Lä ssträtegier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig

Transkript

1 Lä ssträtegier En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig Är motiverad Är medveten om varför hon/han vill lära sig Är inte rädd för att göra misstag Tar risker Är bra på att gissa Har förmåga att se mönster i språket Har en positiv attityd till språket och dess kultur Söker tillfällen att öva språket Är villig att ta visst ansvar för sitt lärande (Skolverket om strategier i engelska och moderna språk)

2 Generellä tips fö r ätt ö vä din lä sfö rmä gä Läskondition En tränad läsare En otränad läsare Alla kan träna upp sin läskondition! Ibland är det bra att läsa snabbt och ibland att läsa långsamt. Du ska kunna välja vilket du vill göra. Vi ska inte läsa långsamt bara för att det är det enda vi kan. En tränad läsare använder flera olika lästekniker. En tränad läsare kan läsa både snabbt och långsamt. En tränad läsare har en rytm i sin läsning, en stark koncentration. En tränad läsare vet vad den läsare och varför. En tränad läsare läser dagligen. En tränad läsare har kvicka ögon och uppfattar innehållet i mer än en rad åt gången, samtidigt som man kan ta in det lästa och bearbeta det utifrån syftet med läsningen. En otränad läsare läser det mesta på samma sätt utan att använda olika lästekniker. En otränad läsare läser hackigt och måste ofta läsa om samma sak. En otränad läsare blir lätt distraherad. En otränad läsare läser inte så mycket.

3 Kroppshållning Snabbläsningstillstånd Guidad läsning Underlätta läsningen genom god kroppshållning. Håll huvudet stilla och låt blicken röra sig. Sitt rakt och håll huvudet ganska upprätt. Försök att nå ett avslappnat och koncentrerat tillstånd. Du ska vara helt fokuserad på det du läser och läsa i en jämn rytm utan stopp eller att gå tillbaka i läsningen. Våga släppa taget och oroa dig inte för om du inte läser varje enskilt ord. Hjälp ögat att läsa genom att föra en penna under textraden från vänster till höger. Vid textradens slut lyfter du pennan och placerar den under nästa textrads början. Håll jämn rytm och låt pennan dra dig genom texten. Försök att vidga ditt synfält så att du ser texten på två rader samtidigt. Det här kräver träning men ökar läshastigheten.

4 Tid & pauser Läs minuter i stöten. Längre läspass slår på hjärnäns skärmsläckäre (gör hjärnan trött) och vi börjar glömma det vi läst. Att resa sig sekunder väcker kroppen och tänken. Hjärnän förstår ätt skärmsläckären måste slås av. Kör korta läspass följda av fem minuters paus där du aktiverer dig genom att till exempel dricka vatten, göra armhävningar, jonglera, spela instrument eller andra pausövningar. Då får hjärnan vila sig och smälta det lästa. Att förstå och att minnas är olika saker. Även om du förstår det du läser behöver hjärnan pauser för att minnas. Överskatta inte din minnesförmåga. Två timmar av aktiv läsning kan göra mer nytta än åtta timmar av ineffektiv läsning. Undvik överansträngning. Om du tappar koncentrationen en bit in i studiepasset ta en längre paus där du gör någon form av pausövning så som föreslagits ovan.

5 Koncentration Passiv läsning Aktiv läsning Avkodning och läsförståelse Avkodning och läsförståelse Förmågan att koncentrera sig är inte medfödd utan går att lära sig. Koncentration kräver träning. Hjärnan och tanken kan bara jobba med en sak i täget. Hjärnän här en ficklämpä söm lyser på det vi för tillfället fokuserar/tänker på. Motstå impulser att till exempel äta godis, titta på tv, sms:a, facebooka och spela onlinespel, annars tvingar du ficklampan att skifta fokus. Då slösar du tid och tappar koncentrationen. Passiv läsning sker i underhållningssyfte, utan att ha fokus på hur, vad eller varför vi läser. Detta gör du på fritiden och den läsningen är viktig för din läsvana och läskondition. Aktiv läsning sker för att få ut något mer av texten än underhållning. Man läser innehållet snarare än orden samt tolkar och tänker. Läsningen har ett mål. Detta gör du i skolan och den läsningen är viktig för förståelsen av det lästa. Läs minst 30 min/dag. Vänj dig vid att läsa många olika sorters texter: skönlitteratur, facklitteratur, artiklar. Träna på att översiktsläsa och att uppfatta det du tycker är viktigast i en text. Lär dig att bearbeta texter du läser aktivt genom att tala om, rita, skriva det som du uppfattade var viktigast. Vi kan bara minnas det vi tänkt på. Genom att uttrycka dig i tal, skrift eller genom att agera (måla, sjunga, bygga) tänker du på det du gör. Läs ett stycke. Återberätta högt för dig själv vad du läst. Kan du inte formulera det kan du inte minnas det. Om du inte minns läs igen och återberätta högt. Genom att tänka på det du läser aktivt förbereder du dig för ditt lillä föredräg.

6 Flyt Ordförråd Läs högt för dig själv eller för någon annan. Lär dig en text eller del av en text utantill. Lyssna på goda exempel på personer som läser högt till exempel genom ljudfiler eller ljudböcker. Pausa med jämna mellanrum en ljudfil eller ljudbok du lyssnar på och härma. Spela in dig själv när du läser högt. Lyssna på det inspelade och se var du kan förbättra flytet. Spela in och lyssna igen. Läs minst 30 min/dag. Vänj dig vid att läsa många olika sorters texter: skönlitteratur, facklitteratur, artiklar. Slå upp ord du inte känner till i ordbok. Använd en visuell ordlista för att lära dig nya ord t ex Använd synonymordbok för att hitta alternativa uttryckssätt. Använd nya ord du lärt dig så ofta som möjligt. Välj ett textstycke och översätt till god svenska. Översätt tillbaka till originalspråket igen utan att titta i originaltexten. Avsluta med att jämföra med originaltexten. Läs skönlitteratur och artiklar 30 min/dag. Säg nya ord högt så du känner hur de uttalas. Skriv ner nya ord så du blir medveten om hur de stavas. Stryk gärna under de svåra delarna i ordet med färgpenna eller använd överstrykningspenna. Våga fråga andra vad ord som du inte hört förut betyder.

7 Uttal och intonation Att läsa högt för andra Överdriv uttal och intonation när du läser högt. Spela in dig själv när du läser högt. Lyssna på det inspelade och se var du kan förbättra flytet. Spela in och lyssna igen. Lyssna på hur andra människor uttalar ordet med hjälp av adressen: (gäller även svenska). Öva att läsa högt framför spegel. Träna att titta upp med jämna mellanrum medan du läser. Träna att ta pauser i läsningen så att det lästa får sjunka in. Träna att läsa med inlevelse det ska vara roligt att lyssna! Spela in dig själv när du läser högt. Lyssna på det inspelade och se var du kan förbättra flytet. Spela in och lyssna igen. Filma dig själv och lyssna hur du låter och se hur du använder ditt kroppsspråk och din mimik. Öva att läsa högt för någon annan. Lyssna på goda exempel med duktiga högläsare.

8 Lä srä d fö r fäcklitterätur Förarbete Läs innehållsförteckningen Läs innehållsförteckningen långsamt. Associera till det du redan känner till om ämnet. Lägg märke till bokens omfång och uppbyggnad. Lägg märke till viktiga termer. Avväpna boken Avväpnä böken öch gör den öfärlig! När texten känns svår behöver du bli bekant med den innan du börjar plugga. Bläddra i boken från sida till sida utan att titta noga på varje sida (max 4-5 sekunder). Titta på rubriker, bilder, textstycken, formler. Tänk inte - bara lär känna! Tala om för dig själv att det inte gör något om du inte förstår. Förståelsen kommer sen. Tänk före Lägg ifrån dig texten och skapa dig en överblick genom att ställa följande frågor: Vad kan du säga om texten utan att ha läst den? Vad avslöjar rubrikerna, underrubriker och markerade nyckelord? Vad avslöjar bilderna och bildtexterna? Vad avslöjar sammanfattande faktarutor? Vad vet du redan om ämnet? Vad tror du att texten kommer att handla om eller lära dig? Vad vet du om författaren?

9 Under läsningen Under Läs aktivt och koncentrerat. läsningen Översiktsläsning Djupläsning Bekanta dig med texten genom att bara läsa igenom den en gång. Du får en känsla för hur komplicerat språket och/eller innehållet är. Här använder du snabbläsning (se avsnitt om läskondition). Observera att detta är nästa steg efter att ha avväpnat texten. Varje stycke har ett budskap, en central mening som uttrycks i några ord. Leta efter det du uppfattar som viktigt innehåll. Detta gör att du snabbt får en god uppfattning om innehållet. Läs med pennan i handen och ett anteckningsblock bredvid. Anteckna tankar, frågor och centrala begrepp. Om du kan/får stryka under för dig centrala begrepp i själva texten gör det! Stryk under ord och begrepp, inte hela meningar.

10 Tänk medan Frågor till texten Ställ dig frågor som är kopplade till textens budskap eller handling medan du läser: Vad handlar texten om? Vad är det som beskrivs? Vad vill författaren säga? Hur går det här till? Hur hänger det ihop med det jag läste innan? När (utspelar sig händlingen är ärtikeln skriven sker en händelse.)? Vem (händlär det öm utför någöt är inbländäd)? Vär (utspelär sig händlingen )? Värför (inträffär en händelse )? Varför är det här viktigt? Väd är skillnäden mellän öch? Vilkä likheter finns mellän öch? Vad får man reda på i texten och vad kan man ana sig till?

11 Tänk medan Frågor utanför texten Om du inte förstår Ställ dig frågor som är utanför texten som hör till berättelsen (till exempel vad du kommer att tänka på ): Tänk öm? Väd betyder? Väd är? Jag undrär? Vilkä könsekvenser? Vilkä örsäker bidrär till ätt? Vilkä sämbänd finns mellän öch? Vilkä pärälleller kän jäg drä mellän öch? Ställ dig frågor om sådant som du inte förstår. Ta med frågorna till klassrummet för att få svar. Allt du läser är inte en absolut sanning läs med kritisk blick! Vid oklarheter i ordförrådet: markera orden, använd ledtrådar i texten, titta på sammanhanget, fråga någön, slå upp, gööglä Vid oklarheter i sammanhanget: gå tillbaka och läs om stycket, meningen eller ordet. Försök identifiera vad som gör det oklart. Om det är ett ord slå upp det! Är det kopplingen till förra meningen läs om stycket igen! Ställ dig frågan vad som är rimligt eller troligt.

12 Efter läsningen Bearbeta det du har läst Ta en stunds paus från läsningen. Gå tillbaka till dina anteckningar och plocka fram ur minnet vad texten handlade om. Har du glömt titta i boken. Ställ dig frågor om det du läst: Vad är viktigast? Vad vet/visste jag redan? Vad är nytt? Vad är mindre viktigt? Vad kommer man fram till i texten? Vad har jag lärt mig om texten? Gå tillbaka till texten och stryk under nyckelord eller sätt in små post it-lappar/markera på läsplattan eller datorn. Gör ordlistor med viktiga begrepp och namn. Skriv det viktigaste innehåller eller händelserna i punktform. Återberätta det viktigaste för någon. Sammanfatta redan samma dag för dig själv vad du har läst med egna ord för att hjälpa hjärnan att placera den nya kunskapen i förhållande till det du redan vet. Skapa eventuellt en tankekarta/mindmap.

13 Repetera Utan repetition minns du efter en vecka endast 1 % av informationen du fick vid inlärningstillfället! Repetera kontinuerligt med början samma dag medan du fortfarande minns mycket. Nästa repetitionstillfälle behöver komma följande dag och därefter senare samma vecka. Sprid ut repetitionstillfällena och repetera då och då istället för att vänta med allt till sista dagen.

14 Lä srä d fö r skö nlitterätur Förarbete Läs om romanen/ novellen/dikten Titta på titeln och fundera över vad du tror att boken kommer att handla om. Läs bokens baksida där ofta referat av handlingen finns. Läs recensioner om verket. Fundera på om du har läst något av eller vet något om författaren sedan tidigare och hur denne brukar skriva. Avväpna boken Avväpnä böken öch gör den öfärlig! När texten känns svår behöver du bli bekant med den innan du börjar plugga. Bläddra i boken från sida till sida utan att titta noga på varje sida (antal kapitel, sidor, förord, författarkommentarer på slutet, tack från författaren). Om bilder finns kan du fundera över vad de säger dig om handlingen. Om innehållsförteckning med kapitelrubriker finns kan du fundera över vad de säger dig om handlingen. Utgå från det du redan vet och det du har fått veta genom läsförberedelsen. Gör antaganden om vad du kan tänkas få läsa om.

15 Under läsningen Lästeknik Läs och tänk Läs och tänk Ställ frågor till texten Läs aktivt och koncentrerat. Skilj på passiv läsning som du bara gör för nöjes skull och aktiv läsning där du har ett tydligt mål med ditt läsande. Läs med pennan i handen och ett anteckningsblock bredvid. Anteckna tankar och frågor som uppkommer under läsningen. Använd små post it-lappar för att markera sidor du behöver gå tillbaka till (för exempel, citat etc). Slå upp ord som du inte förstår och gör en ordlista. Pausa läsandet emellanåt och kontrollera om de antaganden du hade om verket innan du började läsa stämmer överens med den upplevelse du har nu. Ställ dig frågor som är kopplade till textens budskap eller handling medan du läser: - Vad handlar texten om? - Vilka konflikter finns och mellan vad eller vem? Till exempel unga gamla, fattig rik, plikt egen vilja. - Vad vill författaren säga? Finns ett budskap? - När utspelar sig handlingen och under hur lång tid? - Vem handlar det om? - Var utspelar sig handlingen? - Varför agerar karaktärerna som de gör? - Vilka motiv (typsituationer som ofta återkommer i olika historier) hittar du? - Vilket tema (generell grundtanke, textens handling med ett fåtal ord) hittar du? Ibland finns flera teman. - Vad får man reda på i texten och vad kan man ana sig till?

16 Läs och tänk Ställ frågor utanför texten Om du inte förstår Ställ dig frågor som är utanför texten som hör till berättelsen (till exempel vad du kommer att tänka på ): - Tänk öm? - Väd betyder? - Väd är? - Jäg undrär? - Vilkä könsekvenser? - Vilkä örsäker bidrär till ätt? - Vilkä sämbänd finns mellän öch? - Vilkä pärälleller kän jäg drä mellän öch? Ställ dig frågor om sådant som du inte förstår. Ta med frågorna till klassrummet för att få svar. Vid oklarheter i ordförrådet: markera orden, använd ledtrådar i texten, titta på sammanhanget, fråga någön, slå upp, gööglä Vid oklarheter i sammanhanget: Vid oklarheter i sammanhanget: gå tillbaka och läs om stycket, meningen eller ordet. Försök identifiera vad som gör det oklart. Om det är ett ord slå upp det! Är det kopplingen till förra meningen läs om stycket igen! Ställ dig frågan vad som är rimligt eller troligt.

17 Efter läsningen Tänk efter Ställ frågor på det du läst Ta en stunds paus från läsningen. Gå tillbaka till dina anteckningar och plocka fram ur minnet vad texten handlade om. Har du glömt titta i boken. Ställ dig frågor om det du läst: - Vilken upplevelse gav texten mig? - Har jag läst något liknande innan? - Vad kunde ha gjort texten än mer läsvärd? - Reflekterar titeln textens innehåll? - Är handling och karaktärer trovärdiga? Samla det viktigaste och sätt i ett sammanhang Stärk läsupplevelsen Gå tillbaka till texten och titta igenom de markeringar du har gjort med t ex post it-lappar. Gör ordlistor med viktiga begrepp och namn. Skriv ner en kort resumé av handlingen eller återberätta handlingen i korthet för någon. Gör den korta sammanfattningen redan samma dag du läst klart texten för att hjälpa hjärnan att placera den nya kunskapen i förhållande till det du redan vet. Skapa eventuellt en tankekarta. Om texten är filmatiserad se filmen för att stärka upplevelsen. Om texten finns som radioteater lyssna för att stärka upplevelsen. Läs fler texter som har samma tema som det du har läst för att vidga din läsupplevelse.

18 Källförteckning Litteratur Johansson Stig; Karlsson Ola et al Möt språket. Malmö: Gleerups Utbildning AB Liljeqvist Björn Plugga smart och lär dig mer. Lund: Studentlitteratur AB Sjöstedt Bengt, Jeppsson Tomas Människans texter Språket. Lund: Studentlitteratur AB Elektroniska källor Kaya Anna. Hämtdatum Blöggen Ny i svenskä skölän Nilsson Josefin. Hämtdatum n+nilsson.pdf Språk och lärande. Språkdagarna i Örebro januari 2012 Skolverket. Hämtdatum UR. Hämtdatum Tiö lektiöner i språkdidäktik Muntliga källor Borg Johanna Pettersson Maria specialpedagog Polhemskolan, Lund gymnasielärare Spyken, Lund seminarium/föreläsning om strategilistor Sparbanken Arena Petersson Maria Solgevik Anna gymnasielärare, Polhemskolan, Lunds kommun gymnasielärare Polhemskolan, Lunds kommun