Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden

Transkript

1 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2010 Anna Henricsson Ulf Ericsson Mikael Christensson Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Vänerns sydöstra tillflöden 2009 Projektnummer Kund 1928 Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden Version Datum Titel Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2010 Författare Anna Henricsson Ulf Ericsson Mikael Christensson Framsidefoto: Mariedalsån vid Källby ,. 2

3 Sammanfattning Recipientkontrollen på uppdrag av Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden undersöker vattenkvaliteten i Lidans, Nossans, Mariedalsåns, Sjöråsåns och Öredalsåns avrinningsområden. Undersökningarna år 2010 har omfattat vattenkemiska mätningar i sjöar och vattendrag samt bottenfaunaundersökningar i fyra vattendrag. Årets resultat kan huvudsakligen sammanfattas: Näringsämneshalterna i områdets sjöar och vattendrag var höga. Totalkvävehalterna var, med ett undantag, höga till extremt höga i hela området. Även totalfosforhalterna var höga till extremt höga i området, förutom vid stationerna längst uppströms i systemen. Generellt ökar halterna längre ner i vattensystemet. Det går inte att se någon tendens till minskande problem. Totalt under året transporterades ca 3249 ton kväve och 147 ton fosfor från området ut i Vänern. Transporterna följde i stort flödena. Under året noterades en kraftig flödestopp i mars/april och mindre toppar i oktober och november. Förra årets medelvattenflöde var det lägsta sedan 2003 vilket innebär att årets transporter ökade kraftigt jämfört med föregående år. Fyra bottenfaunastationer i rinnande vatten undersöktes Bottenfaunan vid stationen lokaliserad längst upp i systemet bedömdes inte vara negativt påverkad av höga näringsämneshalter. Vid övriga stationer tydde bottenfaunans sammansättning på hög näringstillgång, och vid en av dessa bedömdes bottenfaunan vara skadad av halterna. Flera ovanliga arter noterades och bottenfaunan bedömdes ha förhöjda naturvärden vid tre stationer. Goda förhållanden gällande alkaliniteten och ph visar att ingen negativ påverkan av surt vatten förelåg. 3

4 4

5 Innehållsförteckning års undersökningar och metodik Inledning Provtagningsstationer och frekvens Undersökningsmoment och metoder Utvärdering Väder och vattenföring Resultat Lidans vattensystem med Sjötorpasjön Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Nossans vattensystem och Dättern Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Sjöråsåns vattensystem Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Mariedalsåns vattensystem Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Öredalsåns vattensystem Allmänt Näringsämen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Referenser

6 Bilagor: Bilaga 1. Provstationer 2010 och punktutsläpp i regionen Bilaga 2. Vattenkemiska analyser Bilaga 3. Vattenföring och transportberäkningar Bilaga 4. Bottenfauna i rinnande vatten Bilaga 5. Bedömning av vattenkemi och metaller Bilaga 6. Bedömning av bottenfauna

7 års undersökningar och metodik 1.1 Inledning Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden bildades i mars 2009 genom en omorganisation av Lidan - Nossans Vattenvårdsförbund. Vattenrådets huvudsakliga uppgift är att kontrollera och följa vattenkvaliteten i fem tillflöden till Vänern: Nossan, Lidan, Öredalsån, Mariedalsån och Sjöråsån, men ska också fungera som en länk mellan Vattenmyndigheten och allmänheten för ett helhetsperspektiv på vattenresurser. Vattenrådet har givit i uppdrag åt att i samarbete med Alcontrol AB sköta provtagning, analys och utvärdering under Alcontrol ansvarar för de kemiska analyserna och Medins ansvarar för provtagning, biologiska analyser samt utvärdering av resultaten. Recipientkontrollprogrammet är nytt från 2008 och är en revidering av programmet från Inga större förändringar har skett sedan föregående program, permanganattalet har tagits bort och absorbans har ersatt färgtalet. Numera ingår även vattenkemisk provtagning av Dättern, vilket tidigare har utförts av Vänersborgs kommun. Landskapet i det undersökta området präglas till största delen av jordbruk, och det är därför främst den höga näringsämnesbelastningen som karaktäriserar områdets sjöar och vattendrag. Syftet med kontrollen är att minska övergödningen och läckaget av kväve och fosfor till vattendragen samt att långsiktigt säkerställa en god vattenkvalitet och en god vattenmiljö för växter och djur. Däremot innebär de kalkrika och bördiga lerjordarna att vattendragen generellt har god buffertkapacitet mot försurning. 1.2 Provtagningsstationer och frekvens Under året har det skett vattenkemisk provtagning i 33 provpunkter i rinnande vatten och i två provpunkter i sjöar (Bilaga 1 och Figur 1). I 24 av provpunkterna i rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, resterande nio provpunkter provtogs varje månad. Provtagningsstation 603 Bäck vid Tångamossen var uttorkad eller bottenfrusen vid flera av provtagningstillfällena under året. Även andra provpunkter i rinnande vatten har utgått vid något eller några tillfällen under vintermånaderna på grund av dåliga isförhållanden eller ofarbara vägar. I Dättern och Sjötorpasjön provtogs vattenkemin vid två tillfällen, februari och augusti. År 2010 provtogs bottenfauna vid fyra lokaler (Bilaga 1 och Figur 1), dessa provtas årligen medan ytterligare 18 lokaler i området undersöks vart tredje år. 7

8 Vattendrag Sjöar Tätorter 330 LIDKÖPING SKARA FALKÖPING Figur 1. Samtliga provtagningsstationers lokalisering i området för Vänerns sydöstra tillflöden år Undersökningsmoment och metoder Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten har omfattat vattentemperatur, absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, totalt organiskt kol (TOC), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ) och totalfosfor (P-tot). Provtagningen har skett i enlighet med SS-EN och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (Tabell 1). 8

9 I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen förutom siktdjup och vattendjup omfattat vattentemperatur, ph, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), totalfosfor (P-tot) och klorofyll a. I Sjötorpasjön analyserades även absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, alkalinitet, totalt organiskt kol (TOC) och partikulärt fosfor (P part ). I Dättern analyserades även kemisk syreförbrukning (COD Mn ). Även här har provtagningen skett i enlighet med SS-EN och analyser i enlighet med gällande SISnormer (Tabell 1). Tabell 1. Analysmetoder för kemiska och fysikaliska undersökningar Parameter Vattenkemi Metod Absorbans ABS-F420, SSEN ISO 7887 Turbiditet (FNU) fd SS-EN ph PH-K, SS Alkalinitet SS-EN ISO , utg 1 Konduktivitet SS-EN Syrgas (O 2) SS-EN , utg 1 TOC SS-EN 1484 Ammoniumkväve (NH 4 -N) Nitrit/Nitratkväve (NO 2/3 -N) Totalkväve (N) SS-EN ISO 11732,mod SS-EN ISO 13395,mod SS-EN13395,mod/SS028131,mod Fosfatfosfor (PO 4 -P) SS-EN ISO 6878, mod Totalfosfor (P) SS-EN ISO 6878:2005 Klorofyll A SS mod Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten enligt SS -EN och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (utg ). Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (NFS 2008:1). 1.4 Utvärdering Utvärdering har i huvudsak följt Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007:4, 4913, 4920, 4921, 90:4). Från och med årsredovisningen för 2009 har såväl statusklassning som tillståndsbedömning för vattenkemi redovisats för eutrofieringspåverkan. I klassificeringen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 2007 används bland annat totalfosfor som parameter för att visa effekt av näringspåverkan (Naturvårdsverket 2007). Ett referensvärde (naturligt värde) delas med den uppmätta halten varpå den erhållna kvoten (EK-värde) klassificeras (Tabell 2). Referensvärdet mäts företrädelsevis i likvärdiga vattenförekomster som den undersökta men kan även beräknas. Beräkningen utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn skall tas till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 10 %. 9

10 Tabell 2. Statusklassificering av totalfosfor i vattendrag, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Status EK-värde Hög 0,7 God 0,5 och < 0,7 Måttlig 0,3 och < 0,5 Otillfreddställande 0,2 och < 0,3 Dålig <0,2 Klassificeringen har gjorts utifrån medelvärden för senaste treårsperioden. Vid stationen i Dättern gjordes klassificeringen utifrån 2-årsmedelvärden då kemivärden från 2008 saknades. Hänsyn har tagits till att andelen jordbruksmark är mer än 10 % och för års undersökningar har värdet på färgtal har räknats om till absorbansen vid 420 nm. Vid klassning av tillstånd för vattenkemiska parametrar har 1-årsmedelvärden använts. Alla kemiska grunddata för året finns redovisade i Bilaga 2. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i Bilaga 5. Från och med år 2009 har färgtalet ersatts av absorbans. För att kunna göra jämförelser med tidigare år har även här färgtalet räknats om till absorbans vid 420 nm enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Transporter och arealförluster av TOC, ammoniumkväve, nitrat/nitrit-kväve, totalkväve, fosfatfosfor, partikulärt fosfor och totalfosfor har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Beräkningarna har gjorts med dygnsmedelvärden på vattenföringen enligt simuleringsmodellen S-HYPE ( ). Vid vissa stationer har vattenföringsdata från S-HYPE korrigerats med arean från tidigare PULS-punkter. Data för samtliga stationer finns redovisade i Bilaga 3. Vid några stationer utgick ett antal provtagningar i december på grund av problem med bottenfrusna vattendrag, dåliga isar eller i ett fall en ofarbar väg. Att mätvärden för december saknas har påverkat transporter och arealförluster för de stationer som provtas månadsvis, då transportberäkningarna istället baserar sig på halterna vid en kraftig flödestopp i november. Den sanna transporten vid utgången av december månad är därför sannolikt lägre än vad transportberäkningarna visar. Vid 24 punkter sker den vattenkemiska provtagningen vid sex tillfällen årligen, under jämna månader. En mycket kraftig flödestopp i mars månad missades därför vilket sannolikt underskattar den totala transporten vid dessa stationer. Flödesviktade halter har räknats fram för totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid utloppsstationerna från Lidan (590), Nossan (790), Sjöråsån (330) och Mariedalsån (460). Årligen undersöks bottenfaunan vid fyra stationer i rinnande vatten. Primärresultat för året redovisas i bilaga 4. Proverna har analyserats, statusklassats och bedömts i enlighet med svensk och europeisk standard (SS EN respektive SS ), Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, Medin m fl (2009) samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Vid sparkprovtagning söker man om möjligt provpunkter i strömsträckor. Dessa har stor syresättning från luften och bottenfaunasamhällena kan därigenom hysa fler syrekrävande arter, jämfört med provpunkter i lugnflytande sträckor. Andelen syrekrävande arter påverkar bedömningen av eutrofieringsstatus. I expertbedömningen av eutrofieringsstatus tar vi därför hänsyn till bottenoch strömförhållanden. Ändå visar troligen resultatet från provpunkter belägna i vattendragens strömsträckor på bättre förhållanden med avseende på näringsämnesbelastning 10

11 och syreförhållanden, jämfört med de som faktiskt råder i lugnflytande delar av vattendragen. 1.5 Väder och vattenföring Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationerna i Skara och Såtenäs belägna i östra respektive västra delen av avrinningsområdet till Vänerns sydöstra tillflöden (SMHI, Väder och Vatten 2010). Temperaturen var över det normala under juli månad och under det normala under vintermånaderna (Figur 2). Störst temperaturskillnad jämfört med normalvärden uppmättes vid båda stationerna i december månad (-6,5 C i Skara och -7,0 C i Såtenäs). C Månadsmedeltemperatur ( C) Skara C Månadsmedeltemperatur ( C) Såtenäs jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0-5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 2. Månadsmedeltemperaturen för 2010 för stationerna i Skara och Såtenäs. Linjen representerar ett medelvärde för perioden År 2010 var januari, april och september ovanligt nederbördsfattiga medan nederbörden under februari, juli augusti och november var extremt riklig (Figur 3). De stora snömängderna under förra vintern resulterade i en kraftig flödestopp vid snösmältningen under mars och april (Figur 4). Den månatliga provtagningen har i de flesta fall skett vid flödestoppar för perioden. Däremot missades den mycket kraftiga flödestoppen i mars månad för de 24 stationer som bara provtas varannan månad, vilket sannolikt har underskattat årets transporter vid dessa stationer. 11

12 mm Månadsmedelnederbörd (mm) Skara jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec mm Månadsmedelnederbörd (mm) Såtenäs jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 3. Månadsmedelnederbörden för 2010 för stationerna i Skara och Såtenäs. Linjen representerar ett medelvärde för perioden m³/s 160 Flöde Provtagning vecka Figur 4. Tillfällen för vattenkemisk provtagning under 2010 i förhållande till uppmätt flöde vid station 590 strax före Lidans utlopp i Vänern. 12

13 2. Resultat 2.1 Lidans vattensystem med Sjötorpasjön Allmänt Lidans avrinningsområde är ca 2265 km² och utgörs nästan till hälften av jordbruksmark medan skogsmarken utgör ungefär en tredjedel. Området är mycket sjöfattigt, mindre än 1 % av arealen utgörs av sjöar. Inom Lidans avrinningsområde ligger Hornborgasjöns naturreservat, som främst omfattar sjön och dess strandängar. Hornborgasjön, som är en av Europas viktigaste våtmarker, är en grund slättsjö med ett största vattendjup på drygt 1,5 m. Betydelsen som häcknings- och rast plats för en mängd fågelarter är mycket stor, och omgivningar har en mycket rik biologisk mångfald. Åarna i Lidans avrinningsområde har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Lidan har sitt källflöde ca 200 meter över havet och sitt utlopp i Vänern vid Lidköping. Inom området finns riksintressen med avseende på naturvärden, lekområden för asp i de nedre delarna samt värdefulla bestånd av vimma och strömlevande öring. Lidan och dess biflöden påverkas av många avloppsreningsverk samt ett flertal andra punktutsläppskällor (Bilaga 1). Dessutom finns sammanlagt 98 gårdar med över 100 djurenheter, varav flertalet ligger i Falköpings kommun. I Lidans huvudfåra provtogs sex provpunkter för vattenkemiska undersökningar. I Lidans biflöden provtogs tre provpunkter i Bragnumsån, två i Afsån, en i Jungån och sju i Fliangrenen. Bottenfauna provtogs 2010 vid 4 provpunkter (Bilaga 1). Ca 6 km sydväst om Falköping ligger Sjötorpasjön som är en grund näringsrik slättsjö. Den är 1200 m lång och 800 m bred med ett vattendjup på ca 1,5 m på djupaste stället. Framförallt i sydväst växer mycket bladvass och kaveldun utmed stränderna, och sjön har ett rikt fågelliv. Sjön har sänkts flera gånger sedan slutet av 1800-talet vilket har sänkt den ursprungliga vattennivån med drygt en meter och idag växer en strandskog på sjöns västra sida. I Sjötorpasjön provtogs en provpunkt för vattenkemiska undersökningar i februari och augusti (Bilaga 1 och 2) Näringsämen/Eutrofiering Status Statusen med avseende på totalfosfor klassificerades som hög i de övre delarna av vattensystemet (500 Lidan, 503 Bråtabäcken, samt 611 och 613 i Pösan) (Figur 5 och Tabell 3). I 630 i Hornborgaån klassificerades statusen som god. I övrigt klassificerades förhållandena som måttliga till dåliga och sämst var förhållandena i de nedre delarna av Afsån (565), Lannaån (577), Lidan (580 och 590) samt Dofsan (659). 13

14 Totalfosfor Statusklassning Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig SKARA LIDKÖPING FALKÖPING Figur 5. Statusklassning med avseende på totalfosforhalter vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden Bottenfaunan vid stationen i Hornborgaån (630 vid bron vid Bossgården) provtas årligen. Enligt expertbedömningen hade bottenfaunan god status med avseende på eutrofiering. Lokalförhållandena var goda för sparkprovtagning och på lokalen var vattnet strömmande vilket ger goda syreförhållanden, bottenfaunans sammansättning och den mycket höga individtätheten visar ändå att näringshalterna är höga. Att förhållandena för bottenfaunan har varit goda genom åren visar sig också i stabilt höga indexvärden (Figur 6) och förekomst av känsliga arter (Bilaga 4). Här förekom flera ovanliga arter och artantalet var högt, sammantaget bedömdes bottenfaunan därför ha mycket höga naturvärden (Bilaga 4). 14

15 Tabell 3. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden, vid stationerna Lidans avrinningsområde Provstation EKvärde Status 500 Lidan 0,86 Hög 503 Bråtabäcken 1,25 Hög 505 Sjötorpasjön 0,39 Måttlig 506 Lidan 0,40 Måttlig 513 Bragnumsån 0,35 Måttlig 517 Bragnumsån 0,38 Måttlig 528 Lidan 0,49 Måttlig 5402 Lidan 0,28 Otillfredsställande 5637 Afsån 0,25 Otillfredsställande 565 Afsån 0,20 Dålig 577 Lannaån 0,11 Dålig 580 Lidan 0,18 Dålig 590 Lidan 0,18 Dålig 603 Bäck vid Tångamossen 1,02 Hög 611 Pösan 0,86 Hög 613 Pösan 0,96 Hög 630 Hornborgaån 0,56 God 634 Flian 0,42 Måttlig 646 Flian 0,42 Måttlig 651 Dofsan 0,43 Måttlig* 659 Dofsan 0,15 Dålig 670 Flian 0,33 Måttlig *anger att tillförlitligheten är tveksam beroende på att stationens avrinningsområde utgör så liten del av hela delavrinningsområdet ASPT DJ FI Figur 6. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 630 i Hornborgaån, bron vid Bossgården, vid undersökningarna Tillstånd Urlakningen av fosfor från jordbruksmark är stor i Lidans avrinningsområde. Halterna av totalfosfor var kraftigt förhöjda vid flertalet stationer (Tabell 4). Låga och måttligt höga halter uppmättes vid stationerna längst uppströms i vattensystemet. Nedfall av luftburna kväveföreningar och urlakning från jordbruksmark har inneburit höga till extremt höga totalkvävehalter vid samtliga stationer i Lidan (Figur 7 och Tabell 4). Endast vid en av de längst uppströms belägna punkterna, 503 Bråtabäcken, var halterna måttliga. Generellt ökade näringsämneshalterna längre ner i vattensystemet (Figur 8). 15

16 Totalkväve Tillståndsklassning Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter SKARA LIDKÖPING FALKÖPING Figur 7. Tillståndsklassning av totalkvävehalter (N-tot) baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden. 16

17 Tabell 4. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 500 Lidan 15 Måttligt höga halter 887 Höga halter 503 Bråtabäcken 8 Låga halter 473 Måttligt höga halter 505 Sjötorpasjön 30 Höga halter 1500 Mycket höga halter 506 Lidan 36 Höga halter 1560 Mycket höga halter 513 Bragnumsån 54 Mycket höga halter 4867 Mycket höga halter 517 Bragnumsån 53 Mycket höga halter 3240 Mycket höga halter 528 Lidan 42 Höga halter 2580 Mycket höga halter 5402 Lidan 60 Mycket höga halter 2633 Mycket höga halter 5637 Afsån 91 Mycket höga halter 2500 Mycket höga halter 565 Afsån 101 Extremt höga halter 3608 Mycket höga halter 577 Lannaån 202 Extremt höga halter 2805 Mycket höga halter 580 Lidan 110 Mycket höga halter 2927 Mycket höga halter 590 Lidan 95 Mycket höga halter 2645 Mycket höga halter 603 Bäck vid Tångamossen 17 Måttligt höga halter 663 Höga halter 611 Pösan 18 Måttligt höga halter 1383 Mycket höga halter 613 Pösan 17 Måttligt höga halter 1567 Mycket höga halter 630 Hornborgaån 58 Mycket höga halter 3720 Mycket höga halter 634 Flian 29 Höga halter 1513 Mycket höga halter 646 Flian 48 Höga halter 1880 Mycket höga halter 651 Dofsan 33 Höga halter 2800 Mycket höga halter 659 Dofsan 154 Extremt höga halter 6700 Extremt höga halter 670 Flian 72 Mycket höga halter 2333 Mycket höga halter a) b) µg/l 75 P-tot µg/l 3000 NH4-N NO3+NO2-N N-tot Figur 8. Halter av a) totalfosfor (P-tot) och b) ammoniumkväve (NH 4-N), nitrat- och nitritkväve (NO 3+NO 2- N) samt den totala kvävehalten vid stationerna i Lidans huvudfåra, från längst uppströms till utloppet i Vänern, baserat på 2010 års medelvärden. Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor, totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i 15 punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 3). Under det senaste året har 106,9 ton totalfosfor och 2337 ton totalkväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 590) vilket innebär 17

18 mycket höga förluster av totalfosfor och höga förluster av totalkväve vid stationen (Tabell 5). Undantaget år 2003 och 2009 (då den arealspecifika förlusten av totalfosfor var låg respektive måttligt hög) har den arealspecifika förlusten av totalfosfor och totalkväve varit hög mellan åren 1999 och Tabell 5. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Lidan vid station 590, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,22 Höga förluster 10,9 Höga förluster ,29 Höga förluster 10,6 Höga förluster ,22 Höga förluster 6,6 Höga förluster ,22 Höga förluster 8,2 Höga förluster ,06 Låga förluster 4,4 Höga förluster ,20 Höga förluster 9,1 Höga förluster ,17 Höga förluster 6,5 Höga förluster ,20 Höga förluster 10,5 Höga förluster ,25 Höga förluster 12,0 Höga förluster ,22 Höga förluster 11,9 Höga förluster ,11 Måttligt höga förluster 4,2 Höga förluster ,47 Mycket höga förluster 10,3 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 9). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av totalfosfor och totalkväve visar inte på någon förändring över åren vid stationen längst nedströms i Lidan (590) (Figur 10). Årets sanna transporter är dock sannolikt något lägre än angivet då december månads provtagning vid stationen utgick på grund av svag is. Transportberäkningarna för december beräknades därför utifrån de uppmätta höga halterna efter flödestoppen vid november månads provtagning. (ton/år) 120 P tot Medelvattenföring (m 3 /s) 30 (ton/år) 4000 N tot (m Medelvattenföring 3 /s) Figur 9. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 590 i Lidan, närmast utflödet i Vänern, åren

19 (mg/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 y = -2E-05x + 0,1193 R² = 6E-06 P-tot Linjär (P-tot) 0, (mg/l) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 y = 0,0007x + 1,8453 R² = 4E-05 N-tot Linjär (N-tot) 0, Figur 10. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 590 i Lidan, närmast utflödet i Vänern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd Vid stationen i Sjötorpasjön uppmättes i februari en syrehalt på 5,4 mg/l och syretillståndet i sjön bedömdes därför som måttligt. Halterna av TOC i sjön var måttligt höga. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i rinnande vatten i Lidans avrinningsområde var tillstånden syrerika. Halterna av TOC (totalt organiskt kol) var höga eller mycket höga vid de flesta stationerna. Endast vid stationerna i de övre delarna av Flian och Dofsan var halterna måttliga (Tabell 6). Exempelvis var halterna mycket höga vid stationen närmast utflödet i Vänern vilket kan bidra till problem med syretillståndet i sjöns bottenvatten. Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid 15 punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 3). År 2010 transporterades totalt ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 590). Den arealspecifika förlusten var för året 51,6 kg/ha. Liksom för totalkväve och totalfosfor är dock årets sanna transporter sannolikt något lägre än angivet då december månads provtagning vid stationen utgick på grund av svag is. Transportberäkningarna för december beräknades därför utifrån de uppmätta höga halterna efter flödestoppen vid november månads provtagning Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vid stationerna i Lidans avrinningsområde var vattnet måttligt färgat vid tre stationer och i övrigt betydligt till starkt färgat (Tabell 7). De högsta värdena på absorbansen uppmättes i Bäck från Tångamossen (603) och i Lannaån (577). 19

20 Tabell 6. Totalhalten av organiskt kol (TOC) och tillståndsklassning, baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation TOC Tillståndsklassning (mg/l) 500 Lidan 15,8 Hög halt 503 Bråtabäcken 8,5 Måttligt hög halt 505 Sjötorpasjön 11 Måttligt hög halt 506 Lidan 22,2 Mycket hög halt 513 Bragnumsån 14,5 Hög halt 517 Bragnumsån 20 Mycket hög halt 528 Lidan 19,4 Mycket hög halt 5402 Lidan 17,4 Mycket hög halt 5637 Afsån 17 Mycket hög halt 565 Afsån 15,4 Hög halt 577 Lannaån 21,3 Mycket hög halt 580 Lidan 17,5 Mycket hög halt 590 Lidan 16,1 Mycket hög halt 603 Bäck vid Tångamossen 45,7 611 Pösan 11,8 Måttligt hög halt 613 Pösan 11,5 Måttligt hög halt 630 Hornborgaån 11,8 Måttligt hög halt 634 Flian 11 Måttligt hög halt 646 Flian 15,2 Hög halt 651 Dofsan 8,8 Måttligt hög halt 659 Dofsan 10,7 Måttligt hög halt 670 Flian 14,3 Hög halt Vattnets grumlighet, mätt som turbiditet samt halten av suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Turbiditeten är ett något grövre mått för grumligheten än suspenderat material, men är den parameter som ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Grumligheten mätt som turbiditet var betydlig till stark vid samtliga provpunkter, förutom vid Lidan vid Fjölebro (500) och Bråtabäcken (503) där den var måttlig. Dessa stationer är belägna längst upp i vattensystemet och stationerna här är i lägre grad omgivna av jordbruksmark än de längre nedströms. Slamhalten mätt som halten suspenderat material varierade från måttligt höga till mycket höga och de högsta halterna uppmättes i de nedre delarna av systemet (Tabell 8). Vattnet i Sjötorpasjön var betydligt färgat och betydligt grumligt med en måttligt hög slamhalt. 20

21 Tabell 7. Absorbans (420nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Absorbans Turbiditet (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 500 Lidan 0,284 starkt färgat 2,2 måttligt grumligt 503 Bråtabäcken 0,155 betydligt färgat 1,3 måttligt grumligt 505 Sjötorpasjön 0,167 betydligt färgat 3,8 betydligt grumligt 506 Lidan 0,377 starkt färgat 4,7 betydligt grumligt 513 Bragnumsån 0,123 betydligt färgat 8,3 starkt grumligt 517 Bragnumsån 0,279 starkt färgat 5,3 betydligt grumligt 528 Lidan 0,300 starkt färgat 6,3 betydligt grumligt 5402 Lidan 0,255 starkt färgat 17,4 starkt grumligt 5637 Afsån 0,319 starkt färgat 31,5 starkt grumligt 565 Afsån 0,274 starkt färgat 34,7 starkt grumligt 577 Lannaån 0,433 starkt färgat 84,4 starkt grumligt 580 Lidan 0,285 starkt färgat 57,3 starkt grumligt 590 Lidan 0,231 starkt färgat 41,3 starkt grumligt 603 Bäck vid Tångamossen 1,034 starkt färgat 1,0 svagt grumligt 611 Pösan 0,184 betydligt färgat 6,1 betydligt grumligt 613 Flian 0,181 betydligt färgat 4,2 betydligt grumligt 630 Hornaborgaån 0,121 betydligt färgat 17,7 starkt grumligt 634 Flian 0,102 måttligt färgat 7,7 starkt grumligt 646 Flian 0,159 betydligt färgat 10,7 starkt grumligt 651 Dofsan 0,106 måttligt färgat 15,7 starkt grumligt 659 Dofsan 0,107 måttligt färgat 32,8 starkt grumligt 670 Flian 0,159 betydligt färgat 21,1 starkt grumligt Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid samtliga provpunkter förutom vid Bäck från Tångamossen (603) där buffertkapaciteten klassades som obetydlig och tillståndet under året klassades som mycket surt (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning vid stationen i Hornborgaån (630) visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala (Bilaga 4). 21

22 Tabell 8. Halterna av suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 500 Lidan 5,0 måttligt hög slamhalt 503 Bråtabäcken 5,0 måttligt hög slamhalt 505 Sjötorpasjön 5,0 måttligt hög slamhalt 506 Lidan 5,0 måttligt hög slamhalt 513 Bragnumsån 11,2 hög slamhalt 517 Bragnumsån 6,6 hög slamhalt 528 Lidan 5,8 måttligt hög slamhalt 5402 Lidan 9,2 hög slamhalt 5637 Afsån 11,8 hög slamhalt 565 Afsån 11,7 hög slamhalt 577 Lannaån 15,6 mycket hög slamhalt 580 Lidan 17,6 mycket hög slamhalt 590 Lidan 12,9 mycket hög slamhalt 603 Bäck vid Tångamossen 5,0 måttligt hög slamhalt 611 Pösan 8,5 hög slamhalt 613 Flian 5,6 måttligt hög slamhalt 630 Hornaborgaån 24,7 mycket hög slamhalt 634 Flian 6,2 hög slamhalt 646 Flian 8,4 hög slamhalt 651 Dofsan 11,0 hög slamhalt 659 Dofsan 17,1 mycket hög slamhalt 670 Flian 12,4 mycket hög slamhalt 2.2 Nossans vattensystem och Dättern Allmänt Nossans avrinningsområdet är ca 812 km². Knappt hälften av den totala markarealen i området består av skog medan andelen jordbruksmark är ca en tredjedel av totalarealen. Området är sjöfattigt, endast knappt 2 % av arealen utgörs av sjöar. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Nossans har sitt källflöde ca 200 meter över havet och sitt utlopp i den grunda vänerviken Dättern. Dättern är delvis naturreservat och stränderna karaktäriseras av vidsträckta bladvassar och betade strandängar. Området som har stor betydelse för fågellivet har dessutom mycket stor betydelse för reproduktionen av gös i Vänern. Tillförseln av näringsämnen, från framför allt Nossan, har här inneburit kraftig eutrofieringsproblematik. Genom att viken avgränsas från Vänern genom Frugårdssund förhindras utspädningen av det näringsrika vattnet, vilket ytterligare förvärrar problemen. Sedan hösten 1995 har recipientkontrollen i Dättern samordnats med kontrollprogrammet för Vänerns sydöstra tillflöden. I avrinningsområdet finns ett antal punktutsläppskällor, främst allmänna reningsverk men också mindre industrier (Bilaga 1), dessutom finns fem gårdar med över 100 djurenheter inom avrinningsområdet. 22

23 Nossans huvudfåra provtogs för vattenkemiska undersökningar i sju provpunkter (Bilaga 1 och 2), bottenfauna provtogs 2010 vid en station i Nossan (720) (Bilaga 1 och 4). I Dättern provtogs en provpunkt för vattenkemiska undersökningar (Bilaga 1 och 2) Näringsämen/Eutrofiering Status Vid några av de övre stationerna var delavrinningsområdet för litet för att kunna ge en tillförlitlig klassning (information från Länsstyrelsen i Västra Götalands län), i övrigt klassificerades statusen med avseende på totalfosfor som hög eller god längre upp i vattensystemet för att sedan försämras vid stationerna längre nedströms. Vid de två stationer som ligger närmast utloppet i Dättern klassificerades statusen som otillfredsställande (Figur 5 och Tabell 9). Statusen i Dättern klassificerades som dålig, baserad på 2- årsmedelvärden från Tabell 9. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden vid stationerna Nossans avrinningsområde Observera att värden för 795 Dättern baseras på 2-årsmedelvärden för Provstation EKvärde Status 701 Nossan 0,87 Hög* 704 Nossan 0,65 God 720 Nossan 1,26 Hög** 730 Nossan 0,58 God 748 Nossan 0,42 Måttlig 760 Nossan 0,29 Otillfredsställande 790 Nossan 0,24 Otillfredsställande 795 Dättern 0,12 Dålig*** */**anger att tillförlitligheten är tveksam/mycket tveksam beroende på att stationens avrinningsområde utgör så liten del av hela delavrinningsområdet *** anger att statusen baseras på 2-årsmedelvärden för Årligen undersöks bottenfaunan vid en station i Nossan (720 vid Hudene). Enligt expertbedömningen hade bottenfaunan hög status med avseende på eutrofiering. DJ-index är det multimetriska index för eutrofieringspåverkan som används för statusklassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och föroreningsindex är ett sammansatt index för att mäta och klassa eutrofieringspåverkan i vattendrag. Ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet. Utifrån bottenfaunans sammansättning och uträknade index verkar förhållandena på stationen vara stabila (Figur 11). Indexvärdena har varit oförändrat höga och lokalen hyser känsliga arter (Bilaga 4). Dessutom hyser lokalen ett högt artantal liksom flera ovanliga arter och sammantaget bedömdes därför bottenfaunan ha höga naturvärden. 23

24 ASPT DJ FI Figur 11. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 720 i Nossan, vid Hudene, vid undersökningarna Tillstånd Fosforläckage från jordbruksmark är betydande i regionen. Halterna var måttliga i de övre delarna av Nossan och ökade till mycket höga halter i de nedre delarna (Tabell 10 och Figur 12a). Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige, dessutom sker ett stort kväveläckage från jordbruksmarken i området. Detta märks i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid samtliga stationer i Nossan (Figur 7 och Tabell 10). Halterna ökar också ju längre ner i vattensystemet man kommer (Figur 12b). Tabell 10. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväver (N-tot) baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Nossan. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 701 Nossan 15 Måttligt höga halter 945 Höga halter 704 Nossan 21 Måttligt höga halter 1107 Höga halter 720 Nossan 24 Måttligt höga halter 1200 Höga halter 730 Nossan 27 Höga halter 1325 Mycket höga halter 748 Nossan 50 Mycket höga halter 1583 Mycket höga halter 760 Nossan 68 Mycket höga halter 1745 Mycket höga halter 790 Nossan 82 Mycket höga halter 1764 Mycket höga halter 24

25 a) b) µg/l 75 P-tot µg/l 3000 NH4-N NO3+NO2-N N-tot Figur 12. Halter av a) totalfosfor (P-tot) och b) ammoniumkväve (NH 4-N), nitrat- och nitritkväve (NO 3+NO 2- N) samt totalkväve vid stationerna i Nossan, från den belägen längst uppströms (701) till den närmast utloppet i Dättern (790), baserat på 2010 års medelvärden. Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor, totalfosfor (P-tot) ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i tre punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 3). Under det senaste året har 33,7 ton totalfosfor och 596,5 ton totalkväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 790). Den arealspecifika förlusten av totalfosfor och totalkväve har varit hög eller extremt hög vid samtliga provtagningsår sedan 1999 (Tabell 11). Tabell 11. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Nossan vid station 790, strax innan utloppet i Dättern. År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve 99 0,32 Extremt höga förluster 9,9 Höga förluster 00 0,38 Extremt höga förluster 11,3 Höga förluster 01 0,28 Höga förluster 7,4 Höga förluster 02 0,32 Extremt höga förluster 9,2 Höga förluster 03 0,12 Måttligt höga förluster 5,3 Höga förluster 04 0,31 Höga förluster 8,6 Höga förluster 05 0,22 Höga förluster 7,1 Höga förluster 06 0,37 Extremt höga förluster 14,5 Höga förluster 07 0,30 Höga förluster 11,4 Höga förluster 08 0,26 Höga förluster 10,9 Höga förluster 09 0,19 Höga förluster 4,9 Höga förluster 10 0,42 Mycket höga förluster 7,3 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen. Vissa år har dock inte transporten av totalfosfor (P-tot) (åren ) och totalkväve (N-tot) (åren ) överensstämt med medelvattenföringen vid station 790 i Nossan (Figur 13). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 1). De 25

26 flödesviktade halterna av totalfosfor och totalkväve visar inte på någon förändring över åren vid stationen längst nedströms i Nossan (790) (Figur 14). Årets sanna transporter är dock sannolikt något lägre än angivet då december månads provtagning vid stationen utgick på grund av svag is. Transportberäkningarna för december beräknades därför utifrån de uppmätta höga halterna efter flödestoppen vid november månads provtagning. 60 (ton/år) P tot (m 3 /s) 15 (ton/år) 1500 N tot (m 3 /s) Medelvattenföring Figur 13. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 790 i Nossan, närmast utflödet i Dättern, åren (mg/l) 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 y = -0,0005x + 1,0064 R² = 0,0085 P-tot Linjär (P-tot) (mg/l) 4,0 3,0 2,0 N-tot Linjär (N-tot) 1,0 y = 0,0007x + 0,889 R² = 4E-05 0, Figur 14. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 790 i Nossan, närmast utflödet i Dättern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i Nossan har varken syrehalt eller syremättnadsgrad varit kritiska under året. Syrehalterna visar på syrerika tillstånd vid samtliga provpunkter (Bilaga 2). Dättern får ta emot betydande mängder näringsämnen och syretärande ämnen som transporteras från Nossans avrinningsområde. Detta ger problem med höga näringsämneshalter. Att syreförhållandena ändå har varit goda under året beror sannolikt på att viken är så grund att vattnet syresätts effektivt från luften. 26

27 Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i tre punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 3). År 2010 transporterades totalt 5147 ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 790). Den arealspecifika förlusten var för året 63,7 kg/ha. Liksom för totalkväve och totalfosfor är dock årets sanna transporter sannolikt något lägre än angivet då december månads provtagning vid stationen utgick på grund av svag is. Transportberäkningarna för december beräknades därför utifrån de uppmätta höga halterna efter flödestoppen vid november månads provtagning Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnet var starkt färgat vid samtliga stationer i Nossan och i Dättern. Vattnets grumlighet kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm) och kan mätas som turbiditet eller halten av suspenderat material. Med avseende på turbiditeten klassificerades tillståndet som betydligt till starkt grumligt vid samtliga provpunkter i Nossan. Både absorbansen och grumligheten ökade ju längre ner i vattensystemet man kommer och var som högst vid stationen strax före utloppet i Vänern (790) (Tabell 12). Med avseende på halten av suspenderat material klassificerades slamhalten som måttlig hög till mycket hög. Tabell 12. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Nossan. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 701 Nossan 0,253 starkt färgat 3,9 betydligt grumligt 5 måttligt hög slamhalt 704 Nossan 0,235 starkt färgat 3,5 betydligt grumligt 5,6 måttligt hög slamhalt 720 Nossan 0,257 starkt färgat 4,3 betydligt grumligt 5,3 måttligt hög slamhalt 730 Nossan 0,237 starkt färgat 5,6 betydligt grumligt 6,9 hög slamhalt 748 Nossan 0,253 starkt färgat 14,2 starkt grumligt 8,3 hög slamhalt 760 Nossan 0,285 starkt färgat 16,3 starkt grumligt 9,4 hög slamhalt 790 Nossan 0,315 starkt färgat 24,4 starkt grumligt 12,8 mycket hög slamhalt 795 Dättern 0,238 starkt färgat - analyseras ej - analyseras ej Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid samtliga provstationer (Bilaga 2). Även bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den provtagna stationen i Nossans huvudfåra (720) (Bilaga 4). 27

28 2.3 Sjöråsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdets yta är ca 240 km² med en stor andel jordbruksmark (41 %). Andelen skogsmark är 34 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Sjöråsån har sitt utflöde i Vänern vid Hällekis, ca en mil norr om Götene. Inom avrinningsområdet finns tre allmänna reningsverk och en industrideponi (Bilaga 1). I Sjöråsåns vattensystem provtogs tre provpunkter för vattenkemiska undersökningar, bottenfauna provtogs 2010 vid stationen i Göteneån (325) (Bilaga 1) Näringsämen/Eutrofiering Status I Sjöråsån (330) och vid den övre stationen i Göteneån (3192) klassificerades statusen med avseende på totalfosforhalterna som måttlig, medan förhållandena var sämre vid den nedre stationen i Göteneån (325) där statusen klassificerades som otillfredsställande (Figur 5). Tabell 13. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden, vid stationerna Sjöråsåns avrinningsområde Provstation EKvärde Status 3192 Göteneån 0,43 Måttlig 325 Göteneån 0,30 Otillfredsställande 330 Sjöråsån 0,39 Måttlig Årligen undersöks bottenfaunan i Göteneån (station 325 vid Silboholm), strax nedströms Götene. Trots goda strömförhållanden och bra förhållanden för sparkprovtagning var artantalet endast måttligt högt och föroreningståliga arter dominerade. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som otillfredsställande. DJ-index och Föroreningsindex har ökat något på senare år (Figur 15, Bilaga 4), artsammansättning och artantal visar dock fortfarande på en kraftig näringsämnespåverkan. 28

29 ASPT DJ FI Figur 15. ASPT-, DJ- och Föroreningsindex (FI) vid station 325 i Göteneån, vid Silboholm, vid undersökningarna Tillstånd Totalfosforhalterna var under året mycket höga vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde. I Göteneån var totalkvävehalterna mycket höga vid stationen uppströms Götene (3192, nedströms Byåns inflöde) och extremt höga vid stationen nedströms reningsverket (325, vid Silboholm) (Figur 7 och Tabell 14). Vid stationen strax innan Sjöråsåns utflöde i Vänern (330, bron vid Stampen) var totalkvävehalterna mycket höga. Tabell 14. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 68 Mycket höga halter 3300 Mycket höga halter 325 Göteneån 82 Mycket höga halter 5583 Extremt höga halter 330 Sjöråsån 65 Mycket höga halter 2883 Mycket höga halter Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 330 i Sjöråsån (Bilaga 3). Under det senaste året har 3,8 ton totalfosfor och 193,4 ton totalkväve transporterats förbi stationen. Sedan 1999 har den arealspecifika förlusten av totalfosfor varit måttligt hög till extremt hög, och den arealspecifika förlusten av totalkväve har varit hög (Tabell 15). Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 16). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark, de punktkällor som kan påverka i området är tre allmänna reningsverk och en industrideponi (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av totalfosfor och totalkväve visar en svagt minskande trend över åren vid stationen i Sjöråsån (Figur 17). Årets sanna transporter är dock sannolikt något högre än angivet då stationen bara provtas jämna månader och den mycket kraftiga flödestoppen i mars därför missades. 29

30 Tabell 15. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Sjöråsån vid station 330, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,36 Extremt höga förluster 10,5 Höga förluster ,23 Höga förluster 14,4 Höga förluster ,21 Höga förluster 11,5 Höga förluster ,28 Höga förluster 10,8 Höga förluster ,18 Höga förluster 10,3 Höga förluster ,18 Höga förluster 13,1 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 8,3 Höga förluster ,30 Höga förluster 10,5 Höga förluster ,25 Höga förluster 12,0 Höga förluster ,37 Extremt höga förluster 15,2 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 6,4 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 8,0 Höga förluster (ton/år) P tot Medelvattenföring (m 3 /s) (ton/år) N tot Medelvattenföring (m 3 /s) Figur 16. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 330 i Sjöråsån, närmast utflödet i Vänern, åren (mg/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 P-tot Linjär (P-tot) y = -0,0039x + 7,9869 R² = 0,3354 0, (mg/l) 5,0 4,0 3,0 N-tot Linjär (N-tot) 2,0 1,0 y = -0,0734x + 150,62 R² = 0,3106 0, Figur 17. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 330 i Sjöråsån, närmast utflödet i Vänern, åren

31 2.3.3 Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt av organisk kol) var måttliga vid stationerna i Göteneån, och höga vid stationen i Sjöråsån. Tillståndet har under året varit syrerikt vid samtliga stationer (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 330 i Sjöråsån (Bilaga 3). År 2010 transporterades totalt 1030 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 42,4 kg/ha. Liksom för totalkväve och totalfosfor är sannolikt årets sanna transporter sannolikt något högre än angivet då stationen bara provtas jämna månader och den mycket kraftiga flödestoppen i mars därför missades Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som klassificerades utifrån turbiditeten och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationerna i Göteneån var vattnet betydligt färgat och starkt grumlat (Tabell 16). Slamhalten var hög vid den övre stationen i Göteneån (3192) ch mycket hög i den nedre stationen (325) (Tabell 17). Vid stationen strax innan Sjöråsåns utlopp i Vänern (330) var vattnet starkt färgat, starkt grumlat och med en hög slamhalten. Tabell 16. Absorbans (420 nm) och turbiditet (FNU) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Absorbans Turbiditet (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 0,155 betydligt färgat 21 starkt grumligt 325 Göteneån 0,124 betydligt färgat 21,3 starkt grumligt 330 Sjöråsån 0,314 starkt färgat 21 starkt grumligt Tabell 17. Suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 11,6 hög slamhalt 325 Göteneån 12,6 mycket hög slamhalt 330 Sjöråsån 7,9 hög slamhalt 31

32 2.3.5 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på god eller mycket god buffrande förmåga vid samtliga provpunkter (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den undersökta stationen i Göteneån (325) (Bilaga 4). 2.4 Mariedalsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdets yta är ca 100 km². Andelen jordbruksmark är mycket stor, ca 50 %, medan andelen skogsmark är 24 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Mariedalsån har sitt utlopp i Vänern vid Källby, knappt en mil öster om Lidköping. Strax före utloppet ligger Källby avloppsreningsverk. Den enda provpunkten i systemet är belägen vid Mariedalsåns utlopp i Vänern, och provtogs för vattenkemi och (Bilaga 1) Näringsämen/Eutrofiering Status Vid stationen i Mariedalsån klassificerades statusen som måttlig med avseende på halterna av totalfosfor (Figur 5 och Tabell 18). Tabell 18. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden, vid stationen i Mariedalsån EKvärde Provstation Status 460 Mariedalsån 0,49 Måttlig Bottenfaunan undersöks årligen vid en station i Mariedalsån, strax innan utloppet i Vänern (460 vid Källby) (Bilaga 4). Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god. Förhållandena har varit stabila utan större förändringar på senare år (Figur 18), vilket visas av stabila värden på tre föroreningsindex där ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet. Vattenhastigheten på lokalen är forsande, och god syresättning från luften gör troligen att eutrofieringsstatusen med avseende på bottenfaunan indikerar något bättre förhållanden än om proverna tagits vid en lokal med sämre strömförhållanden. Lokalen hyser flera ovanliga arter och bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden (Bilaga 4). 32

33 ASPT DJ FI Figur 18. ASPT-, DJ- och föroreningsindex vid station 460 i Mariedalsån, vid Källby, vid undersökningarna Tillstånd Totalfosfor- och totalkvävehalterna (Figur 7) var under året mycket höga (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot) ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot), samt beräkningar av arealförluster har genomförts i station 460 i Mariedalsåns avrinningsområde. Under det senaste året har 1,5 ton totalfosfor och 75,1 ton totalkväve transporterats förbi stationen (Bilaga 3). Under de senaste tio åren har den arealspecifika förlusten av totalfosfor varit måttligt hög till hög av totalfosfor och den arealspecifika förlusten av totalkväve har varit hög till mycket hög (Tabell 19). Tabell 19. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Mariedalsån vid station 460, strax innan utloppet i Vänern År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,29 Höga förluster 12,4 Höga förluster ,16 Höga förluster 15,1 Höga förluster ,16 Höga förluster 12,3 Höga förluster ,14 Måttligt höga förluster 10,8 Höga förluster ,12 Måttligt höga förluster 9,6 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 12,5 Höga förluster ,12 Måttligt höga förluster 7,8 Höga förluster ,22 Höga förluster 17,8 Mycket höga förluster ,20 Höga förluster 13,3 Höga förluster ,21 Höga förluster 18,6 Mycket höga förluster ,17 Höga förluster 6,6 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 7,7 Höga förluster Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (Figur 19). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark, den enda större punktkälla som påverkar avrinningsområdet är Källby ARV (Bilaga 1). De flödesviktade halterna av totalfosfor och totalkväve visar en svagt minskande trend över åren vid stationen i Sjöråsån (Figur 20). Årets sanna 33

34 transporter är dessutom sannolikt något högre än angivet då stationen bara provtas jämna månader och den mycket kraftiga flödestoppen i mars därför missades. 6 (ton/år) (ton/år) (m 3 /s) Medelvattenföring 1,5 (ton/år 200 N tot Medelvattenföring (m 3 /s) 1, ,0 0, ,0 0, , ,0 Figur 19. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 460 i Mariedalsån, närmast utflödet i Vänern, åren (mg/l) 0,12 0,10 0,08 0,06 P-tot Linjär (P-tot) 0,04 0,02 y = -0,0016x + 3,3137 R² = 0,1358 0, (mg/l) 6,0 5,0 4,0 3,0 N-tot Linjär (N-tot) 2,0 1,0 0,0 y = -0,0849x + 173,75 R² = 0, Figur 20. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 460 i Mariedalsån, närmast utflödet i Vänern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt organisk kol) var måttliga och tillståndet under året syrerikt (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 460 i Mariedalsån. År 2010 transporterades totalt 255 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 26,3 kg/ha (Bilaga 3). Liksom för totalkväve och totalfosfor är sannolikt årets sanna transporter sannolikt något högre än angivet då stationen bara provtas jämna månader och den mycket kraftiga flödestoppen i mars därför missades 34

35 2.4.4 Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet har tillståndsklassificerats utifrån turbiditeten och halten av suspenderat material, och kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Mariedalsån var vattnet måttligt färgat och starkt grumlat med en hög slamhalt (Tabell 20). Tabell 20. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid station 460 i Mariedalsån. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 460 Mariedalsån 0,107 måttligt färgat 12,3 starkt grumligt 8,2 hög slamhalt Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visade på mycket god buffrande förmåga vid stationen i Mariedalsån (Bilaga 2). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den undersökta stationen (460) (Bilaga 4). 2.5 Öredalsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdet som ligger mellan Lidan och Mariedalsån är ca 72 km² och utgörs ungefär till 40 % av skogsmark. År 2003 tillkom avrinningsområdets enda provtagningsstation (Bilaga 1). Under 2010 provtogs ån vid sex tillfällen för vattenkemiska analyser Näringsämen/Eutrofiering Status Vid stationen i Öredalsån klassificerades statusen som otillfredsställande med avseende på halterna av totalfosfor (Figur 5 och Tabell 21). Tabell 21. Den ekologiska kvoten (EK) och statusklassificeringen av totalfosfor baserat på 3- årsmedelvärden, vid stationen i Öredalsån EKvärde Provstation Status 201 Öredalsån 0,27 Otillfredsställande 35

36 Tillstånd Totalfosforhalterna var extremt höga och totalkvävehalterna (Figur 7) var under året mycket höga (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för fosfatfosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ), totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO 2 -N) och totalkväve (Ntot) samt beräkningar av arealförluster genomfördes vid station 201 i Öredalsån. Under det senaste året har 1,3 ton totalfosfor och 56,5 ton totalkväve transporterats förbi stationen vilket innebär höga arealspecifika förluster av totalfosfor och totalkväve (Bilaga 3). Läckage från omgivande jordbruksmark är i princip den enda källan till dessa näringsämnen i Öredalsåns avrinningsområde Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt organisk kol) var höga men tillståndet var ändå syrerikt under året (Bilaga 2). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 201 i Öredalsån. År 2010 transporterades totalt 270 ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 38,2 kg/ha (Bilaga 3) Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som har klassificerats utifrån turbiditet och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Öredalsån var vattnet starkt färgat, starkt grumlat och med en mycket hög slamhalt (Tabell 22). Tabell 22. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2010 års medelvärden vid station 201 i Öredalsån. Provstation Absorbans Turbiditet Suspenderat material (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 201 Öredalsån 0,242 starkt färgat 26,0 starkt grumligt 13,9 mycket hög slamhalt 36

37 2.5.5 Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid stationen i Sjöråsån (Bilaga 2). 37

38 3. Referenser Henricsson, A., Ericsson, U. & Christensson, M Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning Lusetti, D., Uppman, M Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årsrapport Pelagia Miljökonsult AB. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna.. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Allmänna råd 90:4. Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2008:1 Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. SMHI Väder och vatten -En tidning från SMHI - Januari December SMHI, Norrköping. 38

39 Bilaga 1. Provstationer 2010 och punktutsläpp i regionen 39

40 Provpunkter för vattenkemi (VK provtagen 6 eller 12 gånger årligen) Vattendrag/Sjö Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp/ Frekvens Öredalsåns vattensystem Öredalsån 201 Truve, bron vid väg 44 8D NV VK 6 Sjöråsåns vattensystem Göteneån 3192 nedstr Byåns inflöde 8D NV VK 6 Göteneån 325 Silboholm, 700 m nedstr RV 8D NV VK 6 Sjöråsån 330 bron vid Stampen 9D SV VK 6 Mariedalsåns vattensystem Mariedalsån 460 nedstr dammen vid Sjökvarn 8D NV VK 6 Lidans vattensystem Lidan 500 bron vid Fjölebro, väg 182 7C NO VK 6 Bråtabäcken 503 nedströms Vråhålan, Mösseberg 8D SV VK 6 Sjötorpasjön 505 7D NV VK 2 Lidan 506 bron vid Johannelund, uppstr Bragnumsåns inflöde 7D NV VK 6 Bragnumsån 513 bron vid Elin 7D NV VK 6 Bragnumsån 517 bron vid Johannelund 7D NV VK 6 Lidan 528 bron vid Kvarnö 8C SO VK 6 Lidan 5402 vid Sundtorp, Prästaströmmen 8C SO VK 12 Afsån 5637 bron vid Jutagården, uppstr Vara RV 8C SO VK 6 Afsån 565 Kåsentorps kvarn 8C SO VK 12 Lannaån 577 bron vid Västerhed, nedstr sammanflödet m Jungån 8C NO VK 12 Lidan 580 bron vid Lovene gård 8C NO VK 12 Lidan 590 Lidköping, bron vid väg 44 8C NO VK 12 Bäck vid Tångamossen 603 7D NO VK 6 Pösan 611 ca 300 m uppstr Stenstorps RV, bron vid vattentornet 8D SO VK 6 Pösan 613 ca 300 m nedstr Stenstorps RV, bron vid Valsa 8D SO VK 6 Hornborgaån 630 bron vid Bosgården 8D SV VK 6 Flian 634 bron vid Västtomten 8C SO VK 6 Flian 646 Staka kraftverk 8C NO VK 6 Dofsan 651 vid E20, uppströms Skara 8D NV VK 6 Dofsan 659 bron vid Tveta 8C NO VK 6 Flian 670 bron vid väg 594, vid Kristinedal 8C NO VK 12 Nossans vattensystem Nossan 701 uppstr huset SV om sågverket 7C SO VK 6 Nossan 704 bron vid Hägdene 7C NO VK 6 Nossan 720 uppstr Herrljunga, vid Hembygdsgården 7C NO VK 6 Nossan 730 nedstr Herrljunga, vid Fölene 7C NO VK 12 Nossan 748 bron vid Stora Djupsås 8C SV VK 6 Nossan 760 bron vid Bäreberg, väg 542 8C SV VK 12 Nossan 790 bron vid väg 560 8C NV VK 12 Dättern 795 8C NV VK 2 40

41 Provpunkter för bottenfauna Vattendrag/Sjö Nr Lokal Karta Koordinater Sjöråsåns vattensystem Göteneån 325 Silboholm 8D NV Mariedalsåns vattensystem Mariedalsån 460 Källby 8D NV Lidans vattensystem Hornborgaån 630 Fjällåkra 8D SV Nossans vattensystem Nossan 720 Hudene 7C NO

42 Punktutsläpp LIDANS AVR Kommun Källa Falköping Bjurums slakteri Falköping Broddetorp ARV Falköping Falköpings ARV* Falköping Falköpings avfallsupplag Falköping Falköpings flygplats Falköping Floby ARV Falköping Floby ARV bräddning Falköping Floby avfallsupplag Falköping Nordkalk AB, Kalkstenstäkt Falköping Odensberg ARV Falköping Ranstadverkens deponi** Falköping Stenstorps ARV Falköping Stenstorps avfallsupplag Falköping Valtorp ARV Falköping Vartofta ARV Herrljunga Källeryd ARV Herrljunga Tipp vid Fågelstavik Lidköping Biofoder i Skaraborg** Lidköping Lidköpings Flygplats Skara Eggby infiltr.anl. (Skara Energi) Skara Halla Foder Skara Halla Mink Skara Herrtorps Qvarn, rest. och hotell Skara Håkans Mink Skara Sanddalens Mink Skara Simmatorps Camping Skara Skara ARV Skara Skara Energi AB Skara Skara stiftsgårds avloppsanläggning Skara Valle Campingstugor Vara Fåglavik ARV Vara ASKO Vara Helås ARV Vara Håkantorps ARV Vara Håkantorps ARV bräddning Vara Kvänums ARV Vara Kvänums ARV bräddning Vara LARVs ARV Vara Levene såg AB Vara Norra Vånga ARV (biodammar) Vara Ranaverken Vara Rekordverken Vara Vara ARV Vara Vara ARV bräddning * Lakvatten går genom SBR-anläggning ** Nedlagd 42

43 NOSSANS AVR Kommun Källa Borås Vida Borgstena AB Essunga Bredöl ARV Essunga Bäreberg, nedlagd slamtipp Essunga Fåglum ARV Essunga Nossebro ARV* Essunga Nossebro avfallsupplag Grästorp Flo infiltrationsanläggning Grästorp Forshalls ARV Grästorp Grästorps ARV Grästorp Salstad pumpstation Grästorp Thamstorps Behandlings- och rehabiliteringshem AB Herrljunga Annelunds ARV Herrljunga Eggvena avloppsanläggning vid skola med 100 elever Herrljunga Herrljunga ARV Herrljunga Hudene ARV Herrljunga Molla sågverk, Ljung Herrljunga Remmene ARV Herrljunga Strängbetong, Herrljunga Herrljunga Tour & Andersson AB, Ljung Vårgårda Hackebergsskogens avfallsupplag Vårgårda Tumbergstippen, Vårgårda SJÖRÅSÅNS AVR Kommun Källa Götene Götene ARV Götene Hällekis ARV Götene Industrideponin Kåvaslåttan (PAROC) Skara Flämslätts ARV (infiltrationsanläggning) MARIEDALSÅNS AVR Kommun Källa Götene Källby ARV 43

44 44

45 Vänerns sydöstra tillflöden 2009 Bilaga 2. Vattenkemiska analyser 45

46 Vattenkemiska analyser i rinnande vatten VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 201 Öredalsån ,0 0,038 5,8 12,0 8,0 2,800 53,6 13, Öredalsån ,5 0,204 18,0 33,0 8,0 1,800 42,4 12, Öredalsån ,0 0,133 8,5 16,0 8,2 2,600 51,1 9, Öredalsån ,5 0,480 18,0 31,0 7,9 1,700 35,9 9, Öredalsån ,0 0,332 28,0 53,0 7,8 1,200 28,0 12, Öredalsån ,1 0,117 5,3 11,0 7,8 2,100 43, Min -0,1 0,038 5,3 11,0 7,8 1,200 28,0 9, Medel 6,8 0,217 13,9 26,0 8,0 2,033 42,4 11, Max 16,5 0,480 28,0 53,0 8,2 2,800 53,6 13, Göteneån ,0 0,045 5,0 10,0 7,8 1,900 35,8 12, Göteneån ,6 0,133 18,0 21,0 7,7 1,700 32,4 11, Göteneån ,1 0,139 6,0 14,0 7,8 2,300 39,4 10, Göteneån ,2 0,303 21,0 29,0 7,8 1,700 30,5 8, Göteneån ,4 0,201 12,0 40,0 7,8 1,600 30,2 11, Göteneån ,1 0,110 7,7 12,0 7,6 2,000 34, Min -0,1 0,045 5,0 10,0 7,6 1,600 30,2 8, Medel 6,4 0,155 11,6 21,0 7,8 1,867 33,7 10, Max 16,2 0,303 21,0 40,0 7,8 2,300 39,4 12, Göteneån ,2 0,038 20,0 20,0 7,7 3,200 68,8 9, Göteneån ,3 0,105 11,0 19,0 7,6 2,100 51,6 10, Göteneån ,6 0,103 16,0 23,0 7,7 2,700 59,8 8, Göteneån ,4 0,233 11,0 20,0 7,6 2,000 42,3 8, Göteneån ,4 0,185 11,0 36,0 7,8 1,700 36,2 10, Göteneån ,8 0,078 6,4 10,0 7,6 2,300 51, Min 1,8 0,038 6,4 10,0 7,6 1,700 36,2 8, Medel 8,5 0,124 12,6 21,3 7,7 2,333 51,7 9, Max 17,4 0,233 20,0 36,0 7,8 3,200 68,8 10,

47 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 330 Sjöråsån ,0 0,148 5,0 13,0 7,9 2,000 39,1 12, Sjöråsån ,0 0,324 8,4 14,0 7,7 1,400 28,2 11, Sjöråsån ,0 0,211 11,0 12,0 8,0 2,000 37,7 7, Sjöråsån ,4 0,650 8,4 18,0 7,8 1,600 28,8 8, Sjöråsån ,4 0,322 9,5 59,0 7,9 1,600 28,6 11, Sjöråsån ,1 0,226 5,0 10,0 7,7 1,800 31, Min -0,1 0,148 5,0 10,0 7,7 1,400 28,2 7, Medel 7,6 0,314 7,9 21,0 7,8 1,733 32,4 10, Max 18,4 0,650 11,0 59,0 8,0 2,000 39,1 12, Mariedalsån ,0 0,038 5,0 7,0 8,1 2,900 45,6 13, Mariedalsån ,6 0,104 11,0 15,0 8,2 2,400 36,7 12, Mariedalsån ,5 0,103 5,4 7,0 8,3 2,800 40,7 10, Mariedalsån ,8 0,198 12,0 17,0 8,1 2,300 34,4 9, Mariedalsån ,3 0,132 11,0 22,0 8,1 2,300 36,6 13, Mariedalsån ,1 0,067 5,0 6,0 7,9 2,800 40, Min -0,1 0,038 5,0 6,0 7,9 2,300 34,4 9, Medel 7,0 0,107 8,2 12,3 8,1 2,583 39,1 11, Max 16,8 0,198 12,0 22,0 8,3 2,900 45,6 13, Lidan ,5 0,151 5,0 3,0 7,6 1,200 17,5 12,4 9, Lidan ,6 0,205 5,0 2,0 7,3 0,700 11,8 12, Lidan ,9 0,170 5,0 2,4 8,1 1,600 22,0 10, Lidan ,5 0,569 5,0 2,0 7,0 0,500 10,2 8, Lidan ,7 0,435 5,0 2,0 6,7 0,200 7,4 12, Lidan ,0 0,176 5,0 2,0 7,2 0,800 13,2 12, Min 0,0 0,151 5,0 2,0 6,7 0,200 7,4 8, Medel 6,2 0,284 5,0 2,2 7,3 0,833 13,7 11, Max 16,5 0,569 5,0 3,0 8,1 1,600 22,0 12,

48 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 503 Bråtabäcken Utgick, bottenfrusen 503 Bråtabäcken ,4 0,043 5,0 2,0 7,9 1,200 19,8 12, Bråtabäcken ,091 5,0 1,3 8,2 1,600 23, Bråtabäcken ,9 0,249 5,0 1,0 7,7 1,200 17,6 9, Bråtabäcken ,1 0,235 5,0 1,0 7,5 0,800 13,5 11, Bråtabäcken Utgick pga oplogad väg. Min 3,4 0,043 5,0 1,0 7,5 0,800 13,5 9, Medel 6,8 0,155 5,0 1,3 7,8 1,200 18,5 11, Max 12,9 0,249 5,0 2,0 8,2 1,600 23,1 12, Lidan ,0 0,170 5,0 7,4 7,8 2,300 30,7 10, Lidan ,8 0,281 5,0 5,0 7,8 1,700 23,2 11, Lidan ,3 0,270 5,0 4,3 8,2 2,700 34,4 9, Lidan ,7 0,675 5,0 3,0 7,4 1,400 19,6 8, Lidan ,3 0,489 5,0 4,0 7,3 0,600 12,9 11, Lidan Utgick pga svag is. Min 0,0 0,170 5,0 3,0 7,3 0,600 12,9 8, Medel 7,8 0,377 5,0 4,7 7,7 1,740 24,2 10, Max 16,7 0,675 5,0 7,4 8,2 2,700 34,4 11, Bragnumsån ,0 0,063 15,0 17,0 7,7 4,800 76,2 10, Bragnumsån ,3 0,073 5,0 3,0 8,2 4,000 59,6 12, Bragnumsån ,3 0,109 11,0 7,0 8,2 3,900 61,0 8, Bragnumsån ,8 0,201 5,0 2,0 7,7 4,400 52,1 7, Bragnumsån ,8 0,227 6,9 6,0 7,7 3,000 46,5 10, Bragnumsån ,0 0,064 24,0 15,0 7,7 4,900 64,5 10, Min 0,0 0,063 5,0 2,0 7,7 3,000 46,5 7, Medel 6,9 0,123 11,2 8,3 7,9 4,167 60,0 9, Max 16,8 0,227 24,0 17,0 8,2 4,900 76,2 12,

49 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 517 Bragnumsån ,0 0,118 5,0 5,0 7,6 4,100 56,0 10, Bragnumsån ,5 0,144 5,9 6,0 8,1 3,500 49,7 12, Bragnumsån ,1 0,174 5,0 5,6 8,4 4,500 58,5 9, Bragnumsån ,8 0,543 5,0 4,0 7,8 3,300 40,9 8, Bragnumsån ,2 0,417 12,0 6,0 7,7 2,100 27,3 11, Bragnumsån Utgick pga svag is. Min 0,0 0,118 5,0 4,0 7,6 2,100 27,3 8, Medel 7,9 0,279 6,6 5,3 7,9 3,500 46,5 10, Max 16,8 0,543 12,0 6,0 8,4 4,500 58,5 12, Lidan ,2 0,108 5,0 6,0 8,1 3,300 47,2 12, Lidan ,8 0,191 5,0 5,0 8,1 2,600 36,2 12, Lidan ,9 0,189 5,0 4,6 8,3 3,400 46,6 9, Lidan ,9 0,591 5,0 5,0 8,1 2,300 31,0 9, Lidan ,7 0,423 8,8 11,0 7,8 1,300 21,3 12, Lidan Utgick pga oplogad väg. Min 0,2 0,108 5,0 4,6 7,8 1,300 21,3 9, Medel 8,3 0,300 5,8 6,3 8,1 2,580 36,5 11, Max 15,9 0,591 8,8 11,0 8,3 3,400 47,2 12, Lidan ,1 0,138 5,0 6,0 8,1 3,400 46,4 14,4 96, Lidan ,0 0,110 5,0 6,0 8,2 3,400 48,2 13, Lidan ,3 0,258 18,0 23,0 7,5 1,000 19,6 13, Lidan ,6 0,210 5,0 6,0 8,2 2,200 33,3 11, Lidan ,3 0,169 5,5 5,1 8,3 2,500 37,1 10, Lidan ,0 0,193 6,3 5,7 8,3 2,800 39,0 9, Lidan ,6 0,122 5,0 3,0 8,2 3,400 45,0 8, Lidan ,5 0,553 5,0 6,0 8,1 2,100 29,0 8, Lidan ,9 0,569 5,0 6,0 7,8 2,000 27,3 10, Lidan ,1 0,231 31,0 65,0 7,7 2,000 30,9 12, Lidan ,5 0,356 14,0 72,0 7,9 1,300 22,2 13, Lidan ,0 0,152 5,0 5,0 8,0 3,000 40,2 13, Min 0,0 0,110 5,0 3,0 7,5 1,000 19,6 8, Medel 8,4 0,255 9,2 17,4 8,0 2,425 34,9 11, Max 23,6 0,569 31,0 72,0 8,3 3,400 48,2 14,

50 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 5637 Afsån ,1 0,138 5,0 13,0 7,8 1,500 29,0 11, Afsån ,9 0,276 8,4 12,0 7,7 0,700 19,3 12, Afsån ,6 0,380 7,0 9,7 7,8 1,000 22,2 8, Afsån ,4 0,623 8,4 14,0 7,4 0,800 18,8 8, Afsån ,9 0,308 36,0 130,0 7,2 0,600 17,3 11, Afsån ,0 0,191 6,1 10,0 7,4 1,100 23,4 13, Min -0,1 0,138 5,0 9,7 7,2 0,600 17,3 8, Medel 7,1 0,319 11,8 31,5 7,6 0,950 21,7 10, Max 16,4 0,623 36,0 130,0 7,8 1,500 29,0 13, Afsån ,2 0,111 5,0 11,0 7,6 1,800 36,1 13,2 89, Afsån ,0 0,099 5,0 11,0 7,9 2,000 40,2 11, Afsån ,9 0,255 22,0 48,0 7,1 0,600 15,9 13, Afsån ,2 0,255 7,2 15,0 7,8 1,000 24,7 11, Afsån ,0 0,208 5,6 11,0 7,9 1,300 30,1 10, Afsån ,0 0,338 5,6 6,5 7,8 1,300 30,1 5, Afsån ,6 0,179 5,1 4,0 7,6 1,800 41,4 7, Afsån ,5 0,525 7,8 14,0 7,6 1,100 23,9 8, Afsån ,2 0,486 7,2 25,0 7,5 1,200 23,7 9, Afsån ,1 0,315 45,0 150,0 7,4 0,800 20,6 11, Afsån ,1 0,353 20,0 110,0 7,4 0,800 19,6 12, Afsån ,1 0,166 5,0 11,0 7,6 1,500 29,8 13, Min -0,1 0,099 5,0 4,0 7,1 0,600 15,9 5, Medel 8,1 0,274 11,7 34,7 7,6 1,267 28,0 10, Max 22,6 0,525 45,0 150,0 7,9 2,000 41,4 13,

51 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 577 Lannaån ,0 0,151 5,0 16,0 7,8 2,300 40,2 13,6 91, Lannaån ,0 0,148 5,0 16,0 7,8 2,200 41,6 12, Lannaån ,308 23,0 110,0 7,4 0,700 16, Lannaån ,6 0,321 8,3 25,0 7,8 1,300 25,7 11, Lannaån ,1 0,298 7,5 19,0 8,2 1,400 27,5 12, Lannaån ,8 0,474 9,2 14,0 7,7 1,500 26,8 7, Lannaån ,0 0,331 5,0 9,0 7,4 2,200 36,9 4, Lannaån ,0 1,030 5,6 23,0 7,6 1,100 19,7 7, Lannaån ,6 1,090 5,8 27,0 7,4 0,900 18,0 8, Lannaån ,0 0,327 56,0 300,0 7,4 0,900 24,3 12, Lannaån ,5 0,450 52,0 440,0 7,6 0,700 17,2 13, Lannaån ,1 0,269 5,0 14,0 7,5 1,700 29, Min -0,1 0,148 5,0 9,0 7,4 0,700 16,6 4, Medel 9,0 0,433 15,6 84,4 7,6 1,408 27,0 10, Max 21,0 1,090 56,0 440,0 8,2 2,300 41,6 13, Lidan ,0 0,124 5,0 9,0 7,8 3,000 44,9 13,2 88, Lidan ,0 0,103 5,0 9,0 8,2 3,000 47,1 13, Lidan ,3 0,248 34,0 72,0 7,4 0,900 18,1 14, Lidan ,7 0,243 6,4 12,0 7,9 1,800 30,4 11, Lidan ,9 0,161 8,9 13,0 8,3 2,200 35,2 11, Lidan ,9 0,264 8,1 8,8 8,1 2,100 32,3 8, Lidan ,8 0,170 8,5 10,0 7,8 2,600 37,9 6, Lidan ,6 0,611 7,6 14,0 7,7 1,500 23,8 8, Lidan ,9 0,564 7,9 22,0 7,8 1,800 26,3 9, Lidan ,0 0,274 67,0 220,0 7,7 1,300 27,9 12, Lidan ,8 0,375 35,0 240,0 7,8 1,200 21,7 13, Lidan Utgick pga svag is. Min 0,0 0,103 5,0 8,8 7,4 0,900 18,1 6, Medel 9,5 0,285 17,6 57,3 7,9 1,945 31,4 11, Max 22,8 0,611 67,0 240,0 8,3 3,000 47,1 14,

52 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 590 Lidan ,0 0,116 5,0 6,0 8,0 3,600 51,3 14,0 93, Lidan ,0 0,080 5,0 7,0 8,2 3,800 55,7 13, Lidan ,2 0,233 35,0 74,0 7,5 0,900 19,5 14, Lidan ,3 0,154 6,3 10,0 8,0 2,000 32,7 11, Lidan ,7 0,114 8,1 8,2 8,3 2,100 35,3 11, Lidan ,8 0,156 6,8 6,3 8,1 1,900 32,0 7, Lidan ,7 0,105 6,7 6,0 7,9 1,500 28,1 8, Lidan ,3 0,503 7,0 13,0 7,9 1,500 25,3 8, Lidan ,6 0,455 8,8 21,0 7,8 1,800 28,4 9, Lidan ,3 0,284 17,0 93,0 7,9 1,500 27,6 12, Lidan ,6 0,345 36,0 210,0 7,8 1,300 24,0 13, Lidan Utgick pga svag is. Min 0,0 0,080 5,0 6,0 7,5 0,900 19,5 7, Medel 9,5 0,231 12,9 41,3 7,9 1,991 32,7 11, Max 22,7 0,503 36,0 210,0 8,3 3,800 55,7 14, Bäck vid Tångamossen Utgick, bottenfrusen 603 Bäck vid Tångamossen ,5 0,555 5,0 1,0 4,5 0,010 4,3 13, Bäck vid Tångamossen Utgick, uttorkad 603 Bäck vid Tångamossen ,5 1,640 5,0 1,0 4,2 0,010 5,5 9, Bäck vid Tångamossen ,7 0,907 5,0 1,0 4,4 0,010 4,7 13, Bäck vid Tångamossen Utgick pga oplogad väg. NH4-N: Förhöjd rapporteringsgräns i augusti pga störningar från andra ämnen i provet. (OBS mycket låg vattennivå) Min 2,5 0,555 5,0 1,0 4,2 0,010 4,3 9, Medel 6,9 1,034 5,0 1,0 4,4 0,010 4,8 12, Max 15,5 1,640 5,0 1,0 4,5 0,010 5,5 13, Pösan ,0 0,064 21,0 14,0 7,8 3,100 50,1 12, Pösan ,4 0,110 5,8 6,0 8,0 2,900 44,3 12, Pösan ,7 0,098 5,0 3,6 8,3 4,000 60,0 9, Pösan ,1 0,476 6,8 7,0 8,0 2,100 31,4 9, Pösan ,8 0,279 7,4 4,0 7,9 1,700 27,1 12, Pösan ,0 0,076 5,0 2,0 7,7 3,300 49,0 12, Min 0,0 0,064 5,0 2,0 7,7 1,700 27,1 9, Medel 6,2 0,184 8,5 6,1 8,0 2,850 43,7 11, Max 16,1 0,476 21,0 14,0 8,3 4,000 60,0 12,

53 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 613 Pösan ,0 0,074 5,0 3,0 7,8 3,200 51,0 12, Pösan ,4 0,090 5,0 3,0 8,1 2,900 44,8 12, Pösan ,5 0,099 5,0 4,4 8,3 4,000 60,7 9, Pösan ,1 0,466 6,9 6,0 8,0 2,100 32,3 8, Pösan ,5 0,282 6,7 5,0 8,0 1,700 27,6 12, Pösan ,0 0,075 5,0 4,0 7,8 3,400 50,2 13, Min 0,0 0,074 5,0 3,0 7,8 1,700 27,6 8, Medel 6,1 0,181 5,6 4,2 8,0 2,883 44,4 11, Max 16,1 0,466 6,9 6,0 8,3 4,000 60,7 13, Hornaborgaån ,0 0, ,0 65,0 8,0 4,200 60,0 12, Hornaborgaån ,0 0,039 5,1 5,0 8,3 3,600 52,6 12, Hornaborgaån ,1 0,089 5,0 3,4 8,5 4,100 56,4 11, Hornaborgaån ,7 0,221 7,6 9,0 8,4 3,700 48,6 9, Hornaborgaån ,4 0,214 6,0 6,0 8,1 3,100 43,2 13, Hornaborgaån Utgick pga svag is. Min 0,0 0,039 5,0 3,4 8,0 3,100 43,2 9, Medel 8,2 0,121 24,7 17,7 8,3 3,740 52,2 12, Max 17,7 0, ,0 65,0 8,5 4,200 60,0 13, Flian ,1 0,080 9,4 24,0 7,7 4,200 57,4 2, Flian ,1 0,071 5,5 3,0 8,1 2,300 33,7 10, Flian ,9 0,131 5,0 4,3 8,3 1,900 29,7 9, Flian ,6 0,083 6,6 10,0 8,0 1,800 29,5 7, Flian ,6 0,109 5,0 3,0 8,2 2,700 40,1 12, Flian ,2 0,137 5,5 2,0 7,8 3,600 50,3 10, Min -0,1 0,071 5,0 2,0 7,7 1,800 29,5 2, Medel 7,9 0,102 6,2 7,7 8,0 2,750 40,1 9, Max 19,6 0,137 9,4 24,0 8,3 4,200 57,4 12,

54 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 646 Flian ,0 0,081 5,0 7,2 8,2 4,100 57,2 13, Flian ,1 0,096 5,5 5,0 8,0 2,000 33,1 12, Flian ,5 0,120 5,0 6,0 8,1 1,900 30,2 9, Flian ,4 0,230 12,0 10,0 8,0 1,600 27,7 9, Flian ,8 0,264 18,0 33,0 7,9 1,800 31,8 13, Flian ,1 0,162 5,0 3,0 8,1 3,400 47,6 14, Min -0,1 0,081 5,0 3,0 7,9 1,600 27,7 9, Medel 8,1 0,159 8,4 10,7 8,1 2,467 37,9 12, Max 18,5 0,264 18,0 33,0 8,2 4,100 57,2 14, Dofsan ,0 0,023 14,0 20,0 7,8 2,000 57,8 12, Dofsan ,5 0,043 8,2 15,0 7,9 1,700 56,0 11, Dofsan ,5 0,065 5,0 6,4 8,1 2,100 58,5 11, Dofsan ,7 0,220 7,6 12,0 7,7 1,800 49,1 8, Dofsan ,8 0,217 8,1 23,0 7,7 1,500 43,7 10, Dofsan ,2 0,068 23,0 18,0 7,7 1,800 51,6 12, Min 0,0 0,023 5,0 6,4 7,7 1,500 43,7 8, Medel 6,3 0,106 11,0 15,7 7,8 1,817 52,8 11, Max 14,7 0,220 23,0 23,0 8,1 2,100 58,5 12, Dofsan ,0 0,039 8,0 12,0 8,0 2,500 73,6 12, Dofsan ,2 0,076 13,0 19,0 8,0 2,300 60,8 11, Dofsan ,9 0,088 12,0 14,0 8,2 2,200 66,2 9, Dofsan ,8 0,175 8,6 19,0 7,8 1,900 44,2 8, Dofsan ,1 0,156 44,0 100,0 7,6 1,400 32,4 11, Dofsan Utgick, bottenfrusen. Min 0,0 0,039 8,0 12,0 7,6 1,400 32,4 8, Medel 9,6 0,107 17,1 32,8 7,9 2,060 55,4 10, Max 17,8 0,175 44,0 100,0 8,2 2,500 73,6 12,

55 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 670 Flian ,0 0,108 5,0 4,7 8,1 3,500 54,8 14,9 100, Flian ,0 0,090 5,0 7,4 8,2 4,100 57,7 13, Flian ,9 0,210 36,0 47,0 7,7 1,300 26,1 14, Flian ,5 0,091 7,6 8,0 8,3 2,100 33,3 12, Flian ,0 0,081 5,4 5,5 8,3 2,100 35,3 11, Flian ,2 0,125 6,4 6,0 8,2 1,900 30,8 9, Flian ,4 0,096 5,0 3,0 7,9 1,300 26,2 8, Flian ,0 0,236 12,0 16,0 8,1 1,600 29,3 9, Flian ,6 0,249 10,0 13,0 8,0 1,900 30,4 10, Flian ,3 0,212 27,0 64,0 7,9 1,800 33,5 12, Flian ,8 0,254 24,0 76,0 7,9 1,700 31,1 14, Flian ,1 0,151 5,0 3,0 8,1 3,500 49, Min -0,1 0,081 5,0 3,0 7,7 1,300 26,1 8, Medel 8,6 0,159 12,4 21,1 8,1 2,233 36,5 11, Max 22,4 0,254 36,0 76,0 8,3 4,100 57,7 14, Nossan ,1 0,090 5,0 5,0 7,5 0,900 16,6 13, Nossan ,4 0,159 5,0 3,0 7,4 0,600 13,5 13, Nossan ,3 0,125 5,0 5,2 7,8 1,200 19,3 10, Nossan ,2 0,536 5,0 3,0 7,0 0,500 11,5 9, Nossan ,5 0,460 5,2 3,0 7,0 0,400 10,4 13, Nossan ,4 0,150 5,0 4,0 7,3 0,800 14,6 13, Min 0,1 0,090 5,0 3,0 7,0 0,400 10,4 9, Medel 5,3 0,253 5,0 3,9 7,3 0,733 14,3 12, Max 15,2 0,536 5,2 5,2 7,8 1,200 19,3 13, Nossan ,0 0,163 5,0 4,0 7,7 1,100 19,2 10, Nossan ,6 0,155 5,0 4,0 7,3 0,800 15,1 11, Nossan ,3 0,118 5,0 2,7 7,9 1,300 21,2 7, Nossan ,5 0,416 5,1 3,0 7,1 0,600 13,1 7, Nossan ,7 0,388 8,3 4,0 7,2 0,400 9,9 11, Nossan ,0 0,171 5,0 3,0 7,3 0,900 16,3 12, Min 0,0 0,118 5,0 2,7 7,1 0,400 9,9 7, Medel 6,7 0,235 5,6 3,5 7,4 0,850 15,8 10, Max 17,5 0,416 8,3 4,0 7,9 1,300 21,2 12,

56 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 720 Nossan ,0 0,121 5,0 4,3 7,7 1,000 19,4 13, Nossan ,9 0,161 5,0 4,0 7,6 0,800 15,6 12, Nossan ,7 0,156 5,0 4,2 8,0 1,200 20,8 9, Nossan ,7 0,439 5,0 4,0 7,4 0,700 14,0 8, Nossan ,6 0,406 6,5 5,0 7,1 0,300 11,0 13, Nossan Utgick pga svag is. Min 0,0 0,121 5,0 4,0 7,1 0,300 11,0 8, Medel 8,4 0,257 5,3 4,3 7,6 0,800 16,2 11, Max 17,7 0,439 6,5 5,0 8,0 1,200 20,8 13, Nossan ,1 0,126 5,0 4,2 7,6 1,100 19,6 14,0 94, Nossan ,1 0,124 5,0 4,4 7,7 1,100 19,9 13, Nossan ,5 0,280 15,0 8,0 7,0 0,300 9,9 13, Nossan ,9 0,156 5,0 5,0 7,7 0,800 16,1 12, Nossan ,1 0,165 5,0 4,2 7,8 0,820 17,0 11, Nossan ,3 0,146 5,0 4,2 7,9 1,200 21,1 9, Nossan ,0 0,136 5,0 4,0 7,6 1,400 24,7 6, Nossan ,8 0,453 6,0 4,0 7,3 0,600 14,4 8, Nossan ,2 0,365 5,0 5,0 7,5 0,800 16,0 9, Nossan ,6 0,405 14,0 11,0 7,2 0,400 11,4 13, Nossan ,0 0,356 8,1 9,0 7,3 0,400 11,0 12, Nossan ,0 0,134 5,0 4,0 7,5 0,900 17,7 13, Min 0,0 0,124 5,0 4,0 7,0 0,300 9,9 6, Medel 7,6 0,237 6,9 5,6 7,5 0,818 16,6 11, Max 21,0 0,453 15,0 11,0 7,9 1,400 24,7 14, Nossan ,0 0,138 5,0 6,0 7,5 1,200 22,6 10, Nossan ,5 0,193 5,0 8,0 7,5 0,700 16,0 11, Nossan ,0 0,186 5,0 5,4 8,0 1,100 22,1 8, Nossan ,4 0,499 5,8 9,0 7,3 0,700 15,1 7, Nossan ,2 0,344 24,0 52,0 6,9 0,500 12,5 10, Nossan ,0 0,160 5,0 5,0 7,4 0,900 18,4 13, Min 0,0 0,138 5,0 5,0 6,9 0,500 12,5 7, Medel 7,9 0,253 8,3 14,2 7,4 0,850 17,8 10, Max 18,0 0,499 24,0 52,0 8,0 1,200 22,6 13,

57 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Resultat från provtagningen 2010 Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 760 Nossan ,3 0,139 5,0 6,0 7,6 1,100 21,6 14,1 95, Nossan ,0 0,123 5,0 6,0 7,7 1,300 24,6 11, Nossan ,9 0,278 14,0 18,0 6,8 0,300 10,2 12, Nossan ,8 0,211 5,6 8,0 7,5 0,700 16,4 11, Nossan ,4 0,206 5,5 7,0 7,8 0,860 18,9 10, Nossan ,6 0,218 6,0 5,5 7,9 1,100 22,7 9, Nossan ,0 0,123 6,7 4,0 7,8 1,400 25,1 9, Nossan ,5 0,550 8,3 9,0 7,2 0,600 14,0 7, Nossan ,5 0,563 5,0 10,0 7,1 0,700 15,1 8, Nossan ,2 0,375 26,0 56,0 6,8 0,400 12,4 10, Nossan ,6 0,354 16,0 50,0 7,0 0,500 12,5 11, Nossan Utgick pga svag is. Min 0,0 0,123 5,0 4,0 6,8 0,300 10,2 7, Medel 9,3 0,285 9,4 16,3 7,4 0,815 17,6 10, Max 24,0 0,563 26,0 56,0 7,9 1,400 25,1 14, Nossan ,0 0,143 5,0 6,0 7,6 1,200 22,5 14,0 95, Nossan ,0 0,128 5,0 6,0 7,7 1,200 24,1 12, Nossan ,0 0,285 25,0 29,0 7,1 0,300 10,4 13, Nossan ,8 0,244 5,6 10,0 7,7 0,700 16,3 11, Nossan ,6 0,200 7,5 7,8 7,9 0,850 18,8 10, Nossan ,5 0,271 6,1 6,3 7,8 0,940 19,4 9, Nossan ,3 0,166 8,6 4,0 7,9 1,100 20,9 11, Nossan ,8 0,609 7,3 12,0 7,5 0,600 13,9 8, Nossan ,9 0,629 8,2 16,0 7,4 0,700 14,2 9, Nossan ,7 0,382 49,0 110,0 7,1 0,500 12,1 12, Nossan ,9 0,411 13,0 61,0 7,3 0,500 12,5 12, Nossan Utgick pga svag is. Min 0,0 0,128 5,0 4,0 7,1 0,300 10,4 8, Medel 9,4 0,315 12,8 24,4 7,5 0,781 16,8 11, Max 23,3 0,629 49,0 110,0 7,9 1,200 24,1 14,

58 Vattenkemiska analyser i sjöar VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR Resultat från provtagningen 2010 Provstation Datum Djup Siktdjup (m) Temp, Abs 420F Susp. Turb, ph Alk, Kond, O2 O2 COD Mn TOC NH4-N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Klorofyll a (m) u,kik, m,kik, ( C)(abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) % (mg/l) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 505 Sjötorpasjön ,5 0,4 0, ,1 7,5 4,500 55,6 5, , ,0 505 Sjötorpasjön ,5 0,4 0,5 14,2 0, ,4 8,1 2,300 29,0 10, ,1 795 Dättern ,5 0,1 0,045 7,3 9,8 14, , ,0 795 Dättern ,5 0,4 0,5 14,9 0,431 7,6 15,4 9, , ,6 58

59 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden 2009 Bilaga 3. Vattenföring och transportberäkningar 59

60 Avrinningsområdets area enligt tidigare PULS-punkter PULS anger de stationer där vattenföringsdata från S-HYPE ( har korrigerats med arean från tidigare PULS-punkter. Station Area (km2) PULS-punkt 201 Öredalsån PULS 70,6 330 Sjöråsån Mariedalsån PULS Lidan Bragnumsån PULS Lidan PULS Lidan Afsån PULS Afsån Lannaån Lidan 2153,1 * 590 Lidan Pösan PULS Hornborgaån Flian PULS 615,6 ** 646 Flian PULS Dofsan PULS Flian Nossan Nossan PULS Nossan 808 * felaktigt värde från PULS-data (640 km²) ** felaktigt värde från PULS-data (53 km²) korrekta värden hämtade från 60

61 Transportberäkningar 2010 Vattenföringsuppgifter enligt simuleringsmodellen S-HYPE ( Station Årsflöde Medelflöde TOC NH 4 -N NO 2 +NO 3 -N N tot PO 4 -P P tot part P tot m³/år m³/s ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år , ,22 42,02 56,47 0,69 0,80 1, , ,79 127,42 193,59 2,04 1,93 3, , ,55 58,54 75,06 0,75 0,52 1, , ,50 23,49 85,68 0,71 0,99 2, , ,51 124,41 264,22 1,84 2,26 4, , ,54 269,27 517,13 3,30 5,09 9, , ,68 445,55 748,36 8,65 13,66 21, , ,89 78,60 120,81 2,09 3,25 4, , ,60 228,59 350,86 5,88 7,36 12, , ,39 131,98 194,28 7,33 11,74 16, , , , ,80 39,14 46,28 68, , , , ,04 58,49 66,33 106, , ,12 25,53 40,77 0,07 0,20 0, , ,89 249,70 435,19 0,92 10,38 6, , ,71 148,49 328,45 1,00 3,49 5, , ,55 239,55 429,30 2,71 6,73 9, , ,30 75,50 138,37 1,93 2,02 3, , ,87 465,82 722,05 10,24 16,24 24, , ,24 70,16 159,43 0,73 2,04 4, , ,20 234,13 388,44 7,04 10,66 19, , ,30 338,51 586,54 14,34 16,33 33,66 Arealförluster 2010 Station TOC NH 4 -N NO 2 +NO 3 -N N tot PO 4 -P P tot part P tot (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) (kg/ha, år) ,2 0,17 5,95 8,00 0,098 0,11 0, ,4 0,69 5,24 7,97 0,084 0,08 0, ,3 0,16 6,04 7,74 0,077 0,05 0, ,9 0,34 1,79 6,54 0,054 0,08 0, ,0 1,47 4,12 8,75 0,061 0,07 0, ,8 0,56 4,80 9,22 0,059 0,09 0, ,3 0,32 6,48 10,88 0,126 0,20 0, ,4 0,23 4,65 7,15 0,124 0,19 0, ,8 1,04 7,78 11,93 0,200 0,25 0, ,5 0,20 5,94 8,75 0,330 0,53 0, ,2 0,21 4,84 7,01 0,182 0,21 0, ,6 0,41 6,63 10,33 0,259 0,29 0, ,5 0,81 3,36 5,36 0,009 0,03 0, ,7 0,16 7,95 13,86 0,029 0,33 0, ,2 0,81 2,41 5,34 0,016 0,06 0, ,6 0,58 3,24 5,81 0,037 0,09 0, ,2 6,20 11,62 21,29 0,298 0,31 0, ,4 0,76 5,71 8,85 0,126 0,20 0, ,3 0,37 2,32 5,28 0,024 0,07 0, ,6 0,32 3,91 6,48 0,117 0,18 0, ,7 0,24 4,19 7,26 0,177 0,20 0,42 61

62 62

63 Bilaga 4. Bottenfauna i rinnande vatten Resultatsidor Fältprotokoll Artlistor 63

64 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. BottenpHaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 64

65 325. Göteneån, Silboholm Datum: Kommun: Götene Koordinat: / m nedströms "lilla" fallet, ca 50 m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 66 4,6 9 1,39 0,85 0,80 Nära neutralt God Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Måttlig Hög Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 TaxaIndex (%): 76,0 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Hydropsyche saxonica 3 poäng EPT-index: 8 lågt Diversitetsindex: 2,70 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 Otillfredsställande status Ingen bedömning 10 Otillfredsställande status Måttlig status Kommentar Liksom tidigare dominerades bottenfaunasamhället av föroreningståliga taxa och förutom ett exemplar av en mer känslig nattslända saknades mer syrekrävande arter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara otillfredsställande trots att den enligt Naturvårdeverkets kriterier klassades som god. På senare år har andelen dagsländor av släktet Baetis ökat, vilket kan indikera något bättre förhållanden på lokalen. Denna förändring har inneburit ett högre värde på DJ-index. Uppströms lokalen rinner ån genom jordbruksmarker och vår bedömning är att bottenfaunan också var negativt påverkad av rätning och dikning, vilket sannolikt har påverkat artantalet som i år var måttligt högt. Statusen med avseende på hydromorfologisk status bedömdes därför som måttlig. Den ovanliga nattsländan Hydropsyche saxonica påträffades, vilket gav bottenfaunan naturvärdespoäng. 65

66 460. Mariedalsån, Källby Datum: Kommun: Götene Koordinat: / m nedströms gångbron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 49 6,0 11 1,03 1,11 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Höga naturvärden 9 TaxaIndex (%): 86,7 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 290 lågt Capnia sp. 3 poäng EPT-index: 14 måttligt högt Notidobia ciliaris 3 poäng Diversitetsindex: 4,29 mycket högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 God status Ingen bedömning 10 God status Hög status Kommentar Artantalet var måttligt högt och bottenfaunasamhället dominerades av måttligt syrekrävande arter, de mer känsliga arterna var fåtaliga och andelen bäcksländor var låg. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god, trots att den klassades som hög enligt Naturvårdsverkets kriterier. Lokalen hyser flera ovanliga arter, i år noterades en bäckslända av släktet Capnia samt nattsländan Notidobia ciliaris. Tillsammans med ett högt värde på Diversitetsindex motiverade detta att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. 66

67 630. Hornborgaån, Fjällåkra Datum: Kommun: Falköping Koordinat: / Ca m uppströms bron längs västra sidan. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 51 6,0 12 1,07 1,12 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 41 högt Mycket höga naturvärden 17 TaxaIndex (%): 105,0 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt 3 p: Baetis buceratus, Baetis sp. (fuscatus/ EPT-index: 21 måttligt högt scambus-gruppen), Capnia sp., Goera pilosa Diversitetsindex: 4,00 högt Riolus cupreus Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier 3 poäng Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 Hög status Ingen bedömning 10 God status Hög status Kommentar Bottenfaunasamhället var artrikt och diverst. Bottenfaunasamhällets sammansättnigen visade dock på hög näringstillgång och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara god trots att den klassades som hög enligt Naturvårdsverkets kriterier. Mer syrekrävande arter förekom vilket visar på god syresättning av bottenvattnet i strömmande partier. Lokalen hyser ett flertal ovanliga arter. I år noterades dagsländorna Baetis buceratus och Baetis sp. (fuscatus/scambus gr.), en bäckslända av släktet Capnia, nattsländan Goera pilosa samt bäckbaggen Riolus cupreus. Dessa förekomster tillsammans med ett högt artantal och ett högt värde på diversitetsindex medförde att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. 67

68 720. Nossan, Hudene Datum: Kommun: Herrljunga Koordinat: / m uppströms där ån delar sig. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 62 6,5 15 1,30 1,20 2,00 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 44 högt Höga naturvärden 10 TaxaIndex (%): 114,6 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Rhithrogena germanica 6 poäng EPT-index: 27 högt Capnia sp. 3 poäng Diversitetsindex: 3,37 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 10 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 8 20 Näring Hydromorfologisk påverkan 09 Hög status Ingen bedömning 10 Hög status Hög status Kommentar Höga indexvärden och förekomsten av mer syrekrävande arter motiverar att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara hög. Den rödlistade dagsländan Rhitrogena germanica noterades på lokalen, liksom en ovanlig bäckslända av släktet Capnia. Dessutom var artantalet högt och sammantaget motiverar detta att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. 68

69 325. Göteneån Silboholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): 0,1 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 3 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,4 C Lokalens medeldjup: 0,25 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms "lilla" fallet, ca 50 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: <5% Häll: <5% Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 69

70 460. Mariedalsån Källby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anna Henricsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 1,2 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 4,3 C Lokalens medeldjup: 0,7 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10 m nedströms gångbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: >50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Högt vatten, fors, svårsparkat. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 70

71 630. Hornborgaån Fjällåkra RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Falköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,3 C Lokalens medeldjup: 0,25 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca m uppströms bron längs västra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 71

72 720. Nossan Hudene RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7C NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Herrljunga Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Karin Johansson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 12 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 12 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,6 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms där ån delar sig. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 72

73 Förklaring till artlistor rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 73

74 325. Göteneån, Silboholm x: y: Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 4,9 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,0 0,4 EErpobdella sp ,8 0,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4 0,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 8,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 19,2 Baetis sp. (rhodani-typ) ,2 3,2 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura sp Plecoptera 0,2 0,0 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 0,8 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2 11,5 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, Ov 1 0,2 0,0 Hydropsyche sp ,4 0,1 Hydroptila sp ,8 0,1 Limnephilidae ,2 0,2 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,0 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 0,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 1,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 0,3 Chironomidae ,2 4,9 Limoniidae ,8 0,1 Muscidae ,4 0,1 Pediciidae ,4 0,4 Simuliidae ,0 41,9 Tipulidae ,6 0,3 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 0,0 Gyraulus albus - O. F. Müller, ,2 0,0 Physella sp ,6 0,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 1,5 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 74

75 460. Mariedalsån, Källby x: y: Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 2,8 HIRUDINEA, iglar EErpobdella sp ,2 1,7 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,8 10,8 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 2,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,8 1,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 9,1 Baetis sp. (rhodani-typ) ,2 3,0 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,6 2,2 Ephemera sp ,6 0,8 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 0,3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 1,9 PLECOPTERA, bäcksländor CCapnia sp. * Ov Plecoptera I Isoperla sp Plecoptera 0,2 0,3 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 2,2 3,0 TRICHOPTERA, nattsländor Anabolia sp ,2 0,3 Ceraclea sp ,4 0,6 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 3,6 Hydropsyche sp ,6 2,2 Limnephilidae ,4 0,6 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) Ov 1 0,2 0,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 0,6 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,4 1,9 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp ,2 0,3 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,0 1,4 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 0,3 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,4 0,6 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 3,9 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,6 0,8 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,3 OOulimnius sp. Lv ,4 1,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,8 8,0 Limoniidae ,0 4,1 Pediciidae ,4 4,7 Simuliidae ,8 17,7 Tipulidae ,2 0,3 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 0,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 6,1 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 75

76 630. Hornborgaån, Fjällåkra x: y: Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,2 0,0 Polycelis sp ,2 0,0 Turbellaria ,2 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 1,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdella sp ,0 0,4 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,0 11,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 3,9 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov ,0 0,2 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,0 5,8 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 13,9 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov 1 1 0,4 0,1 Baetis sp. (rhodani-typ) ,6 4,0 Caenis rivulorum - Eaton, ,2 14,4 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,0 0,4 Ephemera sp ,0 2,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,0 0,5 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,0 3,9 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) Plecoptera 0,2 0,0 CCapnia sp Ov a 1,2 0,2 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) ecoptera 0,4 0,1 NNemoura avicularis - Morton, ecoptera 3,2 0,6 NNemoura sp Plecoptera 0,2 0,0 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 1,2 0,2 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis fuliginosa - Pictet, ,2 0,0 Sialis lutaria - (Linné, 1758) ,2 0,0 Sialis sp ,2 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,6 4,0 Athripsodes sp ,0 1,4 Goera pilosa - (Fabricius, 1775) Ov 1 1 0,4 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 0,5 Hydropsyche sp ,2 0,4 Hydroptila sp ,2 0,0 Ithytrichia sp ,4 0,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 1,0 Polycentropodidae ,8 0,3 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,4 0,1 Rhyacophila sp ,8 0,3 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,0 0,5 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,0 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 0,5 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,6 OOulimnius sp. Lv ,2 0,4 RRiolus cupreus Ad. - (Müller, 1806) Ov 1 1 0,4 0,1 RRiolus cupreus Lv. - (Müller, 1806) Ov ,4 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 0,1 Chironomidae ,8 8,9 Limoniidae ,2 0,0 Simuliidae ,6 9,6 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 6,4 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 76

77 720. Nossan, Hudene x: y: Det. Anna Henricsson, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 0,9 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) * HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,6 25,2 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 13,9 Baetis sp. (rhodani-typ) ,4 3,8 Caenis rivulorum - Eaton, ,6 20,4 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,2 0,0 Ephemera sp ,2 0,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 12,5 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * Leptophlebia sp ,0 0,2 Rhithrogena germanica - Eaton, NT 1 1 0,4 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) a 3,2 0,7 AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 1,2 0,3 AAmphinemura sp a 0,8 0,2 CCapnia sp Ov 1a 0,2 0,0 I Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) a 1,4 0,3 I Isoperla sp ecoptera 1,0 0,2 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 24,6 5,7 LLeuctra nigra - (Olivier, 1811) ecoptera 0,2 0,0 LLeuctra sp Plecoptera 0,2 0,0 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * Plecoptera PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) Plecoptera 0,2 0,0 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 1,0 0,2 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 0,6 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,0 0,2 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,4 0,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 2,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 1,6 Hydropsyche sp ,4 0,1 Ithytrichia sp ,6 0,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 0,0 Limnephilidae * Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,0 0,2 Polycentropodidae ,8 0,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,0 0,2 Rhyacophila sp ,0 0,2 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,0 0,2 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,0 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6 1,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,3 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) ,4 0,1 OOulimnius sp. Lv ,4 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,0 Chironomidae ,6 1,5 Empididae ,2 0,0 Limoniidae ,2 0,0 Pediciidae ,8 0,2 Simuliidae ,2 0,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 4,7 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 77

78 78

79 Bilaga 5. Bedömning av vattenkemi och metaller Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder 79

80 Olika parametrars innebörd Från och med undersökningsåret 2007 tillämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, kustvatten och vatten i övergångszon, Handbok 2007:4). Det innebär för föreliggande rapport att statusklassificeringen av näringsämnen i vattendrag grundar sig på totalhalten av fosfor enligt nedan. Liksom tidigare tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport Sjöar och vattendrag) för samtliga parametrar förutom suspenderat material (Allmänna råd 90:4). Dessa är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom kontrollprogrammet inte är anpassat. Tolkningar måste därför göras. Huvuddragen av bedömningarna och de gränsvärden som använts anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att tillståndsklassningarna för samtliga parametrar gjorts på årsmedelvärden. Nedanstående gränsvärden är hämtade ur rapport Vissa tillägg och avvikelser från rapporten görs, dessa är kommenterade i efterföljande text. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl a den biologiska omsätt-ningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vatten-massan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliskkemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala phvärden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4,0 och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vatten-drag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga phvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 6,5 6,8 6,2 6,5 5,6 6,2 5,6 Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt Tillägg: 80

81 8-9 >9 Högt ph Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutralise-rande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buff-rande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >0,20 0,10-0,20 0,05-0,10 0,02-0,05 0,02 Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen el obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, nat-rium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger infor-mation om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: > Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt 81

82 betydligt överskrida 100%. Rinnande vatten och oskiktade sjöar bedömdes tidigare med utgångspunkt från syremättnadsgraden. Enligt de nya bedömningsgrunderna klassas vattendragen i stället utifrån syrehalten (se föregående avsnitt). Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, P part, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. 12 GGR/ÅR. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (majokt) med avseende på totalfosforhalt (µg/l) enligt följande: 12,5 12, >100 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år): 0,04 0,04-0,08 0,08-0,16 0,16-0,32 >0,32 (>0,64 Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. 82

83 Statusklassificering av näringsämnen grundar sig på totalhalten av fosfor. Ett referensvärde (naturligt värde) delas med den uppmätta halten varpå den erhållna kvoten klassificeras enligt tabellen nedan. Referensvärdet mäts företrädelsevis i likvärdiga vattenförekomster som den undersökta men kan även beräknas. Beräkningen utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn skall tas till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 10 %. Status EK-värde Hög 0,7 God 0,5 och < 0,7 Måttlig 0,3 och < 0,5 Otillfreddställande 0,2 och < 0,3 Dålig <0,2 Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogs-bruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO3-N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s. k. markläckage. Ammoniumkväve, NH4-N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (µg/l) enligt följande : < Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1,0 Mycket låga förluster 83

84 1,0-2,0 2,0-4,0 4,0-16,0 >16 (>32 Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve kan görs i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): < >1500 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Absorbansen mäter ljusförhållandena i i vattnet. Ljusförhållandena påverkar livsbetingelserna direkt för många organismer. Absorbansen mäts på filtrerat vatten vid 420 nm våglängd i fotometer i 5 cm kuvett. En klassindelning görs enligt nedan: 0,02 0,02-0,05 0,05-0,12 0,12-0,2 >0,2 Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten TOC (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde inne-bär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. 84

85 En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt nedan: >16 Mycket låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt Ljusförhållanden påverkar direkt livsbetingelserna för många organismer. Förekomsten av löst och partikulärt material påverkar också den biologiska tillgängligheten hos miljögifter. Vattnets beskaffenhet kan bestämmas dels av Turbiditet (FNU), dels av Suspenderat material (mg/l). Turbiditet (FNU) är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Grumlighet kan utgöras av synliga partiklar eller opalescens dvs mycket små partiklar som ger vattnet en viss mjölkighet. Turbiditeten definieras som ett uttryck för den optiska egenskap som gör att ljus sprids och absorberas i vattnet istället för att passera genom det. Klassindelning med avseende på turbiditet (FTU) göras enligt nedan: 0,5 0,5-1,0 1,0-2,5 2,5-7,0 >7,0 Ej eller obetydligt grumligt Svagt grumligt Måttligt grumligt Betydligt grumligt Starkt grumligt Suspenderat material (mg/l) består av kringsvävande partiklar >0,45µm vilka relativt snabbt sedimenterar till botten men kan förekomma i rinnande vatten eller vissa utsläpp. Tillståndet med avseende på mängden suspenderat material (mg/l) bestäms enligt nedan: 1,5 1, >12 Mycket låg slamhalt Låg slamhalt Måttligt hög slamhalt Hög slamhalt Mycket hög slamhalt 85

86 Metaller i vattenmossa (mg/kg ts) anger metallinnehållet i vattenmossan Fontinalis sp. Mossan tar upp och anrikar biologiskt tillgängliga metaller från det omgivande vattnet. Analysen ger alltså ett mått på den del av metallinnehållet i vattnet som inte är bundet till partiklar eller organiska ämnen. Klassindelning med avseende på metaller i vattenmossa (mg/kg ts) görs enligt nedan: Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Benämning Mycket låga Låga Måttligt höga Höga Mycket höga halter halter halter halter halter Kvicksilver (Hg) 0,04 0,04-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 > 1,5 Kadmium (Cd) 0,3 0,3-1,0 1,0-2,5 2,5-15 > 15 Arsenik (As) 0,5 0, > 40 Bly (Pb) > 150 Krom (Cr) 1,5 1,5-3,5 3, > 50 Nickel (Ni) > 150 Koppar (Cu) > 250 Zink (Zn) > 2500 Kobolt (Co) >

87 Bilaga 6. Bedömning av bottenfauna Hur klassificerar och expertbedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag 87

88 Allmänt om biologiska undersökningar Biologiska undersökningar har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är till exempel mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar då som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. På samma sätt kan bottenfaunan även indikera andra påverkanstyper, såsom eutrofiering och miljögifter. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Naturvårdsverket 2007). Bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter bland bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som till exempel konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, till exempel lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat med mera) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bland annat genom att syreinnehållet minskar. Bottnen består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer till exempel få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om en bäck torkar ut till exempel under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Dessutom kommer nykolonisationen att gå olika snabbt för olika arter vilket medför en naturlig och successiv förändring av bottenfaunasamhället. Denna förändring sker inte bara efter en torrperiod, utan kan observeras efter alla sorters störningar. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bland annat om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan till exempel vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. När det gäller eutrofiering kan vissa arter påverkas negativt av höga näringsämneshalter eller stora mängder organiskt material. Påverkan kan vara direkt orsakad av fysiokemiska gränser för vad arterna klarar av, men oftast hänger den samman med låga syrehalter i bottenvattnet pga en hög biologisk produktion, gärna i 88

89 kombination med dålig syresättning i exempelvis lugnflytande vattendrag eller sjöars djuphålor. Dessutom kan arter, som normalt sett hade tålt höga halter av näringsämnen, konkurreras ut av andra arter som gynnas mer av eutrofieringen. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från Medins databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987), Engblom m.fl. (1990), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Bottenfaunan har tidigare varit förhållandevis dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Tack vare ett ökat fokus på bottenfaunaundersökningar har kunskapen ökat markant, och det har därmed blivit möjligt att göra kvalificerade bedömningar av faunans naturvärden. Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller faunan på den sträcka som undersökts. Det innebär till exempel att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Kriterier för biologisk bedömning Allmänt En bedömning av olika sorters påverkan på bottenfaunan grundar sig dels på faktiska kunskaper om olika arters föroreningskänslighet och dels på erfarenhet om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsättningar som den undersökta. Erfarenheter hämtade från Medins databas, som innehåller undersökningar från drygt 4000 olika lokaler i sjöar och vattendrag i Sverige, har därför använts vid bedömningarna. Bedömningsgrunderna Bedömning av status och klass Det nya vattendirektivet har mycket ambitiösa miljömål 2015 ska i princip alla vatten ha en god ekologisk status. Ett av stegen för att uppnå miljömålet är att klassa den ekologiska statusen i akvatiska miljöer. För att underlätta statusklassningen av bottenfaunan i sjöar och vattendrag har SLU utvecklat två multimetriska bottenfaunaindex för surhet (MISA för vattendrag och MILA för sjöars litoral) och ett multimetriskt bottenfaunaindex för eutrofieringspåverkan i vattendrag (DJ-index). Förutom dessa index används även det äldre ASPT-indexet för att mäta den ekologiska kvaliteten. I sjöars profundal (djupområde) används indexet BQI för att klassa näringspåverkan. Hur dessa index beräknas och används vid statusklassning finns beskrivet i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2007). De olika klassgränserna redovisas i Tabell 1 och Tabell 2. 89

90 Tabell 1. Referensvärden och klassgränser för klassificering av ASPT-index, BQI och MILA i sjöar. Ekoregion avser Ilies ekoregioner. Ekologisk kvalitetskvot beräknas genom att dividera uppmätt indexvärde med referensvärdet ASPT Ekoregion Referensvärde 5,85 5,8 5,6 Status Hög 0,95 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,90 0,60 God 0,70 och <0,95 0,70 och <0,90 0,45 och <0,60 Måttlig 0,50 och <0,70 0,45 och <0,70 0,30 och <0,45 Otillfredsställande 0,25 och <0,50 0,25 och <0,45 0,15 och <0,30 Dålig <0,25 <0,25 <0,15 BQI Ekoregion Referensvärde 2,68 3 3,25 Status Hög 0,75 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,90 0,95 God 0,60 och <0,75 0,70 och <0,90 0,70 och <0,95 Måttlig 0,40 och <0,60 0,45 och <0,70 0,50 och <0,70 Otillfredsställande 0,20 och <0,40 0,25 och <0,45 0,25 och <0,50 Dålig <0,20 <0,25 <0,25 MILA Ekoregion Referensvärde 77,5 49,4 41,7 Status Nära neutralt 0,85 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,85 0,60 Måttligt surt 0,50 och <0,85 0,60 och <0,85 0,45 och <0,60 Surt 0,35 och <0,50 0,40 och <0,60 0,30 och <0,45 Mycket surt 0,15 och <0,35 0,20 och <0,40 0,15 och <0,30 Extremt surt <0,15 <0,20 <0,15 90

91 Tabell 2. Referensvärden och klassgränser för klassificering av ASPT-index, DJ-index och MISA i vattendrag. Ekoregion avser Ilies ekoregioner. Ekologisk kvalitetskvot beräknas genom att dividera uppmätt indexvärde med referensvärdet ASPT Ekoregion Referensvärde 5,37 6,53 6,67 Status Hög 0,90 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,90 0,90 God 0,70 och <0,90 0,70 och <0,90 0,70 och <0,90 Måttlig 0,45 och <0,70 0,45 och <0,70 0,45 och <0,70 Otillfredsställande 0,25 och <0,45 0,25 och <0,45 0,25 och <0,45 Dålig <0,25 <0,25 <0,25 DJ-index Ekoregion Referensvärde Status Hög 0,80 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,80 0,80 God 0,60 och <0,80 0,60 och <0,80 0,60 och <0,80 Måttlig 0,40 och <0,60 0,40 och <0,60 0,40 och <0,60 Otillfredsställande 0,20 och <0,40 0,20 och <0,40 0,20 och <0,40 Dålig <0,20 <0,20 <0,20 MISA Ekoregion Referensvärde 47,5 47,5 47,5 Status Nära neutralt 0,55 Ekologisk kvalitetskvot (EK) 0,55 0,55 Måttligt surt 0,40 och <0,55 0,40 och <0,55 0,40 och <0,55 Surt 0,25 och <0,40 0,25 och <0,40 0,25 och <0,40 Mycket surt <0,25 <0,25 <0,25 Övriga index till stöd för expertbedömningen För att underlätta och systematisera bedömningarna har Naturvårdsverket tidigare ställt upp gränsvärden för sex typer av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden användes för att bedöma och klassa tillstånd med avseende på försurning och eutrofiering, och Medins har valt att fortsätta nyttja dessa som stöd för sina expertbedömningar. För bedömningar i rinnande vatten och sjöars litoral kan ASPT-index karakteriseras som ett allmänt föroreningsindex, som huvudsakligen mäter graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material. Shannons diversitetsindex mäter mångformigheten hos bottenfaunasamhället, och låga värden kan ofta indikera en störning i vattenmiljön. De två andra indexen som används i sjöar och vattendrag är mer specialiserade. Danskt faunaindex mäter och klassar tillståndet när det gäller näringsämnen/organiskt material och Surhetsindex mäter och klassar graden av försurningspåverkan. För sjöars profundal mäter O/C-indexet i huvudsak näringstillståndet i sjön, medan BQI indirekt mäter eutrofieringspåverkan genom förekomsten av mer eller mindre syrekrävande fjädermyggor. 91

92 När det gäller den gamla tillståndsklassningen (Naturvårdsverket 1999) har Medins valt att ändra klassgränserna för Shannonindex i sjöar och vattendrag samt Surhetsindex i sjöar. Skälet är att de egna klassgränserna (beräknade ur Medins databasmaterial) för Shannons diversitetsindex ger en bättre upplösning med den metodik som normalt används i företagets bottenfaunaundersökningar (SS-EN ). När det gäller Surhetsindex i sjöar har dessutom en smärre justering nedåt gjorts för klassgränserna. Motivet för denna ändring är bedömningen att alltför många opåverkade sjöar annars skulle bedömas som försurningspåverkade. Poängsättningen för antal taxa har också återställts till dess ursprungliga form (se Henrikson & Medin 1986). Medins har också valt att sätta upp gränsvärden för ytterligare några index som ansetts viktiga att använda vid bedömningarna. När det gäller totalantalet påträffade taxa, medelantalet taxa per prov, individtäthet i sjöars litoral och EPT-index (antalet arter bland dag-, bäck- och nattsländor) har klassgränserna valts vid 10, 25, 75 och 90 procents percentilerna i det egna databasmaterialet (Ericsson m.fl. 2000). När det gäller klassgränser för individtäthet i övriga undersökningstyper har dessa valts för att ge en grov uppskattning av den biologiska produktionen. Ytterligare ett index är Föroreningsindex, som liksom Surhetsindex är ett sammansatt index för att mäta och klassa eutrofieringspåverkan i vattendrag. Ingående kriterier är förekomsten av arter och grupper med olika eutrofieringskänslighet samt bottenfaunasamhällets sammansättning och mångformighet (Ericsson m.fl. 1993). Klassgränserna är desamma som för Surhetsindex. Två helt nya index som Medins utvecklade under 2006 är PTI, Profundalt Trofi-Index och EEI, Eutrofieffekt-index (Liungman & Ericsson 2006). PTI är ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. De klassgränser som används i Medins rapporter redovisas i Tabell 3 - Tabell 5. Tabell 3. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets-/Föroreningssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,15 >6,9 7 >10 2 Högt index 3,85-4,15 6,1-6, Måttligt högt index 2,95-3,85 5,3-6, Lågt index 2,35-2,95 4,5-5, Mycket lågt index 2,35 4,5 3 2 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >3000 >50 >30 >29 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index

93 Tabell 4. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars litoral Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,00 >6,4 >5 >8 2 Högt index 3,80-4,00 5,8-6, Måttligt högt index 2,85-3,80 5,2-5, Lågt index 2,45-2,85 4,5-5, Mycket lågt index 2,45 4,5 2 1 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT-index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >1000 >35 >18 >17 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index Tabell 5. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. BQI samt O/C-index avses endast användas för profundalfauna Klass Individtäthet Totalantal taxa i Totalantal taxa i (antal/m 2 ) sublitoralzonen profundalzonen 1 Mycket högt index >3000 >25 >15 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index Klass BQI O/C-index PTI och EEI 1 Mycket högt/mycket lågt index >4,0 0,5 > 4 2 Högt/lågt index 3,0-4,0 0,5-4, Måttligt högt index 2,0-3,0 4,7-8, Lågt/högt index 1,0-2,0 8, Mycket lågt/mycket högt index 1,0 >13 1 De använda gränserna får inte tolkas så att man sätter likhetstecken mellan tillståndsklassningen måttlig och det allmänna ordet normal. Normalt är till exempel att hitta låga individtätheter i oligotrofa vatten och höga tätheter i mera näringsrika. Ett annat exempel är att man normalt hittar färre arter i små vattendrag än i stora. Därför kan det bli så att bedömningen av antal taxa blir något missvisande beroende på om vattendraget är stort eller litet. Viktigt att påpeka är också att det artantal, eller antalet arter/taxa, som anges är det minsta antalet arter som med säkerhet finns på lokalen. Detta gäller även vid beräkningen av medelantal taxa per prov och EPT-index. 93

94 Expertbedömning av påverkan Det stora antalet index och parametrar som beskriver bottenfaunasamhället innebär att det finns ett behov av en sammanfattande bedömning av resultaten, en så kallad expertbedömning. Ett annat skäl är att indexen ensamma ibland ger fel status. Vid expertbedömningen används, förutom de olika index och parametrar som beräknas, även bottenfaunasamhällets sammansättning samt förekomst av indikatorarter. I enlighet med de nya bedömningsgrunderna 2007 använder Medins samma femgradiga system som används vid statusklassning. Påverkan av surhet Expertbedömningen av påverkan med avseende på surhet görs huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Wiederholm 1999) och MILA/MISA. För att få en så korrekt bedömning som möjligt av bottenfaunans surhetspåverkan på lokalen, bygger både Surhetsindex och MILA/MISA på ett flertal kriterier hos bottenfaunan. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedömningar minskar. Om till exempel bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Låga värden indikerar att bottenfaunan domineras av surhetstoleranta grupper medan höga värden visar att känsliga grupper förekommer. Påverkan av surhet i sjöars litoral klassas enligt: - Nära neutralt - Måttligt surt - Surt - Mycket surt - Extremt surt I vattendrag används ovanstående surhetsklasser utom Extremt surt. Påverkan av eutrofiering När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bland annat till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa effekter på bottenfaunan bland annat på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Flera index används för att bedöma graden av eutrofieringspåverkan på bottenfaunan: DJ-index tar liksom MISA/MILA hänsyn till flera olika kriterier hos bottenfaunans sammansättning. Sammanvägningen ger en mer balanserad bild av eutrofieringspåverkan, och risken för felbedömningar minskar. Föroreningsindex är ett sammansatt index som mäter och klassar påverkan från framför allt eutrofiering. ASPT-index är ett renvattensindex som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak förekommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. 94

95 Danskt faunaindex bygger på förekomsten av vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. För samtliga eutrofieringsindex gäller att ett lågt värde indikerar att bottenfaunan är eutrofieringspåverkad på grund av höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material. På motsvarande sätt visar höga värden på en god vattenkvalitet med låg påverkansgrad. Påverkan av eutrofiering klassas enligt: - Hög status - God status - Måttlig status - Otillfredsställande status - Dålig status Annan påverkan Annan påverkan är ett begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan. Påverkan kan exempelvis bero på utsläpp av giftiga föroreningar såsom metaller och olja, men kan även komma från mer fysiska ingrepp i vattendraget såsom regleringar. Även naturliga störningar såsom uttorkning, eller grumling pga höga flöden, kan leda till en negativ påverkan på bottenfaunan. Bedömningen av annan påverkan används emellertid i Medins undersökningar endast för att beskriva en antropogen påverkan. Annan påverkan klassas enligt: - Hög status - God status - Måttlig status - Otillfredsställande status - Dålig status Jämförelse med tidigare bedömningar Fram till och med 2007 bedömdes påverkansgraden med avseende på bottenfauna i tre klasser: A. Ingen eller obetydlig påverkan B. Betydlig påverkan C. Stark eller mycket stark påverkan Detta gjordes vid varje lokal för att bedöma graden av försurningpåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det ansågs nödvändigt för annan påverkan. Medins har valt att i sina rapporter översätta dessa tidigare bedömningar un- 95

96 gefärligt, så att A motsvarar God eller Hög status, B motsvarar Måttlig status och C motsvarar Otillfredsställande eller Dålig status. Bedömning av naturvärden Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjade i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m.fl. 1984). Även Naturvårdsverkets Handbok, Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: - Påverkan - Betydelse för forskning - Biologisk mångformighet - Raritet - Biologisk produktion Naturvärdena i vattenmiljöernas evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsynta eller hotade har tidigare till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkontroll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om faunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika kriterier bedöma faunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier: biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används totalantalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannon index, Wiederholm 1999). I det här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors 2005). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR är arter som är akut hotade, kategori EN är arter som är starkt hotade, kategori VU är arter som är sårbara och kategori NT är arter som är missgynnade. Kategori DD är arter som eventuellt tillhör ovanstående kategorier men där kunskapsunderlaget är för bristfälligt för en säker klassning. Vid bedömningen av naturvärden tas även hänsyn till ovanliga arter. Med beteckningen ovanlig menas till exempel att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än 5 % av de lokaler som undersökts i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturtypen. Arter som tas upp på rödlistan får inga ytterligare poäng för raritet. En bedömning av faunans mångformighet och raritet är nästan alltid något relativt, dvs den grundar sig på en jämförelse med ett eller flera objekt. Erfarenheter från tidigare undersökta sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningen. 96

97 För att överskådligt systematisera ovanstående information har ett poängsystem skapats för bedömning av bottenfaunan i vattendrag och sjöars litoralzon (Tabell 6 och 7). Vid konstruktionen av modellen har störst vikt lagts vid förekomst av hotade eller ovanliga arter. Viktigt är här att påpeka att sällsynta arter ofta också är fåtaliga i ett vatten, vilket gör dem svåra att hitta. Detta innebär att man riskerar att underskatta naturvärdena vid den här typen av bedömningar. Tabell 6. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i rinnande vatten Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., ger 3 p. och >50 ger 10 p. C Shannon index 3,85-4,15 ger 1 p. och >4,15 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Tabell 7. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i sjöars litoral Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., ger 3 p. och >35 ger 10 p. C Shannon index 3,80-4,00 ger 1 p. och >4,00 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Vid den slutgiltiga bedömningen tillämpas flytande poänggränser enligt: 16 poäng - mycket höga naturvärden 6-16 poäng - höga naturvärden 0-6 poäng - naturvärden i övrigt 97

98 Referenser BERNTELL, A., WENBLAD, A., HEN-RIKSON, L., NYMAN, H. & OSKARSSON, H Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. DEGERMAN, E., FERNHOLM, B. & LINGDELL, P-E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E Bottenfaunans användbarhet som phindikator. - SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? - SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? - SNV PM ENGBLOM, E. & LINGDELL. P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? - SNV PM ENGBLOM, E., LINGDELL. P-E. & NILSSON, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. - Entomologisk Tidskrift 111: ERICSSON, U., MEDIN, M. & NILSSON, C Bottenfauna undersökning i Älvsborgslän Medins Sjö- och Åbiologi AB. ERICSSON, U, MEDIN, M., NILSSON, C. & SUNDBERG, I. Kommentarer kring bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna (Wiederholm, 1999) Medins Sjö- och Åbiologi AB. ERIKSSON, M.O.G., HENRIKSON, L. & OSCARSON, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län, Naturvårdsenheten 1981:2. GÄRDENFORS, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. HENRIKSON, B.I., HENRIKSON, L., NYMAN, H.G. & OSCARSON, H.G ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? - Zoologiska inst., Göteborgs universitet, Rapport till Fiskeristyrelsen. LIUNGMAN, M. & ERICSSON, U Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar.. MOOG, O. (Ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. NATURVÅRDSVERKET Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Utgåva 1. December

99 OTTO, C. & SVENSSON, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. - ARCH. HYDROBIOL. 99: RADDUM, G.G. & FJELLHEIM, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. - VERH. INTERNAT. VEREIN. LIMNOL. 22: ROSENBERG, D. & RESH, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SNV Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. STENBERG, A Recipientkontroll, Lidans och Nossans vattensystem Analycen AB. WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport WIEDERHOLM, T. (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

100

101

102