Fördjupad översiktsplan för Vällsta kompletterande utredningar

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Stadsbyggnadskontoret 8 mars 2010 Marie Halldin / / Dnr: Fax KS 2010:38 BN 2008:523 Marie.halldin@upplandsvasby.se Plan- och miljöutskottet Fördjupad översiktsplan för Vällsta kompletterande utredningar Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 6 juni 2009 att anta Handlingsplan för västra kommundelarna (KS 2007:127). Stadsbyggnadskontoret fick samtidigt i uppdrag att ta fram förslag till fördjupad översiktsplan (föp) för den sydvästra delen av kommunen (BN 2008:523) kallad Föp Vällsta. Plan- och miljöutskottet har utgjort politisk styrgrupp för arbetet. Ärendet har beretts vid flera på varandra följande plan- och miljöutskottssammanträden. Föp Vällsta tas fram för att reglera markanvändningen i ett område med komplexa frågeställningar. Området är bullerstört från väg 267, Mälarvägen och en gokartbana i Järfälla kommun. Genomfartstrafiken är betydande och Mälarvägens utfart mot och väg 267 behöver en ny utformning, troligen i samband med breddningen av väg 267. Trafikverket driver inte på projektet, även om det skulle ha påbörjats Området ligger mitt i en grönkil och dess största barriär är väg 267. Det behövs flera typer av passager, både för människor och djurliv via vatten, via småbrutet landskap och via skoglik miljö. Alla former av gång- och cykelkommunikationer saknas till Upplands Väsby tätort. De närliggande tätorterna och besöksmålen har låg tillgängligheten med kollektiva färdmedel. Vidare har flera fastigheter vitesförelagda va-ledningar vilket innebär att kommunal va-ledning måste dras fram. Dessutom utgör bristen på va även ett hinder för utökning för verksamhetsområde på Vällsta-tippen där man bedriver uthyrning till företag med skrymmande och stökig verksamhet, en typ av tomter det råder brist på i kommunen. Det finns i kommunen behov av verksamhetsområden samtidigt som det finns behov av mark för bostadsändamål. Sydvästra delen av kommunen är att betrakta som framtida bostadsreserv på grund av bullerrestriktioner i norra hälften av kommunen. I föp-området finns jordbrukslandskap sida vid sida med industriliknande landskap. I riktlinjer för området måste bostadsfrågan hanteras, för att ge ledning kring de förfrågningar för bostadsbyggande som regelbundet inkommer till kommunen. Dessutom behöver situationen för dem som redan är bosatta i området ses över. Både buller- och trafiksäkerhetsfrågorna, förutom barriäreffekten av väg 267, måste få hållbara lösningar. 1

2 Avgränsningen är gjord utefter kommungränsen, vilket gör att flera av problemen behöver lösas i samarbete och samförstånd med grannkommunerna. Järfälla kommun kommunicerar med Trafikverket kring Stäketvägen/Rotebroleden, kallad väg 267, kring vägbreddning och utveckling av Stäketmotet. Sollentuna kommun har stort behov av verksamhets- och industritomter och har initierat en fördjupad översiktsplan för Kappetorp, precis på andra sidan om Vällsta gård och Söderby. Sollentuna kommun önskar utöka sitt verksamhetsområde både öster- och västerut vilket eventuellt kan stå i strid mot Upplands Väsby kommuns planer för eventuella bostäder i området. Dessutom råder ett relativt högt exploateringstryck i området tack vare det gynnsamma läget mellan E18 och E4:an. Flera fastighetsägare har sedan länge deklarerat intresse för detaljplaneläggning och bebyggelseutveckling i området. Initiativ över kommungränsen Sollentuna kommun har initierat möte över kommungränserna och bjudit in Järfälla och Upplands Väsby kommuner. Under ett möte 6 april kom man överens om att skjuta beslut om samråd till hösten 2010, eftersom det behövs kompletterande utredningar. Främst behöver Järvakilen på ömse sidor kommungränserna inkluderas i kilutredningen. Då kilutredningen gjordes för Upplands Väsby, hade inte Järfälla eller Sollentuna möjlighet att medverka. Utredningen behöver alltså kompletteras så att den täcker ett större geografiskt område. Vidare behövs utredningar som på ett mer detaljerat sätt går igenom vilka verksamheter som är förenliga med boende och vilken typ av boende det då kan bli fråga om. Det har också visat sig att vissa utredningar inför detaljplanearbetet är lämpliga att göras under föp-skedet. Som exempel kan nämnas översiktlig va-utredning, arkeologisk utredning fas 1 enligt Kulturmiljölagen, eventuellt intresse för vindkraft etc. Det kommer också att behövas ett ytterligare några dialogmöten med de boende och verksamma i området. Slutligen behöver miljöbedömningen kompletteras med konsekvenserna av ovanstående utveckling. Kompletterande utredningar Om den fördjupade översiktsplanen dels ska bidra till en utveckling som stämmer med övriga kommuners syn på området, samt kunna täcka en del av de utredningsbehov som finns i ett programskede, behöver följande utredningar genomföras: - grönkilens värden enligt den metodik som framtagits för föp Kairo, geografisk komplettering - konsekvenser längs väg utredning av vilka verksamheter som är förenliga med bostäder 2

3 - alternativa strukturer för framtida bostadsområde, med redovisning av typkvarter - översiktlig va-utredning - fördjupning av kulturmiljöhistorieutredningen angående torpmiljöerna - arkeologi, fas 1, enligt Kulturmiljölagen - ev. vindkraftsanläggning påverkan på landskapsbilden. - komplettering av MKB beroende på det utökade uppdraget Dessutom behövs medel för att utveckla utställningshandlingen till programnivå för bostadsändamål. Totalt beräknad kostnad är kr. Tidplan för föp Vällsta Med anledning av detta utökade uppdrag, flyttas samrådsbeslutet föp Vällsta till oktober De extra utredningarna ska vara klara före sommaren. Avstämningsmöten över kommungränserna planeras in. Ett kommungemensamt politiskt möte är planerat till den 28 september Förslag till beslut Kommunstyrelsen anslår kr för komplettering av den fördjupade översiktsplanen för Vällsta-området. Finansiering sker med exploateringsmedel. Kommunledningskontoret Stadsbyggnadskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Stadsarkitekt Bifogas: Karta med Sollentuna kommuns sammanställning av planer för området. 3

4 Bilaga 1 Sollentuna kommuns skiss på de tre kommunernas sammanlagda planer för området. (Observera att de orange linjerna i Upplands Väsby kommun är större än i samrådsförslaget) 4

5 Tjänsteutlåtande Trafikplanerare Mats Olsson/Axel Nelstrand Dnr: Fax BN/2008:512 Plan- och miljöutskottet Trafikstrategi och samrådsredogörelse - godkännande Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen gav vid sitt sammanträde den 8 september 2008 stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram en trafikstrategi för Upplands Väsby kommun. Trafikstrategin ska fastställa riktning och mätbara mål för kommunens planering av trafikfrågor och stödja en attraktiv och hållbar trafikutveckling. Plan- och miljöutskottet beslutade den 9 december 2009 att skicka förslaget till trafikstrategi på samråd. Samrådet varade den 11 januari februari 2010 och inkomna synpunkter är redovisade och bemötta i bifogad samrådsredogörelse. I de fall inkommen erinran föranleder ändring i trafikstrategin har ny formulering och innehåll förslagits. Om synpunkt inte beaktats redovisas och motiveras Stadsbyggnadskontorets ståndpunkt tydligare. Bland de större intressekonflikterna återfinns frågan om minskad busstrafik på Centralvägen. SL är inte intresserade av att studera möjligheten att minska trafiken på gatan medan Stadsbyggnadskontoret ser flera möjliga vinster med åtgärden. Nedan redovisas de ändringar och kompletteringar som föreslås. Anledning till ändring står att läsa i samrådsredogörelsen under berörd intressents stycke. Under avsnittet Resbehov och färdmedelsfördelning, Nuläge, andra stycket, kompletteras texten med en ny första mening: Upplands Väsby har i dag en stor andel ut- och inpendling. Fortsättningen av stycket beskriver trenden att pendlingen tenderar att öka generellt. Under Mål och inriktning kompletteras texten med: Då kommunen har en stor in- och utpendling är det viktigt att pendlingsmöjligheter till och från kommuner utmed E4-stråket, Stockholm-Uppsala, utvecklas. (Byggnadsnämndens erinran) 1

6 I avsnittet Trygghet, rubrik Mål och inriktning står Den fysiska miljön ska vara trygg och säker. Texten kommer att kompletteras med en mening: Barns, ungdomars, funktionshindrades och äldres behov av trygghet ska särskilt beaktas. (Tekniska nämndens erinran) Texten på sid 7, rubrik Stockholmsregionen, kompletteras med ett nytt stycke om länsplanen. Under rubrikerna Mål och inriktning samt Åtgärder på sid 20, kompletteras texten med Cykelnätet ska främja motions- rekreationsoch turistcykling. Texten på sid 20, under Åtgärder, första stycket, tredje meningen kompletteras med gång- och cykeltunnlar. (Cykelfrämjandets erinran) Texten under Mål i miljöavsnittet kompletteras med de sammanlagda koldioxidutsläppen från transportsektorn i kommunen ska minska. I avsnitt Miljöpåverkan, Åtgärder kompletteras texten även till att speciellt nämna laddstationer för el. I avsnittet Cykeltrafik, rubrik Åtgärder, andra stycket, kompletteras texten med: Nya och befintliga cykelpassager över E4 och järnvägen (Gröna bilisters erinran) Rubriken till den nedersta tabellen på sid 12 ändras till SL:s generella riktvärden avseende turtäthet inom Upplands Väsby (SL:s erinran) Beskrivningen av de övergripande, nationella målen kommer att ändras enligt texten infogad i samrådsredogörelsen. (Vägverkets erinran) Stadsbyggnadskontoret kompletterar texten på sid 22, avsnitt Biltrafik, rubrik Mål och inriktning med meningen: Vägnätets struktur ska vara öppen, åtkomlig och lätt orienterbar, återvändsgator ska undvikas. (Per Alms erinran) Texten under Mål och inriktning kompletteras med meningen: Minska antalet bussar på Centralvägen genom att ta fram alternativa busstråk. (Olavi och Marja-Lena Bedhammar-Helisojas erinran) Vad gäller gångtrafik till rekreationsområden så kompletterar stadsbyggnadskontoret texten under rubriken Mål och inriktning, första stycket genom att lägga till rekreationsområden som en målpunkt. (Carl-Johan Graufelds erinran) Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Plan- och miljöutskottet godkänner trafikstrategi och samrådsredogörelse med förslag till ändringar och kompletteringar, och översänder ärendet för godkännande i kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Per Lagheim Enhetschef Bilaga: Samrådsredogörelse 2

7 Samrådsredogörelse Stadsbyggnadskontoret Mats Olsson Dnr Fax BN 2008:512 Trafikstrategi för Upplands Väsby Kommunstyrelsen gav vid sitt sammanträde den 8 september 2008 stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram en trafikstrategi för Upplands Väsby kommun. Trafikstrategin ska fastställa riktning och mätbara mål för kommunens planering av trafikfrågor och stödja en attraktiv och hållbar trafikutveckling. Samråd Plan- och miljöutskottet beslutade den 9 december 2009 att skicka förslaget till trafikstrategi på samråd. Samrådet varade den 11 januari februari 2010 och inkomna synpunkter är redovisade och bemötta i denna samrådsredogörelse. Samrådet annonserades i lokaltidningen Mitt i Väsby. Handlingar sändes till samtliga mottagare enligt sändlista. Samrådshandlingarna fanns också utställda i kommunens informationscentrum, på stadsbyggnadskontoret, på huvudbiblioteket samt på kommunens hemsida. I arbetet med trafikstrategin ingår även ett förslag till handlingsplan. Denna redovisar vilken kommunal nämnd som har huvudansvaret för genomförandet av de olika förslagen till åtgärder och indikatormått. Handlingsplanen har inte ställts ut i denna remissomgång utan kommer att behandlas internt med de berörda kommunala nämnderna innan den fastställs.

8 2 (15) Följande myndigheter, nämnder/förvaltningar och intresseföreningar har fått samrådsmaterialet och beretts tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen i Stockholm län, planenheten Kommunala instanser Brandkåren Attunda Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Kommunstyrelsekontoret, för inform Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Social- och äldrenämnden Tekniska nämnden Övriga Banverket, Stockholms Banområde Brabo Cykelfrämjandet, Upplands Väsby Friluftsfrämjandet Företagarna i Upplands Väsby Gröna bilister Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Hembygdsföreningen, Upplands Väsby HSB Norra Storstockholm Hyresgästföreningen Infra City Kraft Foods Kommunförbundet Stockholms län Luftfartsverket Stockholm- Arlanda Naturvårdsverket Norrortspolisen NCC Fastighetsutveckling Norrorts polismästardistrikt PEAB Sverige AB PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby PRO Upplands Väsby Finska Scandic, Ethel Chapelle Siemens AB SITA Skanska, nya hem SPF Väsbyveteranerna, Väsby Stockholms läns landsting, regionplanekontoret Storstockholms Lokaltrafik, SL Svenska Cykelsällskapet Svensk Handel Region Stockholm TNT Sverige Upplands Väsby Promotion Vägverket, Region Stockholm Väsby Centrums Företagarförening Väsbyhem AB Väsby kvinnliga företagare Väsby Naturskyddsförening Enbart brev Socialdemokraterna, Leif Berglund Vänsterpartiet, Anders Anagrius Miljöpartiet de gröna, Lars Valtersson Moderata samlingspartiet, Jan Holmberg Folkpartiet liberalerna, Eila Bromme Centerpartiet, Johan Magnusson Sverigedemokraterna,Jonas Adolfsson Hela samrådsakten för kännedom Lokaltidningen Mitt i, Upplands Väsby Wäsby/Sollentunamagasinet Vi i Väsby Johannes Wikman, kommunikationsstrateg Yttranden har inkommit från följande: Kommunala instanser Brandkåren Attunda Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Social- och äldrenämnden Tekniska nämnden

9 3 (15) Övriga Cykelfrämjandet, Stockholm norrort Friluftsfrämjandet Gröna bilister Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Infra City Kommunförbundet Stockholms län Luftfartsverket Stockholm- Arlanda Storstockholms Lokaltrafik, SL Upplands Väsby Promotion Vägverket, Region Stockholm Privatpersoner Per Alm, Claes Bjernekull, Jan Borgman, Olavi & Marja-Lena Bedhammar-Helisoja, Centralvägen 21 Graufelds Carl-Johan, Herdevägen 7, Upplands Väsby Monika Jonsson, Följande har svarat att de inte har några erinringar: Brandkåren Attunda Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Social- och äldrenämnden Infra City Kommunförbundet Stockholms län hanterar länsrelaterade ärenden och har därför inte lämnat synpunkter på trafikstrategin. Sammanfattning av inkomna synpunkter och kontorets kommentarer (kontorets kommentar redovisas med indragen text) Generellt har Trafikstrategin mottagits mycket positivt av nämnder, myndigheter, föreningar och organisationer. Vissa kompletteringar har föreslagits. 1. Byggnadsnämnden Upplands Väsby Byggnadsnämnden anser att strategin bör renodlas och innehålla färre detaljer som hör hemma i en trafikplan. Strategin bör i högre grad utgå från Upplands Väsbys nuvarande roll som pendlarsamhälle.

10 4 (15) Åtgärderna som framförs är endast förslag och kan i vissa delar tangera Trafikplanearbetet, men ska ses som förslag på vad som bör behandlas i Trafikplanen, inte som färdiga lösningar. Under avsnittet Resbehov och färdmedelsfördelning konstateras att Upplands Väsby har en stor ut- och inpendlig (65 % resp. 57 %). Under rubriken Nuläge, andra stycket kompletteras texten med en ny första mening Upplands Väsby har i dag en stor andel ut- och inpendling. Fortsättningen av stycket beskriver trenden att pendlingen tenderar att öka generellt. Under Mål och inriktning kompletteras texten med: Då kommunen har en stor in- och utpendling är det viktigt att pendlingsmöjligheter till och från kommuner utmed E4- stråket, Stockholm-Uppsala, utvecklas. 2. Tekniska nämnden Upplands Väsby. Önskar ett förtydligande av Indikatormått dagvatten på sid 15. Inom vattenskyddsområdet skall dagvatten från alla parkeringsplatser för mer än 10 bilar tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Nämnden tycker att det är viktigt att man i trafikplaneringen lägger stor vikt på barns säkerhet och trygghet i trafiken. Indikatormåttet för omhändertagande av dagvatten från parkeringsytor är framåtblickande och gäller både nya och befintliga ytor. Särskild hänsyn måste alltid tas vid åtgärder inom vattenskyddsområdet. Detta ingår i det fortlöpande arbetet kring skydd av vattentäkten. I avsnittet Trafiksäkerhet, rubrik Kommunens dokument citeras kommunplanen: trafikmiljön ska anpassas till barn, ungdomar, funktionshindrade och äldre. Denna grupp framförs i flera kapitel. I avsnittet Gångtrafik under Mål och inriktning står att oskyddade trafikanters säkerhet ska prioriteras framför fordonstrafiken. I avsnittet Trygghet, rubrik Mål och inriktning står Den fysiska miljön ska vara trygg och säker. Texten kommer att kompletteras med en mening: Barns, ungdomars, funktionshindrades och äldres behov av trygghet ska särskilt beaktas. 3. Cykelfrämjandet Stockholm Norrort Enligt Cykelfrämjandets uppfattning kan bristen på klara direktiv och arbetsfördelning leda till att t ex nödvändiga åtgärder för att stimulera cyklandet inte blir optimala eller rent av inte blir av. Förhoppningsvis är detta något som kommer att behandlas i den kommande handlingsplanen.

11 5 (15) Handlingsplanen sändes inte ut på remiss utan kommer att behandlas internt inom de berörda nämnderna innan den fastställs av kommunstyrelsen. Handlingsplanen redovisar vilken nämnd som har huvudansvaret för genomförandet av de olika förslagen till åtgärder och indikatormått. Den nyligen antagna länsplanen för regional infrastruktur i Stockholms län bör redovisas. Där anges bland annat att medel avsätts för att stimulera cyklandet. Den nya Länsplanen är antagen av länsstyrelsen, och förväntas bli antagen av regeringen i vår. Texten på sid 7, rubrik Stockholmsregionen, kompletteras med ett nytt stycke om länsplanen. Cykelfrämjandet föreslår att på sid 13 under Mål och inriktning alternativt på sid 20 under avsnitt Cykeltrafik, ska följande formulering tas in: Det ska vara möjligt att välja cykeln som ett säkert, miljövänligt och effektivt transportmedel till arbete, skola, anslutning till kommunala transporter men även till köpcentra och övriga transporter inom cyklingsavstånd. Detta ska gälla såväl inom kommunen som i kommunikation med angränsande kommuner. Kommunens cykelvägnät ska ta hänsyn till ett ökat behov av motionscykling, rekreationscykling och turistcykling Stadsbyggnadskontoret anser att det mesta av andemeningen redan är uttryckt under rubrikerna Mål och inriktning samt Åtgärder på sid 20. Texten kompletteras dock under Mål och inriktning, Cykelnätet ska främja motions- rekreationsoch turistcykling. På sid 13 står att SL-kort kan kopplas till infartsparkering även för cyklar. Cykelfrämjandet anser att om cykelboxar ställs upp för infartsparkering kan ev avgift kunna kopplas till SL-kortet. Övrig cykelparkering ska vara fri. Indikatormåttet för hjälmanvändning. Det är svårt att bedöma vad en ökning med 20% innebär då det i dag inte finns någon sådan mätning. Texten om avgift på cykelparkering berör endast skyddade eller övervakade, väderskyddade cykelutrymmen, såsom boxar eller cykelhus. Någon avgift för annan cykelparkering är inte aktuell. Då hjälmanvändingen i dag inte är uppmätt kan ingen absolut siffra på ökningen av antalet hjälmanvändare fastställas som indikatormått. Stadsbyggnadskontoret anser dock att en procentuell ökning med 20 % är en rimlig bedömning av utvecklingen de närmaste fem åren.

12 6 (15) På sid 20 under rubriken Åtgärder vill Cykelfrämjande påpeka att utformningen av gång- och cykeltunnlar också är viktiga. Texten på sid 20, under Åtgärder, första stycket, tredje meningen kompletteras med gång- och cykeltunnlar. Under avsnittet Cykeltrafik, sid 20, bör det finnas en skrivning om säkra och väderskyddade cykelparkeringar vid de mest frekventerade målpunkterna. Tillgång till luftpumpstationer bör planeras. Under rubriken Åtgärder står det om cykelparkering vid viktiga kollektivtrafiknoder, även om cykelservice. Frågan om speciellt säkra och väderskyddade parkeringar och var de ska finnas anser stadsbyggnadskontoret är lämpligast att behandla i den kommande trafikplanen där cykelplanen ska ingå. Arbetet med Trafikplanen börjar våren Under avsnitt Parkering behövs en skrivning om säkra och väderskyddade cykelparkeringar vid infartsparkering, samåkningsplatser och större hållplatser. Avsnittet Parkering behandlar inte cykelparkering, vilket också framgår av den första meningen som hänvisar till avsnittet Cykeltrafik. Vid planering av boende- och arbetsparkering ska självklart även behovet av cykelparkering beaktas. Under Åtgärder på sid 20 står att en cykelplan ska tas fram, Där ingår också behovet av cykelparkering. Stadsbyggnadskontoret instämmer i att det inte endast berör uppställning i strategiska noder utan även om behovet vid arbetsplatser och bostäder. 4. Friluftsfrämjandet. På sid 13 anges indikatormått för gång, cykel och moped som ska öka till 30%. Det är oklart vad 30 % innebär. Är det antal personer eller fordon? Moped behandlas inte vidare som trafikslag. Ska de ingå i cykel eller biltrafik och hur stor andel av de 30 % utgörs av mopeder? EU-moppar ska ju inte åka på cykelbanor. Antal cyklar över järnväg ska öka med 15 %. Ingår mopeder? Under gångtrafik och cykeltrafik anges att förbindelserna ska vara gena. Detta bör understrykas. Indikatormåttet baseras på RES , ur SL:s årsstatistik, se tabell på sid 12. I denna statistik ingår mopeder under rubriken GCM. Tabellen redovisar andel resor, d v s personer.

13 7 (15) Mopeder behandlas inte särskilt i trafikstrategin. Mopeder av klass I (max hastighet 45 km/tim) förutsätts använda biltrafiknätet. Mopeder av klass II tillåts generellt köras på cykelvägarna, men kan på vissa sträckor (nära lekplatser, skolor o s v) vara förbjudna. I den kommande trafikplanen kan det bli aktuellt att särskilt ta upp mopedtrafiken. Kommunen deltar också i ett projekt om elfordon, främst elmopeder, där även snabba mopeders möjlighet att köra på cykelvägar ska studeras. Indikatormåttet antal cyklister som ska öka med 15% gäller cyklister, ej mopedister. 5. Gröna Bilister Gröna Bilister är positiva till att styrdokument som tar helhetsgrepp på trafiksystemet tas fram. Upplands Väsbys trafikstrategi är ett gott exempel på ett sådant dokument. Gröna Bilister har nyligen genomfört en granskning av arbetet i kommunen för att minska bilismens miljöpåverkan (kommungranskning). Gröna Bilister önskar att vissa mål formuleras mer konkret och att fler kvantitativa indikatormått tas fram. Man föreslår kompletteringar: 1. Ange målet att den sammanlagda koldioxidutsläppen från transportsektorn i Upplands Väsby ska minska. Formulera ett indikatormått för hur mycket de ska minska. Enligt statistik från RUS (Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål) har utsläppen ökat något de mellan åren ch Mål för ett minskande av den totala bränsleanvändningen i alla fordon registrerade i kommunen. 3. Som ett indikatormått på den planerade informationskampanjen om trafikens miljöpåverkan föreslås: det genomsnittliga fossila koldioxidutsläppet från nya bilar som säljs i kommunen ska vara mindre än 120 g/km senast år 2015 (statistik från Vägverkets och Naturvårdsverkets bilindex) 4. Mål för att tankställen för alternativa bränslen, ex biogas och el ska etableras i kommunen.skarpare formulering önskas. 5. Indikatormått för att en viss andel tillgängliga organiska restprodukter insamlas för biogasproduktion. 6. Målet att kommunens fordon ska vara fossilbränslefria år 2011 ska utökas till att även gälla AB Väsbyhems fordon. 7. Ange målet att entreprenörer som utför transporter åt kommunen ska köra fossilbränslefritt senast, säg, år Förtydliga åtgärder som avser gång- och cykelpassager över E4 och järnvägen. Det framgår inte om fler överfarter ska byggas eller om de befintliga förbättras. På sidan 6, Innehåll och avgränsning står att Indikatormåtten kan senare förtydligas eller ersättas om andra visar sig mer relevanta. Stadsbyggnadskontoret är tacksam för de förslag som inkommit, men anser att alla förslag inte för närvarande kan inskrivas i strategin för att

14 8 (15) inte föregripa andra pågående planer inom miljöområdet. De mål som i dag finns i strategin har till delvis tagits fram ur kommunens befintliga dokument. Med anledning av Gröna bilisters kommungranskning, som genomfördes i Upplands Väsby hösten 2009, planerar kommunen att ta fram en handlingsplan utifrån Gröna Bilisters rekommendationer. De aktiviteter som kommunen har möjlighet att påverka kommer att ingå i planen. 1. Texten under Mål i miljöavsnittet kompletteras med de sammanlagda koldioxidutsläppen från transportsektorn i kommunen ska minska.. 2. En minskning av bränsleanvändningen för alla fordon registrerade inom kommunen är önskvärd men är utanför det som kommunen har direkt rådighet över. 3. De åtgärder och indikatormått som redovisas i Trafikstrategin är förslag. Om informationskampanjen genomförs kan Gröna Bilisters förslag till indikatormått användas. 4. I avsnitt Miljöpåverkan, Åtgärder står att kommunen i samverkan med andra aktörer ska verka för en ökad användning av miljöfordon och en ökad tillgång på förnyelsebara bränslen, t ex genom att tankställe för rötgas tillkommer inom kommunen. Texten kompletteras med laddstation för el. 5. Stadsbyggnadskontoret bedömer att indikatormåttet inte är en ren trafikstrategisk fråga, mer en produktionsteknisk. Bör ingå i kommunens avfallsplan. 6. Väsbyhems miljöledningssystem ska behandla frågan om fossilfria bränslen. Åtgärder på gång- och cykelpassager över E4 och järnvägen ska behandlas i trafikplanen, vars arbete påbörjas våren Det handlar dock om både nya och förbättrade förbindelser, se exempel i kommunplanen. Texten kompletteras i avsnittet Cykeltrafik, rubrik Åtgärder andra stycket, med: Nya och befintliga cykelpassager över E4 och järnvägen.. 6. Handikappföreningarnas intresseorganisation (HSO) Under avsnittet Resbehov och färdmedelsfördelning står I målet att bevara och utveckla ett centrum i kommunen eftersträvas ändå att viss lokal service och kulturutbud ska finnas inom de olika kommundelarna HSO anser att denna passus är av stor betydelse med tanke på personer med rörelsenedsättning och visionen av en levande stad. "

15 9 (15) HSO beklagar att tidsgränsen för tillgänglighetsinventeringen åter har flyttats fram i tiden. Man påpekar dock att i inventeringen ska också tillgängligheten till sjöar och rekreationsområden ingå samt anpassning av hållplatser och stationer. Under avsnittet Parkering vill HSO påpeka behovet av parkeringsplatser för handikappades fordon. Frågan om tillgängligheten till rekreationsområden och liknande ska behandlas i tillgänglighetsplanen. Behovet av parkeringsplatser för handikappades fordon kommer att behandlas i Trafikplanen vars arbete påbörjas våren Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Hembygdsföreningen har inga synpunkter på de förslag som framförs. Man vill dock understryka att det för alla miljöer, inte minst i trafik- och kommunikationsmiljöer ofta finns stora kulturhistoriska värden i sig, t ex milstolpar, äldre vägvisare, väghållningsstenar, gränsstenar, äldre vägbankar/vägtyper, broar och byggnader relaterade till trafikmiljöerna. Man förutsätter att kommunen tar vederbörlig hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Noterat inför kommande trafikplanearbete. 8. Luftfartsverket Arlanda (LFV). LFV stöder kommunens ambitioner att minska klimatpåverkan och att utveckla ett miljöanpassat transportsystem med en högvärdig kollektivtrafik. I ett längre perspektiv kan det bli aktuellt att stärka de spårbundna kollektivtransporterna till flygplatsen. En sådan lösning kan komma att kräva markreservat inom kommunen. Samtal pågår mellan kommunen och Banverket om utrymme för ytterligare två spår längs järnvägen inom kommunen. 9. Storstockholms lokaltrafik (SL). SL ställer sig mycket positiv till kommunens initiativ att upprätta en trafikstrategi. Man deltar gärna i ett arbete kring väl motiverade och samhällsekonomiskt försvarbara förändringar och förbättringar inom kollektivtrafiken. Ett av målen är att kollektivtrafiknätet ska binda samman alla kommundelar och även ge möjlighet till resor för både service och rekreation. Systemet ska vara anpassat för ungdomar, äldre och funktionshindrades behov och målpunkter. SL anser att kommunens ambition att minska busstrafiken på Centralvägen står i direkt konflikt med detta mål. Busstrafiken på Centralvägen är en förutsättning för att knyta samman alla kommundelar med såväl pendeltågsstationen som

16 10 (15) Väsby centrum. SL anser att det är den kommunala planeringen som genom åren gjort att det inte finns några alternativ till Centralvägen. SL har således inget intresse av att studera hur busstrafiken på Centralvägen ska kunna minskas. Förslaget om prioritering av busstrafik i signaler och med busskörfält tycker SL är bra. Även bil/cykelparkering vid viktiga bytespunkter. Man framhåller också resenärs-/tillgänglighetsperspektivet vad gäller utformning av hållplatser och bytespunkter. SL önskar att rubriken till informationsrutan på sid 12 ändras till SL:s generella riktvärden avseende turtäthet inom Upplands Väsby i stället för SL:s krav. På 1960-talets senare hälft planerades Väsby centrum som öppnades Detta medförde att Centralvägen blev en viktig länk mellan station och köpcentrum. Även på den tiden var Centralvägen den enda förbindelsen för de busslinjer som angör båda målen. Genom åren därefter har det inte skett någon förändring som tagit bort alternativa bussvägar. De två senaste åren har SL kategoriskt sagt nej till att ens studera möjligheterna att minska busstrafiken på Centralvägen. I detta remissvar uttrycker man sitt ointresse att minska på de bussar/dygn som körs på Centralvägen. Stadsbyggnadskontoret anser dock att intresset ändå borde finnas hos SL att åtminstone utreda denna möjlighet att förbättra boende- och vistelsemiljön utmed Centralvägen, utan att försämra kvaliteten i kollektivtrafiken. Åtgärdsförslaget om regionala busslinjer som inte ska köras på Centralvägen kvarstår på sid 21. Rubriken till den nedersta tabellen på sid 12 ändras till SL:s generella riktvärden avseende turtäthet inom Upplands Väsby. 10. Upplands Väsby promotion (UVP) UVP efterlyser en tydligare strategi vad gäller företagens behov av transportstruktur för personal och gods. Hänsyn måste tas till de lokala förutsättningarna inom respektive arbetsplatsområde för att skapa smidiga vägar för in- och uttransport för avlastning av gods. Lika viktigt är att tillgodose företagens behov av P-platser för personal och kunder. Detta är i dag ett problem framför allt för företagen i de centrala delarna. Dessa frågor kräver eventuellt en egen rubrik i strategidokumentet. UVP efterlyser också en tydligt uttalad ambition att skapa förutsättningar för en större lokal arbetsmarknad, exempelvis att kommunen genom en aktiv planering underlättar för företag som vill etablera sig i Upplands Väsby.

17 11 (15) Stadsbyggnadskontoret har stor förståelse för företagens behov av transportmöjligeter. På sidan 25 under rubriken Åtgärder står Kommunen ska ta fram en plan som visar hur gods- och varutransporter ska hanteras. I Trafikplanen, arbetet påbörjas våren 2010, kommer vägnätet för gods- och varutransporter att ingå. Trafikplanen kommer också att behandla parkeringsbehoven i kommunen. I princip gäller redan i dag att den ska lösas på tomtmark, men i de centrala, redan bebyggda delarna måste viss kund/besöksparkering anordnas på allmän platsmark. Vad gäller p-platser för kunder och arbetande i området mellan Dragonvägen och stationen finns redan en plan som har presenterats för företagarna utmed Centralvägen på ett öppet möte i vintras. Planen visar både etapplösningar under pågående byggnationer i kvarteret Messingen och färdig lösning när kvarterets norra del är utbyggd. Trafikstrategin anger inriktning och avvägningar som rör trafikplaneringen. Hur vi ska gå till väga för att i största möjliga mån tillgodose alla trafikanters behov, inklusive företagarnas, kommer att ingå i Trafikplanen. Arbetet med planen påbörjas våren Stadsbyggnadskontoret anser att förslaget till Trafikstrategi inte ska kompletteras med en mer detaljerad redovisning av företagens behov. 11. Vägverket Vägverket anser det är viktigt att kommunen arbetar med de strategiska trafikfrågorna och deltar gärna i ett fortsatt arbete med trafikplan. Vägverket anser att trafikstrategin tydligare skulle kunna prioritera bland de identifierade målkonflikterna. Kommunen bör ha tuffare krav än att områden med fler än 100 bostäder ska ha god förbindelse till gång- och cykelnätet. Vägverket påpekar även att de övergripande, nationella målen har ändrats och förenklats och föreslår att prioritering mellan trafikslagen kan väljas olika i olika trafikmiljöer. Trafikstrategin prioriterar barn, ungdom, äldre och rörelsehindrade. Vad gäller säkerhet så prioriteras de oskyddade trafikanterna före fordonstrafikens framkomlighet. Resor ska styras över till miljöanpassade transportmedel. Bussar prioriteras i trafiksignaler och med bussfält. Parkering för boende och besökande prioriteras framför arbetande. Stadsbyggnadskontoret anser att någon ytterligare prioritering av målkonflikterna inte är behövlig. I arbetet med trafikplanen kommer olika typer av vägnät att definieras, t.ex. genomfart, huvudvägnät och lokalvägnät. I detta arbete ska prioriteringen i de olika miljöerna förtydligas. Åtgärden att områden med mer än 100 bostäder ska ha god förbindelse till gång- och cykelnätet är föreslaget. Det

18 12 (15) inbegriper även de områden som är utmed vägar där kommunen inte är väghållare och inte svarar för gång- och cykelvägsutbyggnaden. Stadsbyggnadskontoret anser att måttet 100 bostäder ska kvarstå, men det kan i längre perspektiv skärpas. Beskrivningen av de övergripande, nationella målen kommer att ändras enligt nedan: Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. För att underlätta avvägningar har de tidigare sex delmålen ersatts av två jämbördiga mål, ett funktionsmål för Tillgänglighet samt ett hänsynsmål för Säkerhet, miljö och hälsa. Mer konkret innebär ovanstående att: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Privatpersoner 12. Per Alm Anser att Trafiknätsanalysen och Kommunplanen skulle ingå i remissmaterialet. Oavsett om trafiknätsanalysen finns eller inte så bör dess strategiska innebörd vara så pass viktig för Trafikstrategin att det innehåll som avses bör omnämnas i klartext, inte som meningslösa hänvisningar. Den öst-västliga trafiken nämns inte och ingenting sägs om karaktären på det lokala trafiknätet. Det har en säregen karaktär och bör ägnas en egen analys. Det är svårt ta sig fram mellan olika platser i Upplands Väsby, inte bara över järnväg och motorväg. Det borde man kunna göra någonting åt, men först måste man vara medveten om dilemmat och dess art och kunna tala om det i klartext. I kommunplanen nämns en ambition att dra ner på genomfartstrafiken i öst-västlig riktning. Man verkar vilja lösa problemet med genomfartstrafiken med att önska bort den i stället för att ta tag i och analysera problemet. Per Alm skriver att annonseringen och utställningen inte får godkänt. Annonsen beskrev inte korrekt vad trafikstrategin behandlade och utställningen borde kompletterats med mer referensdokument. Han skriver också om Infra City som en skönhetsfläck för kommunen. Trafikstrategin refererar till många olika dokument, kommunala och regionala. Strategin är till stora delar en

19 13 (15) sammanställning av dessa dokument. Att bilägga alla eller välja ut några är inte görligt. I utställningen fanns telefonnummer till ansvarig tjänsteman som kunde vara behjälplig. Det finns många förslag på hur man rent fysiskt ska lösa knutar och bristfälliga förbindelser. Stadsbyggnadskontoret anser inta att de ska styras upp i en Trafikstrategi som är ett inriktningsdokument. Kommunplanens ambition att minska genomfartstrafiken återspeglas också i planens förslag till kompletterande vägar. Avsikten där är att inte leda trafiken genom tätorten utan på alternativa vägar där störningarna inte blir lika stora. Lokalgatunätet är utformat under olika årtionden med de planeringsidéer som då var rådande. Därefter har regleringar införts, ofta på de närboendes begäran. Detta har ibland medfört återvändsgator eller förbud mot vissa fordonskategorier. Stadsbyggnadskontoret kompletterar texten på sid 22, avsnitt Biltrafik, rubrik Mål och inriktning med meningen Vägnätets struktur ska vara öppen, åtkomlig och lätt orienterbar, återvändsgator ska undvikas. 13 Claes Bjernekull. Förbjud genomfart med tung trafik på Breddenvägen och Sandavägen. Vägarna är inte konstruerade för att möta den accelererande bullerstörningar som tillkommit där. Trafikstrategin är en inriktningsplan och Claes Bjernekulls förslag är en fråga som kommer att behandlas i Trafikplanen. Arbetet med Trafikplanen kommer att påbörjas våren Jan Borgman Buss 545 har dålig passning med direktbussen till City, 565. Se till att det finns många p-platser utmed 565:ans sträckning. Utöka antalet P-platser vid Rotebro station. Förbättra antalet p-platser vid Häggviks station radikalt. Etablera infartsparkeringar utmed tunnelbanan Kista-Stockholm. Etablera släppa-av parkeringsfickor och stig in i bilen parkeringsfickor vid de stora parkeringsplatserna i Frösundavik. Behov av dylika parkeringsfickor finns sannolikt vid många busshållplatser både i Upplands Väsby och Annorstädes. Sätt in turistbussarna igen på linje 565. Att ge möjlighet till parkering vid viktiga noder i bussoch pendeltågstrafiken är just en sådan åtgärd som framförs under avsnittet Kollektivtrafik: Samordna kollektivtrafiken med biltrafiken och cykeltrafiken, genom infartsparkeringar vid viktiga hållplatser.

20 14 (15) Infartsparkeringarna ska också kunna användas för att hämta och lämna passagerare till/från bussarna. Fordon får också stannas på en busshållplats för på- eller avstigning om det kan ske utan hinder för linjetrafiken. För närvarande arbetar stadsbyggnadskontoret med ett förslag till detaljplan över bussterminalen vid Upplands Väsby station. I planen ingår hämt- och lämningssträckor för bilpassagerare. De förslag som handlar om infartsparkering i andra kommuner, tidtabellsjusteringar och turistbussar översänds till SL för handläggning. 15. Olavi och Marja-Lena Bedhammar-Helisoja För mycket bussar på Centralvägen. Planera nya busstråk nu så att alla busslinjer inte behöver gå genom Centralvägen/Kyrkvägen. I avsnittet Kollektivtrafik står det under Åtgärder Regionala busslinjer leds direkt till stationen utan att passera Centralvägen. För att förtydliga kravet kompletteras texten under Mål och inriktning med meningen: Minska antalet bussar på Centralvägen genom att ta fram alternativa busstråk. 16. Carl-Johan Graufelds Stadens karaktär bör döpas om till Stadskärnans karaktär. Kan man få in något om rekreationsområdena under avsnittet Gångtrafik? Kommunen har mycket natur, men den är oftast inte tillgänglig. Enda sättet att öka kollektivresandet är att korta restiden. I avsnittet Kollektivtrafik, Mål och inriktning föreslås texten: Förkorta restiden för längre pendlingsresor. Under Åtgärder föreslås: Minska restiden för längre resor genom att minimera antalet stopp, exempelvis mindre upptagningsområden vid rusningstid, fler direktbussar samt låta vissa tåg stanna på färre stationer. Det bör nämnas att byggandet av förbifarter även är ett steg att reducera trafikbuller på sikt. Under Biltrafik, Mål och inriktning föreslås texten: Främja en bullerreducering intill bostadsområden/fastigheter främst genom att leda bort trafikmängd. och under Åtgärder: Arbeta för byggandet av förbifarter. Följande bedöms som viktiga: 1. Ny dragning av Vallentunavägen 2. Ny trafikplats vid Hammarby 3. Ihopkoppling av Hammarby trafikplats, Hasselgatan och Ladbrovägen 4. Förlängning av Ladbrovägen till Älvsundavägen 5. Anslutning av Älvsundavägen mot Breddens trafikplats 6. anslutning mellan Sandavägen och den nya Vallentunavägen. 7. Under avsnittet Parkering kan anslutningen mellan Ladbrovägen och Mälarvägen, i Messingen 3, nämnas. Åtgärder: Förkorta anslutningen mellan Mälarvägen och infartsparkeringen väster om stationen.

21 15 (15) Stadens karaktär berör inte bara centrala Väsby utan hela tätorten. Vad gäller gångtrafik till rekreationsområden så kompletterar stadsbyggnadskontoret texten under rubriken Mål och inriktning, första stycket genom att lägga till rekreationsområden som en målpunkt. Stadsbyggnadskontoret instämmer i att restiden är en viktig faktor för en attraktiv kollektivtrafik. I avsnittet Kollektivtrafik, under rubrik Indikatormått står också att Restider för kollektivresor med start och mål i Upplands Väsby ska ha minskat från i genomsnitt 2,8 gånger motsvarande bilresa till 2,5 år De 7 förslagen om vägåtgärder är sådana åtgärder som kommer att behandlas i kommunens Trafikplan (arbetet påbörjas våren 2010). Vad gäller punkt 1och 2 så har Vallentuna och Upplands Väsby kommuner slutit avtal med Vägverket om en samfinansiering av byggandet. Punkt 5 ingår i det pågående arbetet med att ta fram en detaljplan för Älvsundadalen. 17. Monika Jonsson Busstrafiken behöver förbättras, lördag efter kl 18 går endast en buss/tim. Det ska vara bra gångvägar till busshpl och centrum och det är det. Men det är dålig belysning och skogen bredvid gångvägen till centrum har nog ingen röjt i på många år. Tunneln under motorvägen är bedrövligt mörk och otrygg även i dagsljus. Vad gäller turtätheten så vidarebefordrar Stadsbyggnadskontoret Monika Janssons skrivelse till SL. Att skapa ett tryggt gaturum för oskyddade trafikanter är viktigt varför rubriken Åtgärder i avsnittet Trygghet främst handlar om trygga miljöer för oskyddade trafikanter, ex belysning, gångtunnlar, fortsatta trygghetsvandringar o s v. För närvarande tar Teknik och Fastighet fram en belysningsplan som bland annat ska ge tryggare miljöer. Stadsbyggnadskontoret Per Lagheim Enhetschef Mats Olsson Trafikplanerare