt utbildning (se tankesmedjans Snabbanalys nr 11). Skatterna har också betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män. Det var utbyggnaden av den skattefinansierade barnomsorgen, med den pedagogiska kvalitet och de rimliga avgifter den erbjöd, som gjorde det möjligt för kvinnor att i stor omfattning gå ut i arbetslivet och satsa på en egen yrkeskarriär. Mindre uppmärksammat, men också sant, är att en samhälleligt finansierad äldreomsorg har betydelse för medelålders kvinnors arbetsutbud. Också de sociala trygghetssystemen är eller snarare var omfördelande. Vad arbetslöshets- och sjukförsäkring gör eller snarare gjorde är/var att omfördela risker; risker för arbetslöshet och arbetsrelaterad ohälsa skiljer sig ju nämligen mellan olika branscher och olika yrken. Arbetslöshetsrisken är större i säsong- och konjunkturberoende branscher, bland annat då exportindustrin. Ohälsoriskerna är större i fysiskt slitsamma jobb, i jobb med många personkontakter (=större exponering för smitta) och i jobb med hög stressbelastning. Genom försäkringssystemen omfördela(de)s kostnaderna för de riskerna mellan personer i mer ut- 5

6 satta jobb och personer i mindre utsatta yrken. Den borgerliga regeringens försämringar av trygghetssystemen betyder att personer i yrken/branscher där arbetslöshets- och sjukdomsrisker är större nu får betala extra för att deras jobb innehåller större risker än andras jobb. Medan de som har de mindre riskfyllda jobben alltså får mer pengar över för eget bruk, när a-kasseavgiften är betald. Om det moderata förslaget om obligatorisk a-kassa skulle förverkligas, och de differentierade avgifterna behållas vilket Fredrik Reinfeldt uttalat betyder det i praktiken en tvångsbeskattning av personer i de delar av ekonomin där arbetslöshetsrisken är störst. Det är svårt att motivera varför människor ska extrabeskattas för risker i jobbet de själva inte rår över. Det är dessutom inte särskilt klokt att snarast avskräcka folk från att ta arbete inom exportindustrin, där arbetslöshetsrisken är högre; exportindustrin svarar ju för en betydande del av BNP, och hela landet har nytta av den. Det finns inga skäl att försvåra rekryteringen av personal dit genom orättvisa försäkringsvillkor. Skatt efter bärkraft eller skatt efter beteende? Skatter är betalningen för nyttigheter, som tillhandahålls genom förmedling av stat och kommun och som alla medborgare har rätt till på lika villkor. Huvudprincipen för socialdemokratin är att betalningen för dessa gemensamma nyttigheter, skatterna, ska tas ut efter ekonomisk bärkraft, och fördelas efter behoven hos medborgarna. Alla med inkomster/tillgångar över en viss nivå ska bidra, och den som har litet mer att ta av ska också betala litet mer i skatt. Därefter har alla tillgång till det som skatterna betalar i enlighet med de egna behoven: den som har låga inkomster blir inte utan vård för att han/hon inte kan betala, den som har mycket pengar behöver inte betala något extra. Men principen av skatt efter bärkraft har urholkats genom jobbskatteavdragen, RUT- och ROT-avdragen och av sänkta eller avskaffade kapitalskatter. Jobbskatteavdraget innebär att typen av inkomst, inte nivån på den, avgör hur mycket skatt man ska betala. En pensionär betalar högre skatt än en förvärvsarbetande med en inkomst av samma storlek som pensionen, och pensionären betalar i sin tur en litet lägre skatt än en arbetslös eller sjukskriven person. Skatten på en månadslön på kronor är (vid en kommunalskatt på 31 kr) kronor, medan en ålderspension om samma belopp drar kronor i skatt. En förtidspensionär betalar för samma belopp (i den mån nu någon förtidspensionär kommer upp så pass högt) kronor. Principen om skatt efter bärkraft har alltså övergetts. Det uttalade argumentet för dessa inte obetydliga skillnader i skatteuttag är att påverka människors beteenden eller mer drastiskt uttryckt, att belöna goda beteenden, som att förvärvsarbeta, och att bestraffa dåliga beteenden, som att vara arbetslös och sjuk. Den borgerliga regeringens ekonomiska politik är en strikt tillämpning av nationalekonomins incitamentsteorier: blir det mer lönande att arbeta, kommer fler att arbeta, och blir det mindre lönsamt att vara sjuk och arbetslös (och pensionär) kommer färre att välja att vara arbetslösa och sjuka och pensionerade. Skatterna används alltså som styrinstrument, medan frågan om den rättvisa finansieringen av välfärdspolitiken kommer i bakgrunden. Dagens skattesystem bygger alltså på en helt annan princip för skattefinansieringen av välfärdspolitiken än den som gällde fram t o m 2006, och den principen behöver få sin egen diskussion. Någon debatt om det rimliga och önskvärda i att byta princip föregick aldrig förändringen. Även RUT- och ROT-avdragen åsidosätter principen om skatt efter bärkraft och fördelning efter behov. Vissa former av personlig konsumtion städhjälp, gräsklippning, fönsterputs, läxhjälp, dagishämtning innebär till skillnad från annan privat konsumtion att man betalar mindre i bidrag till de gemensamma, samhälleliga nyttigheterna och tjänsterna. Varför vissa former av privat konsumtion eller vissa former av privat förmögenhetsuppbyggnad, som tillbyggnad av en villa ska innebära minskad skyldighet att bidra till den skattefinansierade nyttigheterna i samhället, är svårt att motivera från rättvisesynpunkt. Det blir ännu svårare att motivera om man väger in att möjligheten att få denna skattebefrielse hänger samman med vilken inkomst man själv har. 6

7 Argumentet för RUT-avdraget är framför allt stor - stadsfamiljernas behov av tjänster, som minskar tidspressen. Men konstruktionen, ett avdrag på skatten som i praktiken bara kan utnyttjas ovanför en viss inkomstnivå, strider mot principen att skattefinansierade tjänster ska vara öppna för alla på lika villkor. Stödet till barnfamiljerna har hittills varit utformat antingen som definierade, skattebetalda tjänster barnomsorg, skola, barnhälsovård eller som ett direkt kontantstöd i form av barnbidrag. Det är svårt att argumentera för att dessa principer ska brytas just när det gäller hushållstjänster. Anser man att en specifik tjänst städning är så betydelsefull för barnfamiljerna bör Styra med hjälp av skatter? alla ha rätt till den, exempelvis genom en städpeng på ett definierat belopp. Om man, omvänt, menar att behoven av personliga tjänster är så varierande att man inte kan specialrikta pengen, men att det är motiverat att öka familjernas utrymme att köpa sådana tjänster, då är det rimliga att höja barnbidraget. Sedan är det en annan sak vad det ekonomiska utrymmet tillåter; förutsättningen för det här stödet, från rent ekonomiska utgångspunkter, är egentligen att bara en mindre del av hushållen utnyttjar det. Annars blir det för dyrt. Men både skattetekniskt och fördelningspolitiskt är själva konstruktionen med ett avdrag felaktig. Skatter kan påverka människors ekonomiska beteenden, och skattepolitiken kan alltså användas för att styra beteenden i den ena eller andra riktningen antingen genom sänkta skatter (för att gynna vissa beteenden) eller skattehöjningar (för att hålla tillbaka andra). Jobbskatteavdraget antas öka viljan att förvärvsarbeta, de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år antas leda till att fler unga får jobb, höjda bensinskatter antas få som effekt att folk minskar bilkörningen. Egentligen handlar det om att använda sig av prismekanismer: icke önskade beteenden blir dyrare, önskade beteenden billigare. Forskning likaväl som praktiska erfarenheter ger bilden att skattehöjningar (punktskatter) är mer träffsäkra som styrmedel än skattesänkningar när det gäller att påverka konsumentbeteenden. Effekterna av skattehöjningar är störst för umbärlig konsumtion, eller på ekonomspråk varor/tjänster med hög priselasticitet. Höga tobaks- och alkoholskatter dämpar bevisligen konsumtionen. För varor med låg priselasticitet, alltså varor som har stor betydelse för konsumenten, är skatteeffekten lägre även om det självklart finns. Om bensinpriset stiger kan i vissa fall effekten bli att folk drar ner på annan konsumtion för att få utrymme att köra bil i samma omfattning som förut. Tillfälliga skattesänkningar för att stimulera viss privat konsumtion kan också ha god effekt, exempelvis för att introducera ny miljövänlig teknik eller för att i lågkonjunkturer tidigarelägga investeringar eller inköp, som bidrar till att hålla sysselsättningen uppe. Om stödet permanentas går emellertid ofta effekten förlorad, eftersom priserna tenderar att anpassa sig uppåt och dämpa effekten av subventionen. Permanent skattesubventionering av vissa former av privat konsumtion snedvrider dessutom konkurrensen genom att vissa branscher i praktiken ges mer förmånliga villkor än andra. ROT-avdraget, som har gjorts om från ett tillfälligt stöd i lågkonjunkturer till ett permanent stöd till byggbranschen, har tydligt lett till prisökningar. Eftersom avdraget förutsätter att bostadsägaren tar (minst) halva kostnaden, och den ofta täcks med belåning av huset, driver avdraget i dag på hushållens skuldsättning vilket med tanke på oron för en bostadsbubbla knappast är önskvärt. Skattesänkningar i syfte att påverka människors ekonomiska beteenden är på det hela taget kostsamma, där det långt ifrån alltid är så att vinsterna motsvarar de förlorade skatteinkomsterna. Det finns flera skäl till detta. Ett skäl är det som ekonomerna kallar dödviktseffekter skattesänkningen gäller ju nämligen inte bara de nytillkommande personer, som börjar bete sig på det önskade sättet, utan alla dem som redan agerade så (och skulle ha fortsatt göra det även utan skattesänkningen). Den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar har således betytt kraftiga skattelättnader för företag som redan innan hade en hög andel unga anställda; hamburgerbranschen brukar anföras som typexempel. Sänkningen har däremot bara marginellt ökat ungdomars sysselsättning; kostnaden per nytt ungdomsjobb har skattats till ca 1 miljon. Frågan är givetvis om inte den effekten hade nåtts till en lägre kostnad med subventioner som direkt riktades mot nya anställ- 7

8 ningar av unga. Frågan om ungdomsarbetslösheten är dessutom selektiv: det stora problemet gäller de unga som inte har fullständig gymnasieutbildning. De är sällan hjälpta av sänkta arbetsgivaravgifter; för dem behövs åtgärder som stärker deras kvalifikationer på arbetsmarknaden. Det andra skälet är att en skattesänkning kan ge upphov till flera olika typer av reaktioner. Just nu talas det mycket om att sänka momsen på olika former av personliga tjänster. Men att en viss vara eller tjänst blir billigare innebär inte självklart att man använder mer av den än vad man gjorde redan tidigare. Vad det betyder är att det blir mer pengar över till något annat och inte självklart den typ av konsumtion som var tänkt att skapa fler jobb. Sänkt moms för restauranger, exempelvis, betyder Jobbskatteavdraget knappast att den som redan brukar äta lunch ute äter en lunch till om dagen; däremot kan det sänkta priset ge utrymme för köra bil litet mer. Eller sammanfattningsvis: Det är svårare än vad debatten ger intryck av att styra beteenden med hjälp av skattesänkningar. Det beror på att människors beteenden påverkas av så oerhört många fler faktorer än själva skatteuttaget. De effekter som uppstår är många gånger marginella i förhållande till vad själva skattesänkningen kostar. Skatteökningar för att dämpa konsumtion av en viss vara kan ha större effekt, men effekterna kan variera mellan olika typer av produkter, beroende på hur pass nödvändiga de uppfattas som. Jobbskatteavdraget antas leda till ett ökat arbetsutbud, eftersom det gör det mer lönande att arbeta. Det ökade utbudet antas gälla både för personer utanför arbetskraften och personer som redan ar arbete. Men frågan hur mycket man arbetar är för de flesta under förutsättning, förstås, att det finns jobb att få en avvägning mellan tid och pengar. För många barnfamiljer är tid en bristvara, och sänkt inkomstskatt kan alltså betyda att man i stället väljer att arbeta litet färre timmar, eftersom man ändå får ut lika mycket i nettolön. Den vanligaste effekten är att folk inte förändrar sina arbetstider alls, något som också har att göra med att det för de flesta inte är så lätt att hitta ett extraarbete några timmar i veckan vid sidan av det ordinarie eller att få öka sin arbetstid från deltid till heltid många deltider är, som bekant, ofrivilliga. Och de frivilliga deltiderna motiveras i mycket stor utsträckning av att man vill ha mer tid för barn och familj, och då blir en skattesänkning just en inkomstförstärkning inte något skäl att gå upp arbetstid. Ekonomiska studier visar att nettoeffekten för arbetsutbudet vad gäller personer som redan har en anställning i stort sett är noll några väljer att arbeta mer, men andra väljer att arbeta mindre, och effekterna tar ut varandra. 1 De effekter för arbetsutbudet som jobbskatteavdraget kan få handlar alltså främst om att personer utanför arbetsmarknaden ska söka sig dit därför att det lönar sig mer. Långtidsfrånvaron påverkas inte Jobbskatteavdraget antogs också få som effekt att fler arbetslösa skulle skaffa sig jobb, enligt teorin att arbetslöshet egentligen beror på att folk inte söker jobb tillräckligt intensivt eftersom a-kassan är så fördelaktig. Genom att göra det mer lönsamt att arbeta och mindre lönsamt att vara arbetslöshet skulle fler se till att komma i arbete. Den teorin motbevisas effektivt av dagens verklighet. Långtidsarbetslösheten har ökat, och beräknas vara fortsatt hög även när konjunkturen vänt trots den låga ersättningen, den höga skatten och det hårda, och förnedrande, tvånget att bli gratisarbetskraft i Fas 3. Hur någon över huvud taget kan tro att människor frivilligt väljer att underkasta sig allt detta i stället för att ta ett jobb på den vanliga arbetsmarknaden är obegripligt, hur mycket man än tar med moderata ideologiska blockeringar i bilden. Långtidsarbetslöshet beror inte på bristande vilja att ta arbete, utan på bristande möjligheter att få arbete och de möjligheterna påverkas varken av jobbskatteavdraget eller av sämre a-kassa. Långtidsarbetslösheten beror av mekanismer i arbetslivet, och det är de som måste påverkas om arbetslösheten ska kunna dämpas. 1 Man brukar tala om två effekter av en inkomstskattesänkning: Substitutionseffekten, som betyder att folk substituerar byter ut fritid mot mer arbete. Och inkomsteffekten, som betyder att man tar emot skattesänkningen som en inkomstförstärkning och inte förändrar sin arbetstid, eller t o m minskar den. De två effekterna tar alltså i stort sett ut varandra. 8

9 Inte heller den långa sjukfrånvaron har påverkats av jobbskatteavdraget och de hårdare försäkringsreglerna. Regeringen egna beräkningar var att 10 procent av dem som utförsäkrades efter den tilllåtna sjukskrivningstiden skulle behöva få förlängd sjukpenning. Verkligheten blev tvärtom: Det är ca tio procent av dem som utförsäkrades förra årsskiftet som har förvärvsarbete, i flertalet fall i subventionerad form och det är ungefär lika hög andel av de riktigt långtidssjuka som återvände till arbetslivet innan bestämmelserna om utförsäkring infördes. Över 60 procent av de utförsäkrade har återvänt till sjukförsäkringen. Resten finns hos arbetsförmedlingen i olika program. Effekten av de nya reglerna är alltså inte att fler långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna återvänt till arbetslivet. Effekten är att fler sjuka och arbetslösa nu fåt ekonomiskt bistånd (socialbidrag) från kommunen eftersom ersättningarna från socialförsäkringssystemen nu är för låga. Med andra ord, problemet handlar varken om skatter eller ersättningsnivåer; det handlar om arbetslivets villkor, om brist på jobb, och att folk faktiskt kan vara så sjuka att de inte kan arbeta. Jobbskatteavdrag används i ett 20-tal västländer, men i det absoluta flertalet fall gäller avdraget endast i lägre inkomstskikt Sverige är ett av de få länder där avdraget gäller för alla inkomstnivåer. I USA och Storbritannien anses avdraget ha fått som effekt att arbetsutbudet i lägre löneskikt har ökat. Det ska dock ses i sammanhang med att flera sociala förmåner i dessa länder är hårt inkomstprövade och försvinner även vid ganska låga inkomster. Det betyder att det finns stora marginaleffekter, som gör att det inte alltid lönar sig att ta ett arbete eller gå upp i arbetstid. Jobbskatteavdraget motverkar alltså dessa marginaleffekter, och det är förklaringen till att arbetsutbudet ökar. I Sverige är mycket få sociala förmåner inkomstprövade, det enda egentliga undantaget är bostadsbidraget. Följaktligen finns inte heller samma marginaleffekter som hinder för en lågavlönad deltidsanställd att gå upp i arbetstid (däremot är det oerhört många lågavlönade deltidsanställda som skulle vilja ha heltid men inte kan få det, dvs. återigen något man inte påverkar med skattepolitiken). Däremot bör jobbskatteavdraget kunna få viss effekt för hemarbetande kvinnors benägenhet att ta förvärvsarbete. Skatteuttaget även på låga löner var förhållandevis högt tidigare, och med tanke på att förvärvsarbete är förknippat med vissa kostnader, kombinerat med mindre tid för arbetet hemma, kan det ha inneburit att nettot av exempelvis ett deltidsarbete sågs som för lågt. Sett till arbetsmarknadsstatistiken verkar dock den främsta effekten hittills av jobbskatteavdraget ha varit att öka förvärvsfrekvensen bland de yngre pensionärerna Avdraget gör det extremt fördelaktigt för 65+ att förvärvsarbeta jämfört med att ta ut pensionen, och förvärvsfrekvensen har klart ökat, låt vara från en låg startnivå. Enligt vissa studier har också gruppen högskolestudenter ökat sitt förvärvsarbete (i form av deltider). Om det beror på att jobbskatteavdraget gör det lönande att arbeta extra vid sidan om studierna eller på att studiemedlen är otillräckliga att försörja sig på är en öppen fråga. Effekterna av jobbskatteavdraget är svåra, för att inte säga omöjliga, att säkert beräkna; de skattningar som gjorts bygger på teoretiska modeller. Dessa teoretiska beräkningar visar dock att kostnaden per ny arbetssökande blir enormt hög, med den omfattning som jobbskatteavdraget efter fyra olika förändringar har fått. Det jobbskatteavdraget kan göra är som sagt att påverka själva utbudet av arbetskraft; däremot skapar det inte i sig självt några nya jobb. När ekonomerna räknar med att avdraget ska öka också antalet jobb som erbjuds, är det med motiveringen att jobbskatteavdraget ska dämpa löneökningarna och därmed ge utrymme för fler nyanställningar. Erfarenheten visar dock knappast att skattesänkningar påverkar löneutvecklingen; den bestäms av produktivitetsutvecklingen och av efterfrågan på arbetskraft. I upptakten till årets avtalsrörelse finns i vart fall inga signaler om skattesänkningarna innebär att lönekraven hålls tillbaka. Snarare finns förväntningar att dagens höga tillväxt ska göra det möjligt att kompensera för det låga löneutfallet under krisen Cecilia Fahlgren, ordförande i TCOs största fölrbund, Unionen, säger exempelvis (SvD ) att våra medlemmar har tagit ett stort ansvar under krisen. Nu finns det en förväntan på att de får se resultatet också i den egna plånboken.det är alltså dagens tillväxt som formar dagens lönekrav, likaväl som det kärva ekonomiska läget för ett par år sedan höll tillbaka lönerna medan de förhållandevis stora skattesänkningar som Unionens medlemmar fick inte påverkar avtalskraven. 9

10 Moms Momsen mervärdeskatten är en av de största skattekällorna; en femtedel av de totala skatteinkomsterna (2009) kommer från momsen. Moms tas ut med tre olika procentsatser, 25, 12 och 6 procent. Nivån på momsen bestäms nationellt, men EU-direktiv reglerar dels hur många nivåer ett land får ha (= högst 3), dels vilka typer av verksamheter som får ta ut lägre moms. Vissa tjänster är helt momsbefriade, som utbildning, sjukvård, bankoch försäkringstjänster. De lägre momssatserna motiveras i huvudsak med en strävan att hålla nere priset och därmed öka tillgängligheten på vissa varor/tjänster, som anses socialt viktiga (ex livsmedel, kultur) eller ha betydelse för infrastrukturen (ex kollektivtrafik, hotellverksamhet). Det finns en del problem med denna differentiering. Ett är de gränsdragningsproblem som uppstår när man ska bedöma om en viss vara kan räknas in i de kategorier som åsätts den lägre momsen och gränsdragningsproblem betyder både ökade risker för fusk, och ökade behov av kontroller. Dessutom öppnar det för ständiga diskussioner om gränsdragningen är riktigt gjord eller inte och självklar är den väl inte alltid. Litet kan man ju undra varför tuggummi, som normalt väl inte ens brukar sväljas och är allmänt näringsfattigt, räknas som livsmedel med 12 procents moms, medan halstabeller, som sväljs och innehåller åtminstone litet näring, drar 25 procent. Ritböcker och målarböcker har 6 procents moms, anteckningsböcker 25 procent. Hotellrum har 12 procents moms, livsmedel likaså men intagande av livsmedel i form av frukost på hotell beläggs med 25 procent. Folköl räknas som livsmedel med 12 procents moms, vin är inte livsmedel och har 25 procent. De olika momssatserna påverkar naturligtvis konkurrensen mellan olika varor/tjänster, vilket är ett skäl till de ständiga gränsdragningsdiskussionerna. Att restaurangbranschen vill ha lägre moms beror inte bara på en allmän önskan om att kunna dra fler kunder genom litet lägre priser, utan också på att man anser sig missgynnad i förhållande till andra verksamheter som människor vill använda sin fritid till, som idrott och kultur. Och man bör erkänna att de lägre momssatserna på vissa varor/tjänster ibland speglar en uppfattning att de är litet viktigare än andra och därför inte ska avskräcka köpare genom för höga priser; den lägre momsen på kultur och idrott bör definitivt dit. Principiellt kan man fråga om det är statens roll att på det sättet peka ut viss typ av konsumtion som värdefullare än andra även om det naturligtvis går att argumentera för den lägre momsen ur ett samhällsperspektiv snarare än ett konsumtionsperspektiv. Motionsidrott har exempelvis betydelse för folkhälsan, dagstidningar och böcker har betydelse för den demokratiska debatten, och att håla nere skatten på kollektivtrafik är bra från miljösynpunkt. Motsvarande argument för restaurangbesök är svårare att hitta. Ska man ha differentierad moms är det alltså bra att, för legitimiteten systemet, klargöra vilka principer denna differentiering ska utgå från. En rimlig utgångspunkt är då just samhällsnyttan i själva produkten, låt vara att det också öppnar för gränsdragningsproblem. Däremot är argumentet som användes för sänkt restaurangmoms, att det skapar jobb, ointressant. Sänkt restaurangmoms skulle antagligen ge några fler jobb just i restaurangbranschen, men om folk börjar äta mer ute än tidigare, blir det mindre pengar över till det som de annars skulle ha köpt vilket alltså betyder att jobben minskar någon annanstans. Man skapar inte nya jobb genom att flytta konsumtion från en typ av varor till en annan, man bara flyttar jobb. Samtidigt är förstås frågan om den lägre momsen alltid betyder lägre priser i motsvarande grad. Det finns en allmän, välbelagd, tendens att skattesubventioner/skattelättnader i olika former till en del tas hem av producenten snarare än konsumenten. När bokmomsen sänktes innebar det till en början påtagligt sänkta priser, men de har klättrat uppåt igen de senaste åren. Enhetlig moms? De flesta ekonomer lutar åt uppfattningen att en enhetlig moms är att föredra, dels därför att den är konkurrensneutral, dels för att man slipper alla problem med gränsdragningar och de kontroller de kräver. Mervärdeskattesatsutredningen (2005) stannade också för den uppfattningen som princip, och konstaterade att om man slopade differentieringen skulle man kunna sänka den allmänna generella momssatsen till 20 procent. Utredningen insåg dock problemen med att i ett slag höja momsen på de branscher som nu har den lägre moms- 10

11 satsen, och stannade därför för att föreslå att den lägre livsmedelsmomsen skulle avskaffas. Sänkt matmoms var ett krav som länge drevs av centerpartiet och vänsterpartiet, och som infördes av den socialdemokratiska minoritetsregeringen 1991 som en kompromiss med den tidens samverkanspartner. Argumentet var familjepolitiskt: mat tar en större andel av barnfamiljernas hushållsbudget, och sänkt moms skulle alltså ge en ekonomisk lättnad, särskilt betydelsefull för lågavlönade familjer. Den nyssnämnda utredningen gjorde en studie av de fördelningspolitiska effekterna av den lägre matmomsen, som visade att effekterna var små. I pengar räknat betydde den lägre momsen kronor lägre matutgifter i de högsta inkomstskikten, mot kronor i de lägre skikten. 15 procent av stödet gick till hushåll i de högre inkomstskikten, mot bara 4 procent till ensamföräldrar med barn. Skillnaderna berodde i och för sig inte på att de välavlönade hushållen åt mer, men Förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt väl att de åt dyrare mat. Utredningens slutsats var att de fördelningspolitiska effekterna skulle bli bättre, till en lägre kostnad, om den lägre livsmedelsmomsen avskaffades och bostadsbidraget till låginkomsthushåll i stället höjdes. Utredningens slutsatser är välunderbyggda, även om det är lätt att se den politiska svårigheten i att på nytt höja matmomsen, särskilt som matpriserna stigit kraftigt det senaste året. Men mer allmänt kan man ändå säga att man behöver diskutera principerna för att ha differentierad moms, väga frågan om differentieringen åstadkommer större fördel än vad man skulle få med en enhetlig moms som då kunde sättas betydligt lägre än dagens vanliga nivå 25 procent, undersöka om önskemålen att särskilt stödja vissa verksamheter åtminstone i vissa fall kan tillgodoses mer effektivt än genom lägre moms. Samtliga dessa skatter är i dag avskaffade. Arvsoch gåvoskatten togs bort 2005, under den socialdemokratiska regeringstiden, och förmögenhetsskatten avskaffades av den borgerliga regeringen Förmögenhetsskatten infördes 1947, med i huvudsak fördelningspolitiska argument även om behovet att förstärka skatteinkomsterna också fanns. En kritik mot skatten var hela tiden att den missgynnande sparande och försvårade uppbyggnaden av investeringskapital, främst i de små företagen. Den ledde också till att vissa större familjeföretag flyttades utomlands (bland andra Lundbergs och IKEA; Lundbergs återkom senare i samband med att förmögenhetsskatten mildrades). Förmögenhetsskatten avskaffades av den borgerliga regeringen 1993 men återifördes redan 1994 av den nya socialdemokratiska regeringen. För att undvika kapital- och företagsflytt blev det dock nödvändigt med ett stort antal undantag för förmögenheter som på olika sätt kunde anses bundna i näringsverksamhet. I praktiken kom skatten att i huvudsak att tas ut på mindre aktieinnehav, sparkonton i bank eller i fonder, villor och fritidshus. Både de fördelningspolitiska syftena och rättvisan i själva systemet urholkades. I valrörelsen 2010 hade de rödgröna ett principförslag om att återinföra en skatt på förmögna. Den närmare utformningen skulle utredas vidare. I debatten fanns uppgifter om att skatten skulle tas ut endast inom ett visst intervall, med ett övre tak för hur mycket som skulle beskattas och ett relativt högt satt fribelopp i botten. På vilket sätt man skulle lösa de problem som funnits tidigare, dvs. riskerna för kapitalflykt och svårigheterna att beskatta arbetande kapital i småföretag och familjeföretag framgick inte. Svårigheterna att konstruera en förmögenhetsskatt som slår rättvist, och som inte i praktiken kräver ett antal undantag för att förhindra kapital- och företagsflytt, kvarstår. I tankesmedjans rapport Framtidens skatter för framtidens välfärd konstaterades att dessa svårigheter var ett klart argument mot att återinföra förmögenhetsskatten. En skatt med många undantag, eller en skatt som skapar problem för mindre företag, saknar legitimitet. Egentligen hör frågan ihop med övriga frågor kring kapital- och företagsbeskattningen (eftersom större förmögenheter ofta handlar om kapitaltillgångar kopplade till näringsverksamhet) och bör därför diskuteras i detta bredare sammanhang. En 11

12 förmögenhetsskatt innebär ju att själva innehavet av en tillgång, inte bara avkastningen av den, beskattas, något som i sig minskar själva innehavets storlek och det är där problemen kommer in när det handlar om den tillgång företagskapitalet utgör. Och som kanske behövs för själva företagandet. Det är mer rimligt att söka nya och rationella former för att beskatta avkastningen av kapital än tillgången på kapital. Detta inte minst med tanke på att rent finansiella transaktioner handel med tillgångar i syfte att skapa vinst spelar stor roll i dagens ekonomi. Frågan om skatt på finansiella treansaktioner är förvisso inte enkel, men de finansiella marknaderna spelar i dag en sådan roll att frågan om skattereglerna för dem måste lyftas till en förutsättningslös prövning. Om inte annat kan man ju tycka att det är en skattebas som är otillräckligt utnyttjad... Att arvsbeskattningen avskaffades har sannolikt att göra med problemen som uppstod i småföretag vid arvskiften, även om den proposition där avskaffandet föreslogs är märkligt tyst vad gäller motiveringarna. Beskattningen innebar ju att kapital måste lyftas ur själva företaget för att betala skatten. Logiskt sett bör det emellertid vara enklare att ta ut en skatt på kapital/förmögenhet vid ett enda specifikt tillfälle ett arvskifte än att göra det återkommande på det sätt som en förmögenhetsbeskattning innebär. Att återinföra en arvsskatt, alternativt kvarlåtenskapsskatt (=skatt som betalas direkt ur dödsboet innan arvet skiftas) torde vara enklare, om man anser att kapitaltillgångar principiellt bör beskattas i någon form, än att återinföra förmögenhetsskatten med dess löpande skatteuttag. Om en beskattning av arv ska införas måste även gåvoskatten återinföras annars blir det för lätt att kringgå arvsskatten. Bostadsbeskattningen Skatten på bostäder diskuteras väl oftast som en fråga om fastighetsskatten, som brukar beräknas med en viss procentsats på husets taxeringsvärde. Men bostadsbeskattningen består av flera olika moment, och handlar både om skatter och om avdrag. I dag kan man tala om fyra delar: fastighetsavgiften, realisationsvinstbeskattningen, ränteavdraget och ROT-avdraget. Dessa frågor hör ihop, och diskussionen om bostadsbeskattningen bör handla om allihop. Så här ser systemet ut: Fastighetsskatt har vi inte längre, formellt sett, för bostadshus, bara för andra fastigheter. Bostadshus betalar i stället (obligatorisk) kommunal fastighetsavgift. För småhus (villor, radhus, fritidshus, etc.) är fastighetsavgiften 0,75 procent av taxeringsvärdet upp till ett högsta avgiftsbelopp, som för 2010 är kronor för hus på egen tomt och kronor för hus på ofri grund kronor motsvarar ett taxeringsvärde kring kronor. Realisationsvinstskatten är 22 procent av vinsten vid försäljningen av ett småhus eller en bostadsrättslägenhet/ägarlägenhet. Man kan emellertid få uppskov med att betala den andel av vinsten som används för att köpa en ny bostad, men sedan 2007 får man betala en viss avgift (i praktiken en ränta) som beräknas med 2,4 procent på hela uppskovsbeloppet. I deklarationen får man göra avdrag för 30 procent av räntekostnaderna för bostadslån; avdraget minskar alltså den beskattningsbara inkomsten. För reparationer, om- och tillbyggnader av småhus och bostadsrättslägenhet får man göra avdrag med hälften av kostnaden, dock högst kronor per person. En familj med två vuxna förvärvsarbetande kan alltså dra av Fastighetsskatten gjordes om hösten 2006 av den nya borgerliga regeringen, samtidigt som reavinstskatten höjdes från 20 till 22 procent och uppskovsbeloppet avgiftsbelades. Den sänkta fastighetsskatten drevs uppenbart igenom trots motstånd från finansdepartementet, som dock kompenserade sig genom höjningen av reavinstskatten och den nya avgiften på själva uppskovsbeloppet. I valrörelsen 2010 föreslog de rödgröna en marginell höjning av skatteuttaget för de högst taxerade villorna. Mindre än 5 procent av villorna berördes. Föga förvånande drevs en hård kampanj mot förslaget som fick många väljare att uppfatta det som betydligt mer omfattande än vad det var, och det ansågs ha bidragit till socialdemokraternas tillbakagång. Många drog efter valet slutsatsen att den 12

13 negativa opinionen mot fastighetsbeskattningen var så stark att man måste överge den som finansieringskälla. Andra, i huvudsak ekonomer, påpekade att det var både svårt och dumt att avstå från den stabila skattebas, som fastigheter utgör, särskilt i ett läge där man har att räkna med växande svårigheter att beskatta annat, mer lättrörligt kapital. Och det är det eviga dilemmat kring just fastighetsskatten. Den är djupt impopulär. Men fastigheter är en mycket stabil skattebas, som inte kan flytta utomlands, och beskattningen påverkar inte arbetsutbud eller investeringsvilja med andra ord, ekonomiskt sett en mycket bra skatt. Några månader efter valet 2010 började borgerliga politiker lyfta frågan om minskade möjligheter att göra avdrag för räntorna på bostadslån. Det kan ju ses som en något ironisk epilog på valrörelsens kampanj mot s-förslaget om höjd fastighetsavgift, eftersom en minskning av ränteavdragsmöjligheterna skulle få betydligt större ekonomiska effekter och beröra betydligt fler hushåll. Men debatten om bostadsbeskattningen hade plötsligt kommit i ett helt annat läge genom att allt fler ekonomer och politiker började oroa sig för hushållens snabbt väx ande skuldsättning, varav merparten ju handlar om bostadslån. Skenande bostadspriser med åtföljande hög skuldsättning har ju varit en central del av finanskriserna i såväl USA, Irland som Spanien. Så det är det knappast förvånande att uppmärksamheten och sannolikt nervositeten kring de växande bostadslånen skärpts bland ekonomer och politiker också i Sverige. De flesta bedömare är visserligen överens om att det inte finns någon påtaglig risk för en svensk bostadsbubbla just nu, men att den kan uppstå om pris- och låneutvecklingen fortsätter som hittills. Därför finns det skäl att överväga en omläggning av politiken i bubbelbegränsande syfte. Flera förslag har dykt upp i den debatten, varav ett en övre gräns för bostadslånet, mätt som andel av fastighetens marknadsvärde redan genomförts. Andra förslag är krav på högre amortering av lånen och sänkta ränteavdrag. Det senare är egentligen logiskt; när fastighetsskatten minskat, d v s skatten på avkastningen av fastighetskapitalet, finns det skäl att att också minska avdragen för räntorna för lån på fastigheten. Ytterligare ett förslag är höjd fastighetsskatt. Höjd fastighetsskatt i kombination med amorteringskrav är effektiva och enkla ingrepp, säger professorn i fastighetsekonomi Stellan Lundström (DN ). Med tillägget att det förmodligen är politiskt omöjligt. Alla de här förslagen innebär att utrymmet för skuldsättning minskar: högre amorteringskrav och begränsningar i ränteavdragen betyder att kostnaderna för lånet ökar, dvs. helt enkelt att man inte kan ta lika stora lån längre. Höjd skatt betyder minskat utrymme för lånekostnader, typ räntor och amorteringar. Ytterligare en möjlighet är en skärpning av reavinstskatten, och/eller en höjning av avgiften på uppskovsbeloppet. Eller rent av ett avskaffande av uppskovsrätten. Skattereglerna bidrar till prishöjningar Samtliga dessa åtgärder torde vara lika impopulära som en höjning av fastighetsskatten, och alla skulle i någon form medföra ökade utgifter för ganska många hushåll. Men det går inte att förneka att skattereglerna i dag faktiskt driver bostadspriserna uppåt, därför att de samverkar till att kraftigt öka utrymmet för skuldsättning. Reglerna är, om än på ett annat sätt än vad som vanligen åsyftas, ett exempel på att en ogenomtänkt utformning av skattesystemet påverkar människors ekonomiska beteenden på ett sätt som kan få negativa effekter för samhällsekonomin. Fastighetsavgiften är låg, ränteavdragen lyfter bort en inte obetydlig del av kostnaden, uppskovet med reavinstskatten ger mer pengar till egen insats. Till det kommer att de stora skattesänkningar som jobbskatteavdraget gett också skapat utrymme för att betala mer för bostaden dvs. större bostadslån. Och det är ett välbelagt faktum att ett ökat betalningsutrymme för varor där betalningsviljan är hög, det driver priserna uppåt alldeles särskilt om det gäller bristvaror. Vilket bostäder onekligen är i de storstadsregioner, där en förhållandevis hög andel hushåll dessutom har goda inkomster och möjligheter att klara höga lån. Bostadsbeskattningen håller på att bli en betydligt större huvudvärk än vad fastighetsskatten orsakat. Huvudvärken blir inte mindre av att åtgärder, som ökar lånekostnaderna och åstadkommer den önskade dämpningen av skuldsättningen, samtidigt innebär att hushållens utrymme för andra typer av konsumtion minskar vilket mycket väl kan få dämpande effekter för tillväxt och sysselsättning. Samtidigt är det uppenbart att regelverket måste läggas om: vi kan inte ha ett skattesystem, som direkt stimulerar stigande belåning på bostadsmarknaden och stigande skuldsättning hos hushållen. Skattesystemet måste medverka till att hålla prisutvecklingen under någotsånär kontroll. Exemplen på riskerna med att inte göra det är många och avskräckande 13

14 Det är en av de punkter där den ekonomiska utvecklingen faktiskt förändrat villkoren för beskattningen. Den diskussionen förs vanligen i termer av nödvändigheten att sänka skatter, exempelvis på kapital, för att inte pengar ska flytta till länder med lägre skatteuttag. När det gäller bostadssektorn handlar det i stället om behovet av i någon form skärpt beskattning, där argumentet egentligen är ekonomisk-politiska; det handlar om stabiliteten i det ekonomiska systemet och om att hindras en lånedriven inflation. För i dagens ekonomi måste vi räkna med att det finns en inte obetydlig finansiell sektor, och därmed en skuldsektor, som kräver sin speciella uppmärksamhet och efter delvis andra mönster än de som handlar om den producerande delen av ekonomin. Räcker skatterna? Skatter tas alltså ut för att betala ett antal sociala nyttigheter, inte minst inom välfärdspolitiken. Det har i fleras år nu förts en bekymrad debatt om ifall skatterna räcker till att betala de ökade krav på välfärdspolitiken som vi vet väntar i framtiden, beroende på den växande andelen äldre och på kraven på höjd standard, som ökad tillgänglighet och valfrihet. Debatten började redan innan den borgerliga regeringen började sänka skatterna; man kan alltså dra slutsatsen att problemet snarare är större i dag, när skatterna sänkts med 100 miljarder kronor. Det är självklart svårt att mer exakt förutsäga hur stora problemen kan bli, och det finns beräkningar som drar åt litet olika håll, även om alla är överens om att det finns ett ekonomiskt gap att överbrygga. Statistiska Centralbyrån, SCB, visar i en ny prognos att över 200 kommuner (av totalt 290) kommer att ha problem att klara välfärdskostnaderna. Det har att göra med befolkningsutvecklingen, som innebär en lägre andel förvärvsarbetande och en högre andel pensionärer. Den mest genomarbetade studien hittills kommer från en programgrupp inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), med titeln Framtidens utmaning. Välfärdens långsiktiga finansiering. Med välfärd menas här välfärdstjänsterna, alltså vård, skola och omsorg. Socialförsäkringarna innefattas inte i studien. Gruppen beräknar att om välfärdstjänsterna ska finansieras på samma sätt som idag behöver kommunalskatten höjas med i genomsnitt 13 kronor fram till Det går att förändra beräkningsgrunderna, medger gruppen, men gör man det någorlunda realistiskt förändras inte finansieringsbehoven nämnvärt: Den framtida utmaningen är stor. Ett par kronor hit eller dit är inte avgörande för våra slutsatser. Gruppen har också räknat på olika alternativ till skatteökningar för att möta de växande kraven: fler arbetade timmar, ökad effektivitet och ökade inslag av privat finansiering. Fler arbetade timmar pekas oftast ut som lösningen. Fler arbetade timmar betyder ju att skatteunderlaget ökar och med det skatteinkomsterna, utan att man behöver höja nivån på skatterna. Gruppen har här beräknat effekterna av dels ett års tidigare inträde i arbetslivet, dels ett års senare utträde dvs. att ungdomar genomsnittligt sett klarar av studierna på ett års kortare tid än i dag, och att folk blir kvar ett år längre i arbetslivet än den genomsnittliga reala pensionsåldern (63 år) i dag. Enligt de beräkningarna blir den sammanlagda effekten en ökning av sysselsättningen med 3,5 procent, förutsatt att den genomsnittliga arbetstiden är oförändrad. Det motsvarar per år 92 öre i kommunalskatt. Gruppen anser att skola, vård och omsorg tveklöst kan bli mer effektiva, dvs. nå bra resultat till lägre kostnader än i dag, men påpekar också många kommunala verksamheter är personaltunga, och att möjligheterna till effektiviseringar alltid är mindre i personalintensiva verksamheter än i verksamheter som i stor utsträckning bygger på teknik. Gruppen gör vad den själv kallar en enkel kalkyl, där man beräknar den kostnadsminskning som skulle uppstå om alla kommuner och landsting som i dag har kostnader över genomsnittsnivån kom ner till denna nivå. Det motsvarar en kostnadsminskning med 3 procent, eller drygt 1 krona i kommunalskatt. Det går antagligen att åstadkomma något större effektiviseringsvinster än så, men ska man hålla sig inom realismens gränser handlar det knappast om kostnadsminskningar som svarar mot ens halva det beräknade behovet av resurstillskott. Gruppen räknar också på några tänkbara avgiftshöjningar. Den menar att det, exempelvis, mycket väl går att höja maxtaxan inom barnomsorgen, men att det ändå inte ger något större bidrag till att finansiera barnomsorgskostnaderna. En höjning av finansieringsgraden vis avgifter från dagens ca 9 procent till 15 procent vilket är kännbart för familjernas ekonomi motsvarar bara en kommunalskattehöjning med 24 öre. Tar man betalt för skolmåltiderna i gym- 14

15 nasieskolan motsvarar det 7 öre i kommunalskatt. En ökning med 50 procent av avgiften för sjukhusvård (som betalas via sjukförsäkringen) skulle innebära 2 öre på kommunalskatten. Gruppen skriver att lagstiftningen både vad gäller äldreomsorg och vad gäller sjukvård begränsar möjligheterna till avgiftshöjningar. Lagar kan i och för sig skrivas om. Men om man vill hålla avgifterna på en nivå som inte leder till att många avstår från hemtjänst och läkarbesök är möjligheterna förhållandevis små att öka de kommunala intäkterna via vård- och omsorgsavgifter. Projektgruppen beskriver också, utan ställningstaganden, kombinationer av privat och offentlig sjukvårdsförsäkring, där de privata försäkringarna omfattas av ett offentligt regelverk som gör att ingen får utestängas eller tvingas betala högre premier på grund av sitt hälsotillstånd. Som sagt, att beräkna såväl kommande behov som kommande finansieringsmöjligheter är inte enkelt, och i båda fallen finns stora osäkerhetsfaktorer. Men SKL-gruppens beräkningar är genomtänkta och realistiska, och visar, som de själva skriver, att det inte finns något alexanderhugg, som löser problemet. Vad beräkningarna framför allt visar är att även tämligen stora ökningar av effektivitet respektive arbetade timmar inte ger några dramatiskt ökade resurstillskott. Man måste också ha med i beräkningen att resurstillskotten kan ätas upp av andra förändringar. Vi kan säkert öka sysselsättningsfrekvensen, men samtidigt kommer troligen också en del av tillväxten att tas ut i arbetstidsförkortningar. Det går att effektivisera, men samtidigt drivs kostnaderna upp av andra skäl det fria vårdvalet kommer enligt all erfarenhet att öka kostnaderna för primärvården. Slutligen har man att räkna med att den arbetskraftsbrist, som prognosticeras efter 2015, kommer att driva upp lönerna, särskilt för utbildad personal. Så för att citera den socialdemokratiska kriskommissionen, det går inte att utesluta skattehöjningar. Samhällstjänsterna tunnas ut Det kan förefalla som att de moderata skattesänkningarna inte fått några negativa effekter för välfärden, men det som håller på att hända är en smygande försämring och en fortgående uttunning av samhällstjänsterna. Äldreomsorgen är underförsörjd med personal, kriterierna för att få hemtjänst för äldre har hårdnat, barngrupperna i förskolan ökar på många håll, snöröjningen fungerar dåligt i många städer (med fler halkolyckor och ökade vårdkostnader som följd), järnvägen är illa underhållen, det är svårt att få bukt med operationsköerna, den psykiatriska vården har trots alla krav inte kunnat byggas ut, och så vidare. Till denna uttunning hör också de försämrade arbetsvillkor och den ökade press på de anställda, som följer av att kostnaderna för verksamheten ställs inför ständiga besparingskrav. Och så har vi ju de tydliga och medvetna försämringarna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Och den ökade försämring av barns uppväxtvillkor som blir följden av att föräldrarna drabbas av dessa försämringar. Vill vi ha en social välfärd av bra kvalitet, och med bra arbetsvillkor för dem som ska svara för själva jobbet då måste vi acceptera att det kostar. Det går att betala på olika sätt, men det går inte att slippa betalningen. Vill vi att de sociala tjänsterna alltjämt ska hållas öppna för alla på likvärdigas villkor, då måste vi acceptera en hög grad av skattefinansiering. Konstigare är det inte. För information om Tankesmedjan, anmäl Dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev och VECKANS ANALYS. Barnhusgatan 16, 3 tr, Stockholm

16 Det behövs en ny, övergripande utredning om hela skattesystemet. Denna rapport från Arbetarrörelsens Tankesmedja lyfter några frågor som är centrala i en sådan översyn. Var och en av dessa frågor kräver sin särskilda diskussion, men utformningen av varje enskild skatt hör i slutändan ihop med hur övriga skatter utformas. Rapporten Är skatter skadliga? är skriven av Tankesmedjans utredningschef Anne-Marie Lindgren. Hon har tidigare författat rapporten Framtidens skatter för framtidens välfärd (nr 9/2009). arbetarrorelsenstankesmedja.se

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Finansdepartementet 20 maj 2003 YTTRANDE 103 33 STOCKHOLM Dnr: 6-13-02

Finansdepartementet 20 maj 2003 YTTRANDE 103 33 STOCKHOLM Dnr: 6-13-02 Finansdepartementet 20 maj 2003 YTTRANDE 103 33 STOCKHOLM Dnr: 6-13-02 Betänkandet Våra skatter? (SOU 2002:47) (Fi2002/4400) Skattebasutredningen bedömer att det finns goda skattemässiga förutsättningar

Läs mer

för framtidens välfärd

för framtidens välfärd rapport nr 9/2009 Framtidens skatter för framtidens välfärd Arbetarrörelsens Tankesmedjas skatteutredning Av Anne-Marie Lindgren Rapporten Framtidens skatter för framtidens välfärd utgiven av Arbetarrörelsens

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84?

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? 2009 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? Det svenska skattesystemet för inkomster är obegripligt för den som inte är expert. Förutom

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb.

Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb. 1(9) Tankar och reflektion från medlemmar vid Årsmötetsdagen 28/2 Sunderby Folkhögskola. Viktigaste frågan är jobben, eller rättare sagt bristen på jobb. 75-dagars regel, A-kasse indragning från dag 76.

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg

BARN OCH FAMILJ Barnomsorg BARN OCH FAMILJ Barnomsorg Det bästa som du kan ge dina barn, förutom goda vanor, är goda minnen. - Sydney J. Harris Inledning V åra politiska företrädare har i decennier systematiskt arbetat för att splittra

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

LIVSPUSSELBONUS. Ett nytt förslag från TCO riktat till förvärvsarbetande föräldrar. Ulrika Hagström, Roger Mörtvik

LIVSPUSSELBONUS. Ett nytt förslag från TCO riktat till förvärvsarbetande föräldrar. Ulrika Hagström, Roger Mörtvik 1 LIVSPUSSELBONUS Ett nytt förslag från TCO riktat till förvärvsarbetande föräldrar Ulrika Hagström, Roger Mörtvik 2 3 Inledning TCO driver livspusselfrågorna därför att vi vill se ett arbetsliv som går

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Räddad från nedläggning vid generationsskifte - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Sammanfattning Redan i början av 2000-talet uppmärksammades att många svenska företagare planerade att pensionera

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt

Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt Av Maria Kulander och Hans Lind november 2008 Institutionen för Fastigheter och Byggande Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, KTH

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Seminarer Stocholm 1999 økonomisk nasjonalrapport - svensk Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Skrevet av: Per Åsberg Uppsala Universitet Institutet för Bostadsforskning

Läs mer