De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit"

Transkript

1 3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1

2 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor förändring för patienten 3 Revolutionerande forskningsframsteg 5 RA innebär en stor börda även för samhället 6 Värdet av samhällets investeringar i RA-läkemedel 7 Samarbete kring kvalitetsregister förbättrar vården för patienter med RA 8 Utmaningarna Förslag 10 Användningen av biologiska läkemedel skiljer sig åt mellan Sveriges landsting 10 Högre täckning och behandling mot mål i RA-registret ger kostnadseffektivitet 11 Betydelsen av en tidig diagnos och behandling 12 Sammanfattning 14 Referenser 15

3 Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter Vad är reumatoid artrit? Reumatoid artrit (RA), som även kallas för ledgångsreumatism, är en kronisk sjukdom. RA är en av ett 80-tal diagnoser av sjukdomar i rörelseorganen, s.k. reumatiska sjukdomar. Gemensamt för dessa är att immunförsvaret felaktigt angriper den egna kroppen, vilket leder till en kronisk inflammation. RA börjar oftast i de små lederna i fötter och händer och inflammationen ger smärta, stelhet, svullnad och värmeökning i leden. Till slut förstörs leden av inflammationen, s.k. leddestruktion. En patient med RA lider ofta av bl.a. värk, svår trötthet och nedsatt rörelsefunktion. Patienter med reumatiska sjukdomar har också en ökad risk till för tidig död; den förväntade livslängden är fem till tio år kortare än för normalpopulationen (1). Både män och kvinnor drabbas av RA och sjukdomen kan debutera i alla åldrar. En variant av RA kan även drabba barn. Omkring 0,5-1% av Sveriges befolkning har RA. RA börjar oftast i de små lederna i fötter och händer. En RA-diagnos innebär en stor förändring för patienten Reumatiska sjukdomar medför en stor negativ inverkan på patientens livskvalitet, både när det gäller fysisk funktionsförmåga och mental ohälsa. En obehandlad RA leder förutom till ökad risk för tidig död även till många andra hälsoproblem med ett ökat antal läkarbesök och sjukhusvistelser för patienterna som följd. I jämförelser mellan patienter med RA och den allmänna befolkningen framgår tydliga skillnader i funktionsförmåga (d.v.s. patientens möjlighet att utföra dagliga sysslor som att klä på sig, tvätta sig m.m.) och arbetsförmåga. Hur stor patientens funktionsnedsättning blir beror på hur svår RA patienten har, vilken behandling patienten får och hur tidigt i sjukdomsförloppet behandlingen sätts in. 3

4 Första gången Jenny Christensson märkte av sina reumatiska besvär var 1994 under en flygtur. Plötsligt upptäckte Jenny att hennes fötter hade svullnat upp och hon kände en fruktansvärd smärta i lederna. Hon fick behandling vilket gjorde att symptomen minskade något. År 2001 fick Jenny möjlighet att prova ett nytt biologiskt läkemedel vilken visade sig fungera bra. Efter fyra års framgångsrik behandling avtog dessvärre effekten av läkemedlet. Jenny fick då byta till ett annat biologiskt läkemedel. Innan jag fick rätt behandling kunde jag överhuvudtaget inte rida. Jag hann få infektioner i mina handleder som har lett till deformation och därmed ett visst rörelsehinder. Jennys positiva inställning och starka vilja att kunna leva som vanligt har gett resultat på flera plan. Hon jobbar nu heltid och hon har bl a vunnit handikapp-sm i dressyr de två senaste åren. Drömmen är att kunna delta i Paralympics Med rätt behandling och rätt attityd är allt möjligt, trots att man lider av en kronisk sjukdom, säger Jenny.

5 Ett standardmått för att mäta patienternas funktionsförmåga inom reumatiska sjukdomar är den s.k. HAQ-skalan. Den kan anta värden mellan 0-3 där värdet 0 betyder ingen inskränkning av funktionsförmågan 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Allmän population HAQ-värde RA-patienter HAQ-värde Livskvalitet är den upplevda känslan av att leva ett gott liv. I en studie som jämförde patienter med RA med den allmänna befolkningen visades stora skillnader i HAQ-värden där RApatienter hade 0,71 och den allmänna befolkningen 0,17 (2). Patienter med RA har också en nedsatt livskvalitet jämfört med den allmänna befolkningen. Livskvalitet är den upplevda känslan av att leva ett gott liv. Även jämfört med patienter med andra kroniska sjukdomar har patienter med RA en lågt rankad livskvalitet. Revolutionerande forskningsframsteg Så sent som på 1980-talet var prognosen vid en RA-diagnos mycket dyster. Endast en av fem patienter med RA kunde nio år efter första inläggning på sjukhus leva ett normalt liv. Tre av fem patienter var uttalat invalidiserade och mer eller mindre helt hjälpberoende. Idag har en patient med RA en betydligt bättre prognos och vården av RA-patienter har förändrats radikalt. Intensiv och innovativ forskning inom området har de senaste åren medfört ökad kunskap om sjukdomen. Detta har skapat möjligheter för forskarna att utveckla nya effektiva läkemedel med nya verkningsmekanismer, s.k. biologiska läkemedel. De nya behandlingarna har inneburit att man kan bromsa det allvarliga sjukdomsförloppet och även i vissa fall få sjukdomen att gå tillbaka. Många fler patienter kan idag leva ett i stort sett normalt liv med ingen eller liten smärta och med en ork att göra det de vill göra. Med biologiska läkemedel menar vi i det här sammanhanget läkemedel som verkar genom specifika målstyrda effekter på immunförsvaret och framställs genom speciella processer. Exempel är läkemedel som hämmar sjukdomsprocessen, TNF (tumor necrosis factor), B-celler, T-celler och interleukiner. 5

6 RA innebär en stor börda även för samhället Sjukdomens stora påverkan på patienternas funktionsförmåga och livskvalitet leder till omfattande samhällskostnader. Genomsnittskostnaden för en RA-patient i Sverige var år 2008 ca kr. Av detta motsvarade biologiska läkemedel endast en sjättedel av kostnaden. En tredjedel utgjordes av s.k. direkta kostnader som kostnader för sjukhusinläggningar, operationer, öppenvårdsbesök, övriga läkemedel, kommunal service, transporter och patientutgifter. Störst påverkan för samhället har den funktionsnedsättning som RA medför och nästan 60 % av totalkostnaden bestod av förtidspensionering, sjukskrivning och andra s.k. indirekta kostnader (3). Kostnader för sjukdomen RA Indirekta kostnader Direkta kostnader Biologiska läkemedel Samhällets och patientens kostnader för RA är starkt kopplade till hur stor funktionsnedsättning patienten har. Även patientens livskvalitet och arbetsförmåga är beroende av hur svår RA patienten har och hur mycket kroppsfunktionen är påverkad. Genom att förbättra funktionsförmågan kan man minska samhällskostnaderna och öka patientens livskvalitet och arbetsförmåga. Inte minst i början av sjukdomen är de indirekta kostnaderna betydande; många är sjukskrivna redan innan diagnosen RA är ställd (4). Svenska data visar att var tredje patient är sjukskriven sex månader före diagnos - en siffra som ökar till varannan vid diagnos. Ett år efter diagnos hade var femte patient en förtidspensionering (5). 6

7 Värdet av samhällets investeringar i RA-läkemedel När biologiska läkemedel sätts in för att motverka patienternas sjukdomsaktivitet och ledförstörelse leder detta till minskade samhällskostnader. Genom att patienterna mår bättre är det fler som kan behålla ett jobb och vara aktiva på arbetsmarknaden. En registerstudie från Skåne visar att andelen sjukskrivna gick ner med en fjärdedel redan 6 månader efter behandlingsstart med biologiska läkemedel (6). En annan studie med registerdata från Stockholms län visade att biologiskt behandlade patienter kunde arbeta mer jämfört med tiden före biologisk behandling. Den beräknade samhällsvinsten uppgick till 40 % av den årliga behandlingskostnaden för biologiska läkemedel (7). Det finns också ett samband mellan ökad behandling med biologiska läkemedel och ett minskat behov av sjukhusvård. En studie visade tidigt på en halvering av antalet slutenvårdsdagar för biologiskt behandlade RA-patienter (8). Antalet primära höft- och knäledsartroplastiker* i Dalarna har i det närmaste halverats sedan biologiska läkemedel började användas. Detta samtidigt som det i den övriga befolkningen skett en ökning med nära 40 % (9). Slutsatsen är att biologiska läkemedel som används rätt frigör resurser både på arbetsmarknaden, i socialförsäkringssystemet och inom hälso- och sjukvården. Enligt en analys av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beräknas de biologiska läkemedlen ha medfört besparingar genom färre sjukskrivningar och förtidspensioner om ca 500 miljoner kronor årligen. Besparingen i sjukvårdskostnader uppskattades till 360 miljoner kronor. Detta kan sättas i relation till de biologiska läkemedlens kostnader på 1500 miljoner kronor 2008 (10). Kostnaden är dock inte bara för sjukdomen RA, även om den är den största indikationen, utan täcker även andra indikationer. Internationellt sett ligger Sverige långt fram när det gäller användning av och forskning kring de biologiska läkemedlen. Med rätt behandling till rätt patient, inklusive en god uppföljning av resultaten, kan biologisk behandling av RA medföra stora vinster för både patient och det svenska samhället. Biologiska läkemedel som används rätt frigör resurser både på arbetsmarknaden, i socialförsäkringssystemet och inom hälso- och sjukvården. * operationer för att förbättra funktionen i en led vars ledytor skadats svårt av ledinflammation eller annan broskförstörande sjukdom. 7

8 Patienter som får sitt första biologiska läkemedel idag har en lägre sjukdomsaktivitet jämfört med för 10 år sedan. Samarbete kring kvalitetsregister förbättrar vården för patienter med RA Nio av tio av de RA-patienter som har fått biologiska läkemedel i Sverige ingår i Svenskt Reumatologiskt Kvalitetsregister (SRQ). Registret syftar till att följa upp säkerheten och effekten av biologiska läkemedel men innehåller även uppgifter kring patienternas upplevda livskvalitet. Om patienten får biverkningar rapporteras de direkt från registret till Läkemedelsverket. Det är ett snabbt och smidigt sätt att följa upp säkerheten av läkemedel jämfört med att läkaren skickar in enskilda rapporter till myndigheten. Genom att effekten av läkemedel registreras kan registret ge en god bild av hur hälsan för RA-patienter förbättrats under de år som biologisk behandling har varit tillgänglig på den svenska marknaden. Jämfört med för 10 år sedan har patienter som får sitt första biologiska läkemedel idag en lägre sjukdomsaktivitet och därmed en lägre grad av inflammation i lederna. Deras prognos har därmed förbättrats avsevärt med en bättre chans att undvika smärta och trötthet, sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Med hjälp av registret kan man också genomföra studier för att se vilka samhällseffekter den biologiska behandlingen av RApatienter i Sverige har medfört. Forskare har länkat information från SRQ med data över sjuk- och aktivitetsbidrag hos Försäkringskassan och data från Läkemedelsregistret. Resultaten visade att innan patienterna fick biologiska läkemedel hade de en konstant stigande sjukfrånvaro. Utan effektiv behandling skulle denna sjukfrånvaro sannolikt fortsätta att stiga. När patienterna påbörjade sin biologiska behandling avstannade ökningen helt. Resultaten var ännu mer dramatiska för patienter som tidigt påbörjade sin behandling och därmed inte var så långt gångna i sin RA. Dessa patienter hade dessutom en minskande sjukfrånvaro (11). Att SRQ har blivit en sådan stor källa till kunskap beror på ett samarbete mellan sjukvård, forskare och läkemedelsindustri. Det är ett samarbete som alla parter har nytta av. Sjukvården kan följa upp behandlingen av RA-patienter på ett systematiskt sätt. Forskarna får tillgång till unik information att forska på. Läkemedelsindustrin får ökad kunskap om sina produkter. Allt detta leder till att RA-patienterna i slutändan får bättre vård och tillgång till en effektiv behandling. 8

9 Theresa Gustavsson var bara åtta år när hon drabbades av svår ledgångsreumatism. Smärtan i händer och fötter gjorde sig ständigt påmind och hon hade svårt att röra sig. Theresa kunde inte längre delta i de sporter som var en så stor del av hennes liv. I skolan missade hon ofta rasterna, för att hon inte hann ta sig ut. Trots välmenande råd från människor i Theresas omgivning, så valde hon ändå att inte ge upp sin innersta dröm - att satsa på det hon älskade mest, nämligen att dansa. Theresa utbildade sig till dansare och tack vare biologiska läkemedel kan Theresa idag arbeta som professionell dansare. Theresa har aldrig låtit sjukdomen begränsa hennes val och inriktning i livet. 9

10 Utmaningarna förslag En effektiv behandling ger goda ekonomiska effekter genom att t.ex. sjukskrivningarna minskar och patienter kommer i arbete. Användningen av biologiska läkemedel skiljer sig åt mellan Sveriges landsting I de flesta landsting är det varje enskild reumatologklinik som idag står för kostnaden för de biologiska läkemedlen. Det är inte bara storleken på budgeten som skiljer sig åt mellan olika kliniker i landet utan det är även olika hur budgeten fördelas och hur prioriteringarna ser ut. Detta medför att det finns en geografisk ojämlikhet i vården av RA-patienter. De besparingar som samhället kan göra till följd av en läkemedelsbehandling görs ofta i andra samhällssektorer än hälso- och sjukvården. Kostnaderna för RA består främst av produktionsbortfall och sjukskrivningar. En effektiv behandling ger goda ekonomiska effekter genom att t.ex. sjukskrivningarna minskar och patienter kommer i arbete. Den behandlande kliniken belastas med kostnaderna för behandlingen medan de positiva ekonomiska effekterna i vissa fall märks tydligast i sjukförsäkringssystemet eller i den kommunala omsorgen. Idag saknas helt enkelt den samsyn som krävs mellan olika samhällssektorer för att vi ska kunna se det verkliga värdet av läkemedelsbehandling inom t.ex. RA-området. Läkemedelsbudgeten bör därför kopplas till livskvalitetsvinster och samhällsekonomiska vinster. Rätten och tillgängligheten till god RA-vård i hela landet bör förstärkas. 10

11 Högre täckning och behandling mot mål i RA-registret ger kostnadseffektivitet Genom att effektivt använda uppföljningssystem och behandla mot tydliga målvärden kan sjukvården påvisa att de använder sina resurser på bästa sätt. Systematisk registeruppföljning av läkemedelsbehandlingar ger kunskap om hur läkemedel kan användas bättre och mer kostnadseffektivt. Uppföljning säkerställer också att rätt patient får rätt vård och rätt läkemedel. För att skapa och följa upp behandlingsmål kring patienternas sjukdomsaktivitet och livskvalitet utgör RA-registret SRQ en utmärkt grund. Det medför att behandlingsmålen blir likvärdiga mellan olika vårdgivare och i olika delar av landet. SRQ skapar även möjligheter att skapa och följa upp mål kring tidig och effektiv behandling med biologiska läkemedel som förhindrar permanenta ledskador och bevarar individens arbetsförmåga. Systematisk registeruppföljning av läkemedelsbehandlingar ger kunskap om hur läkemedel kan användas bättre och mer kostnadseffektivt. Sätt upp och följ upp mål kring behandlingsresultat utifrån RA-registret SRQ. 11

12 För att förhindra obotlig förstörelse av lederna så behöver patienterna få sin diagnos i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet. Betydelsen av en tidig diagnos och behandling Behandlingsmöjligheterna inom reumatologin har förändrats drastiskt i och med de biologiska läkemedlen. Idag är behandlingsmålet att nå remission, det vill säga symtomfrihet, något som tidigare var svåruppnått. För att förhindra obotlig förstörelse av lederna så behöver patienterna få sin diagnos i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet och därefter snabbt få en adekvat behandling med målet att stoppa leddestruktionen. Svensk Reumatologisk Förening skriver i sina riktlinjer: Behandling av patienter med RA syftar till att dämpa sjukdomsaktivitet om möjligt med uppnående av klinisk remission samt förebygga leddestruktion och en allvarlig sjukdomsutveckling på längre sikt. Detta ställer krav på sjukvården att snabbt se till att rätt vård ges till den enskilde patienten. Förr fylldes reumatologiska mottagningar av rullstolar och andra former av hjälpmedel. Idag är detta en ovanlig syn. Från att ha diskuterat om patienten ska få sjukpenning, så diskuterar man idag vilken behandling som kan vara mest lämpad för att patienten ska undvika sjukskrivning och kunna vara kvar i arbetslivet - och dessutom med en aktiv fritid. Biologiska läkemedel har visat att man kan förhindra förstörelse av lederna hos många patienter som precis har fått diagnosen RA. Detta har i sin tur lett till att färre patienter idag sjukskrivs. Studier har dessutom visat att patienter som en gång har inlett en sjukskrivning ofta blir kvar i sin sjukskrivning. Detta är ytterligare ett skäl till att sjukdomsutvecklingen måste stoppas i ett tidigt skede. Att sjukdomsutvecklingen stoppas i ett tidigt skede gagnar både patient och samhälle. 12

13 Bengt Johansson är 56 år och har haft RA sedan Besvären började med värk i fötterna något år innan diagnosen blev ställd. Värk och smärta i fötterna är tillsammans med trötthet det som Bengt upplevt som jobbigast med sjukdomen. Sedan tre år får Bengt en ny modern behandling som har gjort att han nu känner sig mycket bättre. Vardagslivet fungerar på ett helt annat sätt än tidigare. Idag kan han motionera kontinuerligt cykling och styrketräning är favoritidrotter. Löpträning är något han skulle vilja kunna, men där han har sin enda begränsning idag. Hockeyintresse har han haft hela livet och i dag är han tränare för Karlskrona Hockeyklubbs skridskoskolas allra yngsta förmågor. Jag är till 90 procent vanliga Bengt igen, säger han och känner lycka för detta. 13

14 Sammanfattning Det är viktigt att det i det nationella RA-registret finns tydliga behandlingsmål och uppföljning av behandlingsresultaten. Reumatoid artrit (RA) är en kronisk sjukdom där kroppens leder inflammeras vilket ger patienten smärta och stelhet. Till slut förstörs leden av inflammationen. Sjukdomen påverkar patienternas livskvalitet, både när det gäller fysisk funktionsförmåga och mental ohälsa. Så sent som på 1980-talet var prognosen vid en RA-diagnos mycket dyster och många patienter var invalidiserade. Tack vare intensiv och innovativ forskning inom området har effektiva biologiska läkemedel med nya verkningsmekanismer utvecklats. De nya behandlingarna har inneburit att man kan bromsa sjukdomsförloppet och även i vissa fall få sjukdomen att gå tillbaka. Många fler patienter kan idag leva ett i stort sett normalt liv med ingen eller liten smärta och med en ork att göra vad de vill göra. När biologiska läkemedel sätts in för att motverka patienternas sjukdomsaktivitet leder detta till minskade samhällskostnader. Genom att patienterna mår bättre är det fler som kan behålla ett jobb och vara aktiva på arbetsmarknaden. Trots bevisliga goda resultat finns det stora skillnader i användningen av biologiska läkemedel mellan Sveriges landsting. Idag saknas helt enkelt den samsyn som krävs mellan olika samhällssektorer för att vi ska kunna se det verkliga värdet av läkemedelsbehandling inom RA-området. Läkemedelsbudgeten bör därför kopplas till livskvalitetsvinster och samhällsekonomiska vinster. För att förhindra obotlig förstörelse av lederna så behöver patienterna få sin diagnos i ett tidigt skede i sjukdomen och därefter snabbt få en adekvat behandling med målet att stoppa leddestruktionen Att sjukdomsutvecklingen stoppas i ett tidigt skede gagnar både patient och samhälle. Systematisk registeruppföljning av läkemedelsbehandlingar ger kunskap om hur läkemedel kan användas bättre och mer kostnadseffektivt. Uppföljning säkerställer också att rätt patient får rätt vård och rätt läkemedel. Det är därför viktigt att det i det nationella RA-registret SRQ finns tydliga behandlingsmål och uppföljning av behandlingsresultaten. 14

15 Referenser 1. Kvien et al Pharmacoeconomics 2004:22(2 Suppl 1):1-12. Epidemiology and burden of illness of rheumatoid arthritis. 2. Sokka T et al. Arthritis Rheum Oct;54(10): Changes in Health Assessment Questionnaire disability scores over five years in patients with rheumatoid arthritis compared with the general population. 3. Kobelt 2009, Access to innovative treatments in rheumatoid arthritis in Europe (Efpia) 4. Hallert et al. CMT rapport 2007:7 Sjukdomsförlopp, kostnader och livskvalitet vid nydebuterad reumatoid artrit. En treårsuppföljning inom TIRA-projektet 5. Björk et al. J Rheumatol June (6): :36 Sick Leave Before and After Diagnosis of Rheumatoid Arthritis - A Report from the Swedish TIRA Project 6. Olofsson et al. Ann Rheum Dis Aug 6. Decrease in sick leave among patients with rheumatoid arthritis in the first 12 months after start of treatment with tumour necrosis factor antagonists: a population-based controlled cohort study. 7. Augustsson et al, Ann Rheum Dis 2010;69: Patients with rheumatoid arthritis treated with tumour necrosis factor anta gonists increase their participation in the workforce: potential for significant long-term indirect cost gains (data from a populationbased registry) 8. Geborek et. al. Ann Rheum Dis 2002;Suppl 1:192 (abstr.) Etanercept and infliximab treatment reduces hospital care in arthritis patients. 9. Lysholm et al Riksstämman 2007 (abstr.) Kraftig minskning av knäoch höftledsartroplastiker hos patienter med RA i Dalarna. 10. Arnberg 2009 TLV-rapport: Hur påverkar nya läkemedel hälsa och kostnader i olika sektorer? En explorativ analys av vilken effekt några utvalda läkemedel har på hälsa och kostnader för olika i samhällssektorer. 11. Neovius et al. EULAR 2010 (abstr. OP0093) Sick leave and disability pension before an after biologic treatment start: Nationwide cohort study 15

16 LIFs vision: Läkemedel är en hjälp för livet. Nya läkemedel är en möjlighet till bättre hälsa. LIFs uppgift är att skapa goda förutsättningar för forskning och utveckling av läkemedel. LIF ska verka för en god tillgång till läkemedel och skapa förståelse för läkemedlens betydelse för människors livskvalitet. Denna skrift om värdet av läkemedel mot reumatoid artrit (RA) visar på forskningsframgångarna inom reumatologin under de senaste åren. Dessa har varit möjliga genom att framsteg inom grundforskningen har kunnat omsättas i nya och mer effektiva läkemedelsbehandlingar. De s.k. biologiska läkemedlen har inte enbart varit till nytta för den enskilde patienten utan de har även bidragit till minskade samhällskostnader. Det finns dock kvar en del utmaningar för att förbättra behandlingen av RA-patienter i Sverige vilket vi också skriver om i denna skrift. LIF Fotograf bilder s. 1, 3, 5, 8, 10, 12, 14 Gunnar Menander. Sid 13 Erik Fredholm. Skrifter i serien De goda exemplen 1 De goda exemplen Värdet av cancerläkemedel Februari De goda exemplen Värdet av vaccin November De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit November Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE Stockholm, Tel Fax

De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit

De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor

Läs mer

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen Uppdatering 12.4.2016 Reumatoid artrit (RA), som också kallas ledgångsreumatism, är en kronisk ledsjukdom som är två till tre gånger

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna

2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna 2011 Sanningen om läkemedelskostnaderna 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Kostnaderna för sjukvård ökar mer än läkemedelskostnaderna 6 Utan läkemedel skulle sjukvårdskostnaderna vara högre

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa

Läs mer

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes

Läs mer

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi Lars Cöster Reumatikerdistriktet Östergötland och Handikappföreningarna Östergötland Rehabilitering Rehabilitering definieras som insatser

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

carina.andren@karolinska.se 1 P2I Patient Provider Information P2I Care Ett forskningsnätverk SRQ Svensk reumatologis kvalitetsregister P2I Care Arbetar med utvecklings- och forskningsprojekt med gemensamt

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010. stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. 2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19

Reumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender 2010-01-23

Megatrender. Grön rehab i Skåne varför och hur. Problem i jordbrukssamhället. Megatrender 2010-01-23 2--23 Megatrender Antal i produktionen Grön rehab i Skåne varför och hur Ulf Hallgårde Projektledare Sjukskrivningsprojektet Jordbruk Överleva Jord Mat Bonde Patron Socken 2 Problem i jordbrukssamhället

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT

Läs mer

Information om hidradenitis suppurativa (HS)

Information om hidradenitis suppurativa (HS) Information om hidradenitis suppurativa (HS) Denna informationsbroschyr delas ut till dig som fått diagnosen hidradenitis suppurativa (HS). Broschyren är framtagen av biopharmaföretaget AbbVie tillsammans

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:2

Policy Brief Nummer 2010:2 Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en

Läs mer

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31

Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen 2011-03-31 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Novus riksrepresentativa webbpanel 17-22 mars 2011. Tre kompletterande frågor om försäkringskassans

Läs mer

Kvalitetsregister i internationellt perspektiv

Kvalitetsregister i internationellt perspektiv Kvalitetsregister i internationellt perspektiv Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) SUS, Lund (E)RC Syd + RCC Syd RCO Syd RegisterCentrumOrganisation

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014

Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros

Läs mer

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Sammanfattning Studier visar att en av fem vuxna är anhörig till någon med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, demens, missbruk eller annan långvarig

Läs mer

Miljöpartiet de gröna i Hallstahammars svar på frågor från SPF Herrevad och SPF klubb 65 Hallstahammar, sommaren 2014

Miljöpartiet de gröna i Hallstahammars svar på frågor från SPF Herrevad och SPF klubb 65 Hallstahammar, sommaren 2014 Miljöpartiet de gröna i Hallstahammars svar på frågor från SPF Herrevad och SPF klubb 65 Hallstahammar, sommaren 2014 Vårdoch omsorg Vad är era visioner för äldrevården? Alla äldre ska ha möjlighet att

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) ORENCIA ABATACEPT 1 2 ORENCIA ABATACEPT Innehåll Om ORENCIA (abatacept) 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga frågor

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Ett personligt stödprogram

Ett personligt stödprogram Starta din behandling med Enbrel tillsammans med Ett personligt stödprogram Gå med i Together Om Enbrel hjälper mig Varför behöver jag extra stöd? Vi vill att du får största möjliga nytta av din behandling

Läs mer

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:5

Policy Brief Nummer 2015:5 Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården

Konceptutvecklare vårdmiljöer. Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården Konceptutvecklare vårdmiljöer Vi jobbar för bra ljudmiljöer inom sjukvården vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar

Läs mer