Målet var att nio av Dalarnas kommuner skulle vara delaktiga innan projekttidens utgång.
|
|
- Ellen Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bild Steve Johnson
2 EKO-tåget i Dalarna Bakgrund Riksdagen har sedan slutet av 90-talet satt mål för den ekologiska produktionen i landet. Flera av de nationella miljökvalitetsmålen berör ekologisk produktion; Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet. Borlänge kommun hade sedan 1994 arbetat med sambandet mellan den mat vi äter och det landskap som produktionen ger genom kampanjen KRAV-ormen och nått goda resultat. Statistik från bl a Milko visade att det var en högre konsumtion av ekologisk mjölk i Dalarna än i övriga Milko-land. I övriga kommuner i Dalarna pågick inget kontinuerligt arbete för att främja den ekologiska konsumtionen även om den offentliga upphandlingen av denna del hade ökat något. Projektet EKO-tåget startade för att förstärka och öka takten i upphandlingen av de ekologiska produkterna såväl inom storköken som inom konsumtionsledet. Mål Projektet består av fyra delar: EKO-tågskampanjer, nätverk och kunskapsuppbyggande, informationsspridning samt utbildning. Det har till övervägande del inriktning mot att påverka människor för att skapa en bredare förståelse för processer och sammanhang. I slutänden är resultatet att invånarna äter sig till ett hållbart landskap med stora skönhetsvärden. Det treåriga projektet har vänt sig till hela länet. Att marknadsföra ekologiska livsmedel på ett effektivt och professionellt sätt Att skapa kontaktytor där säljare och köpare kan mötas och göra affärer Att höja statusen för ekologisk produktion framför allt inom den konventionella odlaregruppen Att öka medvetenheten om miljö och etik i livsmedelsproduktion hos konsument och producent Att skapa debatt kring ekologisk produktion, livsmedelsproduktion generellt, köp- och produktionsmönster Målet var att nio av Dalarnas kommuner skulle vara delaktiga innan projekttidens utgång. Genomförande Projektledaren som haft sin bas på enheten Hållbar Samhällsbyggnad i Borlänge kommun har fungerat som koordinator och aktivt stimulerat andra kommuner att delta. 2
3 Målgruppen har varit konsumenter och storkök, handel och grossister samt matproducenter i Dalarna. Media spelar en viktig roll i informationsspridningen. Kampanjerna Tanken har hela tiden varit att genom den offentliga verksamheten nå kommunmedborgaren. Därför har en stor del av arbetet varit inriktat på förskola, skola och äldreomsorg. Projektet startade med en inbjudan till kommunerna i Dalarna om att delta i EKO-tåget. Redan från start anmälde sig åtta kommuner till ett aktivt deltagande, Avesta, Hedemora, Smedjebacken, Ludvika, Falun, Mora och Orsa. Borlänge var självskriven kommun eftersom projektledningen fanns där. Efter ett år anslöt även Säters kommun. Representanter från dessa kommuner bildade ett nätverk som har träffats några gånger per år. Det har varit både personer från skolmåltider och personer med övergripande ansvar för hållbar utveckling, som Agenda 21-samordnare och miljösamordnare. Resurspersonerna i respektive kommun har skapat lokala nätverk sammansatta utifrån de lokala förutsättningarna. Utgångspunkten för arbetet har varit att varje kommun självständigt skulle utforma sina kampanjer. Nätverket har bidragit med erfarenhetsutbyte. Utbildning Projektledningen har arrangerat fortbildning vid flera tillfällen riktad både till personal inom skolmåltider och pedagoger och till kommunrepresentanterna i EKO-tåget: December 2002 Maj 2003 Mars 2004 Juni 2004 Oktober 2004 Februari och april 2005 Ät S.M.A.R.T. Ett seminarium där Kerstin Andersson från Lund, numera ordförande för Ekologiskt marknadscentrum, föreläste om hur man praktiskt går tillväga när fler ekologiska produkter används i storköket. Calle Regnell från Stockholm informerade om undervisningsmaterialet S.M.A.R.T. Ett 80-tal deltog. Att upphandla livsmedel ekologiskt och lokalt. Jan-Erik Falk, en av landets främsta när det gäller lagen om offentlig upphandling, föreläste om vilka möjligheter LOU ger. Miljöchefen i Västerbottens landsting berättade om de steg man tagit i landstinget för att öka andelen ekologiskt och Pia Sundell från Kostservice i Borlänge informerad om den modell för livsmedelstransporter som används i Borlänge. Ca 35 personer, främst inköpare deltog. Inger Lidegran, KRAV-kontrollant informerar om KRAV och hur kontrollen går till. Informationen riktad till EKO-tågets representanter. Bondens ekologi, besök för EKO-tåget på ekologisk mjölkgård. Vilka KRAV ska vi ställa på maten? En lokal mjölkbonde, Bonnie Nilzon ställde frågan varför man ska bry sig. Kalle Lindeborg från WWF redogjorde för ekologiska fotavtryck med särskild betoning på maten. Deltagarna bjöds på smakprov av ekologiska grönsaker och frukter. Deltagarantalet var ca 175 fördelat på två tillfällen. Kommunen vill köpa kan jag sälja? Ett upphandlingsseminarium där producenter från hela Dalarna inbjöds att lära om hur en 3
4 offentlig upphandling går till och vad lagen om offentlig upphandling säger. Seminariet gavs dels i Borlänge, dels i Mora. Ett tiotal, främst potatisodlare deltog vid varje tillfälle. Maj 2005 November 2005 Studiebesök för EKO-tåget på Milko i Hedemora Må bra- ät dig till ett friskare liv! Tommy Svensson, miljö inspiratör och författare från Norrköping föreläste om de tillsatser som numera ofta finns i maten och hur de påverkar oss. 170 personer deltog fördelat på två tillfällen. Kommunerna Måltider I förskolor och skolor i alla kommunerna har serverats ekologiska måltider, i några av kommunerna under kampanjveckor som Smedjebacken, Borlänge, Hedemora och Orsa. I några har ett visst antal serverats varje år, t ex på våffeldagen, skolmåltidens dag och skolmjölkens dag. Avesta och Falun är exempel på det. Fortbildning Alla kommuner har i olika omfattning deltagit i de fortbildningstillfällen som arrangerats i EKO-tåget. Flera av kommunerna har ordnat egna lokala utbildningar. Orsa engagerade Kerstin Andersson och Calle Regnell enligt samma koncept som nämns ovan. Dagen var för all personal i Orsa kommun. Ludvika har arrangerat Mateko-utbildning för måltidspersonal, utbildning om KRAV, S.M.A.R.T.-utbildning för kökspersonal, utbildning med föreläsning om Fair Trade och studiebesök hos ekologiska producenter, tre grupper med pedagoger, måltidspersonal och politiker har deltagit i Bondens ekologi på ekologisk mjölkgård. Ludvika har också deltagit i en konferens om barns hälsa där sambandet mellan kostvanor-skolmat-miljö belystes. Konferensen kommer att följas upp av fördjupningsseminarier. Under hälsoveckan 2004 förelästes om ekologisk kaffeodling och stenåldersmat. Falun har genomfört ett utbildningstillfälle riktat till personal inom alla skolstadier om ekologisk mat. Ett seminarium var riktat till skolmåltidspersonal där projektledaren för EKOtåget var en av föreläsarna. Hedemora har deltagit i Bondens ekologi vid ett par tillfällen. Föreläsning om S.M.A.R.T. En föreläsningsserie har genomförts på landsbygden om hälsa och hållbarhet. Till kökspersonal i Borlänge kom Bonnie Nilzon, ekologisk mjölkbonde och föreläste om ekologisk produktion. Information På olika sätt och i olika omfattning har information lämnats till allmänhet och kommunal personal. Projektledaren har vid flera tillfällen informerat till personalgrupper, rektorer, inköpare och kostchefer om Eko-tråget och syftet med kampanjen. Då har också olika lokala lösningar diskuterats. Ett antal så kallade bordsryttare med olika motiv har producerats och distribuerats till kommunerna för att användas på matborden i skolorna. 4
5 Borlänge har genomfört flera butikskampanjer runt ekologiska bananer och kaffe för att öka kunskapen om ekologisk produktion. Små enkla broschyrer har tagits fram för bananer, kaffe och ägg. Vid Peace&Love-festivalen 2005 deltog Hållbar Samhällsbyggnad med information kring bananer och ägg. Stor informationsspridning till barn, föräldrar och allmänhet i samband med KRAV-ormens 10-årsjubileum. Kommunen har också varit medarrangör för En kopp omtanke, en kampanj inom EKO-mat i Dalarna. Alla restauranger och caféer har besökts för samtal med gästerna. Vid varje aktivitet har intresset varit stort från lokaltidningarna. Information har också gått ut till samtliga hushåll i kommunen via tidningen Bo i Borlänge. Falun tog fram ett informationsblad, EKO-spåret som skickats till all personal inom skolköken samt till rektorer och enhetschefer. Även Falu kommun har varit medarrangör för En kopp omtanke. Ludvika har haft flera informationsaktiviteter. Samarbete har skett med SNF under deras årliga miljövecka. Informationskampanjer tillsammans med Smedjebackens kommun i butiker om bananer och kaffe har genomförts. I samband med det har en enkel broschyr tagits fram om bananer. Utställningar har visats i samband med olika aktiviteter som konferenser och mässor. Aktiviteterna har uppmärksammats i flera reportage i lokaltidningen. Smedjebacken har riktat information till både restauranger, allmänhet och butiker i samband med de årliga KRAV-veckorna. Smedjebacken har i samarbete med Ludvika genomfört informationskampanjer i butik (se ovan). I Säter har information gått ut till kommuninvånarna via kommunbladet. Hedemora har det varit många informationstillfällen internt i kommunen både om ekologisk produktion och om kommunens egna mål för den ekologiska andelen. Allmänheten har nåtts av information i samband med olika mässor och andra arrangemang. Agenda 21-samordnaren har även vid informationstillfällen som rört övrig hållbar utveckling informerat om ekologisk mat. Hedemora har deltagit i En kopp omtanke. Orsa har ett skolnätverk där frågan om ekologisk mat diskuterats många gånger under projekttiden. Skattunge skola har haft ett stort samarbete med Folkhögskolans kurs i resursbevarande försörjning, där information gått inte bara till elever vid kursen utan också till de boende i Skattungbyn. Pris- och varuutbudsundersökningar Flera av kommunerna har gjort undersökningar, ibland i samarbete med konsumentvägledaren, om utbudet av ekologiska varor och jämförelser av pris mellan den konventionella och den ekologiska varianten. Resultatet har kommunicerats ut via lokaltidningar och hemsidor till allmänheten. Politiska beslut I Säter har ett politiskt beslut tagits om att rotgrönsaker och mjölk ska vara ekologiska. I Hedemora finns politiskt högt ställda miljömål med all mjölk samt 30 % övriga livsmedel ska vara ekologiska 2008 och extra medel avsattes för att bl a finansiera merkostnaden för ekologisk mjölk. Senare har kommunen bestämt att (förutom mjölken) handla upp sex ekologiska produkter. 5
6 I Borlänge kommun fanns redan innan EKO-tåget startade ett politiskt beslut om ekologisk mjölk och potatis. Under projekttiden har beslutet kommit om tio ekologiska produkter. Till politikerna i Falun ställdes en skrivelse från kommunens EKO-tågsrepresentanter med förslag på beslut om en rekommendation om att servera ekologisk mjölk vid skolorna i kommunen. Beslutet togs men har fått genomslag först efter att EKO-tåget har avslutats. Ludvika kommun var först ut att besluta om KRAV-registering av fem produkter men också att öka antalet produkter varje år. E-handelsplats I Borlänge har alltfler ekologiska produkter handlats i allt större mängder. Ofta är leverantörerna lokala och relativt små i storlek. Länge har behovet av förenklad administration samt bättre uppföljning varit på önskelistan. För att i Borlänge ytterligare öka antalet leverantörer är förbättrat IT-stöd en nödvändighet. Inom projektet EKO-tåget anslogs därför medel för starten av en process som har till syfte att utveckla IT-stödet mot att skapa en e-handelsplats. Det ansågs vara viktigt att beställaren, dvs Borlänge kommun, upprättar e-handelsplatsen och erbjuder redan i upphandlingen leverantörerna att koppla sig till denna mötesplats. De större leverantörerna har sedan länge fullt fungerande e-handelsplatser men de mindre saknar resurser för att skapa sådana. På e-handelsplatsen kan leverantörer marknadsföra och sälja sina produkter utan att behöva organisera sig i ekonomiska föreningar etc. för att klara ett anbud. Små kvantiteter med hög kvalitet och bra pris kan på detta sätt läggas ut och genom IT-stödet sammanföras till de mängder som behövs i kommunen. Projektets syfte var också att undersöka om e-handelsplatsen kan användas som uppföljningsverktyg och på något sätt som kommunikationsbas för ekologiska produkter. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Hållbar Samhällsbyggnad, Inköp och Kostservice har träffats och diskuterat hur en e-handelsplats kan implementeras. Gruppen initierade ett arbete som studenter på Högskolan Dalarna genomförde. (Bilaga Rapport) Studentarbete Studien visar hur en e-marknadsplats kan gestalta sig i datormiljö. Den beskriver vidare hur ett antal funktioner kan byggas upp samt visar dess funktion. Möten har också hållits med Inköpsenheten i Falu kommun samt IT-ansvarig i Ludvika kommun. Resultat Projektet har uppnått mycket goda resultat. Den ekologiska mjölken har fungerat som något av en symbol och mätare av hur målet för projektet nåtts. I inledningen av projektet var det endast Borlänge kommun som alltid köpte ekologisk mjölk till förskolor och skolor. När projektet slutat har förutom Borlänge även Säter, Hedemora, Smedjebacken, Ludvika, Orsa fattat beslut om att byta den konventionella mjölken mot den ekologiska. I Falun finns en politisk rekommendation om ekologisk mjölk inom skolorna. Där börjar fler och fler skolområden byta ut den konventionella mjölken. I Mora som länge var ensam kommun om 6
7 att i princip aldrig köpa ekologisk mjölk (förutom Sollerö skola) började förändringen med att en skola införde ekologisk mjölk en dag per vecka på skolmatsedeln. Strax efter EKO-tåget slutat har besked kommit om att även Mora inför ekologisk mjölk för alla skolor. Det innebär att resultatet är att i stort sett alla kommuner övergått till ekologisk mjölk. Milkos egen statistik över försäljningen av den ekologiska mjölken, såväl den offentliga konsumtionen som den privata kan ses som ett bevis för att kampanjen nått målet att genom den offentliga verksamheten nå kommunmedborgaren. Den visar att andelen ekologisk mjölk i Dalarna har fördubblats under EKO-tåget. Andel ekomjölk tot. försäljning Dalarna 12,00% 10,00% 10,20% 8,00% 6,00% 5,60% 4,00% 2,00% 0,00% år 2002 år 2005 Statistik över andelen försåld mjölk, såväl offentlig verksamhet som konsumentnivå Tidigt i projektet startade diskussioner om eventuell KRAV-registering av kök. Kontakter togs med KRAV i Uppsala. Eva Bellbrant från KRAV besökte EKO-tåget och en överenskommelse gjordes om att Dalarna kunde bli ett pilotlän för att prova okonventionella metoder. Modellen blev att KRAV- registrera ett antal produkter på kommunnivå. Priset blev betydligt lägre på detta sätt och motprestationen från kommunens sida var att underlätta kontrollen genom att samla data centralt. Ludvika kommun blev först ut i hela landet att som en hel kommun KRAV-registrera sju produkter i samtliga förskole- och skolkök. Ludvika har ökat med en produkt per år därefter. Borlänge registrerade tio produkter hösten 2004 och året därpå var det Smedjebackens tur med sju produkter. Hedemora kommun har beslutat att enbart fråga efter den ekologiska varianten för sex produkter i sin upphandling utan att registrera hos KRAV. Med denna metod har man i den offentliga upphandlingen kunnat sätta volymer på de ekologiska varorna. Det har visat sig att de kommuner som under projektet gjort en ny upphandling fått väsentligt lägre pris på så vis. Att mäta andelen ekologisk mat av de totala livsmedelsinköpen är inte helt enkelt för de flesta kommunerna. Det krävs fortfarande en personell resurs för att manuellt räkna fram detta. Alltmer begär kommunerna att leverantörerna ska kunna presentera fördelningen av inköpen. I Borlänge har möjligheterna funnits att ta fram ett resultat och där ser procentfördelningen ut på följande sätt för 2005: 7
8 Verksamhet Totalt Krav i % av totalt Konventionell i % av totalt Borlänge kommun Förskola ,6 % 72,4 % Skola ,7 % 86,3 % Äldreomsorg ,5 % 97,5 % Totalt alla enheter (i kronor) ,0 % ( ) 87,0 % ( ) I Smedjebacken som är en eko-kommun tas ett nyckeltal kring den kommunala maten fram sedan ett par år tillbaka. Andelen var 6,9 % år 2004 medan den ökat till nära 12 % 2005, vilket är högt över genomsnittet för eko-kommunerna. För övriga kommuner finns inga exakta uppgifter på samma sätt. I Smedjebacken finns en uppfattning efter ett stort antal år med KRAV-veckan att det är en nationell aktivitet och som sådan helt naturlig. I en av butikerna i kommunen har man tagit bort den konventionella mjölken i enlitersförpackning. Borlänge har flera gånger haft kampanjer för ekologiska bananer. Flera pris- och varuutbudsundersökningar har gjorts. Vid en av dessa kan konstateras att ekologiska bananer finns tillgängliga i samtliga livsmedelsbutiker i kommunen vilket i denna undersökning inte varit vanligt i övriga kommuner. Försäljning av ekologiska bananer efter kampanjerna har följts upp och visar vid en jämförelse med liknande butiker en mycket större andel. Andel ekologiska bananer i % Ica Kvantum Coop Forum okt 03 okt 04 Gävle 0,5 0,4 Uppsala 1 0,5 11 Uppsala 2 6 Borlänge 5,5 8 Övriga positiva resultat kan nämnas. I Ludvika kommun har en arbetsgrupp bildats med deltagande från folkhälsa, Agenda 21, skolmåltider och pedagoger. Denna grupp kommer att fortsätta träffas och arbeta tillsammans för att främja den ekologiska inriktningen. Ludvika och Smedjebacken har genom projektet börjat arbeta tillsammans för att få större kraft i sitt arbete än genom att arbeta en och en. Flera av kommunrepresentanterna anser att nätverket inom EKO-tåget har betytt väldigt mycket för deras ensamma arbete. Nätverket har gett kunskaper, idéer, inspiration och lust att utveckla arbetet vidare på hemmaplan. De studier kring e-handelsplatsen som redovisas ovan beskriver entydigt att den teknik som behövs redan finns tillgänglig på markanden. Inom näringslivet finns ett stort antal, företrädesvis större, företag som aktivt använder e-handelsplatser i sin verksamhet. Bedömningen är att offentligheten ligger efter i utvecklingen. 8
9 Ett nästa steg handlar om att utveckla e-handelsplatsen i någon av kommunernas IT-miljöer. Olika kommuner väljer att konstruera sina datamiljöer på olika sätt varför utvecklingen av en e-handelsplats också behöver bygga vidare på det system som redan upprättats. Under projekttiden har ytterligare e-handelsfunktioner utvecklats. Bland de mera intressant märks de s k e-auktionerna. Den upphandlande enheten påbörjar som vanligt upphandlingen genom att sända ut förfrågningsunderlag till markanden. Efter att ha utvärderat anbuden väljs ett antal ut som får tillträde till den upprättade e-auktionen. Under en viss tid öppnas auktionen och här gäller det ekonomiskt lägsta anbudet. När den upphandlande enheten har erhållit det lägsta anbudet stängs auktionen. Det råder fortfarande viss oklarhet om huruvida e-auktioner förhåller sig till Lagen om offentlig upphandling, men inriktningen är att dessa ska kunna användas som upphandlingsmetod. Det är fortfarande oklart om hur e-auktioner kan vara ett hjälpmedel i upphandlingen av ekologiska produkter. I Borlänge har kommunledningen utverkat ett uppdrag till Inköpsenheten m fl att utveckla e-handeln, dvs ett bredare koncept än enbart e-handelsplats där exempelvis fakturahantering, avrop, orderhantering och uppföljning ingår. Studierna runt e-handelsplatsen har till viss del bidragit till att uppdraget formulerats. Slutsatser EKO-tåget startade för att öka kunskaperna om ekologisk produktion och sambandet mellan maten och miljön, att öka konsumtionen av ekologiska produkter. EKO- tåget har arbetat metodiskt och långsiktigt med att bygga upp kunskap, att inspirera och stötta de som utfört de olika aktiviteterna. Utvärderingen visar att det är en metod som fungerar. I samtliga kommuner som deltagit har andelen ekologiska varor ökat. KRAV har gjort kontroller vid ett par tillfällen i de kommuner som har KRAV-registrerat ett antal produkter. I en av kommunerna var det få anmärkningar medan i en annan var anmärkningarna fler. I den kommun som hade färre har arbetet med att öka kunskapen om ekologisk produktion pågått längre tid vilket talar för att tiden är en avgörande faktor när människors beteende ska påverkas och förändras. Det har därför varit positivt att EKO-tåget kunnat pågå i tre år. Projektet visar också att det är en styrka att fler arbetar för samma mål. Erfarenheterna blir fler och kompetensen ökar. De som varit direkt delaktiga i projektet kommer med stor sannolikhet att fortsätta att träffas för att fortsätta det goda samarbetet. EKO-tåget har också varit representerade i EKO-mat i Dalarna där projektets kunskaper bidragit till utvecklingen. När konkreta resultat kan visas i siffror och jämförelser mellan kommuner görs är det lättare att informera politiker och företrädare för kommunerna. Detta har underlättat politiska beslut och ökat förståelsen för värdet av ekologiskt på skolmatsedeln. Vid projektets slut har också ett förslag lagts fram från politiskt håll om att Dalarna ska nå målet 25 % ekologiskt i offentlig verksamhet tidigare än Projektet visar att offentlig verksamhet kan vara dragkrok för att öka den ekologiska konsumtionen. Andelen såld ekologisk mjölk både inom offentligheten och inom 9
10 konsumentledet har ökat i Dalarna till skillnad från i övriga Milko-området enligt Milkos egen statistik. Sambandet mellan kommunal upphandling och kampanjer är tydligt. Endast upphandling räcker inte för att öka andelen ekologiskt i konsumentleden. Det krävs ett förankringsarbete om man vill nå stabila resultat. Projektet visar att upphandlingen av de ekologiska produkterna går att vidareutveckla, inte minst på IT-sidan. Fram till idag har den offentliga upphandlingen främst gynnat lokala eko-producenter, i framtiden kan det vara möjligt att fler leverantörer kommer till. Med tanke på transporterna och dess miljöpåverkan är det viktigt att vidareutveckla transportmetoder för att underlätta för mindre lokala leverantörer. Här kan Borlänge kommuns modell för livsmedelstransporter nämnas. Sammanfattningsvis kan sägas att EKO tåget är ett lyckat projekt som visar goda resultat. 10
Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge
Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge IKEA Mål Nationella miljömål: Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap Levande vatten Ett rikt växt- och djurliv Här ska borlängebon
Läs merProjekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål
Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål Kemikalieproduktionen i världen ökar kraftigt. På cirka 50 år har den ökat från under tio miljoner ton till över 400 miljoner ton per år.
Läs merGenomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns
Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar
Läs merFrån mittcirkeln gör endast Zlatan mål! Hur tolkas LOU?
Från mittcirkeln gör endast Zlatan mål! Hur tolkas LOU? Utdrag ur policy 2. Vägning av pris och övriga kriterier kontra miljökriteriet. alltid avvägning mellan pris och miljö produktens påverkan viktas
Läs merRapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385
Rapport 2011 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer:19-13902-10 Projektnummer: 385 Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: 19-13902-10 Projektnummer: 385 Rapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Läs merHÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING
HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar
Läs merVälkommen till Borlänge. Då -läget. Genomförande. Gemensam livsmedelsupphandling. Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun.
Välkommen till Borlänge Då -läget LEVERANTÖRER RER KUNDER Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun Genomförande LEVERANTÖRER RER Gemensam livsmedelsupphandling DISTRIBUTIONS- CENTRAL KUNDER Minska
Läs merTips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp
Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp Måltidsdagarna 20 november 2018 Monica Sihlén, Upphandlingsmyndigheten Team Livsmedel på Upphandlingsmyndigheten:
Läs merSlutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor
Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning
Läs merUpphandlingssamverkan mellan Falun, Borlänge, Ludvika, Gagnef, Säter och Hedemora kommuner
Upphandlingssamverkan mellan Falun, Borlänge, Ludvika, Gagnef, Säter och Hedemora kommuner Tidig dialog i livsmedelsupphandling Torsdag den 7 december 2017 Tidig dialog i livsmedelsupphandling 2017 Medverkande
Läs merRapport Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: /11 Projektnummer: 384
Rapport 2011 Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: 19-13901/11 Projektnummer: 384 Ekokompetens för beslutsfattare Diarienummer: 19-13901/11 Projektnummer: 384 Rapport för stöd till insatser på
Läs merUtredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet
Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,
Läs merMER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER
2017-04-03 MER NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL I VÅRA OFFENTLIGA MÅLTIDER Underlag till förslag till samarbete mellan Vadstena, Ödeshögs och Boxholms kommuner gällande närproducerade livsmedel. Bakgrund Vadstena
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merSeminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor. Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010
Seminarierapport från Ekologiskt Forum Ekologisk mat inom offentlig sektor Grythyttan fredagen den 29 oktober 2010 Seminariets syfte var att ge kunskaper som kan underlätta för aktörer i kommuner och landsting
Läs merMetodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun
falun.se/ 2006-06-01 Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun Slutrapport Falun har en omfattande och en attraktiv tätortsnära landsbygd dit människor vill flytta och bo. En
Läs merMinnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11
Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl
Läs merDen goda skolmaten. Slutrapport. Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder. Projektet pågick mars-november 2011
Den goda skolmaten Slutrapport Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder Projektet pågick mars-november 2011 Mat- och Jordbruksnätverket Kontakt: Eva-Lena Rådberg eva-lena.radberg@naturskyddsforeningen.se
Läs merSkolkocken vår nya idol!
Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum
Läs merSlutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978
Slutrapport 1. Projekt Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnummer: 29-3978. Stödmottagare: Siljansnäs Sockenkontor Ekonomisk förening 2. Kontaktpersoner Jonny Wikström Siljansnäs
Läs merPresentation av Framtidsveckan i Norrbotten.
Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem
Läs merVerksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors
Läs merKOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY
KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-11-19/ 188 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum senast 2017-03-01 Beteckning KS2014/146-629, 2014.2251
Läs merSamordnad varudistribution
Samordnad varudistribution Varför? Affärsmodell? Implementering? Ett tiotal kommuner har redan infört samdistribution, men 50-60 kommuner är på väg... Inbjudan seminarie Ystad Saltsjöbad 11-12 november
Läs merÖka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna
Läs mer10 Goda exempel. Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg
Ekologiskt i storhushåll 10 Goda exempel Lunds Kommun Uppsala läns landsting Åre kommun Malmö Stad Svedala Kommun Lärjedalens SDF, Göteborg Ludvika Kommun Vaggeryd Kommun Torshälla SDF, Eskilstuna Borgholms
Läs merProjektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista
Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Januari 2018 stockholm.se Kontaktperson: John Joyce, biträdande enhetschef, telefon: 508 01 398 mejl: john.joyce@stockholm.se 2 (10)
Läs merVuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3
Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att
Läs merVerksamhetsplan. för arbetet som Fairtrade City. Diarienummer: Ks2016/0054.150. Gäller från: 2016-05-01
Diarienummer: Ks2016/0054.150 Verksamhetsplan för arbetet som Fairtrade City Gäller från: 2016-05-01 Gäller för: Kommunkoncernen Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Fairtrade City styrgrupp Revideras
Läs merKostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN
DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden
Läs merProjekt inom Hushållningssällskapen Miljö
Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna
Läs merLansering av www.matvarden.se!
Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan
Läs merProjektet Liv & Rörelse
Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter
Läs merFeedback inför omdiplomering av Region Västmanland
Fairtrade region Feedback inför omdiplomering av Region Västmanland Förnyelseansökan inkom till Fairtrade Sverige: 22 februari 2017 Kontaktuppgifter: Styrgruppens kontaktperson: Elin Dalman Sammanfattande
Läs merKlimatsmart och ekologisk mat inom offentlig sektor
2009-12-11 Klimatsmart och ekologisk mat inom offentlig sektor 1. Sammanfattning Trots dåliga ekonomiska tider har vi märkt stort intresse i frågan De kommuner som kommit igång fortsätter sitt arbete Minimässa
Läs merLustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr
Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,
Läs merMiljömärkta livsmedel som en del i miljöledningssystemet
Miljömärkta livsmedel som en del i miljöledningssystemet Eddi Omrcen Miljöchef, Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se NMC & GAME seminarium, 2007-01-19 1 Fokus/möjligheter Miljöledningssystem Upphandling
Läs merLän 1. Aktivitet 2. Projektägare 3. Lst roll 4. Lst Uppdrag
Bilaga 3.2 Sammanställd översikt av svar fördjupningsfrågor från länen okt 2014 Län 1. Aktivitet 2. Projektägare 3. Lst roll 4. Lst Uppdrag Tidningen E+ till alla hushåll (239 000 p) Länsstyrelsen Projektägare
Läs merPROJEKTPLAN Återvinning i den offentliga affären
PROJEKTPLAN Återvinning i den offentliga affären 2018-11-01-2020-10-31 1 PROJEKTPLAN Återvinning i den offentliga affären Innehåll PROJEKTPLAN Återvinning i den offentliga affären... 1 1.0 Beskrivning:
Läs merHållbara familjer i Gävle
2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merMinnesanteckningar från beredningsgruppsmöte för samhällsorientering i Stockholms län den 20 september 2018
Minnesanteckningar från beredningsgruppsmöte för samhällsorientering i Stockholms län den 20 september 2018 Närvarande: Yvonne Svensson (Solna stad), Marita Johansson (Stockholms stad), Anne Öster (Länsstyrelsen
Läs merSNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER
SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER DET SOM GÖRS I DALARNA IDAG! Sammansatt från seminariet Sno en metod! den 15 april 2014 på Region Dalarna. Inledning Onsdag den 15
Läs merBättre upphandling av livsmedel
Bättre upphandling av livsmedel Upphandling 24 seminarie 29/11 2012 Nils Berntsson, Marknadsdirektör Martin&Servera 1 Martin & Servera: Mat, dryck, utrustning, koncept och tjänster Martin & Servera är
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merInbjudan till deltagande i projektet - Smartare mat i Örebro län
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Energikontoret 2013-04-02 Dnr: 13-81 Susanne Rosendahl Sida 1 (1) Till Örebro läns kommuner och landsting Inbjudan till deltagande i projektet - Smartare mat
Läs merVerksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland
Verksamhetsberättelse Friskvårdscentralen hammarö Friskvården i Värmland 2015 Utgiven av Friskvården i Värmland Layout: Anna Lind Hedin, Friskvården i Värmland Kontakta Friskvården i Värmland Box 10, 651
Läs merVI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.
VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling
Läs merSlutrapport för projektet Eko- något för dig!
Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen
Läs merHela Dalarna Cyklar utmaningen
Projektredovisning till Trafikverket Hela Dalarna Cyklar utmaningen Syfte Syftet med Hela Dalarna Cyklars cykelutmaning är att locka fler att cykla mer - för hälsa, miljö och plånbok. Att genom samverkan
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merBehöver era ekologiska produkter en Ekokick?
Behöver era ekologiska produkter en Ekokick? Ekokick är ett marknadsföringskoncept för livsmedelsbutiker med syfte att öka försäljningen av ekologiska livsmedel. Det sker genom utbildning av butikspersonal,
Läs merKostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016
Kostpolicy Norrtälje kommun Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016 1 Vår vision är att erbjuda goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider som lagas nära gästen och bidrar till hållbar utveckling. Inledning
Läs mersnabbaste Vägen till hållbara måltider i offentlig förvaltning Nu lyfter vi den offentliga måltiden!
snabbaste Vägen till hållbara måltider i offentlig förvaltning Nu lyfter vi den offentliga måltiden! Jo, alla kommuner kan! Det bubblar av aktivitet inom den offentliga måltidsverksamheten i Sverige. I
Läs merSammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion
Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion
Läs merVARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna.
FAIRTRADE CITY VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. VAD ÄR RÄTTVIS HANDEL? Rättvis handel är ett handelssamarbete baserat på dialog,
Läs merMiljöanpassad upphandling i Västernorrland
Miljöanpassad upphandling i Projektbeskrivning 2006-2008 Innehåll 1 Bakgrund och motiv för projektet 3 2 Intressenter 4 3 Projektets syfte 5 4 Projektets långsiktiga mål 5 5 Projektets delmål 5 Delmål
Läs merKostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider
Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med
Läs merAtt vara ambassadör i Hjärnkoll
Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under
Läs merWorkshop på temat Skapa stabila strukturer och hjälpmedel för kommuners arbete med hållbara livsstilar" den 14 november 2018.
2018-11-28 Workshop på temat Skapa stabila strukturer och hjälpmedel för kommuners arbete med hållbara livsstilar" den 14 november 2018. I anslutning till 2018 års Nationell verkstad för hållbara livsstilar,
Läs merRedovisning av Ekocentrum Projekt 121. SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING
Redovisning av Ekocentrum Projekt 121 SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING Projektet har genomfört ett antal uppskattade och välbesökta aktiviteter och också stakat ut en intressant väg för Ekocentrum.
Läs merInterpellation om ekologisk och närproducerad mat i skolorna
^^Ä^^fek Interpellation om ekologisk och närproducerad mat i skolorna Ett av etappmålen i det nya klimat och miljöprogrammet är att kommunen ska upphandla 100% ekologiska livsmedel till 2023. Detta är
Läs merKOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN
KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merFörutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök
Förutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök Processledare för offentlig upphandling Det finns förutsättningar för ökad livsmedelsproduktion och konsumtion av lokalt
Läs merVEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande
VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande Projektägare Föreningen Kort om vilka är vi och vad vill vi? är en ideell förening för kommuner, landsting och regioner
Läs merMedborgarförslag om maten i Sala kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTVRtcSEJir 24 (39) Sammanträdesdatum 2013-05-13 135 Medborgarförslag om maten i Sala kommun Dnr 2012/406 INLEDNING Medborgarförslag från Sarah Svensson. Förslagsställaren tar
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merRedovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel
Tjänsteskrivelse 2014-04-15 Handläggare: Josefin Sejnelid FHN 2013.0073 Folkhälsonämnden c:\temp\jsed9j7ace.doc Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Sammanfattning Karlskoga och Degerfors
Läs merMåltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821
Policy Beslutad av kommunfullmäktige, 104 Framtagen av kostcheferna Susanna Bengtsson och Jens Modéer Uppdaterad: Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821 Ett utskrivet exemplar är alltid en
Läs merKostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Läs merSmakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.
Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merRapportering av uppdraget att förstärka upphandlingskompetensen om upphandling av vård och omsorg, S2015/110FST
1 [6] Ert datum: 20160129 UHM/2015-0016 Upphandlingsstöd Elisabeth Åkrantz 08-58621707 elisabeth.akrantz@uhmynd.se Regeringen Socialdepartementet Fredsgatan 8 103 33 Stockholm Rapportering av uppdraget
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs merInformationskampanj till Konsumenter
Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merLivsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Läs merSibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013
. Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,
Läs merStrategi för god, hälsosam och klimatsmart mat
Avdelningen för förskola Avdelningen egen regi Sida 1 (6) 2018-09-27 Handläggare: Katarina Höök 08 508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-11-15 Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat Svar på
Läs merSlutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län
Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.
Läs merSammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu
Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober Mindrematsvinn.nu Fråga 1. Hur arbetar din kommun/stadsdel för att minska matsvinn (förvaring, beredning, servering, tallrik, beställning- och leveransrutiner)?
Läs merSlutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars
Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...
Läs merMåltiden. en del i lärandet
Måltiden en del i lärandet Ett gott samarbete mellan måltidspersonal, pedagoger och deras chefer gynnar alla. Måltiden blir en naturlig och njutningsfull del av dagen och kan också användas som ett pedagogiskt
Läs merTalarmanus för presentation om Fairtrade region
Talarmanus för presentation om Fairtrade region Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Det innehåller också kort information om vad Fairtrade City är.
Läs merInnehåll. Inledning 2 Målgrupp 2 Mål, metod och resultat 2 Samarbeten under år 3 5 Sammanfattning 5
! Avrapportering av år 3 1 sept 2011-31 aug 2012 Innehåll Inledning 2 Målgrupp 2 Mål, metod och resultat 2 Samarbeten under år 3 5 Sammanfattning 5!1 Inledning Allebarnsrätten grundar sig i en insikt i
Läs merKommunal Avfallsplan 2013-2017. Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning
Kommunal Avfallsplan 2013-2017 Våra gemensamma steg mot en bättre miljö genom ökad resurshushållning och återvinning Sammanfattning av förslag till Avfallsplan 2013 2017 Dalakommunerna Avesta Borlänge
Läs merKvalité på livsmedel i de offentliga köken. Eva Sundberg
Kvalité på livsmedel i de offentliga köken Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Funnits på Livsmedelsverket sedan 2011 Regeringsuppdrag inom ramen för Livsmedelsstrategin
Läs merVi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar
Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin
Läs merMötesplats social hållbarhet
Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson
Läs merSTATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem
STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem Sammanfattande projektstatus Projektet är på god väg mot projektmålen. Projektet kan inte ansvara för att projektmålen uppfylls för de skolor som valt att inte
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merVerksamhetsplan 2011
Civilförsvarsförbundet Dalarna Verksamhetsplan 2011 Vision Säkerhetsmedvetna människor som genom sitt agerande tryggar såväl individen som samhället. 1 Utbildning och information MÅL Minst 2% av Dalarnas
Läs merOrganisation Kvalitet
1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,
Läs merKonkurrensen i Sverige Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie
Läs merVilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid
Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merPrevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Läs mer