Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden

Transkript

1 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2012 Alf Engdahl Ingrid Hårding Iréne Sundberg Hanna Larsson Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2340 Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden Version Datum Titel Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2012 Författare Alf Engdahl Ingrid Hårding Iréne Sundberg Hanna Larsson Framsidefoto: Lidan, station 528 vid Kvarnö, ,.

3 Sammanfattning Recipientkontrollen på uppdrag av Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden undersöker vattenkvaliteten i Lidans, Nossans, Mariedalsåns, Sjöråsåns och Öredalsåns avrinningsområden. Programmet för år 2012 har omfattat vattenkemiska undersökningar vid 21 stationer i vattendrag samt i tre sjöar. Bottenfaunan har undersökts vid åtta stationer och kiselalger vid femton stationer. Metaller i vattenmossa har undersökts vid en station. Årets resultat kan huvudsakligen sammanfattas: Näringsämneshalterna i områdets vattendrag var höga. Totalkvävehalterna var höga till mycket höga vid samtliga provpunkter. Även totalfosforhalterna var höga till extremt höga i de undersökta provpunkterna i vattendrag och samtliga stationer utom två bedömdes ha måttlig, otillfredsställande eller dålig status med avseende på totalfosfor. Generellt ökar halterna längre ner i vattensystemet. I de undersökta sjöarna var halterna av näringsämnen lägre, framför allt i Sämsjön och i Ämten, som bedömdes ha hög status med avseende på totalfosfor. Merparten av provstationerna i vattendrag uppvisade ett grumligt vatten som var betydligt- till starkt färgat. Under perioden har flödesviktade medelhalter av totalkväve minskat i Afsån (565), samt vid två stationer i Lidan (5402 och 580), samt även vid station 790 i Nossan. Förändringarna är statistiskt signifikanta. Totalt under året transporterades ca ton kväve och 100 ton fosfor ut i Vänern från de tre provpunkterna 330-Sjöråsån, 590-Lidan och 790-Nossan. Värdena var ungefär 25 % lägre än motsvarande mängder under år Transporterna följde i stort flödena. Under året noterades flödestoppar i januari, juni, oktober, november och december. Provtagning utfördes i närheten av flödestoppar i januari och oktober men i övrigt skedde provtagning generellt vid relativt låga vattenföringar. Goda förhållanden gällande alkaliniteten och ph visade att ingen negativ påverkan av surt vatten förelåg. Undersökningen av metaller i vattenmossa i biflöde till Edumaån visade på låga eller mycket låga halter av samtliga undersökta metaller. Åtta bottenfaunastationer i rinnande vatten undersöktes 2012, Vid fyra stationer bedömdes bottenfaunan ha god till hög status med avseende på eutrofiering. I Lidans vattensystem bedömdes statusen som hög eller god i Hornborgaån (630) samt i Lidan (528) och i Flian (670). Bottenfaunan i Afsån (565) och i Lidan (580) bedömdes ha måttlig status. I Nossans vattensystem bedömdes statusen med avseende på eutrofiering vara hög i Nossan (720-Hudene) och som måttlig i Nossan (760-Bredöl). Vid stationen i Sjöråsåns vattensystem (325-Göteneån vid Silboholm) bedömdes bottenfaunan ha otillfredsställande status med avseende 3

4 på eutrofiering. Vid samtliga stationer indikerade bottenfaunan neutrala förhållanden och några negativa effekter av surt vatten förelåg ej. Den rödlistade dagsländan Rhithrogena germanica (kategori NT- nära hotad) påträffades i Nossan (720). Arten har sin huvudsakliga utbredning i södra delarna av Sverige. De största hoten mot arten är kvalitetsförsämring av dess habitat. Arten är syrekrävande och därmed känslig för förhöjda halter av näringsämnen. Ovanliga arter noterades på samtliga lokaler (förutom lokal 565 i Afsån). Med avseende på bottenfaunan bedömdes fyra lokaler (528 Lidan, 630 Hornborgaån, 670 Flian och 720 Nossan) ha mycket höga naturvärden och en lokal (580 Lidan) bedömdes ha höga naturvärden. Vid den södra stationen i Dättern bedömdes statusen med avseende på bottenfauna och eutrofiering vara otillfredsställande. Trots detta bedömdes syreförhållandena vara relativt goda vilket troligen kan förklaras med att viken är grund och syresätts relativt väl från luften. Den norra punkten har ett större vattenutbyte från Vänern vilket påverkar förhållandena där. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god och förhållandena som syrerika. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Under 2012 undersöktes kiselalger vid 15 stationer. Med avseende på näringspåverkan och organisk förorening bedömdes två av de undersökta lokalerna ha hög status, Ki9 Bjurumsån och Ki12 Nossan. Sex stationer, Ki10 Härlingstorpskanalen, Ki7 Bäck vid Kinnarp, Ki8 Slafsan, Ki6 Bragnumsån, Ki5 Salaholmsbäcken och Ki4 Getån bedömdes ha god status. Ki1 Sjöråsån, Ki13 Viskebäcken, Ki15 Lannaån, Ki2 Torpabäcken, Ki11 Dofsan, Ki3 Lannaån och Ki14 Lillån bedömdes ha måttlig status. Alla hade stor eller mycket stor förekomst av näringskrävande och föroreningstoleranta arter. Ki3 Lannaån och Ki14 Lillån befinner sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Vad gäller surhet klassades de flesta ha alkaliska eller nära neutrala förhållanden. Bara Ki9 Bjurumsån hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Beräkningen av andelen missbildade kiselalgsskal gjordes på samtliga lokaler i undersökningen. För de flesta var andelen noll eller mindre än 1 %, vilket visar ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I Ki7 Bäck vid Kinnarp observerades 2 % missbildningar och i Ki12 Nossan 4,7 %. Detta indikerar en svag påverkan i Bäck vid Kinnarp och en tydlig påverkan i lokalen i Nossan. 4

5 Innehållsförteckning års undersökningar och metodik Inledning Undersökningstyper och omfattning Analyser och metoder Utvärdering Väder och vattenföring Resultat Lidans vattensystem Allmänt Näringsämnen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Metaller Nossans vattensystem Allmänt Näringsämnen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Sjöråsåns vattensystem Allmänt Näringsämnen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Mariedalsåns vattensystem Allmänt Näringsämnen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Öredalsåns vattensystem Allmänt Näringsämnen/Eutrofiering Syre och syretärande ämnen Ljusförhållanden Surhetsförhållanden Referenser Bilaga 1. Provstationer Bilaga 2. Punktutsläpp och antal gårdar Bilaga 3. Metodbeteckningar kemiska analyser

6 Bilaga 4. Vattenkemiska data Bilaga 5. Vattenföring och transportberäkning Bilaga 6. Bottenfauna i rinnande vatten Bilaga 7. Bottenfauna i sjösublitoral Bilaga 8. Kiselalger i vattendrag

7 års undersökningar och metodik 1.1 Inledning Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden och dess föregångare Lidan- Nossans vattenvårdsförbund har under mer än ett halvt sekel genomfört undersökningar i Lidan, Nossan, Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsåns avrinningsområden i syfte att kontrollera den samlade påverkan på vattendraget från olika verksamheter. Undersökningarna har sitt ursprung i de krav på kontroll som företag och kommuner har och syftar till att följa miljökvaliteten i vattendraget. Förutom detta skall Vattenrådet också fungera som en länk mellan Vattenmyndigheten och allmänheten, för ett helhetsperspektiv på vattenresurser. Vattenrådet har givit i uppdrag åt och Eurofins AB sköta provtagning, analys och utvärdering under Eurofins AB ansvarar för provtagning av vattenkemi, metaller i vattenmossa och växtplankton i sjöar, utför kemiska analyser och analyser av växtplankton. ansvarar för övrig biologisk provtagning och analys, utvärdering av samtliga resultat, samt månads- och årsrapportering till Vattenrådet. Recipientkontrollprogrammet är nytt från år 2012 och har ersatt föregående kontrollprogram som inleddes Införandet av EU:s vattendirektiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område har inneburit förändrade krav på recipientkontrollen. Vattenförekomster ska statusklassas och bl.a. har biologiska parametrar givits stor vikt vid denna bedömning. Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden har därför i detta nya, reviderade kontrollprogram, ändrat såväl provpunkter som parametrar och provtagningsfrekvens för att bättre motsvara bedömningsgrunderna enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Det nya programmet innehåller en hel del förändringar jämfört med 2009 års program. Några stationer har utgått och flera stationer provtas inte längre varje år. Landskapet i det undersökta området präglas till största delen av jordbruk, och det är därför främst den höga näringsämnesbelastningen som karaktäriserar områdets sjöar och vattendrag. Syftet med kontrollen är att minska övergödningen och läckaget av kväve och fosfor till vattendragen samt att långsiktigt säkerställa en god vattenkvalitet och en god vattenmiljö för växter och djur. Däremot innebär de kalkrika och bördiga lerjordarna att vattendragen generellt har god buffertkapacitet mot försurning. 1.2 Undersökningstyper och omfattning Under år 2012 har det skett vattenkemisk provtagning vid 21 provpunkter i rinnande vatten och vid tre provpunkter i sjöar (Bilaga 1 och Figur 1). Vid 13 av provpunkterna i rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, resterande åtta provpunkter provtogs varje månad. I de tre sjöarna, Dättern, Ämten och Sämsjön provtogs vattenkemin vid två tillfällen, i februari och i augusti. 7

8 Figur 1. Provtagningsstationer avseende vattenkemisk provtagning år 2012 År 2012 provtogs bottenfauna vid åtta lokaler i rinnande vatten (Bilaga 1 och Figur 2). Dessa undersöks vart tredje år. I oktober provtogs också bottenfaunan i Dättern vid två stationer, i norra respektive södra delen. Undersökningen görs vartannat år. Provtagning av kiselalger gjordes 2012 vid 15 stationer i vattendrag (Bilaga 1 och Figur 2). Undersökningstypen är ny för Vänerns sydöstra tillflöden från och med i år och syftar till att studera näringsämnespåverkan och ekologisk kvalitet. Kiselalger är ofta den dominerande gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvalitet genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden, vilket medför att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i 8

9 ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning. Detta gör att de är mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Metaller i vattenmossa undersöktes vid en provpunkt i ett biflöde till Edumaån, nedströms glasbruket i Fåglavik (station 5017) (Bilaga 1 och Figur 2). Undersökningen görs vart tredje år. Några avvikelser jämfört med kontrollprogrammet har noterats under året. En förväxling av två provstationer skedde, där station 506-Lidan skulle provtas för vattenkemi 2012 enligt kontrollprogrammet. I stället genomfördes motsvarande provtagning vid station 517-Bragnumsån, som enligt kontrollprogrammet skall provtas under Klorofyll analyserades inte från station 100-Dättern i augusti. Vid de åtta provpunkterna i rinnande vatten som provtas varje månad, analyserades kalcium, magnesium och klorid i januari i stället för i februari. Provtagning av växtplankton i de för året aktuella sjöarna, Dättern, Ämten och Sämsjön, utfördes inte i augusti Provtagning kommer i stället att göras i augusti Figur 2. Provtagningsstationer för bottenfauna, kiselalger och metaller i vattenmossa

10 1.3 Analyser och metoder Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten har omfattat vattentemperatur, absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, totalt organiskt kol (TOC), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), partikulärt fosfor (P-tot part ) och totalfosfor (P-tot). Vid åtta staioner har också analyser av kalcium, magnesium och klorid utförts. Metodbeskrivningar redovisas i Bilaga 3. I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen förutom siktdjup och vattendjup omfattat vattentemperatur, absorbans, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, totalt organiskt kol (TOC), ammoniumkväve (NH 4 -N), nitrat/nitrit-kväve (NO 3 /NO /2 -N), totalkväve (N-tot), fosfat-fosfor (PO 4 -P), totalfosfor (P-tot) och klorofyll a. Metodbeskrivningar redovisas i Bilaga 3. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten enligt SS -EN och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I Bilaga 6 redovisas undersökningarna av bottenfauna i rinnande vatten. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i Dättern enligt SS och enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I Bilaga 7 redovisas undersökningarna av bottenfauna i Dättern. Undersökningar av kiselalger har genomförts i rinnande vatten enligt SS-EN och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Metoden innebär att minst fem stenar i vattendraget borstas av med en ren tandborste varvid påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. I de fall det saknas stenar i vattendraget, eller om det är för djupt för att vada, används vattenväxter. I Bilaga 8 redovisas undersökningarna av kiselalger i rinnande vatten. Metaller i vattenmossa har undersökts i en provpunkt i rinnande vatten enligt BIN VR 21. Analyser har utförts enligt standardiserade metoder (Bilaga 3). 1.4 Utvärdering Utvärdering har i huvudsak följt Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007:4, 4913, 4920, 4921, 90:4). Såväl statusklassning som tillståndsbedömning för vattenkemi har redovisats för eutrofieringspåverkan. I klassificeringen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 2007 används bland annat totalfosfor som parameter för att visa effekt av näringspåverkan (Naturvårdsverket 2007). Ett beräknat referensvärde divideras med den uppmätta halten som är ett medelvärde från de tre senaste åren, varpå den erhållna kvoten (EKvärde) klassificerats. Beräkningen av referensvärdet utgår ifrån provtagningsstationens höjd över havet, icke marina baskatjoner samt absorbans. Hänsyn har också tagits till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, om denna är större än 10 %. För åtta stationer har baskatjoner analyserats under 2012 (Tabell 1). För övriga stationer har för- 10

11 enklade referensvärden beräknats, dock med hänsyn taget till andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet, med undantag för provpunkt 765-Dike vid Åse mosse. Vid klassning av tillstånd för vattenkemiska parametrar har 2012-års medelvärden använts. Alla kemiska grunddata för året finns redovisade i Bilaga 4. Transporter och arealförluster av TOC, totalkväve och totalfosfor har beräknats för de åtta stationer som provtas varje månad (Tabell 1 och Bilaga 5). Beräkningarna har gjorts med dygnsmedelvärden på vattenföringen som härrör från simuleringsmodellen S- HYPE från SMHI (Bilaga 5). Transporter har även beräknats vid ovanstående stationer med data enligt S-HYPE för åren (Bilaga 5). Detta har gjorts för att ersätta de tidigare transportberäkningarna då vattenföringen beräknades enligt PULS-modellen. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) har också beräknats vid de åtta stationerna för åren I Bilaga 2 redovisas punktutsläpp och antalet gårdar för år Beskrivning av metodik för utvärdering av de biologiska resultaten redovisas i respektive bilaga. Bottenfauna i vattendrag (Bilaga 6), bottenfauna i sjöar (Bilaga 7) och kiselalger i vattendrag (Bilaga 8). Tabell 1. De åtta stationer i vattendrag som provtogs varje månad under Vid sex tillfällen under 2012 analyserades även kalcium, magnesium och klorid. Vattendrag IDnr Lägesbeskrvining Sjöråsån 330 bron vid Stampen Lidan 5402 vid Sundtorp, Prästaströmmen Afsån 565 Kåsentorps kvarn Lidan 580 bron vid Lovene gård Lidan 590 Lidköping, bron vid väg 44 Flian 670 bron vid väg 594, vid Kristinedal Nossan 730 nedstr Herrljunga, vid Fölene Nossan 790 bron vid väg Väder och vattenföring Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationerna i Skara och Vänersborg belägna i östra respektive västra delen av avrinningsområdet till Vänerns sydöstra tillflöden. (SMHI, Väder och Vatten 2012). Temperaturen var på årsbasis något högre än normalt, både i Skara och i Vänersborg. Framför allt i mars var det varmare än normalt, men även i januari och november. I juni och december var det däremot något kallare än normalt (Figur 3). År 2012 var betydligt nederbördsrikare än normalt. Vid båda stationerna uppmättes mer än 50 % större nederbörd än för motsvarande period Framför allt juni var mycket nederbördsrik och vid merparten av årets månader översteg nederbörden normala mängder. Endast mars var nederbördsfattigare än normalt med mycket lite nederbörd Figur 4). Provtagningen har under 2012 överlag endast i enstaka fall skett vid flödestoppar för perioden (Figur 5). Detta medför att ämnestransporterna sannolikt kan ha underskattas vid merparten av stationerna. 11

12 20 C Månadsmedeltemperatur Skara C 20 Månadsmedeltemperatur Vänersborg jan mar maj jul sep nov 0-5 jan mar maj jul sep nov Figur 3. Månadsmedeltemperatur vid stationerna i Skara och Vänersborg Linjerna representerar medelvärden för perioden (mm) 200 Månadsmedelnederbörd Skara (mm) 200 Månadsmedelnederbörd Vänersborg jan mar maj jul sep nov 0 jan mar maj jul sep nov Figur 4. Månadsmedelnederbörd vid stationerna i Skara och Vänersborg Linjerna representerar medelvärden för perioden m³/s 160 Vattenföring i Lidan 2012 (vid station 590) Provtagning vecka Figur 5. Tillfällen för vattenkemisk provtagning under 2012 i förhållande till vattenföringen vid station 590 strax före Lidans utlopp i Vänern. 12

13 2. Resultat 2.1 Lidans vattensystem Allmänt Lidans avrinningsområde är ca 2265 km² och utgörs nästan till hälften av jordbruksmark medan skogsmarken utgör ungefär en tredjedel. Området är mycket sjöfattigt, mindre än 1 % av arealen utgörs av sjöar. Inom Lidans avrinningsområde ligger Hornborgasjöns naturreservat, som främst omfattar sjön och dess strandängar. Hornborgasjön, som är en av Europas viktigaste våtmarker, är en grund slättsjö med ett största vattendjup på drygt 1,5 m. Betydelsen som häcknings- och rastplats för en mängd fågelarter är mycket stor, och omgivningar har en mycket rik biologisk mångfald. Åarna i Lidans avrinningsområde har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Lidan har sitt källflöde ca 200 meter över havet och sitt utlopp i Vänern vid Lidköping. Inom området finns riksintressen med avseende på naturvärden, lekområden för asp i de nedre delarna samt värdefulla bestånd av vimma och strömlevande öring. Lidan och dess biflöden påverkas av många avloppsreningsverk samt ett flertal andra punktutsläppskällor (Bilaga 2). Dessutom finns sammanlagt 93 gårdar med över 100 djurenheter, varav flertalet ligger i Falköpings kommun. I Lidans huvudfåra provtogs tre provpunkter för vattenkemiska undersökningar under I Lidans biflöden provtogs två provpunkter i Bragnumsån, två i Afsån och fem i Fliangrenen (Bilaga 1). Bottenfauna provtogs 2012 vid två stationer i Lidan, en i Afsån och Flian, samt vid en station i Hornborgaån (Bilaga 1 och Bilaga 6). Kiselalger provtogs vid sex stationer i Lidan, tre i Flian och vid en station i Dofsan (Bilaga 1 och Bilaga 7). Metaller i vattenmossa undersöktes vid en provpunkt (5017-Biflöde till Edumaån) (Bilaga 1) Näringsämnen/Eutrofiering Vattenkemi Statusen med avseende på totalfosfor klassificerades som måttlig eller otillfredsställande vid merparten av de undersökta provpunkterna i Lidans vattensystem (Figur 6 och Tabell 2). Vid provpunkt 613 i Pösan klassades dock statusen som hög, medan motsvarande klassificering i Dofsan visade på dålig status (Figur 6 och Tabell 2). Vid provpunkterna i Bragnumsån (513 och 517) har statusen försämrats jämfört med perioden , från måttlig, till otillfredsställande status. Även Hornborgaån (630) har försämrats från god till måttlig status under motsvarande period. I Flian vid provpunkt 670 har däremot statusen med avseende på totalfosfor förbättrats från otillfredsställande till måttlig status. 13

14 Figur 6. Statusklassning med avseende på totalfosforhalter vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden Tabell 2. Statusklassning av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationerna i Lidans avrinningsområde Provstation Ref-P (µg/l) P-tot (µg/l) EK-värde Status 513 Bragnumsån ,27 Otillfredsställande 517 Bragnumsån ,29 Otillfredsställande 5402 Lidan* ,39 Måttlig 5637 Afsån ,22 Otillfredsställande 565 Afsån* ,25 Otillfredsställande 580 Lidan* ,26 Otillfredsställande 590 Lidan* ,28 Otillfredsställande 613 Pösan ,83 Hög 630 Hornborgaån ,48 Måttlig 646 Flian ,32 Måttlig 659 Dofsan ,12 Dålig 670 Flian* ,35 Måttlig *Ref-P beräkning inkl. baskatjoner 14

15 Urlakningen av fosfor från jordbruksmark är stor i Lidans avrinningsområde. Halterna av totalfosfor var kraftigt förhöjda vid i stort sett alla stationer (Tabell 3). Lägre halter har tidigare uppmätts vid stationer längre upp i vattensystemet, men dessa har inte undersökts under Nedfall av luftburna kväveföreningar och urlakning från jordbruksmark har inneburit mycket höga totalkvävehalter vid samtliga provtagna stationer i Lidans vattensystem 2012 (Figur 7 och Tabell 3). Också lättillgängliga fraktioner av närsalter som fosfat och nitrat har registrerats i höga halter (Figur 8). Noterbart är tillskottet av näringsämnen från Afsån, som bidrar till högre halter i Lidans huvudfåra vid station 580 (Figur 8). I Afsån (565) har det under 2012 uppmätts förhöjda halter av ammoniumkväve vid några tillfällen, vilket sannolikt härrör från uppströms liggande reningsverk. Figur 7. Tillståndsklassning av totalkvävehalter (N-tot) baserat på 2012 års medelvärden vid stationerna i Vänerns sydöstra tillflöden. 15

16 Tabell 3. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2012 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 513 Bragnumsån 85 mkt hög halt 4067 mkt hög halt 517 Bragnumsån 54 mkt hög halt 2483 mkt hög halt 5402 Lidan 62 mkt hög halt 1969 mkt hög halt 5637 Afsån 78 mkt hög halt 1967 mkt hög halt 565 Afsån 86 mkt hög halt 2817 mkt hög halt 580 Lidan 89 mkt hög halt 2208 mkt hög halt 590 Lidan 74 mkt hög halt 2108 mkt hög halt 613 Pösan 25 måttl hög halt 1450 mkt hög halt 630 Hornborgaån 32 hög halt 2283 mkt hög halt 646 Flian 52 mkt hög halt 1717 mkt hög halt 659 Dofsan 201 extr hög halt 4867 mkt hög halt 670 Flian 60 mkt hög halt 1833 mkt hög halt µg/l 100 Fosfatfosfor Partikulär fosfor Totalfosfor µg/l 4000 Ammoniumkväve Nitrit+nitratkväve Totalkväve Figur 8. Halter av fosfatfosfor, partikulär fosfor och totalfosfor (vänster) samt ammoniumkväve, nitrat+nitritkväve och totalkväve (höger) vid stationerna i Lidans huvudfåra samt i biflödena Afsån (565) och Flian (670), baserat på 2012 års medelvärden. Transporter Transportberäkningar för totalfosfor (P-tot), och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i fem punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 5). Under det senaste året har 67 ton fosfor och ton kväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 590) vilket innebär höga förluster av totalfosfor och totalkväve vid stationen (Tabell 4). Förutom år 2003 och 2009, då den arealspecifika förlusten av totalfosfor var låg respektive måttligt hög har förlusterna av totalfosfor och totalkväve varit höga till extremt höga (fosfor) mellan åren 2003 och

17 Tabell 4. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Lidan vid station 590, strax innan utloppet i Vänern. År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,075 Låga förluster 5,2 Höga förluster ,22 Höga förluster 10,5 Höga förluster ,18 Höga förluster 7,0 Höga förluster ,23 Höga förluster 12,0 Höga förluster ,27 Höga förluster 13,2 Höga förluster ,81 Extremt höga förluster 13,9 Höga förluster ,13 Måttligt höga förluster 4,9 Höga förluster ,47 Extremt höga förluster 10,3 Höga förluster ,38 Extremt höga förluster 10,5 Höga förluster ,30 Höga förluster 7,9 Höga förluster Skillnader i transporter mellan åren beror huvudsakligen på skillnader i vattenföringar. Fram till och med år 2009 baserades vattenföringen vid de olika provpunkterna på data enligt PULS-modellen. Från och med år 2010 används i stället modelldata enligt S- HYPE från SMHI. För att erhålla transportberäkningar i tidsserier som baseras på samma typ av vattenföringsdata, har ämnestransporter beräknats för åren med vattenföringar enligt S-HYPE. (Figur 9 och Bilaga 5). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 2). De flödesviktade medelhalterna av totalfosfor och totalkväve visar inte på någon statistiskt signifikant förändring för åren vid station 590 längst nedströms i Lidan (linjär regression, p>0,05) (Figur 10). Vid station 565 i Afsån, samt vid stationerna 5402 och 580 i Lidan, har dock flödesviktade halter av totalkväve minskat under perioden Förändringarna är statistiskt signifikanta (linjär regression, p<0,05) (Figur 11). För flödesviktade medelhalter av totalfosfor ses inga signifikanta förändringar under samma period. (ton/år) 200 P tot (m 3 /s) Medelvattenföring 40 (ton/år 4000 N tot (m 3 /s) Medelvattenföring Figur 9. Transporten av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 590 i Lidan, närmast utflödet i Vänern, åren

18 0,4 0,3 0,2 0,1 (mg/l) P-tot Linjär (P-tot) y = 0,0061x - 12,129 R² = 0,1233 0, (mg/l) 6 4 N-tot Linjär (N-tot) 2 y = -0,0869x + 177,49 R² = 0, Figur 10. Flödesviktade medelhalter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 590 i Lidan, närmast utflödet i Vänern, åren Afsån (mg/l) 8 N-tot Linjär (N-tot) y = -0,2226x + 451,06 R² = 0, Lidan 580 Lidan (mg/l) N-tot (mg/l) Linjär (N-tot) 6 6 y = -0,1282x + 260,38 4 R² = 0, N-tot Linjär (N-tot) y = -0,1465x + 297,39 R² = 0, Figur 11. Flödesviktade medelhalter av totalkväve (N-tot) vid station 565 i Afsån samt vid stationerna 5402 och 580 i Lidan, under perioden Bottenfauna Bottenfaunan undersöktes vid fem lokaler i Lidans vattensystem (Figur 2 och Bilaga 1). Bottenfaunan bedömdes ha hög status med avseende på eutrofiering vid stationen i Hornborgaån uppströms Hornborgasjön (630) (Figur 12 och Tabell 5). Bottenfaunan var mycket artrik, hyste ett flertal eutrofieringskänsliga arter och fick höga värden på index relaterade till eutrofiering. 18

19 Vid stationerna i Lidan (528) och Flian (670) bedömdes statusen som god med avseende på eutrofiering (Figur 12 och Tabell 5). I Lidan vid Kvarnö (528) noterades ett högt artantal. Bottenfaunans sammansättning och den höga individtätheten indikerade stor tillgång på näringsämnen och relativt få syrekrävande arter förekom. Vid lokalen i Flian (670) dominerades bottenfaunan av arter som gynnas av god näringstillgång. Stationerna i Afsån (565) och i Lidan (580) bedömdes ha måttlig status med avseende på eutrofiering (Figur 12 och Tabell 5). Föroreningståliga arter dominerade och de mer syrekrävande arterna saknades. Fullständiga resultat redovisas i Bilaga 6. Tabell 5. Bottenfauna i vattendrag Expertbedömning av status i Lidans vattensystem med avseende på eutrofiering. Provstation Expertbedömning status med avseende på eutrofiering 528. Lidan, Kvarnö God 565. Afsån, Rydaholm Måttlig 580. Lidan, Lovene Måttlig 630. Hornborgaån, Fjällåkra Hög 670. Flian, Resville God Figur 12. Statusklassning av bottenfaunan i Vänerns sydöstra tillflöden med avseende på eutrofiering, baserat på 2012 års resultat. 19

20 Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden 2012 Kiselalger Merparten av lokalerna i Lidans vattensystem där kiselalger undersökts under 2012 uppvisade god till hög status med avseende på eutrofiering (Figur 13 och Tabell 6). Ki9 Bjurumsån bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades (Tabell 6). Sex lokaler hade IPS-index som motsvarar klass 2, god status, nämligen Ki10 Härlingstorpskanalen, Ki7 Bäck vid Kinnarp, Ki8 Slafsan, Ki6 Bragnumsån, Ki5 Salaholmsbäcken och Ki4 Getån. Av dessa ligger Salaholmsbäcken, Getån och Bragnumsån i klassintervallets nedre, dvs. sämre, del. IPS-indexet för Salaholmsbäcken och Getån hamnade nära gränsen mot klass 3 och dessa lokaler kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. I Bäck vid Kinnarp och Getån var diversiteten låg (Tabell 6), vilket kan vara en indikation på en störning i kiselalgssamhället och resultatet riskerar att inte vara representativt för dessa lokaler. Det bör noteras att vid tidigare undersökningstillfällen har Getåns näringsstatus klassats som måttlig-otillfredsställande (Bilaga 8). Bäck vid Kinnarp har inte undersökts tidigare. Här dominerade en artgrupp (Achnanthidium minutissimum), som är en primärkolonisatör, och kan uppträda i stora mängder (>80-90 %) när ett kiselalgssamhälle utsatts för någon form av störning. Dessa arter kan gynnas om det förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring och/eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Omfattande dikesunderhåll har nyligen genomförts uppströms lokalen, vilket sannolikt är orsaken till resultatet. Ki2 Torpabäcken, Ki11 Dofsan och Ki3 Lannaån bedömdes ha måttlig status. IPSindexet i Dofsan och Lannaån ligger i den nedre delen av klassintervallet. Båda har mycket stor andel av föroreningstoleranta kiselalger (%PT) och ligger i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställanden status (Tabell 6). Fullständiga resultat med artlistor och fältprotokoll redovisas i Bilaga 8. Tabell 6. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Lidans vattensystem Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Nr Vattendrag Datum Klass Status Ki9 Bjurumsån ,189 18,8 1 21,9 1 0, Hög Ki10 Härlingstorpskanalen ,31 16,3 2 52, , God Ki7 Bäck vid Kinnarp ,814 16,0 2 50, , God Ki8 Slafsan ,162 15,8 2 67, , God Ki6 Bragnumsån ,869 15,0 2 58, , God Ki5 Salaholmsbäcken ,063 14,8 2 54, ,8 3 2 God Ki4 Getån ,724 14,8 2 51, , God Ki2 Torpabäcken ,676 12,1 3 84, ,2 4 3 Måttlig Ki11 Dofsan ,675 11,9 3 77, ,8 5 3 Måttlig Ki3 Lannaån ,78 11,4 3 75, ,1 5 3 Måttlig 20

21 Figur 13. Statusklassning av kiselalger i Vänerns sydöstra tillflöden med avseende på eutrofiering, baserat på 2012 års resultat. I denna undersökning beräknades också andelen missbildade kiselalgsskal (Bilaga 8). Alla utom Ki7 Bäck vid Kinnarp, hade mindre än 1 % deformerade skal, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I Bäck vid Kinnarp noterades 2 % missbildningar, vilket kan tyda på en svag påverkan Syre och syretärande ämnen Tillstånd I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i rinnande vatten i Lidans avrinningsområde var tillstånden syrerika till måttligt syrerika. Halterna av TOC (totalt organiskt kol) var måttligt höga till höga vid de flesta stationerna (Tabell 7). Höga halter vid utflödet i Vänern kan bidra till problem med syretillståndet i sjöns bottenvatten. 21

22 Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid 8 punkter i Lidans avrinningsområde (Bilaga 5). År 2012 transporterades totalt ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Vänern (station 590). Den arealspecifika förlusten var för året 51 kg/ha och år. Transport och arealförlust var något lägre än motsvarande för 2011, ungefär i nivå med 2010 års värden. Tabell 7. Totalhalten av organiskt kol (TOC) och tillståndsklassning, baserat på 2012 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation TOC Tillståndsklassning (mg/l) 513 Bragnumsån 12 Måttligt hög halt 517 Bragnumsån 16 Hög halt 5402 Lidan 15 Hög halt 5637 Afsån 13 Hög halt 565 Afsån 12 Hög halt 580 Lidan 14 Hög halt 590 Lidan 13 Hög halt 613 Pösan 10 Måttligt hög halt 630 Hornborgaån 8,0 Låg halt 646 Flian 12 Måttligt hög halt 659 Dofsan 10 Måttligt hög halt 670 Flian 12 Måttligt hög halt Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vid stationerna i Lidans avrinningsområde var vattnet betydligt till starkt färgat vid samtliga stationer, förutom i Hornborgaån (630), där vattnet var måttligt färgat (Tabell 8) De högsta värdena på absorbansen uppmättes i Afsån och Lidan. Vattnets grumlighet, mätt som turbiditet, samt halten av suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Turbiditeten är ett något grövre mått för grumligheten än suspenderat material, men är den parameter som ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Grumligheten mätt som turbiditet var betydlig till stark vid samtliga provpunkter (Tabell 8) och slamhalten mätt som halten suspenderat material var hög till mycket hög vid alla provpunkter förutom i Hornborgaån (630), där slamhalten var måttligt hög (Tabell 9). 22

23 Tabell 8. Absorbans och turbiditet med tillståndsklassningar, baserade på 2012 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Absorbans Turbiditet (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 513 Bragnumsån 0,130 betydligt färgat 7,0 betydligt grumligt 517 Bragnumsån 0,222 starkt färgat 7,3 starkt grumligt 5402 Lidan 0,226 starkt färgat 19,5 starkt grumligt 5637 Afsån 0,251 starkt färgat 21,1 starkt grumligt 565 Afsån 0,252 starkt färgat 24,9 starkt grumligt 580 Lidan 0,258 starkt färgat 36,9 starkt grumligt 590 Lidan 0,205 starkt färgat 26,7 starkt grumligt 613 Pösan 0,169 betydligt färgat 5,0 betydligt grumligt 630 Hornaborgaån 0,100 måttligt färgat 3,7 betydligt grumligt 646 Flian 0,148 betydligt färgat 15,9 starkt grumligt 659 Dofsan 0,124 betydligt färgat 58,2 starkt grumligt 670 Flian 0,145 betydligt färgat 17,2 starkt grumligt Tabell 9. Halterna av suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2012 års medelvärden vid stationerna i Lidans avrinningsområde. Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 513 Bragnumsån 15,0 mycket hög slamhalt 517 Bragnumsån 7,0 hög slamhalt 5402 Lidan 10,8 hög slamhalt 5637 Afsån 14,6 mycket hög slamhalt 565 Afsån 16,2 mycket hög slamhalt 580 Lidan 19,8 mycket hög slamhalt 590 Lidan 17,2 mycket hög slamhalt 613 Pösan 7,8 hög slamhalt 630 Hornaborgaån 4,8 måttligt hög slamhalt 646 Flian 13,8 mycket hög slamhalt 659 Dofsan 39,1 mycket hög slamhalt 670 Flian 15,1 mycket hög slamhalt Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet, mätt som minimivärden under år 2012, visade på mycket god buffrande förmåga vid samtliga undersökta provstationer i Lidans avrinningsområde (Bilaga 4). Bottenfaunans sammansättning vid samtliga undersökta stationer i Lidans vattensystem visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala (Bilaga 6). Vad gäller kiselalger så är surhetsindexet ACID framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph. Alla lokaler utom Ki9 Bjurumsån klassades ha alkaliska förhållanden, dvs. årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3, eller nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Bjurumsån hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4 (Tabell 10 och Bilaga 8). 23

24 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden 2012 Tabell 10. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Lidans vattensystem I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-index. Nr Vattendrag Datum ACID Surhetsklass Ki11 Dofsan ,6 0, ,16 1 Alkaliskt Ki7 Bäck vid Kinnarp ,9 0, ,82 1 Alkaliskt Ki6 Bragnumsån ,3 0, ,65 1 Alkaliskt Ki5 Salaholmsbäcken ,6 1, ,58 1 Alkaliskt Ki8 Slafsan ,0 0, ,04 1 Alkaliskt Ki3 Lannaån ,1 0, ,04 1 Alkaliskt Ki2 Torpabäcken ,0 0, ,63 1 Alkaliskt Ki4 Getån ,9 0, ,95 2 Alkaliskt* Ki10 Härlingstorpskanalen ,4 4, ,39 2 Nära neutralt Ki9 Bjurumsån ,4 16, ,06 3 Måttligt surt * = expertbedömning Metaller Metaller i vattenmossa undersöktes under 2012 vid en station i biflöde till Edumaån (5017 nedströms glasbruket i Fåglavik). Samtliga uppmätta halter var låga eller mycket låga och föroreningspåverkan bedömdes som obetydlig för alla undersökta metaller (Tabell 11). Sammantaget bedöms metallbelastningen i provpunkten vara liten eller obetydlig. Tidigare år har det uppmätts höga halter av arsenik, bly och kobolt (2009) samt av koppar och zink (2006) (Figur 14). Tabell 11. Uppmätta halter av metaller i vattenmossa vid provpunkt 5017 Biflöde till Edumaån, samt bedömd föroreningsgrad Enhet Uppmätt Nationell Den uppmätta Bedömd Metall halt bakgrundshalt halten är: föroreningsgrad: Kvicksilver (Hg) mg/kg TS 0,055 0,07 låg obetydlig Bly (Pb) mg/kg TS 2,3 5 mkt. låg obetydlig Koppar (Cu) mg/kg TS 9,6 10 låg obetydlig Kadmium (Cd) mg/kg TS 0,13 0,5 mkt. låg obetydlig Krom (Cr) mg/kg TS 0,52 2 mkt. låg obetydlig Nickel (Ni) mg/kg TS 2,0 5 mkt. låg obetydlig Zink (Zn) mg/kg TS mkt. låg obetydlig Kobolt (Co) mg/kg TS 1,8 5 mkt. låg obetydlig Arsenik (As) mg/kg TS 1,8 2 låg obetydlig 24

25 mgkg TS Hög halt 0 Cu Zn 0 Co Pb mgkg TS mgkg TS 40 2, ,0 1,5 1,0 0, Hög halt 0 Cr Ni As Figur 14. Uppmätta halter av metaller i vattenmossa vid provpunkt 5017 Biflöde till Edumaån 2006, 2009 och De svarta trekanterna markerar gränserna till höga halter. 0,0 Hg Cd 2.2 Nossans vattensystem Allmänt Nossans avrinningsområdet är 812 km². Knappt hälften av den totala markarealen i området består av skog medan andelen jordbruksmark uppgår till ungefär en tredjedel av totalarealen. Området är sjöfattigt, endast knappt 2 % av arealen utgörs av sjöar. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Nossans har sitt källflöde 200 meter över havet och sitt utlopp i den grunda vänerviken Dättern. Dättern är delvis naturreservat och stränderna karaktäriseras av vidsträckta bladvassar och betade strandängar. Området som har stor betydelse för fågellivet har dessutom mycket stor betydelse för reproduktionen av gös i Vänern. Tillförseln av näringsämnen, från framför allt Nossan, har här inneburit kraftig eutrofieringsproblematik. Genom att viken avgränsas från Vänern genom Frugårdssund förhindras utspädningen av det näringsrika vattnet, vilket ytterligare förvärrar problemen. Sedan hösten 1995 har recipientkontrollen i Dättern samordnats med kontrollprogrammet för Vänerns sydöstra tillflöden. I avrinningsområdet finns ett antal punktutsläppskällor, främst allmänna reningsverk men också mindre industrier (Bilaga 2), dessutom finns 14 gårdar med över 100 djurenheter inom avrinningsområdet (Bilaga 2). Provtagning för vattenkemiska undersökningar har under 2012 genomförts vid tre provstationer i Nossans huvudfåra, samt i Dättern och i Sämsjön (station 100 respektive 7000) (Figur 1 och Bilaga 1). Dessutom har vattenkemiska undersökningar gjorts vid en s.k. reservpunkt (765-Dike vid Åse mosse), som enligt det nya kontrollprogrammet be- 25

26 stäms årligen. Bottenfauna har under året provtagits vid två stationer i vattendrag samt vid två stationer i Dättern. Kiselalger har undersökts vid tre stationer i vattendrag (Figur 2 och Bilaga 1) Näringsämnen/Eutrofiering Status Statusen med avseende på totalfosfor klassades som god respektive hög i översta stationen i Nossan (730) och i Sämsjön. Längre nedströms i Nossans huvudfåra försämrades statusen och vid stationen som ligger närmast utloppet i Dättern (790) klassades statusen som otillfredsställande (Tabell 12 och Figur 6). Statusen i Dättern och i Dike vid Åse mosse klassades som dålig. Vid statusklassning av totalfosfor vid Dike vid Åse mosse, har en förenklad statusklassning gjorts, där referensvärdet för totalfosfor beräknats utan att ta hänsyn till andelen jordbruksmark i avrinningsområdet. Medelhalten av totalfosfor för 2012 var extremt hög. Tabell 12. Statusklassning av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationerna i Nossans avrinningsområde Provstation Ref-P (µg/l) P-tot (µg/l) EK-värde Status 730 Nossan ,58 God 760 Nossan ,30 Måttlig 790 Nossan ,30 Otillfredsställande 765 Dike vid Åse mosse* ,07 Dålig 100 Dättern ,19 Dålig 7000 Sämsjön* 8,7 12 0,73 Hög * Ref-P enligt förenklad beräkning med 1-årsmedel för absorbans resp. Tot-P Bottenfauna Bottenfaunan undersöktes vid två lokaler i Nossans vattensystem (Figur 2 och Bilaga 1). Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara hög vid stationen längst uppströms, 720-Hudene (Figur 12 och Tabell 13). Bottenfaunan indikerade här att de vattenkemiska förhållandena varit stabila under hela provtagningsperioden. Indexvärdena har varit oförändrat höga och lokalen hyste känsliga arter. Längre nedströms i Nossan, vid 760-Bredöl bedömdes statusen vara måttlig, men kan sägas vara ett gränsfall till god status (Figur 12 och Tabell 13). Bottensubstratet på lokalen är mindre lämpligt för sparkprovtagning, vilket medför en osäkerhet vid utvärderingen. Vid årets undersökning dominerades bottenfaunan av tåliga arter vilka indikerade näringsrika förhållanden. Fullständiga resultat med artlistor och fältprotokoll redovisas i Bilaga 6. Tabell 13. Bottenfauna i vattendrag Expertbedömning av status i Nossans vattensystem med avseende på eutrofiering. Provstation Expertbedömning status med avseende på eutrofiering 720. Nossan, Hudene Hög 760. Nossan, Bredöl Måttlig 26

27 Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden 2012 I Dättern undersöktes bottenfaunan vid två stationer. Vid den södra stationen (närmast Nossans utlopp) bedömdes statusen med avseende på eutrofiering vara otillfredsställande (Tabell 14 och Figur 12). Trots detta bedömdes syreförhållandena vara relativt goda vilket troligen kan förklaras med att viken är grund och syresätts relativt väl från luften. Den norra punkten är belägen närmare Brandsfjordens mynning och får därigenom ett större vattenutbyte från Vänern vilket påverkar förhållandena där. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god och förhållandena som syrerika. Fullständiga resultat med artlistor och fältprotokoll redovisas i Bilaga 7. Tabell 14. BQI, kvalitetskvot och statusklassning med avseende på bottenfaunan vid de provtagna provpunkterna i Dättern BQI Ekologisk Statusklassning Lokal Indexvärde kvalitetskvot (Expertbedömning) 1. Dättern, syd 1,0 0,37 Otillfredsställande 2. Dättern, nord 3,0 1,12 God Kiselalger De tre undersökta stationerna i Nossans avrinningsområde där kiselalger undersökts klassades med avseende på eutrofiering. Ki12 Nossan bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Vissa näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter förekom, men endast i låga antal (Tabell 15 och Figur 13). Kiselalgssamhället dominerades (61 %) av artgruppen Achnanthidium minutissimum group II, som finns i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Den är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura, och dessutom en primärkolonisatör. Det innebär att när den uppträder i riktigt stora mängder (>80-90 %), kan visa att en störning skett i kiselalgssamhället. En orsak kan vara stora skiftningar i vattenståndet som medfört uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Ki13 Viskebäcken och Ki14 Lillån hamnade i klass 3, måttlig status. IPS-indexet i Lilllån låg nära gränsen mot klass 4 och andelen av föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor, vilket visar att lokalen ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status (Tabell 15 och Figur 13). Fullständiga resultat med artlistor och fältprotokoll redovisas i Bilaga 8. Tabell 15. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Nossans vattensystem Nr Vattendrag Datum Klass Status Ki12 Nossan ,65 18,5 1 27,3 1 2, Hög Ki13 Viskebäcken ,77 12,5 3 77, ,3 5 3 Måttlig Ki14 Lillån ,53 11,3 3 65, ,5 5 3 Måttlig 27

28 I denna undersökning beräknades även andelen missbildade kiselalgsskal (Bilaga 8). I Ki13 Viskebäcken och Ki14 Lillån noterades inga deformerade skal, men i Ki12 Nossan observerades 4,7 %. De flesta missbildningar var svaga, men kan innebära en tydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Tillstånd Fosforläckage från jordbruksmark är betydande i regionen. Halterna var höga till extremt höga i vattendragen (Tabell 16). I Dättern var fosforhalten hög, medan det i Sämsjön uppmättes låga halter. Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige, dessutom sker ett stort kväveläckage från jordbruksmarken i området. Detta märks i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid samtliga stationer (Tabell 16 och Figur 7). Också lättillgängliga närsalter som fosfat och nitrat har noterats i höga halter. Halterna ökar ju längre ner i Nossans huvudfåra man kommer (Figur 15). Tabell 16. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväver (N-tot) baserat på 2012 års medelvärden vid stationerna i Nossans vattensystem. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 730 Nossan 40 hög halt 1208 hög halt 760 Nossan 55 mkt hög halt 1500 mkt hög halt 790 Nossan 78 mkt hög halt 1683 mkt hög halt 765 Dike vid Åse mosse 217 extr hög halt 2450 mkt hög halt 100 Dättern 50 hög halt 1050 hög halt 7000 Sämsjön 12 låg halt 635 hög halt µg/l 100 Fosfatfosfor Partikulär fosfor Totalfosfor µg/l 2000 Ammoniumkväve Nitrit+nitratkväve Totalkväve Figur 15. Halter av fosfatfosfor, partikulär fosfor och totalfosfor (vänster) samt ammoniumkväve, nitrat+ nitritkväve och totalkväve (höger) vid stationerna i Nossan, baserat på 2012 års medelvärden. 28

29 Transporter Transportberäkningar för totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i två punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 5). Under det senaste året har 23 ton totalfosfor och 471 ton totalkväve transporterats förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 790). Den arealspecifika förlusten av totalfosfor och totalkväve har varit hög eller extremt hög under den senaste treårsperioden (Tabell 17). Tabell 17. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Nossan vid station 790, strax innan utloppet i Dättern. År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,10 Måttligt höga förluster 5,0 Höga förluster ,26 Höga förluster 7,1 Höga förluster ,17 Höga förluster 5,5 Höga förluster ,29 Höga förluster 11,3 Höga förluster ,24 Höga förluster 9,1 Höga förluster ,49 Extremt höga förluster 8,7 Höga förluster ,15 Måttligt höga förluster 3,8 Måttligt höga förluster ,41 Extremt höga förluster 7,2 Höga förluster ,46 Extremt höga förluster 9,1 Höga förluster ,28 Höga förluster 5,8 Höga förluster Skillnader i transporter mellan åren beror huvudsakligen på skillnader i vattenföringar. Fram till och med år 2009 baserades vattenföringen vid de olika provpunkterna på data enligt PULS-modellen. Från och med år 2010 används i stället modelldata enligt S- HYPE. För att erhålla transportberäkningar i tidsserier som baseras på samma typ av vattenföringsdata, har ämnestransporter beräknats för åren med vattenföringar enligt S-HYPE. (Figur 16 och Bilaga 5). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark men också ett flertal punktkällor bidrar (Bilaga 2). De flödesviktade medelhalterna av totalfosfor visar inte på någon signifikant förändring mellan åren vid stationen längst nedströms i Nossan (790) (Figur 17). Motsvarande halter av totalkväve verkar dock har minskat under samma period. Förändringen är statistiskt signifikant (linjär regression, p<0,05) (Figur 17). (ton/år) 50 P tot (m 3 /s) Medelvattenföring 15 (ton/år 1000 N tot (m 3 /s) Medelvattenföring Figur 16. Transporter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföring vid station 790 i Nossan, närmast utflödet i Dättern, åren

30 (mg/l) 0,15 0,10 P-tot Linjär (P-tot) (mg/l) N-tot Linjär (N-tot) y = -0,1136x + 230,32 R² = 0,4252 0,05 y = 0,003x - 5,9707 R² = 0,1581 0, Figur 17. Flödesviktade medelhalter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 790 i Nossan, närmast utflödet i Dättern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd Uppmätta halter av TOC (totalt organiskt kol) visade på måttligt höga halter i de övre provpunkterna i Nossan (730 och 760), samt i Dättern och i Sämsjön. I Nossan vid utloppet i Dättern (790) och vid Dike vid Åse mosse (765) var halterna av TOC höga (Bilaga 4). I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Vid de undersökta stationerna i Nossan har varken syrehalt eller syremättnadsgrad varit kritiska under året (Bilaga 4). Syrgashalterna har visat på syrerika eller måttligt syrerika tillstånd. I Sämsjöns bottenvatten uppmättes dock en låg syrgashalt i augusti (4,0 mg/liter). Dättern får ta emot betydande mängder näringsämnen och syretärande ämnen som transporteras från Nossans avrinningsområde. Detta ger problem med höga näringsämneshalter. Att syreförhållandena ändå har varit goda under året beror sannolikt på hög planktonproduktion och att viken är så grund att vattnet syresätts effektivt från luften. Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts i två punkter i Nossans huvudfåra (Bilaga 5). År 2012 transporterades totalt ton TOC förbi stationen närmast utloppet i Dättern (station 790). Den arealspecifika förlusten var för året 51 kg/ha. Transport och arealförlust var lägre än motsvarande värden för både 2011 och 2010 (Bilaga 5) Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnet var starkt färgat vid samtliga stationer i vattendrag (Tabell 18). I Dättern var vattnet betydligt färgat och i Sämsjön måttligt färgat. Vattnets grumlighet kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm) och kan mätas som turbiditet eller halten av suspenderat material. Med avseende på turbidi- 30

31 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden 2012 teten klassificerades tillståndet som betydligt till starkt grumligt vid samtliga provpunkter i vattendrag (Tabell 18). Grumligheten ökade ju längre ner i vattensystemet man kommer och var som högst vid stationen strax före utloppet i Vänern (790). Med avseende på halten av suspenderat material klassificerades slamhalten som hög till mycket hög (Tabell 18). Tabell 18. Absorbans, turbiditet och suspenderat material, samt tillståndsklassningar baserade på 2012 års medelvärden vid stationerna i Nossans avrinningsområde. Provstation Turbiditet Suspenderat material (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 730 Nossan 5,8 betydligt grumligt 9,0 hög slamhalt 760 Nossan 11,8 starkt grumligt 9,3 hög slamhalt 790 Nossan 22,4 starkt grumligt 13,9 mycket hög slamhalt 765 Dike vid Åse mosse 30,7 starkt grumligt 22,2 mycket hög slamhalt Provstation Absorbans (420 nm) Tillståndsklassning 730 Nossan 0,206 starkt färgat 760 Nossan 0,241 starkt färgat 790 Nossan 0,292 starkt färgat 765 Dike vid Åse mosse 0,483 starkt färgat 100 Dättern 0,179 betydligt färgat 7000 Sämsjön 0,104 måttligt färgat Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på alkalinitet visade på mycket god buffrande förmåga vid samtliga provstationer och uppmätta minimi-ph för år 2012 visade på nära neutrala vatten vid samtliga stationer i vattendrag och sjöar (Bilaga 4). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid de två provtagna stationerna i Nossans huvudfåra (Bilaga 6). Vad gäller kiselalger så visade ACID-index alkaliska (dvs. årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3) för alla tre lokalerna. (Tabell 19). Tabell 19. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Nossans vattensystem I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Vattendrag Datum ACID Surhetsklass Ki12 Nossan ,9 7, ,71 2 Nära neutralt Ki13 Viskebäcken ,4 0, ,59 1 Alkaliskt Ki14 Lillån ,6 3, ,95 2 Nära neutralt 31

32 2.3 Sjöråsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdets yta är 240 km² med en stor andel jordbruksmark (41 %). Andelen skogsmark är 34 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Sjöråsån har sitt utflöde i Vänern vid Hällekis, ungefär en mil norr om Götene. Inom avrinningsområdet finns tre allmänna reningsverk samt sju gårdar med mer än 100 djurenheter (Bilaga 2). I Sjöråsåns vattensystem provtogs tre provpunkter för vattenkemiska undersökningar (Figur 1 och Bilaga 1). Bottenfauna och kiselalger provtogs vid en station vardera (Figur 2 och Bilaga 1) Näringsämnen/Eutrofiering Status I Sjöråsån (330) och vid den övre stationen i Göteneån (3192) klassificerades statusen med avseende på totalfosforhalterna som måttlig, medan förhållandena var sämre vid den nedre stationen i Göteneån (325) där statusen klassificerades som otillfredsställande (Figur 6 och Tabell 20). Tabell 20. Statusklassning av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden, vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Ref-P (µg/l) P-tot (µg/l) EK-värde Status 3192 Göteneån ,35 Måttlig 325 Göteneån ,23 Otillfredsställande 330 Sjöråsån ,31 Måttlig Bottenfauna Bottenfaunan undersöktes vid en lokal i Sjöråsåns vattensystem. Lokalen i Göteneån (325 vid Silboholm) är belägen strax nedströms Götene. Trots bra förhållanden för sparkprovtagning och ett väl syresatt vatten bedömdes statusen med avseende på eutrofiering som otillfredsställande (Figur 12). Bedömningen motiverades i huvudsak av ett lågt artantal och en dominans av eutrofieringståliga arter. Fullständiga resultat med artlistor och fältprotokoll redovisas i Bilaga 6. Kiselalger Med avseende på näringspåverkan och organisk förorening (IPS-index) bedömdes Sjöråsaån tillhöra klass 3, måttlig status (Figur 13 och Bilaga 8). Andelen föroreningstoleranta arter var stor, vilket styrker klassningen (Bilaga 8). Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Fullständiga resultat med artlistor och fältprotokoll redovisas i Bilaga 8. 32

33 Tillstånd Totalfosforhalterna var under året mycket höga i Göteneån vid stationen uppströms Götene (3192) och extremt höga nedströms reningsverket (325, vid Silboholm) samt vid stationen strax innan Sjöråsåns utflöde i Vänern (330). Kvävehalterna var genomgående mycket höga vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde (Tabell 21 och Figur 7). Tabell 21. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2012 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 80 mkt hög halt 3067 mkt hög halt 325 Göteneån 149 extr hög halt 4650 mkt hög halt 330 Sjöråsån 115 extr hög halt 2617 mkt hög halt Transporter Transportberäkningar för totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 330 i Sjöråsån (Bilaga 5). Under det senaste året har 9,7 ton totalfosfor och 202 ton totalkväve transporterats förbi stationen. Sedan 2003 har de arealspecifika förlusterna av totalfosfor varit måttligt höga till höga. Årets arealförlust av totalfosfor bedömdes vara extremt hög. Arealspecifika förluster av totalkväve har genomgående varit höga under perioden (Tabell 22). Skillnader i transporter mellan åren beror huvudsakligen på skillnader i vattenföringar. För att erhålla transportberäkningar i tidsserier som baseras på samma typ av vattenföringsdata, har ämnestransporter beräknats för åren med vattenföringar enligt S-HYPE, där tidigare PULS-data använts. (Figur 18 och Bilaga 5). Den största andelen av den totala transporten av näringsämnen kommer från omgivande jordbruksmark. De punktkällor som kan påverka i området är tre allmänna reningsverk (Bilaga 2). De flödesviktade halterna av framför allt totalkväve visar en minskande trend mellan vid stationen i Sjöråsån (Figur 19). Förändringen är statistiskt signifikant (linjär regression, p<0,05). För totalfosfor ses inga signifikanta förändringar. Tabell 22. Arealspecifik förlust av totalfosfor och totalkväve samt tillståndsklassning , i Sjöråsån vid station 330, strax innan utloppet i Vänern. År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,15 Måttligt höga förluster 8,8 Höga förluster ,11 Måttligt höga förluster 9,9 Höga förluster ,10 Måttligt höga förluster 4,5 Höga förluster ,21 Höga förluster 14 Höga förluster ,18 Höga förluster 12 Höga förluster ,25 Höga förluster 11 Höga förluster ,12 Måttligt höga förluster 5,1 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 8,0 Höga förluster ,31 Höga förluster 8,0 Höga förluster ,40 Extremt höga förluster 8,4 Höga förluster 33

34 (ton/år) 10 P tot Medelvattenföring (m 3 /s) 4 (ton/år) 400 N tot Medelvattenföring (m 3 /s) Figur 18. Transporter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) samt medelvattenföringen vid station 330 i Sjöråsån, närmast utflödet i Vänern, åren (mg/l) 0,15 P-tot Linjär (P-tot) (mg/l) 8 N-tot Linjär (N-tot) 0,10 6 y = -0,2004x + 405,94 R² = 0, ,05 y = 0,0051x - 10,062 R² = 0, , Figur 19. Flödesviktade halter av totalfosfor (P-tot) och totalkväve (N-tot) vid station 330 i Sjöråsån, närmast utflödet i Vänern, åren Syre och syretärande ämnen Tillstånd Halterna av TOC (totalt av organisk kol) var under 2012 höga vid stationerna i Göteneån, och mycket hög vid stationen i Sjöråsån. Tillståndet har under året varit syrerikt vid samtliga tre stationer (Bilaga 4). Transporter Transportberäkningar för TOC (totalt organiskt kol) samt beräkningar av arealförluster har genomförts vid station 330 i Sjöråsån (Bilaga 5). År 2012 transporterades det totalt ton TOC förbi stationen. Den arealspecifika förlusten var för året 51 kg/ha. Värdena var ungefär de samma som för år

35 2.3.4 Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som klassificerades utifrån turbiditeten och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationerna i Göteneån var vattnet betydligt färgat och i Sjöråsån starkt färgat. Vid alla tre stationerna var vattnet starkt grumligt (Tabell 23) Också slamhalten var mycket hög vid alla tre stationerna i avrinningsområdet (Tabell 24). Tabell 23. Absorbans (420 nm) och turbiditet (FNU) samt tillståndsklassningar, baserat på 2012 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Absorbans Turbiditet (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 0,173 betydligt färgat 39,8 starkt grumligt 325 Göteneån 0,146 betydligt färgat 39,8 starkt grumligt 330 Sjöråsån 0,310 starkt färgat 32,3 starkt grumligt Tabell 24. Suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2012 års medelvärden vid stationerna i Sjöråsåns avrinningsområde Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 3192 Göteneån 31,2 mycket hög slamhalt 325 Göteneån 27,7 mycket hög slamhalt 330 Sjöråsån 19,8 mycket hög slamhalt Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid samtliga tre provpunkter (Bilaga 4). Bottenfaunasamhällets sammansättning visade att statusen med avseende på surhet var nära det neutrala vid den undersökta stationen i Göteneån (325) (Bilaga 6). Vid undersökningen av kiselalger klassades Sjöråsån (Ki1) ha alkaliska förhållanden (ACID-index), vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3 (Bilaga 8). 35

36 2.4 Mariedalsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdets yta är 100 km². Andelen jordbruksmark är stor, ungefär 50 %, medan andelen skogsmark är 24 % av totalarealen. Åarna i området har hög biologisk produktion och rinner genom välbuffrande lerjordar. Mariedalsån har sitt utlopp i Vänern vid Källby, knappt en mil öster om Lidköping. Strax före utloppet ligger Källby avloppsreningsverk. En station i vattendrag (460 Mariedalsån), belägen vid utloppet i Vänern, samt en station i sjön Ämten (4000) provtogs med avseende på vattenkemi under 2012 (Figur 1 och Bilaga 1) Näringsämnen/Eutrofiering Status Vid stationen i Mariedalsån klassificerades statusen som måttlig med avseende på halterna av totalfosfor och i Ämten visade motsvarande klassning på hög status (Figur 6 och Tabell 25). Tabell 25. Statusklassning av totalfosfor baserat på treårsmedelvärden i Mariedalsån , samt i Ämten Provstation Ref-P (µg/l) P-tot (µg/l) EK-värde Status 460 Mariedalsån ,41 Måttlig 4000 Ämten* 9,0 11 0,82 Hög * Ref-P beräknat med 1-årsmedel för absorbans resp. Tot-P Tillstånd Totalfosfor- och totalkvävehalterna var under året mycket höga i Mariedalsån. I Ämten var motsvarande halter låga respektive måttligt höga (Tabell 26 och Figur 7). Tabell 26. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2012 års medelvärden vid stationerna i Mariedalsåns avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 460 Mariedalsån 84 mkt hög halt 2766,7 mkt hög halt 4000 Ämten 11 låg halt 450 måttl hög halt Syre och syretärande ämnen Halterna av TOC (totalt organisk kol) var måttligt höga i både Mariedalsån och i Ämten. Syretillståndet under året visade på syrerika förhållanden i Mariedalsån. I Ämten förelåg det i augusti syrebrist under fem meters djup, med i stort syrefria förhållanden (Bilaga 4). 36

37 2.4.4 Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet har tillståndsklassificerats utifrån turbiditeten och halten av suspenderat material, och kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Mariedalsån var vattnet betydligt färgat och starkt grumlat med en mycket hög slamhalt (Tabell 27). Ämten uppvisade ett måttligt färgat vatten (Tabell 27) Tabell 27. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2012 års medelvärden vid station 460 i Mariedalsån. Provstation Turbiditet Suspenderat material (FNU) Tillståndsklassning (mg/l) Tillståndsklassning 460 Mariedalsån 24 starkt grumligt 19 mycket hög slamhalt Provstation Absorbans (420 nm) Tillståndsklassning 460 Mariedalsån 0,133 betydligt färgat 4000 Ämten 0,097 måttligt färgat Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visade på mycket god buffrande förmåga vid stationerna i Mariedalsån och i Ämten (Bilaga 4). 2.5 Öredalsåns vattensystem Allmänt Avrinningsområdet som ligger mellan Lidan och Mariedalsån är 72 km² och utgörs ungefär till 40 % av skogsmark. År 2003 tillkom avrinningsområdets enda provtagningsstation (Bilaga 1). Under 2012 provtogs ån vid sex tillfällen för vattenkemiska analyser Näringsämnen/Eutrofiering Status Vid stationen i Öredalsån klassificerades statusen som otillfredsställande med avseende på halterna av totalfosfor (Figur 6 och Tabell 28). Tabell 28. Statusklassning av totalfosfor baserat på treårsmedelvärde i Öredalsån Provstation Ref-P (µg/l) P-tot (µg/l) EK-värde Status 201 Öredalsån ,20 Otillfredsställande 37

38 Tillstånd Halterna av totalfosfor och totalkväve var mycket höga under året (Tabell 29 och Figur 7). Tabell 29. Halter och tillståndsklassning av totalfosfor- (P-tot) och totalkväve (N-tot) baserat på 2012 års medelvärden vid stationen i Öredalsåns avrinningsområde. Provstation P-tot N-tot (µg/l) Tillståndsklassning (µg/l) Tillståndsklassning 201 Öredalsån 82 mkt hög halt 2733 mkt hög halt Syre och syretärande ämnen Halterna av TOC (totalt organisk kol) var höga men tillståndet var ändå syrerikt under året (Bilaga 4) Ljusförhållanden Vattnets tillstånd avseende ljusförhållanden bedömdes utifrån absorbansen. I huvudsak är det vattnets halt av humusämnen som mäts. Vattnets grumlighet, som har klassificerats utifrån turbiditet och halten suspenderat material, kvantifierar vattnets partikelinnehåll i form av oorganiskt material (lerpartiklar) och organiskt material (humusflockar, plankton mm). Vid stationen i Öredalsån var vattnet betydligt färgat, starkt grumlat och med en mycket hög slamhalt (Tabell 30). Tabell 30. Absorbans (420 nm), turbiditet (FNU) och suspenderat material (mg/l) samt tillståndsklassningar, baserat på 2012 års medelvärden vid station 201 Öredalsån. Provstation Absorbans Turbiditet (420 nm) Tillståndsklassning (FNU) Tillståndsklassning 201 Öredalsån 0,196 betydligt färgat 33,1 starkt grumligt Provstation Suspenderat material (mg/l) Tillståndsklassning 201 Öredalsån 26,4 mycket hög slamhalt Surhetsförhållanden De uppmätta värdena på ph och alkalinitet visar på mycket god buffrande förmåga vid stationen i Öredalsån (Bilaga 4). 38

39 3. Referenser Engdahl, A., Hårding, I. & Liungman, M Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning Henricsson, A., Ericsson, U. & Christensson, M Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning Henricsson, A., Ericsson, U. & Christensson, M Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning Lusetti, D., Uppman, M Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årsrapport Pelagia Miljökonsult AB. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna.. Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Allmänna råd 90:4. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. Recipientkontroll för Lidan-Nossans vattenvårdsförbund. Årssammanställning ELK AB. SMHI Väder och vatten. januari december SMHI, Norrköping. 39

40 40

41 Bilaga 1. Provstationer

42 Provpunkter för vattenkemi (VK provtagen 6 eller 12 gånger årligen) (Samtliga koordinater anges i RT90 2,5 gon V) Vattendrag/Sjö Nr Lokal Koordinater Provtyp/ Frekvens Öredalsåns vattensystem Öredalsån 201 Truve, bron vid väg VK 6 Sjöråsåns vattensystem Göteneån 3192 nedstr Byåns inflöde VK 6 Göteneån 325 Silboholm, 700 m nedstr RV VK 6 Sjöråsån 330 bron vid Stampen VK 12 Ämten VK 2 Mariedalsåns vattensystem Mariedalsån 460 nedstr dammen vid Sjökvarn VK 6 Lidans vattensystem Bragnumsån 513 bron vid Elin VK 6 Bragnumsån bron vid Johannelund VK 6 Lidan 5402 vid Sundtorp, Prästaströmmen VK 12 Afsån 5637 bron vid Jutagården, uppstr Vara RV VK 6 Afsån 565 Kåsentorps kvarn VK 12 Lidan 580 bron vid Lovene gård VK 12 Lidan 590 Lidköping, bron vid väg VK 12 Pösan 613 ca 300 m nedstr Stenstorps RV, bron vid Valsa VK 6 Hornborgaån 630 bron vid Bosgården VK 6 Flian 646 Staka kraftverk VK 6 Dofsan 659 bron vid Tveta VK 6 Flian 670 bron vid väg 594, vid Kristinedal VK 12 Nossans vattensystem Nossan 730 nedstr Herrljunga, vid Fölene VK 12 Nossan 760 bron vid Bäreberg, väg VK 6 Nossan 790 bron vid väg VK 12 Dike vid Åse mosse VK 6 Dättern VK 2 Sämsjön VK 2 1 Provtogs i stället för 506-Lidan. Planerad att provtas Reservprovpunkt 2012 Provpunkter för bottenfauna Vattendrag/Sjö Nr Lokal Koordinater X Y Sjöråsåns vattensystem Göteneån 325 Silboholm Lidans vattensystem Lidan 528 Kvarnö Afsån 565 Kåsentorps kvarn Lidan 580 Lovene Hornborgaån 630 Fjällåkra Flian 670 Resville Nossans vattensystem Nossan 720 Hudene Nossan 760 Bredöl Dättern 795 syd Dättern 795 nord

43 Provpunkt för metaller i vattenmossa 2012 Vattendrag/Sjö Nr Lokal Koordinater X Y Lidans vattensystem Biflöde till Edumaån 5017 Nedströms Fåglavik Provpunkter för kiselalger Vattendrag/Sjö Nr Lokal Koordinater X Y Sjöråsåns vattensystem Sjöråsån Ki1 Skattegården Lidans vattensystem Torpabäcken Ki2 Bronäs Lannaån Ki3 Rycka Getån Ki4 Karstorpsbacken Salaholmsbäcken Ki5 Trävattna Bragnumsån Ki6 bron vid Elin Bäck vid Kinnarp Ki7 Öna Slafsan Ki8 Valtorp Bjurumsån Ki9 Bjurum, vid väg Härlingstorpskanalen Ki10 Härlingstorp Dofsan Ki11 Ekedal Nossans vattensystem Nossan Ki12 nedströms Annelund Viskebäcken Ki13 Krokstorp Lillån Ki14 Trökörna Lannaåns vattensystem Lannaån Ki15 Ås

44 44

45 Bilaga 2. Punktutsläpp och antal gårdar 45

46 Punktutsläpp och antal gårdar 2012 LIDANS AVR Kommun Källa Falköping Broddetorp ARV Falköping Falköpings ARV* Falköping Falköpings avfallsupplag Falköping Falköpings flygplats Falköping Floby ARV Falköping Floby avfallsupplag Falköping Nordkalk AB, Kalkstenstäkt Falköping Odensberg ARV Falköping Ranstadverkens deponi** Falköping Stenstorps ARV Falköping Stenstorps avfallsupplag Falköping Valtorp ARV Falköping Vartofta ARV Herrljunga Källeryd ARV Herrljunga Tipp vid Fågelstavik Lidköping Biofoder i Skaraborg** Lidköping Lidköpings Flygplats Skara Eggby infiltr.anl. (Skara Energi) Skara Halla Foder Skara Halla Mink Skara Herrtorps Qvarn, rest. och hotell Skara Håkans Mink Skara Simmatorps Camping Skara Skara ARV Skara Skara Energi AB Skara Skara stiftsgårds avloppsanläggning Skara Valle Campingstugor Vara Fåglavik ARV Vara ASKO Vara Helås ARV Vara Håkantorps ARV Vara Håkantorps ARV bräddning Vara Kvänums ARV Vara Kvänums ARV bräddning Vara LARVs ARV Vara Levene såg AB Vara Norra Vånga ARV (biodammar) Vara Ranaverken Vara Rekordverken Vara Vara ARV Vara Vara ARV bräddning * Lakvatten går genom SBR-anläggning ** Nedlagd Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Falköping 42 Vara 23 Skara 21 Lidköping 5 Herrljunga 2 SUMMA 93 46

47 NOSSANS AVR Kommun Källa Borås Vida Borgstena AB Essunga Bredöl ARV Essunga Bäreberg, nedlagd slamtipp Essunga Fåglum ARV Essunga Nossebro ARV* Essunga Nossebro avfallsupplag Grästorp Flo infiltrationsanläggning* Grästorp Forshalls ARV (Grästorps ARV) Grästorp Grästorps ARV Grästorp Salstad pumpstation (går till Grästorps ARV) Grästorp Thamstorps Behandlings- och rehabiliteringshem AB Herrljunga Annelunds ARV Herrljunga Eggvena avloppsanläggning vid skola med 100 elever Herrljunga Herrljunga ARV Herrljunga Hudene ARV Herrljunga Molla sågverk, Ljung Herrljunga Remmene ARV Herrljunga Strängbetong, Herrljunga Herrljunga Tour & Andersson AB, Ljung Vårgårda Hackebergsskogens avfallsupplag Vårgårda Tumbergstippen, Vårgårda *Har två markbäddar Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Essunga 5 Grästorp 5 Herrljunga 4 SUMMA 14 SJÖRÅSÅNS AVR Kommun Källa Götene Götene ARV Götene Hällekis ARV Skara Flämslätts ARV (infiltrationsanläggning) Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Götene 7 MARIEDALSÅNS AVR Kommun Källa Götene Källby ARV Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Götene 6 ÖREDALSÅNS AVR Kommun Antal gårdar med > 100 djurenheter Götene 1 47

48 48

49 Bilaga 3. Metodbeteckningar kemiska analyser 49

50 Vänerns sydöstra tillflöden 2012 Parameter Enhet Metod Vattendrag/Sjö Temperatur C VS Syrgashalt mg/liter VS Syrgasmättnad % VS ph SS / Titro VS Alkalinitet mekv/liter SS-EN ISO VS Konduktivitet ms/m SS-EN VS Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027 V Suspenderade ämnen mg/liter SS-EN V Absorbans vid 420 nm filtr. abs/5cm SS-EN ISO7887:1995 sekt 3 mod. VS TOC mg/liter SS-En 1484 VS Totalfosfor µg/liter SS-EN ISO / Skalar VS Fosfatfosfor µg/liter SS-EN ISO 6878:2005 / KONE VS SS-EN ISO /Quattro Partikulärt fosfor µg/liter SS-EN ISO / Skalar V Totalkväve µg/liter SS-EN ISO mod/skalar VS Ammoniumkväve µg/liter SS-EN 11732:2005 / Kone VS SS-EN /Quattro Nitrat -och nitritkväve µg/liter SS / Kone VS SS-EN ISO 13395/Quattro Klorofyll (ytvatten) µg/liter SS S Kalcium, Ca µg/liter SS / ICP-AES V Magnesium, Mg µg/liter SS / ICP-AES V Klorid, Cl µg/liter St Meth 4500-Cl / Kone V Metaller i vattenmossa Parameter Enhet Metod Arsenik, As mg/kg Ts NMKL No mod. / ICP-MS Bly, Pb mg/kg Ts NMKL No mod. / ICP-MS Kadmium, Cd mg/kg Ts NMKL No mod. / ICP-MS Kobolt, Co mg/kg Ts NMKL No mod. / ICP-MS Koppar, Cu mg/kg Ts NMKL No mod. / ICP-MS Krom, Cr mg/kg Ts NMKL No mod. / ICP-MS Kvicksilver, Hg mg/kg Ts SS-EN 16277:2012 Nickel, Ni mg/kg Ts NMKL No mod. / ICP-MS Zink, Zn mg/kg Ts NMKL No mod. / ICP-AES 50

51 Vänerns sydöstra tillflöden 2012 Bilaga 4. Vattenkemiska data 51

52 Vattenkemiska analyser i rinnande vatten VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Ca Mg Cl ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 201 Öredalsån ,0 0,045 6,3 9,3 8,0 3,00 54,0 12, Öredalsån ,4 0,255 14,0 20,0 8,2 1,70 35,0 12, Öredalsån ,2 0,241 16,0 24,0 8,3 2,00 36,0 9, Öredalsån ,6 0,141 40,0 43,0 8,3 2,60 47,0 8, Öredalsån ,7 0,323 46,0 60,0 8,1 1,40 28,0 11, Öredalsån ,1 0,168 36,0 42,0 7,8 1,70 32,0 13,7 93, Min 0,0 0,045 6,3 9,3 7,8 1,40 28,0 8, Medel 7,0 0,196 26,4 33,1 8,1 2,07 38,7 11, Max 15,6 0,323 46,0 60,0 8,3 3,00 54,0 13, Göteneån ,5 0,127 18,0 23,0 7,7 2,20 37,0 13, Göteneån ,8 0,136 7,2 16,0 8,1 1,80 34,0 12, Göteneån ,7 0,195 16,0 21,0 8,2 1,80 31,0 9, Göteneån ,1 0,154 23,0 26,0 8,2 1,90 32,0 8, Göteneån ,9 0,245 29,0 81,0 8,2 1,50 27,0 10, Göteneån ,5 0,181 94,0 72,0 7,5 1,60 30,0 12,2 90, Min 0,5 0,127 7,2 16,0 7,5 1,50 27,0 8, Medel 7,6 0,173 31,2 39,8 8,0 1,80 31,8 10, Max 15,1 0,245 94,0 81,0 8,2 2,20 37,0 13, Göteneån ,5 0,070 24,0 20,0 7,8 2,80 58,0 11, Göteneån ,5 0,131 13,0 16,0 8,1 2,10 43,0 11, Göteneån ,5 0,170 13,0 18,0 8,2 2,10 51,0 8, Göteneån ,7 0,133 23,0 26,0 8,2 2,20 46,0 7, Göteneån ,6 0,232 32,0 84,0 8,2 1,60 31,0 10, Göteneån ,3 0,140 61,0 75,0 7,5 1,60 36,0 11,8 89, Min 3,3 0,070 13,0 16,0 7,5 1,60 31,0 7, Medel 9,2 0,146 27,7 39,8 8,0 2,07 44,2 10, Max 16,7 0,232 61,0 84,0 8,2 2,80 58,0 11,

53 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Ca Mg Cl ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 330 Sjöråsån ,5 0,229 47,0 13,0 7,8 1,51 27,0 13, Sjöråsån ,0 0,182 12,0 15,0 8,0 2,10 39,0 12, Sjöråsån ,2 0,186 13,0 28,0 7,9 1,90 32,0 12, Sjöråsån ,9 0,271 10,0 19,0 8,1 1,60 30,0 11, Sjöråsån ,6 0,299 13,0 24,0 8,1 1,70 31,0 9, Sjöråsån ,9 0,410 20,0 42,0 8,2 1,50 27,0 8, Sjöråsån ,9 0,726 13,0 19,0 8,1 1,40 25,0 7, Sjöråsån ,2 0,304 26,0 37,0 8,3 2,10 38,0 7, Sjöråsån ,4 0,253 9,2 16,0 8,2 1,90 35,0 8, Sjöråsån ,0 0,347 28,0 96,0 8,1 1,60 26,0 10, Sjöråsån ,6 0,301 9,8 16,0 8,2 1,90 31,0 11,2 88, Sjöråsån ,0 0,211 36,0 62,0 7,6 1,90 31,0 13,1 92, Min 0,0 0,182 9,2 13,0 7,6 1,40 25,0 7, Medel 8,1 0,310 19,8 32,3 8,1 1,76 31,0 10, Max 16,2 0,726 47,0 96,0 8,3 2,10 39,0 13, Mariedalsån ,0 0,073 4,9 8 8,0 3,00 42,0 14, Mariedalsån ,4 0,209 9,3 15,0 8,2 2,50 38,0 12, Mariedalsån ,4 0,159 10,0 8,6 8,4 2,60 38,0 9, Mariedalsån ,7 0,112 10,0 7,1 8,3 2,70 38,0 9, Mariedalsån ,7 0,153 27,0 52,0 8,3 2,20 34,0 11, Mariedalsån ,0 0,089 54,0 53,0 7,9 2,30 33,0 14,3 101, Min 0,0 0,073 4,9 7,1 7,9 2,20 33,0 9, Medel 7,4 0,133 19,2 23,9 8,2 2,55 37,2 11,9 99 9, Max 15,7 0,209 54,0 53,0 8,4 3,00 42,0 14, Bragnumsån ,4 0,078 17,0 8,8 8,0 5,20 68,0 11, Bragnumsån ,0 0,121 7,9 4,7 8,2 4,00 57,0 12, Bragnumsån ,1 0,119 5,0 3,7 8,3 3,70 54,0 5, Bragnumsån ,2 0,101 3,1 2,2 8,4 4,30 63,0 8, Bragnumsån ,2 0,244 4,1 3,3 8,3 3,70 49,0 8, Bragnumsån ,0 0,114 53,0 19,0 7,8 4,70 60,0 10,2 75, Min 0,4 0,078 3,1 2,2 7,8 3,70 49,0 5, Medel 7,8 0,130 15,0 7,0 8,2 4,27 58,5 9, Max 16,2 0,244 53,0 19,0 8,4 5,20 68,0 12,

54 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Ca Mg Cl ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 517 Bragnumsån ,0 0,101 7,6 12,0 7,9 5,10 64,0 11, Bragnumsån ,3 0,227 7,1 8,0 8,3 3,40 45,0 12, Bragnumsån ,1 0,222 5,2 6,3 8,4 3,50 45,0 8, Bragnumsån ,3 0,177 3,8 4,8 8,5 4,50 58,0 8, Bragnumsån ,8 0,431 6,0 4,6 8,2 2,30 30,0 10, Bragnumsån ,1 0,173 12,0 7,8 7,8 3,60 43,0 12,5 87, Min 0,0 0,101 3,8 4,6 7,8 2,30 30,0 8, Medel 7,3 0,222 7,0 7,3 8,2 3,73 47,5 10, Max 16,3 0,431 12,0 12,0 8,5 5,10 64,0 12, Lidan ,1 0,223 12,0 4,3 8,0 1,26 20,0 14,0 96, , Lidan ,2 0,125 2,2 4,3 8,0 3,80 51,0 13, Lidan ,6 0,160 10,0 24,0 8,0 2,70 36,0 12, Lidan ,2 0,236 5,8 8,5 8,2 1,90 28,0 11, , Lidan ,2 0,383 6,2 8,3 8,1 1,50 22,0 10, Lidan ,0 0,134 5,8 4,8 8,4 3,10 41,0 8, , Lidan ,1 0,336 8,0 10,0 8,3 2,50 33,0 7, Lidan ,2 0,158 10,0 8,8 8,4 3,40 44,0 7, , Lidan ,8 0,149 5,8 6,2 8,4 2,90 40,0 8, Lidan ,1 0,352 48,0 120,0 8,2 2,10 29,0 11, , Lidan ,9 0,276 3,7 7,7 8,3 2,60 34,0 11,5 90, Lidan ,2 0,185 12,0 27,0 7,8 2,70 36,0 13,3 92, ,7 15 Min 0,1 0,125 2,2 4,3 7,8 1,26 20,0 7, Medel 8,1 0,226 10,8 19,5 8,2 2,54 34,5 10, Max 18,2 0,383 48,0 120,0 8,4 3,80 51,0 14, Afsån ,0 0,124 3,8 7,1 7,7 1,30 29,0 11, Afsån ,8 0,295 8,3 14,0 7,9 0,74 18,0 11, Afsån ,8 0,245 4,4 5,7 8,2 1,30 25,0 8, Afsån ,4 0,252 11,0 16,0 8,1 1,30 25,0 7, Afsån ,9 0,352 46,0 67,0 8,0 0,90 18,0 10, Afsån ,2 0,236 14,0 17,0 7,4 1,00 22,0 12, Min 0,0 0,124 3,8 5,7 7,4 0,74 18,0 7, Medel 7,0 0,251 14,6 21,1 7,9 1,09 22,8 10, Max 15,4 0,352 46,0 67,0 8,2 1,30 29,0 12,

55 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Ca Mg Cl ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 565 Afsån ,9 0,206 40,0 9,3 7,4 0,62 17,0 14,0 96, , Afsån ,1 0,113 5,1 6,7 8,0 2,00 40,0 11, Afsån ,4 0,194 15,0 31,0 7,8 1,30 26,0 12, Afsån ,0 0,254 7,6 16,0 8,0 1,10 24,0 11, , Afsån ,1 0,313 11,0 21,0 7,9 1,10 24,0 10, Afsån ,0 0,179 2,5 5,5 8,2 1,70 35,0 5, , Afsån ,7 0,530 7,0 16,0 8,0 1,30 26,0 7, Afsån ,6 0,261 7,4 8,4 8,2 1,50 31,0 6, , Afsån ,3 0,154 8,2 16,0 8,2 1,90 34,0 7, Afsån ,6 0,320 72,0 130,0 8,1 1,20 24,0 10, , Afsån ,9 0,293 8,7 20,0 8,1 1,30 25,0 11,4 90, Afsån ,1 0,212 10,0 19,0 7,5 1,40 29,0 13,4 94, ,1 30 Min 0,1 0,113 2,5 5,5 7,4 0,62 17,0 5, Medel 7,9 0,252 16,2 24,9 8,0 1,37 27,9 10, Max 16,6 0,530 72,0 130,0 8,2 2,00 40,0 14, Lidan ,2 0,225 26,0 8,9 7,8 1,07 19,0 14,0 99, , Lidan ,1 0,168 5,0 8,2 7,9 2,90 45,0 13, Lidan ,4 0,174 20,0 49,0 8,0 2,10 32,0 12, Lidan ,3 0,209 10,0 16,0 8,2 1,90 30,0 11, , Lidan ,2 0,325 15,0 20,0 8,1 1,60 25,0 10, Lidan ,3 0,132 11,0 13,0 8,4 2,90 42,0 7, , Lidan ,3 0,652 14,0 24,0 8,3 2,00 29,0 6, Lidan ,5 0,210 15,0 18,0 8,3 2,50 37,0 5, , Lidan ,9 0,172 13,0 25,0 8,3 2,50 37,0 7, Lidan ,5 0,338 96,0 230,0 8,2 1,70 26,0 11, , Lidan ,0 0,285 4,0 15,0 8,2 2,20 31,0 11,2 88, Lidan ,1 0,206 8,7 16,0 7,8 2,30 33,0 13,4 93, ,2 18 Min 0,1 0,132 4,0 8,2 7,8 1,07 19,0 5, Medel 8,4 0,258 19,8 36,9 8,1 2,14 32,2 10, Max 18,5 0,652 96,0 230,0 8,4 2,90 45,0 14,

56 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Ca Mg Cl ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 590 Lidan ,2 0,191 29,0 11,0 8,0 1,43 24,0 14,0 98, , Lidan ,1 0,160 3,8 4,1 8,1 3,10 48,0 12, Lidan ,3 0,167 15,0 37,0 8,0 2,20 35,0 12, Lidan ,3 0,160 12,0 14,0 8,2 2,10 34,0 11, , Lidan ,0 0,228 16,0 20,0 8,2 2,00 32,0 10, Lidan ,7 0,128 8,8 8,3 8,3 2,40 37,0 7, , Lidan ,8 0,438 13,0 20,0 8,2 2,00 30,0 7, Lidan ,5 0,149 11,0 11,0 8,3 2,20 34,0 6, , Lidan ,9 0,110 7,2 7,7 8,3 2,40 37,0 8, Lidan ,6 0,313 76,0 160,0 8,2 1,90 29,0 11, , Lidan ,1 0,225 7,3 13,0 8,2 2,50 36,0 11,2 88, Lidan ,2 0,191 7,8 14,0 7,9 2,60 38,0 13,9 96, ,2 17 Min 0,1 0,110 3,8 4,1 7,9 1,43 24,0 6, Medel 8,5 0,205 17,2 26,7 8,2 2,24 34,5 10, Max 18,5 0,438 76,0 160,0 8,3 3,10 48,0 14, Pösan ,1 0,037 5,5 4,0 8,1 4,30 63,0 12, Pösan ,9 0,131 2,5 2,5 8,2 2,70 41,0 12, Pösan ,7 0,195 4,6 4,0 8,4 2,90 45,0 9, Pösan ,3 0,285 20,0 11,0 8,3 2,80 39,0 9, Pösan ,8 0,271 8,0 4,4 8,2 1,80 25,0 10, Pösan ,4 0,092 6,1 3,9 8,0 3,40 46,0 12,9 93, Min 0,1 0,037 2,5 2,5 8,0 1,80 25,0 9, Medel 6,9 0,169 7,8 5,0 8,2 2,98 43,2 11, Max 14,3 0,285 20,0 11,0 8,4 4,30 63,0 12, Hornaborgaån ,0 0,034 2,4 2,5 8,1 4,50 58,0 14, Hornaborgaån ,8 0,091 4,4 3,1 8,4 3,60 48,0 13, Hornaborgaån ,9 0,086 2,1 2,5 8,5 3,80 49,0 11, Hornaborgaån ,0 0,106 4,6 4,5 8,5 3,80 49,0 10, Hornaborgaån ,1 0,224 7,0 4,8 8,4 3,10 40,0 11, Hornaborgaån ,1 0,059 8,5 4,8 8,1 4,10 51,0 13,8 96, Min 0,0 0,034 2,1 2,5 8,1 3,10 40,0 10, Medel 7,3 0,100 4,8 3,7 8,3 3,82 49,2 12, Max 15,9 0,224 8,5 4,8 8,5 4,50 58,0 14,

57 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Ca Mg Cl ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 646 Flian ,0 0,155 5,7 5,4 8,1 3,60 50,0 14, Flian ,4 0,105 8,2 8,2 8,3 2,50 38,0 11, Flian ,0 0,120 5,6 5,9 8,4 2,20 34,0 8, Flian ,1 0,128 10,0 7,7 8,3 2,20 32,0 8, Flian ,7 0,193 24,0 39,0 8,2 1,90 32,0 11, Flian ,1 0,184 29,0 29,0 8,0 3,00 41,0 14,7 102, Min 0,0 0,105 5,6 5,4 8,0 1,90 32,0 8, Medel 8,6 0,148 13,8 15,9 8,2 2,57 37,8 11, Max 18,1 0,193 29,0 39,0 8,4 3,60 50,0 14, Dofsan ,0 0,049 9,6 11,0 7,9 2,70 68,0 12, Dofsan ,9 0,098 16,0 22,0 8,0 1,90 53,0 12, Dofsan ,4 0,137 15,0 16,0 8,2 1,70 44,0 8, Dofsan ,1 0,109 67,0 40,0 8,3 2,20 55,0 8, Dofsan ,3 0,228 58,0 160,0 8,2 1,70 34,0 10, Dofsan ,6 0,124 69,0 100,0 7,6 1,80 36,0 13,1 94, Min 0,0 0,049 9,6 11,0 7,6 1,70 34,0 8, Medel 8,7 0,124 39,1 58,2 8,0 2,00 48,3 10, Max 17,4 0,228 69,0 160,0 8,3 2,70 68,0 13, Flian ,1 0,110 34,0 17,0 8,0 2,13 36,0 15,0 101, , Flian ,0 0,156 7,5 5,4 8,2 3,20 49,0 14, Flian ,0 0,139 11,0 12,0 8,1 2,60 38,0 13, Flian ,2 0,105 8,2 9,4 8,3 2,40 39,0 11, , Flian ,2 0,142 14,0 12,0 8,2 2,20 36,0 10, Flian ,5 0,117 4,6 5,7 8,3 2,20 35,0 9, , Flian ,7 0,189 8,7 8,1 8,3 2,00 32,0 9, Flian ,0 0,125 8,6 9,5 8,3 2,10 32,0 8, , Flian ,3 0,102 3,6 4,1 8,3 2,20 36,0 10, Flian ,8 0,198 44,0 78,0 8,2 2,00 34,0 11, , Flian ,3 0,201 8,4 10,0 8,3 2,90 40,0 12, Flian ,0 0,161 28,0 35,0 8,0 2,90 41,0 14,5 100, ,0 15 Min 0,0 0,102 3,6 4,1 8,0 2,00 32,0 8, Medel 8,3 0,145 15,1 17,2 8,2 2,40 37,3 11, Max 18,0 0,201 44,0 78,0 8,3 3,20 49,0 15,

58 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot Ca Mg Cl ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 730 Nossan ,9 0,157 10,0 2,3 7,3 0,48 12,0 14,0 97, , Nossan ,1 0,139 2,8 3,7 7,6 0,92 19,0 12, Nossan ,0 0,199 43,0 6,5 7,6 0,70 15,0 13, Nossan ,9 0,202 5,2 4,7 7,9 0,71 15,0 11, , Nossan ,3 0,288 7,7 5,5 7,8 0,62 13,0 10, Nossan ,9 0,164 2,1 3,3 8,1 1,00 19,0 8, , Nossan ,7 0,238 2,6 4,9 8,0 1,00 19,0 8, Nossan ,8 0,153 2,2 3,2 8,2 1,40 24,0 7, , Nossan ,4 0,157 4,9 7,0 8,1 1,00 19,0 9, Nossan ,9 0,336 9,1 9,2 7,8 0,59 12,0 11, , Nossan ,0 0,246 4,8 6,1 7,9 0,75 15,0 12,2 94, Nossan ,2 0,187 14,0 13,0 7,4 0,80 16,0 13,7 95, , Nossan ,1 0,142 2,3 4,1 7,5 0,99 21,0 12, Nossan ,9 0,256 5,4 8,0 7,8 0,65 15,0 10, Nossan ,8 0,170 6,9 6,3 8,1 1,20 22,0 8, Nossan ,6 0,290 12,0 7,8 8,1 1,10 20,0 6,6 71, Nossan ,0 0,358 25,0 38,0 7,8 0,67 14,0 9, Nossan ,1 0,230 3,9 6,5 7,3 0,91 18,0 13,1 91, Min 0,1 0,142 2,3 4,1 7,3 0,65 14,0 6, Medel 8,1 0,241 9,3 11,8 7,8 0,92 18,3 10, Max 17,6 0,358 25,0 38,0 8,1 1,20 22,0 13, Nossan ,2 0,206 24,0 6,6 7,2 0,31 11,0 14, , Nossan ,1 0,163 2,3 5,2 7,5 1,10 22,0 13, Nossan ,2 0,194 9,8 20,0 7,7 0,89 19,0 13, Nossan ,0 0,251 8,8 15,0 7,9 0,74 16,0 11, , Nossan ,8 0,348 17,0 23,0 7,8 0,68 17,0 10, Nossan ,4 0,197 3,9 7,9 8,2 1,20 21,0 7, , Nossan ,6 0,643 5,7 9,6 7,9 0,73 15,0 6, Nossan ,6 0,278 18,0 22,0 8,1 1,20 21,0 5, , Nossan ,2 0,256 17,0 38,0 8,1 1,20 22,0 8, Nossan ,7 0,405 49,0 98,0 7,9 0,70 14,0 11, , Nossan ,3 0,329 6,0 12,0 7,9 0,86 16,0 11,5 91, Nossan ,1 0,239 5,6 11,0 7,5 0,96 20,0 13,4 93, ,9 22 Min 0,1 0,163 2,3 5,2 7,2 0,31 11,0 5, Medel 8,3 0,292 13,9 22,4 7,8 0,88 17,8 10, Max 18,6 0,643 49,0 98,0 8,2 1,20 22,0 14,

59 VATTENKEMISKA ANALYSER I RINNANDE VATTEN Kursiva värden anger laboratoriets rapporteringsgräns. Provstation Datum Temp. Abs 420F Susp. Turb. ph Alk. Kond. O2 O2 TOC NH4 N NO3/2 N N tot PO4 P P tot part P tot ( C) (abs/5 cm) (mg/l) (FNU) (mekv/l) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 765 Dike vid Åse mosse ,1 0,137 55,0 75,0 7,0 0,69 16, Dike vid Åse mosse ,4 0,424 8,9 14,0 7,9 1,00 21,0 11, Dike vid Åse mosse ,2 0,591 12,0 19,0 8,0 1,20 24,0 6, Dike vid Åse mosse ,1 0,832 31,0 30,0 7,9 0,91 16,0 6, Dike vid Åse mosse ,1 0,574 13,0 29,0 7,8 0,83 17,0 7, Dike vid Åse mosse ,5 0,337 13,0 17,0 7,0 1,30 23,0 10,5 76, Min 0,1 0,137 8,9 14,0 7,0 0,69 16,0 6, Medel 6,6 0,483 22,2 30,7 7,6 0,99 19,5 8, Max 14,1 0,832 55,0 75,0 8,0 1,30 24,0 11, Vattenkemiska analyser i sjöar VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR Provstation Datum Djup Siktdjup (m) Temp, ph Alk, Abs. Kond, O2 O2 TOC NH4-N NO3/2 N N tot PO4 P P tot Klorofyll a (m) u,kik, m,kik, ( C) (mekv/l) (abs/5cm) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 100 Dättern ,5 0,6 0,9 7,7 0, , , Dättern ,6 1,3 10, Dättern ,5 0,6 1,5 7,5 0, , , Dättern ,5 0,4 0,5 16,7 8,0 0, , , Dättern ,6 8, Dättern ,5 8, Sämsjön ,5 1,8 0,5 7,7 0,62 0, Sämsjön ,8 0, Sämsjön ,8 0, Sämsjön ,8 0, Sämsjön , Sämsjön ,8 1,4 7,7 0,62 0, , Sämsjön ,5 1 1,2 19,2 8 0,64 0, ,4 94 8, ,1 5 11, Sämsjön ,1 8, Sämsjön ,1 8, Sämsjön ,1 8, Sämsjön , Sämsjön , Sämsjön Sämsjön ,5 5, Sämsjön ,

60 VATTENKEMISKA ANALYSER I SJÖAR Provstation Datum Djup Siktdjup (m) Temp, ph Alk, Abs. Kond, O2 O2 TOC NH4-N NO3/2 N N tot PO4 P P tot Klorofyll a (m) u,kik, m,kik, ( C) (mekv/l) (abs/5cm) (ms/m) (mg/l) (%) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 4000 Ämten ,5 2,5 1,0 8 2,2 0, ,3 67 8, Ämten ,0 2,5 1,6 9, Ämten ,0 2,5 1,8 8, Ämten ,0 2,5 1,9 8, Ämten ,0 2,5 2,0 8, Ämten ,0 2,5 2,1 8, Ämten ,0 2,5 2,2 8, Ämten ,0 2,5 2,2 7, Ämten ,0 2,5 2,4 7, Ämten ,0 2,5 2,4 7, Ämten ,0 2,5 2,4 8, Ämten ,0 2,5 2,6 6, Ämten ,0 2,5 2,7 7, Ämten ,0 2,5 2,6 6, Ämten ,0 2,5 2, Ämten ,0 2,5 2,9 2, Ämten ,0 2,5 3,0 7,7 3,8 0, ,94 7 5, Ämten ,5 1,8 2,4 19,2 8,3 2,0 0, , , Ämten ,0 19, Ämten ,0 19, Ämten ,0 19, Ämten ,0 18, Ämten ,0 17,1 4, Ämten ,0 14,4 0, Ämten ,0 12,1 0, Ämten ,0 10,4 0, Ämten ,0 9,7 0, Ämten ,0 9,1 0, Ämten ,0 8,6 0, Ämten ,0 8,4 0, Ämten ,0 8,2 0, Ämten ,0 7,9 0, Ämten ,0 7,9 0, Ämten ,0 7,8 0,1 1 60

61 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden 2009 Bilaga 5. Vattenföring och transportberäkning 61

62 Avrinningsområdets area enligt tidigare PULS-punkter Nedanstående stationer har vattenföringsdata från S-HYPE ( korrigerats med arean från tidigare PULS-punkter. Station Area (km 2 ) Areal (ha) PULS-punkt 460 Mariedalsån PULS Pösan PULS Dofsan PULS Flian PULS Nossan PULS Vattenföring angivna som månadsmedelvärden enligt S-HYPE 2012 (m 3 /s). Månad Jan 1,2 0,65 3,9 1,6 4,1 8,3 19 4,1 6, Feb 0,67 0,36 2,0 0,85 1,4 2,9 6,3 1,5 2, Mar 0,49 0,21 1,0 0,57 0,78 1,6 7,3 0,92 1,6 10,3 19 Apr 0,47 0,25 1,4 0,67 1,2 2,8 7,1 1,3 2, Maj 0,45 0,21 1,1 0,61 1,2 2,6 5,5 1,2 2,1 9,1 16 Jun 0,75 0,56 3,3 1,3 1,2 3,5 4,9 1,5 2, Jul 1,1 0,66 3,8 1,7 1,4 4,4 5,1 1,6 2, Aug 0,43 0,21 1,0 0,55 0,33 0,89 2,1 0,54 0,92 3,7 9 Sep 0,43 0,27 1,6 0,73 2,2 4,3 9,3 1,8 3, Okt 1,2 0,73 4,4 1,8 4,5 9,3 20 4,1 7, Nov 0,89 0,48 2,7 1,2 2,6 5,4 14 2,9 5, Dec 0,76 0,44 2,5 1,1 1,6 3,7 11 2,0 3, Medel 0,73 0,42 2,4 1,1 1,9 4,1 9,3 1,9 3, Månad Jan 1,7 7,4 16 1,0 18 7, Feb 0,63 2,7 8,8 0,56 9 2,9 6,1 7,3 Mar 0,40 1,5 7,8 0,32 8,1 1,9 4,7 5,2 Apr 0,65 2,7 6,1 0,44 6,6 2,2 5,9 6,9 Maj 0,55 2,1 5,7 0,34 6,1 2,4 4,9 5,9 Jun 1,2 4,1 5,2 0,82 6,2 2,1 4,7 6,2 Jul 1,7 6,1 8 0,85 9 2,9 4,4 5,4 Aug 0,26 0,86 4,9 0,28 5,2 1,2 1,7 2,0 Sep 0,64 2,7 4,3 0,44 4,8 3,9 8,0 10 Okt 1,9 7,7 11 1,1 12 8, Nov 1,0 4,5 11 0, , Dec 0,82 3,6 11 0, ,7 8,9 11 Medel 0,96 3,8 8,8 0,64 9,6 3,7 7,7 9,2 forts. 62

63 Månad 2213 Eggvena 2345 Valtorp 2347 Slöta 2371 Attorp Jan 9,7 6,4 1,5 15 Feb 3,2 2,8 0,49 8,2 Mar 3,4 3,0 0,61 7,5 Apr 3,4 3,0 0,65 5,6 Maj 2,6 2,3 0,38 5,4 Jun 2,0 3,2 0,73 4,3 Jul 2,0 3,4 0,83 7,4 Aug 0,87 1,9 0,15 4,6 Sep 3,6 3,1 0,87 3,9 Okt 7,4 6,6 2,2 9,6 Nov 6,6 5,8 1,4 9,9 Dec 5,1 3,3 2,2 9,9 Medel 4,1 3,7 0,99 7,6 Transportberäkningar Vattenföringsuppgifter baserade på simuleringsmodellen S-HYPE ( TOC ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år Tot-N ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år

64 Transportberäkningar (forts) Tot-P ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år ,5 4, ,6 2,4 8, , , ,5 8,6 7, ,7 5, , ,9 3, ,3 14 8, , , , ,9 6,7 4, ,3 1, , , , , ,7 22 9, ,0 23 Arealförluster TOC (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) Tot-N (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) ,8 6,6 9,9 6,7 5,2 4,2 2,9 5, , ,8 5,1 7, ,5 7,1 9,7 7,6 7,0 5,2 3,5 5, ,0 6, ,0 9, ,1 4,7 8, ,1 5,2 6,8 5,5 4,9 3,8 3,0 3, , ,8 5,3 7, , ,0 7,0 9, ,3 8,7 10 8,5 7,9 6,9 4,6 5,8 Tot-P (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) (kg/ha,år) ,15 0,070 0,34 0,11 0,075 0,057 0,081 0, ,11 0,27 0,39 0,37 0,22 0,20 0,10 0, ,10 0,13 0,25 0,20 0,18 0,11 0,19 0, ,21 0,23 0,40 0,27 0,23 0,12 0,11 0, ,18 0,21 0,30 0,31 0,27 0,17 0,10 0, ,25 0,51 0,69 0,89 0,81 0,28 0,13 0, ,12 0,098 0,15 0,15 0,13 0,089 0,054 0, ,16 0,31 0,41 0,52 0,47 0,30 0,13 0, ,31 0,36 0,41 0,35 0,38 0,23 0,18 0, ,40 0,32 0,31 0,39 0,30 0,22 0,20 0,28 64

65 Arealförluster tillståndsklassning Sjöråsån 330 År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,15 Måttligt höga förluster 8,8 Höga förluster ,11 Måttligt höga förluster 9,9 Höga förluster ,10 Måttligt höga förluster 4,5 Höga förluster ,21 Höga förluster 14 Höga förluster ,18 Höga förluster 12 Höga förluster ,25 Höga förluster 11 Höga förluster ,12 Måttligt höga förluster 5,1 Höga förluster ,16 Måttligt höga förluster 8,0 Höga förluster ,31 Höga förluster 8,0 Höga förluster ,40 Extremt höga förluster 8,4 Höga förluster 5402 Lidan År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,070 Låga förluster 6,6 Höga förluster ,27 Höga förluster 12,2 Höga förluster ,13 Måttligt höga förluster 7,1 Höga förluster ,23 Höga förluster 13,4 Höga förluster ,21 Höga förluster 14,9 Höga förluster ,51 Extremt höga förluster 13,7 Höga förluster ,098 Måttligt höga förluster 5,2 Höga förluster ,31 Höga förluster 10,9 Höga förluster ,36 Extremt höga förluster 12,6 Höga förluster ,32 Höga förluster 8,7 Höga förluster 565 Afsån År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,34 Extremt höga förluster 9,9 Höga förluster ,39 Extremt höga förluster 13,6 Höga förluster ,25 Höga förluster 9,7 Höga förluster ,40 Extremt höga förluster 18,9 Mycket höga förluster ,30 Höga förluster 15,0 Höga förluster ,69 Extremt höga förluster 17,9 Mycket höga förluster ,15 Måttligt höga förluster 6,8 Höga förluster ,41 Extremt höga förluster 11,9 Höga förluster ,41 Extremt höga förluster 12,8 Höga förluster ,31 Höga förluster 10,1 Höga förluster 580 Lidan År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,11 Måttligt höga förluster 6,7 Höga förluster ,37 Extremt höga förluster 11,8 Höga förluster ,20 Höga förluster 7,6 Höga förluster ,27 Höga förluster 14,2 Höga förluster ,31 Höga förluster 14,3 Höga förluster ,89 Extremt höga förluster 15,2 Höga förluster ,15 Måttligt höga förluster 5,5 Höga förluster ,52 Extremt höga förluster 11,4 Höga förluster ,35 Extremt höga förluster 10,2 Höga förluster ,39 Extremt höga förluster 8,5 Höga förluster 65

66 Arealförluster tillståndsklassning (forts) Lidan 590 År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,075 Låga förluster 5,2 Höga förluster ,22 Höga förluster 10,5 Höga förluster ,18 Höga förluster 7,0 Höga förluster ,23 Höga förluster 12,0 Höga förluster ,27 Höga förluster 13,2 Höga förluster ,81 Extremt höga förluster 13,9 Höga förluster ,13 Måttligt höga förluster 4,9 Höga förluster ,47 Extremt höga förluster 10,3 Höga förluster ,38 Extremt höga förluster 10,5 Höga förluster ,30 Höga förluster 7,9 Höga förluster 670 Flian År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,057 Låga förluster 4,2 Höga förluster ,20 Höga förluster 8,8 Höga förluster ,11 Måttligt höga förluster 5,2 Höga förluster ,12 Måttligt höga förluster 8,0 Höga förluster ,17 Höga förluster 11,0 Höga förluster ,28 Höga förluster 9,1 Höga förluster ,089 Måttligt höga förluster 3,8 Måttligt höga förluster ,30 Höga förluster 8,8 Höga förluster ,23 Höga förluster 9,0 Höga förluster ,22 Höga förluster 6,9 Höga förluster 730 Nossan År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,081 Måttligt höga förluster 2,9 Måttligt höga förluster ,098 Måttligt höga förluster 5,1 Höga förluster ,19 Höga förluster 3,5 Måttligt höga förluster ,11 Måttligt höga förluster 6,0 Höga förluster ,10 Måttligt höga förluster 6,0 Höga förluster ,13 Måttligt höga förluster 4,7 Höga förluster ,054 Låga förluster 3,0 Måttligt höga förluster ,13 Måttligt höga förluster 5,3 Höga förluster ,18 Höga förluster 7,0 Höga förluster ,20 Höga förluster 4,6 Höga förluster Nossan 790 År Totalfosfor Tillståndsklassning Totalkväve Tillståndsklassning (kg/ha,år) totalfosfor (kg/ha,år) totalkväve ,10 Måttligt höga förluster 5,0 Höga förluster ,26 Höga förluster 7,1 Höga förluster ,17 Höga förluster 5,5 Höga förluster ,29 Höga förluster 11,3 Höga förluster ,24 Höga förluster 9,1 Höga förluster ,49 Extremt höga förluster 8,7 Höga förluster ,15 Måttligt höga förluster 3,8 Måttligt höga förluster ,41 Extremt höga förluster 7,2 Höga förluster ,46 Extremt höga förluster 9,1 Höga förluster ,28 Höga förluster 5,8 Höga förluster 66

67 Bilaga 6. Bottenfauna i rinnande vatten Metodik - Resultatsidor Artlistor Fältprotokoll 67

68 Metodik Provtagning Provtagningen av bottenfauna utfördes den 30 oktober-1 november 2012 av Medins Biologi AB. Total undersöktes åtta lokaler i rinnande vatten. En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sammanställt i lokalbeskrivningar nedan. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Alla prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Analys Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Utvärdering Statusklassificering Statusklassificeringen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Expertbedömningar Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering hydromorfologisk påverkan och annan påverkan. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. Ett nytt index (Taxaindex) har tagits fram på Medins Biologi för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 2010). Indexet utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2000). Genom att jämföra det uppmätta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 68

69 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. Referenser Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag.. ( Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness i Swedish streams. -Arch. Hydrobiol. 150: Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: SIS, Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Svensson, B Rev. Bjelke, U Rhithrogena germanica. ArtDatabankens artfaktablad. Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport

70 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 70

71 325. Göteneån, Silboholm Datum: Kommun: Götene Koordinat: / RT m nedströms forsnacken, ca 50 m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 53 4,8 9 1,11 0,88 0,80 Nära neutralt God Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Otillfredsställande Måttlig Hög Index Totalantal taxa: 23 lågt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 67 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 997 måttligt högt Dina lineata 3 poäng EPT-index: 6 mycket lågt Diversitetsindex: 2,88 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 2 mycket lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 9 20 Näring Hydromorfologi Ingen bedömning Ingen bedömning 09 Otillfredsställande status Måttlig status Otillfredsställande status Måttlig status Otillfredsställande status Måttlig status 12 Otillfredsställande status Måttlig status Kommentar Liksom tidigare dominerades bottenfaunasamhället av föroreningståliga taxa och mer syrekrävande arter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför vara otillfredsställande trots att den enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades som god. På senare år har andelen dagsländor av släktet Baetis ökat, vilket kan indikera något bättre förhållanden på lokalen. Denna förändring har inneburit ett högre värde på DJindex. Uppströms lokalen rinner ån genom jordbruksmarker och bedömningen är att bottenfaunan också var negativt påverkad av rätning och dikning, vilket sannolikt har påverkat artantalet som i år var lågt. Statusen med avseende på hydromorfologisk påverkan bedömdes därför som måttlig. 71

72 528. Lidan, Kvarnö Datum: Kommun: Vara Koordinat: / RT90 Proverna togs 5 m upp- och nedströms öns nedre spets, ca 100 nedströms bron Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 70 6,3 14 1,47 1,18 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 53 mycket högt Mycket höga naturvärden 31 Taxaindex (%): 133 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter 3 poäng/taxa Individtäthet (antal/m 2 ): högt Dina lineata, Baetis buceratus, EPT-index: 31 mycket högt Brachycentrus subnubilus, Notodobia Diversitetsindex: 4,40 mycket högt ciliaris, Riolus cupreus, Valvata cristata Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Antal taxa 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 9 20 Näring Hydromorfologi 05 Ingen bedömning Ingen bedömning 09 God status Ingen bedömning God status Hög status Kommentar Artantalet var mycket högt. Bottenfaunasamhällets sammansättning och den höga individtätheten indikerade hög näringstillgång. De mer syrekrävande arterna förekom i låga numerär och andelen bäcksländor var låg. Trots höga indexvärden bedömdes statusen med avseende på eutrofiering därför vara god. Det höga artantalet samt förekomst av flera måttligt känsliga arter tyder på god syresättning och att bottenfaunan inte skadats av höga näringshalter. Den tidigare rödlistade bäckbaggen Riolus cupreus påträffades, liksom den ovanliga igeln Dina lineata, dagsländan Baetis buceratus, snäckan Valvata cristata och nattsländorna Brachycentrus subnubilus och Notodobia ciliaris. Tillsammans med det mycket höga artantalet och den höga diversiteten motiverar detta att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. 72

73 565. Afsån, Rydaholm Datum: Kommun: Vara Koordinat: / RT90 Ca 5-10 m uppströms fall på åns södra sida. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 68 5,6 11 1,43 1,04 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 40 måttligt högt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 102 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 18 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,30 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 9 20 Näring Hydromorfologi 05 Ingen bedömning Ingen bedömning 09 Måttlig status Ingen bedömning Måttlig status Hög status Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av arter och grupper som gynnas av höga näringsämneshalter. En låg andel bäckbaggar påträffades men i övrigt saknades mer syrekrävande arter förutom någon enstaka bäckoch nattslända. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara måttlig. Bedömningen avvek därmed något från klassningen enligt Naturvårdsverkets kriterier. 73

74 580. Lidan, Lovene Datum: Kommun: Lidköping Koordinat: / RT90 Proverna togs där det gick under bron på nordvästra sidan. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 71 5,0 9 1,49 0,93 0,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 78 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Gyraulus crista 3 poäng EPT-index: 10 lågt Valvata piscinalis 3 poäng Diversitetsindex: 2,32 mycket lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 9 20 Näring Hydromorfologi 05 Ingen bedömning Ingen bedömning 09 Måttlig status Ingen bedömning Måttlig status Hög status Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av grupper och arter som gynnas av höga näringsämneshalter medan mer syrekrävande arter saknades helt. Sammantaget motiverade bottenfaunans sammanstättning att lokalen bedömdes vara måttligt påverkad av eutrofiering. Två ovanliga snäckor påträffades: Gyraulus crista och Valvata piscinalis. Bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. 74

75 630. Hornborgaån, Fjällåkra Datum: Kommun: Falköping Koordinat: / RT90 Ca m uppströms bron längs västra sidan mot vägen. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 58 6,6 13 1,21 1,24 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 54 mycket högt Mycket höga naturvärden 31 Taxaindex (%): 138 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter 3 poäng/taxa Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Baetis buceratus, Nemoura flexuosa, EPT-index: 34 mycket högt Notidobia ciliaris, Serratella ignita, Diversitetsindex: 4,29 mycket högt Psychomyia pusilla, Riolus cupreus Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 14 mycket högt Antal taxa 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 9 20 Näring Hydromorfologi Ingen bedömning Ingen bedömning 09 Hög status Hög status God status God status Hög status Hög status 12 Hög status Hög status Kommentar Bottenfaunasamhället var mycket artrikt och diverst. Flera syrekrävande arter förekom vilket indikerade god syresättning av bottenvattnet i strömmande partier. Ingen negativ påverkan av näringsämnen kunde påvisas. Lokalen hyste ett flertal ovanliga arter. I år noterades dagsländan Baetis buceratus, bäcksländan Nemoura flexuosa, nattsländorna Notidobia ciliaris och Psychomyia pusilla, samt den tidigare rödlistade bäckbaggen Riolus cupreus. Dessa förekomster tillsammans med ett mycket högt artantal och diversitet motiverade att bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. 75

76 670. Flian, Resville Datum: Kommun: Lidköping Koordinat: / RT90 I östra fåran, 0-10 m nedströms den gamla valvbron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 78 5,8 12 1,65 1,07 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 47 högt Mycket höga naturvärden 18 Taxaindex (%): 116 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter 3 poäng/taxa Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Gammarus lacustris, Baetis buceratus, EPT-index: 19 måttligt högt Aphelocheirus aestivalis, Normandia nitens, Diversitetsindex: 3,83 måttligt högt Valtata piscinalis Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier 3 poäng Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 9 20 Näring Hydromorfologi 05 Ingen bedömning Ingen bedömning 09 God status Ingen bedömning God status Hög status Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av arter som gynnas av god näringstillgång men det förekom även känsliga arter, dock i låga tätheter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god. Fem ovanliga arter påträffades och lokalen hyste ett högt antal taxa. Detta motiverade bedömningen att lokalen bedömdes ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 76

77 720. Nossan, Hudene Datum: Kommun: Herrljunga Koordinat: / RT m uppströms där ån delar sig. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 55 6,4 14 1,17 1,19 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 43 högt Mycket höga naturvärden 16 Taxaindex (%): 112 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 751 måttligt högt Gammarus lacustris 3 poäng EPT-index: 26 högt Rhithrogena germanica 6 poäng Diversitetsindex: 4,18 mycket högt Capnia bifrons 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 14 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 9 20 Näring Hydromorfologi Ingen bedömning Ingen bedömning 09 Hög status Hög status Hög status Hög status Hög status Hög status 12 Hög status Hög status Kommentar Höga indexvärden och förekomst av flera eutrofieringskänsliga arter motiverade att statusen med avseende på näringsämnespåverkan bedömdes som hög. Den rödlistade dagsländan Rhithrogena germanica (hotkategori NT- nära hotad) påträffades. Detta tillsammans med påträffandet av två ovanliga arter, en hög diversitet och ett högt antal taxa motiverade att naturvärdena bedömdes som mycket höga (med avseende på bottenfaunan). 77

78 760. Nossan, Bredöl Datum: Kommun: Essunga Koordinat: / RT90 Proverna togs ca 120 m uppströms bron, ca 20 m nedströms spång vid jordkällare med tak. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 42 5,5 11 0,89 1,02 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 31 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 75 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 800 måttligt högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 2,90 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar ASPT DJ FI År Expertbedömning av påverkan/status 9 20 Näring Hydromorfologi 05 Ingen bedömning Ingen bedömning 09 God status Ingen bedömning Måttlig status hög Kommentar Lokalen flyttades 2009, och tas sedan dess i västra delfåran uppströms vägbron. Lokalen har ett olämpligt substrat för sparkprovtagning, vilket gör att osäkerhet kan förekomma vid bedömningen. Artantalet var måttligt högt och bottenfaunasamhället dominerades av mygg- och knottlarver. Artsammansättningen tyder på god näringstillgång. Endast en mer syrekrävande art, bäcksländan Nemoura avicularis, påträffades i låga tätheter. Dominans av näringståliga taxa motiverade i huvudsak att statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. Noterbart var dock att denna bedömning gränsade till god. 78

79 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 79

80 325. Göteneån, Silboholm x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 28,7 HIRUDINEA, iglar DDina lineata - (Müller, 1774) Ov 2 0,4 0,2 EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 3,7 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,2 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,6 1,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 8,8 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,2 0,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 11,5 Baetis sp ,8 1,1 PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp Plecoptera 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2 1,3 Limnephilidae ,2 0,1 Rhyacophila fasciata - Hagen, ,2 1,3 Rhyacophila sp ,6 1,0 COLEOPTERA, skalbaggar HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,1 Chironomidae ,8 4,7 Empididae ,2 0,1 Muscidae ,0 1,2 Pediciidae ,8 3,9 Simuliidae ,4 29,9 Tipulidae ,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 0,7 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 80

81 528. Lidan, Kvarnö x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,8 1,0 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 0,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 2,9 HIRUDINEA, iglar DDina lineata - (Müller, 1774) Ov 1 0,2 0,0 EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4 0,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,6 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,0 3,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 1,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov 1 0,2 0,0 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,0 12,7 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 12,7 Baetis sp ,2 3,6 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 0,1 Caenis rivulorum - Eaton, ,6 6,9 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,2 0,8 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 5,2 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,4 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 0,1 Nigrobaetis sp ,0 0,2 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 1,4 0,3 AAmphinemura sp a 0,6 0,1 I Isoperla sp a 2,2 0,4 LLeuctra sp Plecoptera 0,2 0,0 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) Plecoptera 0,2 0,0 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 0,6 0,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 3,0 0,6 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,2 1,4 Athripsodes sp ,6 1,7 Brachycentrus subnubilus - Curtis, Ov 5 1,0 0,2 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,2 0,0 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,6 0,3 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,4 0,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2 0,0 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 0,9 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 1,4 Hydropsyche sp ,4 0,3 Ithytrichia sp ,8 1,0 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 6,0 Limnephilidae ,0 0,2 Lype sp ,6 0,1 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) Ov 1 0,2 0,0 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,0 0,2 Potamophylax sp ,6 0,1 Rhyacophila sp ,6 0,1 Artlistan fortsätter på nästa sida. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 81

82 Fortsättning från föregående sida Lidan, Kvarnö x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,0 0,2 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,4 6,8 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,6 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 9,4 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,2 OOulimnius sp. Ad ,4 0,1 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,4 4,8 PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2 0,0 RRiolus cupreus Ad. - (Müller, 1806) Ov 3 0,6 0,1 RRiolus cupreus Lv. - (Müller, 1806) Ov 3 0,6 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 2,1 Chironomidae ,8 2,9 Empididae ,2 0,0 Pediciidae ,2 0,0 Simuliidae ,4 0,3 GASTROPODA, snäckor Valvata cristata - O. F. Müller, Ov 2 1 0,6 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 5,1 SSphaerium sp ,6 0,5 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 82

83 565. Afsån, Rydaholm x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,1 Polycelis sp ,2 0,0 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,8 0,3 Turbellaria ,4 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 10,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4 0,3 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,4 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus sp ,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 17,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 11,0 Baetis sp ,8 1,8 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 0,0 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,6 0,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,8 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,2 0,0 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,6 12,0 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera 0,2 0,0 NNemoura sp a 0,2 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2 0,0 Athripsodes sp ,8 0,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,4 0,1 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,4 0,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 0,9 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8 17,1 Limnephilus sp. (fuscicornis-typ) ,0 0,2 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) ,4 0,3 Limnephilidae ,2 0,4 Lype sp ,2 0,0 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2 0,0 Polycentropodidae ,4 0,1 Rhyacophila sp ,2 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,0 0,4 PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2 0,0 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 0,1 Chironomidae ,4 15,7 Muscidae ,4 0,1 Pediciidae ,8 0,1 Psychodidae ,2 0,0 Simuliidae ,4 0,3 Tipulidae ,2 0,0 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp ,2 0,0 Lymnaeidae ,4 0,1 Radix sp ,2 0,0 Stagnicola sp. (palustris-gr.) ,4 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 8,4 SSphaerium sp ,0 0,6 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 83

84 580. Lidan, Lovene x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 25,9 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,0 0,2 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,6 0,1 PPiscicola geometra - (Linné, 1761) ,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 2,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,8 0,3 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp ,2 0,0 Platycnemis pennipes - (Pallas, 1771) ,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 1,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 0,4 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,8 8,7 Cloeon sp. (dipterum gr.) ,2 0,0 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2 0,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,8 0,3 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2 0,0 Limnephilus sp. (fuscicornis-typ) ,6 0,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) ,4 0,1 Limnephilidae ,8 0,1 Molanna sp. (angustata-typ) ,6 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp ,0 42,2 COLEOPTERA, skalbaggar HHaliplus sp. Lv ,2 0,0 PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,4 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 0,8 Chironomidae ,0 15,3 CChironomus sp ,4 0,1 Psychodidae ,4 0,1 Tipulidae ,8 0,1 GASTROPODA, snäckor Gyraulus crista - (Linné, 1758) Ov 1 0,2 0,0 Gyraulus sp. (annan) ,8 0,3 Lymnaeidae ,6 0,1 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,2 0,0 Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ov 1 0,2 0,0 Valvata sp. (piscinalis/macrostoma) Ov 2 1 0,6 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 0,4 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 84

85 630. Hornborgaån, Fjällåkra x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,1 Polycelis sp ,4 0,0 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 2,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,6 0,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4 0,0 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,0 12,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 1,6 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,4 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov ,0 1,9 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,0 10,8 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 9,0 Baetis sp ,0 2,2 Caenis rivulorum - Eaton, ,4 7,0 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,6 0,4 Ephemera sp ,4 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 3,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,6 0,1 Serratella ignita - (Poda, 1761) Ov 1 0,2 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sp Plecoptera 0,4 0,0 BBrachyptera sp a 0,2 0,0 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) a 2,6 0,2 I Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) a 0,8 0,1 I Isoperla sp Plecoptera 0,8 0,1 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 1,4 0,1 LLeuctra sp a 1,2 0,1 NNemoura avicularis - Morton, a 0,4 0,0 NNemoura flexuosa - Aubert, Ov 1 Plecoptera 0,2 0,0 NNemoura sp Plecoptera 0,2 0,0 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 5,2 0,5 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 11,8 1,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,0 0,3 Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,4 0,0 Athripsodes sp ,8 0,3 Hydatophylax infumatus - (McLachlan, 1865) ,2 0,0 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,8 0,2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 0,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 0,5 Hydropsyche sp ,0 0,4 Ithytrichia sp ,6 3,8 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 0,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) ,2 0,0 Limnephilidae ,2 0,0 Lype sp ,4 0,0 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) Ov 1 1 0,4 0,0 Artlistan fortsätter på nästa sida. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 85

86 Fortsättning från föregående sida Hornborgaån, Fjällåkra x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TRICHOPTERA, nattsländor Polycentropodidae ,8 0,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 0,3 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ov 1 0,2 0,0 Rhyacophila fasciata - Hagen, ,2 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,8 0,1 Rhyacophila sp ,8 0,2 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,2 0,1 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,8 2,0 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,0 11,5 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,0 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 8,0 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,8 0,1 OOulimnius sp. Ad ,4 0,0 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,3 RRiolus cupreus Ad. - (Müller, 1806) Ov ,8 1,6 RRiolus cupreus Lv. - (Müller, 1806) Ov ,0 1,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,4 Chironomidae ,6 4,2 Empididae ,8 0,1 Limoniidae ,0 0,1 Simuliidae ,6 3,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 6,4 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 86

87 670. Flian, Resville x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,4 Polycelis sp ,6 1,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 1,1 Turbellaria ,8 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 3,5 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 0,2 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,2 0,0 Glossiphoniidae ,2 0,0 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus lacustris - Sars, Ov 1 1 0,4 0,0 Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 5,8 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov ,0 11,4 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,0 5,9 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 2,6 Baetis sp ,0 2,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8 0,1 Ephemera vulgata - Linné, ,4 0,0 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 0,8 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,0 8,8 PLECOPTERA, bäcksländor TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 3,4 0,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4 0,0 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,4 0,0 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,6 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 0,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 0,2 Hydropsyche sp ,6 0,1 Ithytrichia sp ,4 5,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 14,2 Lype sp ,2 0,0 Phryganea bipunctata - Retzius, ,2 0,0 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,6 0,1 Rhyacophila sp ,0 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,2 4,6 Nepa cinerea - Linné, ,2 0,0 Artlistan fortsätter på nästa sida. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 87

88 Fortsättning från föregående sida Flian, Resville x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,4 0,0 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,4 0,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 0,5 NNormandia nitens Lv. - (Müller, 1817) Ov 3 0,6 0,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,0 OOulimnius sp. Lv ,6 0,1 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,8 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 0,1 Chironomidae ,8 0,2 Simuliidae ,0 3,0 Tipulidae ,0 0,1 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2 0,0 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,6 0,3 Gyraulus sp ,2 0,0 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,4 1,9 Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) Ov 1 1 0,4 0,0 Valvata sp Ov 1 1 0,4 0,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 21,7 SSphaerium sp ,0 2,2 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 88

89 720. Nossan, Hudene x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 4,3 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus lacustris - Sars, Ov 2 0,4 0,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 5,4 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,8 14,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 14,5 Baetis sp ,8 2,0 Caenis rivulorum - Eaton, ,4 2,9 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 11,4 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,2 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 0,1 Rhithrogena germanica - Eaton, NT ,6 0,9 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 0,4 0,2 AAmphinemura sp a 0,8 0,4 BBrachyptera sp a 0,2 0,1 CCapnia bifrons - (Newman, 1839) Ov 1 6 1a 1,6 0,9 I Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) Plecoptera 0,6 0,3 I Isoperla sp a 1,2 0,6 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 2,6 1,4 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) a 0,2 0,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 9,4 5,0 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 0,4 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,2 1,7 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 0,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8 3,6 Ithytrichia sp ,2 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 3,4 Limnephilidae ,2 0,1 Polycentropodidae ,6 0,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,1 Rhyacophila sp ,0 0,5 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,6 0,3 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 0,7 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 10,5 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,4 0,2 OOulimnius sp. Ad ,2 0,1 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,6 0,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,1 Chironomidae ,6 4,6 Empididae ,2 0,1 Limoniidae ,2 0,1 Pediciidae ,8 1,0 Simuliidae ,6 3,0 GASTROPODA, snäckor Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 2,6 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 89

90 760. Nossan, Bredöl x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,2 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,8 0,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 15,6 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4 0,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 2,8 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, Ov 1 0,2 0,1 Baetis muticus - (Linné, 1758) ,6 0,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 0,1 Baetis sp ,6 0,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 2,8 Leptophlebiidae ,2 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,2 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera 0,2 0,1 NNemoura sp a 3,4 1,7 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 0,4 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,4 2,7 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 0,3 Limnephilus sp. (fuscicornis-typ) ,2 0,1 Limnephilidae ,4 0,2 Lype sp ,8 0,4 Polycentropodidae ,8 0,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 2,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,1 Rhyacophila sp ,4 0,2 COLEOPTERA, skalbaggar OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 1,3 Chironomidae ,6 19,3 Psychodidae ,2 0,1 Simuliidae ,6 37,8 Tipulidae ,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,0 8,0 SSphaerium sp ,2 1,6 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 90

91 325. Göteneån Silboholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Götene Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Martin Liungman Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 3 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,2 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms forsnacken, ca 50 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossa Oorganiskt mtrl, dom. 3: finsediment Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: 5-50% Grova block: saknas Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: <5% Påväxtalger: 5-50% Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: träd ask lönn Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Ev taget med mindre provyta tidigare. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 91

92 528. Lidan Kvarnö RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Vara Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Martin Liungman Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 20 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 20 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 2,8 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs 5 m upp- och nedströms öns nedre spets, ca 100 nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Reglering måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 92

93 565. Afsån Rydaholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Vara Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Martin Liungman Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,8 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Ca 5-10 m uppströms fall på åns södra sida. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalen flyttad 2009 till uppströms fallet. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 93

94 580. Lidan Lovene RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Lidköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Martin Liungman Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 45 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 45 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,2 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Proverna togs där det gick under bron på nordvästra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalen flyttades över ån, ursprunglig lokal var ca 5-15 m uppströms bron på östra sidan. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 94

95 630. Hornborgaån Fjällåkra RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Falköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Martin Liungman Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 4,9 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca m uppströms bron längs västra sidan mot vägen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-50% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: > 50% Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: barrskog Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 95

96 670. Flian Resville RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Lidköping Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Martin Liungman Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 25 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 25 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 3,1 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: I östra fåran, 0-10 m nedströms den gamla valvbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Reglering stark B: Jordbruk stark C: - - Övrigt Gräsmattor runtom. Överflödande damm 30 m uppströms lokalen, osäkerhet kring regleringspåverkan. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 96

97 720. Nossan Hudene RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 7C NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Herrljunga Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Martin Liungman Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 12 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 12 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 4,6 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms där ån delar sig. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Reglering måttlig B: Tätort måttlig C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 97

98 760. Nossan Bredöl RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Essunga Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Martin Liungman Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 30 m, uppskattad Grumlighet: grumligt V-dragsbredd (normal fåra): 30 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,8 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 120 m uppströms bron, ca 20 m nedströms spång vid jordkällare med tak. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al gran Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalen flyttades 2009, och tas sedan dess i västra delfåran uppströms vägbron. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 98

99 Bilaga 7. Bottenfauna i sjösublitoral Resultatsidor Fältprotokoll Artlistor 99

100 Förklaring till resultatsidor sjöars djupbotten Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjöoch vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttlig 4. Otillfredställande 5. Dålig BQI: Benthic quality index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vår eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. Expertbedömning av tillstånd och påverkan Vår slutgiltiga bedömning av tillstånd och påverkansgrad m.a.p. näringsämnesbelastning, syrehalt och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. syre respektive näring bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Näringsfattiga/Syrerika eller mycket näringsfattiga/syrerika förhållanden. B. Måttligt näringsfattiga/syrerika förhållanden. C. Näringsrika/Syrefattiga eller mycket näringsrika/syrefattiga förhållanden. Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttligt 4. Otillfredställande 5. Dålig Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i Tabeller och diagram. 100

101 1. Dättern, Syd Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): 0,0213 Antal prov: 5 Provdjup (m): 1,9 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,0 0,37 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Otillfredsställande Hög Mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 5 mycket lågt O/C-index: 44,8 mycket högt Medelantal taxa/prov: 4,2 PTI: - - Individtäthet (antal/m 2 ): mycket hög EEI: - - Jämförelse med tidigare undersökningar - expertbedömningar År Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 09 Otillfredsställande status Syrerikt 11 Otillfredsställande status Syrerikt 12 Otillfredsställande status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Bottenfaunan på stationen indikerade att vattenområdet i den södra delen av Dättern var kraftigt eutrofierat. Trots denna näringsämnespåverkan bedömdes syreförhållandena vara förhållandevis goda, vilket kan förklaras med det ringa provdjupet (knappt 2 m). Före 2009 har inte resultaten klassats och bedömts på motsvarande sätt, men har även då visat på näringsrika förhållanden. 101

102 2. Dättern, Nord Datum: Flodområde: 108 Göta älv Koordinat: / Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): 0,0213 Antal prov: 5 Provdjup (m): 1,5 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 3,0 1,12 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 18 måttligt högt O/C-index: 23,3 mycket högt Medelantal taxa/prov: 8,6 PTI: - - Individtäthet (antal/m 2 ): mycket hög EEI: - - Jämförelse med tidigare undersökningar - expertbedömningar År Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 09 Måttlig status Syrerikt 11 Måttlig status Måttligt syrerikt 12 God status Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Med utgångspunkt från bottenfaunan bedömdes vattenområdet på stationen som näringsrikt. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som god och visar därmed på en betydligt lägre grad av påverkan i denna del av Dättern än i den södra delen. Expertbedömningen med avseende på eutrofiering avvek från klassificeringen enligt BQI enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och beror bland annat på att ytterligare parametrar, såsom ett mycket högt O/C-index, har beaktats vid bedömningen. Trots näringsrikedomen var syreförhållandena goda. I likhet med syreförhållandena på stationen i den södra delen kan detta förklaras med det ringa provdjupet. Stationen är belägen nära mynningen till Brandsfjorden och berörs därför i högre grad av vattenutbyte med Vänern jämfört med stationen i den inre delen av Dättern. Före 2009 har inte resultaten klassats och bedömts på motsvarande sätt, men de har även då visat på näringsrika förhållanden. Några individer av den ovanliga fåborstmasken Propappus volki noterades i proverna. Denna art är aldrig tidigare funnen i sjömiljö i Medins prover, men däremot numera i ett ganska stort antal gånger i vattendrag. 102

103 1. Dättern Syd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Vänersborg Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M Liungman/H Larsson Provyta (m 2 ): 0,0213 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 1,9 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 8,9 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 0,5 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: grå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Provytan är belägen i den inre delen av Dättern, drygt 1,5 km norr om Dätterstorp. Sedimentet bestod av gyttjelera. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 103

104 2. Dättern Nord RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 8C NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Grästorp Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M Liungman/H Larsson Provyta (m 2 ): 0,0213 Organisation: Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 1,5 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 8,9 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 0,5 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: grå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Provytan är belägen strax söder om Frugårdssundet, ca 500 m söder om udden vid Sundslund. Sedimentet bestod huvudsakligen av sand. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 104

105 Förklaring till artlistor sjöars sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0215 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 105

106 1. Dättern, Syd x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,0 1,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 75,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp. (plumosus-typ) ,0 12,3 Chironomus sp ,2 0,3 Cryptochironomus sp ,4 0,5 Procladius sp ,6 10,4 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 2. Dättern, Nord x: y: Det. Anders Boström, Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,6 6,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 31,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 0,3 TRICHOPTERA, nattsländor Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,2 0,3 DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp ,2 0,3 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,8 49,5 Cryptochironomus sp ,6 2,2 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, ,2 0,3 Dicrotendipes sp ,4 0,5 Glyptotendipes sp ,0 1,3 Monodiamesa sp ,2 0,3 Potthastia longimanus - Kieffer, ,2 0,3 Procladius sp ,2 0,3 Stictochironomus sp ,0 2,7 Tanytarsus sp ,6 0,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 3,0 Unio tumidus - Philipsson, ,4 0,5 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 106

107 Bilaga 8. Kiselalger i vattendrag 107

108 Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter) och spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvalitet genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning. Detta gör att de är mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen. Provtagning Provtagningen utfördes i augusti 2012 på 15 enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Metoden innebär att minst fem stenar i vattendraget borstas av med en ren tandborste varvid påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. I de fall det saknas stenar i vattendraget, eller om det är för djupt för att vada, används vattenväxter. Stenar/växter insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. 108

109 Lokaler för kiselalgsprovtagning i Vänerns sydöstra tillflöden Koordinater är angivna enligt RT90 2,5 gon V. Nr Vattendrag Lokal Datum Koordinater x y Sjöråsåns vattensystem Ki1 Sjöråsån Skattegården Lidans vattensystem Ki2 Torpabäcken Bronäs Ki3 Lannaån Rycka Ki4 Getån Karstorpsbacken Ki5 Salaholmsbäcken Trävattna Ki6 Bragnumsån bron vid Elin Ki7 Bäck vid Kinnarp Öna Ki8 Slafsan Valtorp Ki9 Bjurumsån Bjurum, vid väg Ki10 Härlingstorpskanalen Härlingstorp Ki11 Dofsan Ekedal Nossans vattensystem Ki12 Nossan nedströms Annelund Ki13 Viskebäcken Krokstorp Ki14 Lillån Trökörna Lannaån vattensystem Ki15 Lannaån Ås Analys Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes enligt metod SS-EN och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade kiselalgsskal på alla lokaler. Vidare gjordes en dokumentation och beskrivning av förekommande skador. Erfarenheter från andra undersökningar (Eriksson & Jarlman 2011, Falasco et al. 2009) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats i Sverige för att testa om missbildningar på kiselalger kan fungera som en miljögiftsindikator (Kahlert 2012), varvid påverkan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersökts. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta överensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren, se tabell nedan. Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. I detta fall delades missbildningarna in i olika typer och i två deformeringsgrader enligt tabellen nedan. 109

110 Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna undersökning finns nedan i avsnittet efter artlistorna. Preliminär indelning av kiselalgers påverkansgrad (missbildningsfrekvens) och deformationsgrad samt indelning i olika missbildningstyper enligt. Preliminär påverkansgrad Typ av deformering <1 % ingen eller obetydlig Onormal form 1-5 % svag-tydlig 5-10 % tydlig-stark >10 % stark-mycket stark Deformeringsgrad svag tydlig Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjd, övrigt Onormalt mönster Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice Polluo-sensibilité Spécifique), som är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index) en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot lättnedbrytbar organisk förorening respektive näringsrikedom. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3. Klassningen görs enligt en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Utvärderingen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007) och lokalerna har klassats enligt en femgradig skala: alkaliskt, nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. När indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och någon av stödparametrarna TDI och %PT hamnar i en helt annan statusklass, kan en expertbedömning behöva göras avseende statusklassningen. Även för ACID-indexet kan i undantagsfall en expertbedömning behöva tillämpas, t.ex. i kalkrika miljöer, eftersom indexet huvudsakligen är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7 Resultaten, i form av index och statusklassning samt kommentarer, redovisas i resultatsidor nedan. Mer om hur bedömning av kiselalger har gjorts kan man läsa i Jarlman, A. & Sundberg I

111 Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Eriksson, M. & Jarlman, A. (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. (2009). Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566: Jarlman, A. & Sundberg I Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag.. ( Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, SIS, Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS, Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters 111

112 Resultatsidor kiselalger Förklaring till resultatsidor kiselalger i rinnande vatten Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 112

113 Ki1. Sjöråsån, Skattegården Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: - Vattennivå: hög Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 0-5 meter nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 432 IPS: 12,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 45 TDI: 73,6 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,02 % PT: 33,3 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,66 (klass 3) ACID: 8,53 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Sjöråsån hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Bedömningen styrks av ett högt värde på %PT (andelen föroreningstoleranta arter). Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum och den föroreningståliga arten Eolimna minima. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 12, ,5 73, ,5 33,3 4 4 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 08/12 12,3 3 70, ,4 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,97 8, Nära neutralt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/12 7,75 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 i regi av Västerhavets vattendistrikt och visade även då måttlig status, men IPS-index var lägre och låg i de nedre delen av klassintervallet. Andelen av föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var dock ungefär lika stor båda åren. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2008, men alkaliska förhållanden Tvåårsmedelvärdet hamnar i alkaliskt, men det ligger relativt nära gränsen mot nära neutralt., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

114 Ki2. Torpabäcken, Bronäs Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: klart Organisation: Vattentemperatur: 13,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: 0-5 meter nedströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 445 IPS: 12,1 (klass 3) Antal räknade taxa: 58 TDI: 84,0 (klass 4-5) Diversitet: 4,68 % PT: 29,2 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,62 (klass 3) ACID: 7,63 (klass 1) Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Torpabäcken hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Bedömningen stöds av att TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) var höga. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. MÅTTLIG STATUS ALKALISKT, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 Ki3. Lannaån, Rycka Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 13 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: strax uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 431 IPS: 11,4 (klass 3) Antal räknade taxa: 40 TDI: 75,9 (klass 2-3) Diversitet: 3,78 % PT: 40,1 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,58 (klass 3) ACID: 8,04 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar I Lannaån motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket stor, vilket visar att lokalen ligger i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Exempel på arter som indikerar förekomst av lättnedbrytbart organiska material och som noterades på lokalen är Eolimna minima, Fistulifera saprophila, Gomphonema parvulum, Navicula gregaria och Mayamaea atomus var. permitis., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 MÅTTLIG STATUS ALKALISKT Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 114

115 Ki4. Getån, Karstorpsbacken Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: hög Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 12 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-2 meter nedströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 444 IPS: 14,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 24 TDI: 51,2 (klass 2-3) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Diversitet: 0,72 % PT: 2,3 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Expertbedömning EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 6,95 (klass 2) GOD STATUS NÄRA NEUTRALT nära måttlig status ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet visade klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 3 och lokalen kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Antalet räknade arter var förhållandevis lågt och diveriteten var mycket låg, vilket beror på att kiselalgssamhället till drygt 90 % utgjordes av den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula. I övrigt förekom bara näringskrävande (TDI) och/eller föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Total dominans av en art kan betyda en störning i kiselalgssamhället och årets resultat blir därför inte representativt. Lokalen är inte optimal för kiselalgsprovtagning, det finns få stenar och lokalen är påverkad av stark igenväxning. Surhetsindexet ACID visade visserligen nära neutrala förhållanden, men eftersom mer än 95 % av samhället utgjordes av alkalifila kiselalger, dvs. de som i huvudsak förekommer vid ph högre än 7, görs en expertbedömning som innebär att lokalen anses ha alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 11,0 14, ,9 74,2 51, ,0 52,7 2, Otillfredsställande status Måttlig status God status nära måttlig status Treårsmedelvärden 08/10/12 12,1 3 69, ,6 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) Expertbedömning ,79 7,65 6, Alkaliskt Alkaliskt Nära neutralt Alkaliskt Treårsmedelvärde 08/10/12 7,80 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 (Västerhavets vattendistrikt) och 2010 (Länsstyrelsen i Västra Götaland). IPS-indexet visade 2008 otillfredsställande status, men värdet låg relativt nära gränsen mot måttlig status. År 2010 låg IPS-indexet i måttlig status, men mycket nära gränsen mot otillfredsställande status. Ingen ensidig dominans av någon art då utan, samhället var snarare artrikt. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor båda åren. Resultatet år 2012 indikerar någon slags störning av kiselalgssamhället och blir därför inte representativt för lokalen. På grund av kraftig igenväxning bör lokalen, om möjligt, flyttas till ett bättre ställe. Treårsmedelvärdet av surhetsindexet ACID visar alkaliska förhållanden. Både 2010 och 2012 observerades 0,9 % deformerade skal, viket visar obetydlig påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

116 Ki5. Salaholmsbäcken, Trävattna Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 13,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-4 meter nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 415 IPS: 14,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 52 TDI: 54,8 (klass 2-3) GOD STATUS nära måttlig status Diversitet: 3,06 % PT: 11,8 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 8,58 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Lokalen i Salaholmsbäcken hade ett IPS-index motsvarande klass 2, god status, men värdet ligger nära gränsen mot måttlig status. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var dessutom något förhöjd, vilket visar att lokalen ligger i riskzonen för att hamna i måttlig status.. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 2 57, ,4 3 God status nära måttlig status ,8 2 54, ,8 3 God status nära måttlig status Tvårsmedelvärden 08/12 14,8 2 56, ,1 3 God status nära måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,76 8, Alkaliskt Alkaliskt Tvårsmedelvärden 08/12 8,67 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 i regi av Västerhavets vattendistrikt och visade då samma resultat, nämligen god status och alkaliska förhållanden. Även då låg IPS-indexet nära gränsen mot måttlig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var något förhöjd., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

117 Ki6. Bragnumsån, bron vid Elin Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 14 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-5 meter nedströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 429 IPS: 15,0 (klass 2) Antal räknade taxa: 42 TDI: 58,7 (klass 2-3) Diversitet: 2,87 % PT: 3,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 8,65 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS ALKALISKT Kommentar IPS-indexet i Bragnumsån visade klass 2, god status, men indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Lokalen dominerades av näringskrävande arter, framför allt artgruppen Cocconeis placentula, men andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 Ki7. Bäck vid Kinnarp, Öna Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 14 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: där stengärdesgård, längs åker, slutar Resultat index och klassning Antal räknade skal: 444 IPS: 16,0 (klass 2) Antal räknade taxa: 20 TDI: 50,7 (klass 2-3) Diversitet: 1,81 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,82 (klass 2) ACID: 8,82 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Lokalen hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Av de dominerande arterna föredrar Eucocconeis laevis mer eller mindre näringsfattiga vatten, medan Achnanthidium minutissimum group III och Gomphonema pumilum är mer näringskrävande. De två sistnämnda utgjorde tillsammans 78 %, vilket visar att det finns ett näringspåslag i vattendraget. Artantalet var lågt, liksom diveriteten, vilket kan vara tecken på en störning i kiselalgssamhället. Enligt lantbrukare utfördes rensning av vattendraget vid provtagningsplatsen under våren 2012., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 GOD STATUS ALKALISKT Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var 2 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 117

118 Ki8. Slafsan, Valtorp Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: klart Organisation: Vattentemperatur: 14 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: från brofäste och 10 meter uppströms Resultat index och klassning Antal räknade skal: 419 IPS: 15,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 33 TDI: 67,1 (klass 2-3) Diversitet: 3,16 % PT: 3,8 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,81 (klass 2) ACID: 8,04 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS ALKALISKT Kommentar IPS-indexet visade klass 2, god status. De mer eller mindre näringskrävande arterna Achnanthidium minutissimum group III, Amphora pediculus, Cocconeis placentula, Gomphonema pumilum och Navicula tripunctata dominerade i kiselalgssamhället, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 Ki9. Bjurumsån, Bjurum, vid väg 184 Län: 14 Västra Götaland Kommun: - Koordinater: / Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Iréne Sundberg Beskuggning: saknas Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: mycket grumligt Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 14 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 0 Provplats: 0-5 meter uppströms gammal stenbro, ca 80 meter uppströms vägbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 444 IPS: 18,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 35 TDI: 21,9 (klass 1) Diversitet: 3,19 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,96 (klass 1) ACID: 5,06 (klass 3) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar I Bjurumsån motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Kiselalgssamhället dominerades av Tabellaria flocculosa och artgruppen Achnanthidium minutissimum (group II), som trivs i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 118

119 Ki10. Härlingstorpskanalen, Härlingstorp Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: där traktorväg ner till kanalen slutar Resultat index och klassning Antal räknade skal: 429 IPS: 16,3 (klass 2) Antal räknade taxa: 56 TDI: 52,1 (klass 2-3) Diversitet: 4,31 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,83 (klass 2) ACID: 6,39 (klass 2) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Härlingstorpskanalen hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Det förekommer mest mer eller mindre näringskrävande arter såsom Achnanthidium minutissimum group III, Gomphonema pumilum och Navicula tripunctata, men även sådana som trivs i mer eller mindre näringsfattiga vatten, t.ex. Eucocconeis laevis. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 GOD STATUS NÄRA NEUTRALT Ki11. Dofsan, Ekedal Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: klart Organisation: Vattentemperatur: 15,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 0-8 meter nedströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 418 IPS: 11,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 55 TDI: 77,1 (klass 2-3) Diversitet: 4,68 % PT: 42,8 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,60 (klass 3) ACID: 9,16 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Dofsan hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den nedre, dvs. sämre, delen av klassintervallet. Med tanke på att TDI-indexet (mängden näringskrävande arter) var högt %PT (andelen föroreningstoleranta arter) mycket högt, närmar sig lokalen otillfredsställande status., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 MÅTTLIG STATUS ALKALISKT Surhetsindexet ACID var högt och visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 119

120 Ki12. Nossan, nedströms Annelund Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: färgat Organisation: Vattentemperatur: 12,5 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: rakt nedanför där liten skogsväg slutar Resultat index och klassning Antal räknade skal: 443 IPS: 18,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 38 TDI: 27,3 (klass 1) Diversitet: 2,65 % PT: 2,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass 1) ACID: 6,71 (klass 2) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar IPS-indexet i Nossan motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter förekom, men endast i låga antal. Kiselalgssamhället dominerades av artgruppen Achnanthidium minutissimum group II, som finns i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. 4,7 % deformerade skal observerades, vilket kan tyda på en tydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. De flesta missbildningar var svaga., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 HÖG STATUS NÄRA NEUTRALT Ki13. Viskebäcken, Krokstorp Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: klart Organisation: Vattentemperatur: 13 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: cirka 0-5 meter uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 421 IPS: 12,5 (klass 3) Antal räknade taxa: 64 TDI: 77,7 (klass 2-3) Diversitet: 4,77 % PT: 41,3 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,64 (klass 3) ACID: 8,59 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar Viskebäcken hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Bedömningen stöds av ett högt värde på TDI (mängden näringskrävande arter) och ett mycket högt värde på %PT (andelen föroreningstoleranta arter). Kiselalgssamhället dominerades av de näringskrävande och mer eller mindre föroreningståliga arterna Gomphonema parvulum och Navicula lanceolata. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. MÅTTLIG STATUS ALKALISKT, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

121 Ki14. Lillån, Trökörna Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: >50 % Kommun: - Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Vattentemperatur: 13 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: meter nedströms vägbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 11,3 (klass 3) Antal räknade taxa: 62 TDI: 65,8 (klass 2-3) Diversitet: 4,53 % PT: 46,5 (klass 5) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,58 (klass 3) ACID: 5,95 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS NÄRA NEUTRALT nära otillfredsställande status Lillån vid Trökörna hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot klass 4 och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor, vilket visar att lokalen befinner sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Samhället dominerades framför allt av Eolimna minima (31 %), som indikerar förekomst av lättnedbrytbart organiska material. Artantalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 11, ,3 65, ,6 46,5 5 5 Otillfredsställande status Måttlig status nära otillfredsställande status Tvåårsmedelvärden 08/12 10,3 4 68, ,0 5 Otillfredsställande status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,40 5, Nära neutralt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 08/12 6,17 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2008 i regi av Västerhavets vattendistrikt. IPS-index visade då klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var större än Tvåårsmedelvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet för otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden båda åren., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

122 Ki15. Lannaån, Ås Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: - Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Iréne Sundberg Vattenfärg: klart Organisation: Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: strax nedströms vägtrummor Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS: 12,4 (klass 3) Antal räknade taxa: 52 TDI: 88,6 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,60 % PT: 26,2 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,63 (klass 3) ACID: 8,46 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Lannanån vid Ås hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Kiselalgssamhället dominerades av näringskrävande arter, vilket visas i ett högt TDI-värde. Några av dessa arter är dessutom föroreningstoleranta, t.ex. Eolimna minima, vilket kan ses i ett högt värde på %PT. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Mindre än 1 % deformerade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 12, ,1 88, ,6 26,2 3 4 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 08/12 12,9 3 90, ,9 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,70 8, Nära neutralt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 08/12 7,58 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även år 2008 i regi av Västerhavets vattendistrikt och visade även då måttlig status. Artsammansättningen var liknande med en dominans av näringståliga arter och en förhöjd andel av föroreningstoleranta former. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2008, men alkaliska förhållanden Tvåårsmedelvärdet hamnar i alkaliskt, men det ligger nära gränsen mot nära neutralt., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

123 Artlistor kiselalger Förklaring till artlistor för kiselalger Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal 123

124 Ki1. Sjöråsån, Skattegården Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium lauenburgianum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADLB 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,5 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,8 Amphora sp. AMPS 2, ,5 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,9 Diploneis sp. DIPS 4, ,2 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,5 Encyonema sp. ENSP 4, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,8 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,3 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,4 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,5 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,5 Navicula cryptotenelloides Lange-Bertalot NCTO 3, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,0 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,4 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,5 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,5 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,9 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,4 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,3 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,5 Nitzschia inconspicua Grunow NINC 2, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,6 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2, ,5 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,7 SUMMA (antal skal): 432 SUMMA (antal taxa): 45 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 45 TDI (0-100): 73,6 ADMI (%): 24,5 Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,02 % PT: 33,3 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 382 Odefinierad ( ): 28 ADMI (μm): IPS (1-20): 12,9 ACID: 8,53 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 583 Deformerade (%): 0,0 2,81 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 124

125 Ki2. Torpabäcken, Bronäs Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,1 Amphora sp. AMPS 2, ,7 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,3 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,4 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,9 Craticula accomoda (Hustedt) Mann CRAC 1, ,2 Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3, ,2 Diploneis sp. DIPS 4, ,4 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,4 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,1 Fallacia monoculata (Hustedt) Mann FMOC 3, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,4 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,4 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,9 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,2 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,9 Gomphonema sarcophagus Gregory GSAR 3, ,4 Gomphosphenia lingulatiformis (Lange-Bertalot & Reichardt) Lange-Bertalot GPLI 2, ,3 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,8 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,0 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,4 Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2, ,8 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,9 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,4 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,4 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,8 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,7 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,4 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,3 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,3 Navicula salinarum Grunow var. salinarum NSAL 2, ,6 Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3, ,7 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,1 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,3 Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2, ,4 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, ,8 Navicula veneta Kützing NVEN 1, ,3 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3, ,2 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,4 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2, ,3 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,9 Nitzschia tubicola Grunow NTUB 2, ,3 Pinnularia isselana Krammer PISS 0, ,7 Pinnularia lundii Hustedt var. linearis Krammer PLLN 5, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,4 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,8 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,4 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,3 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,5 SUMMA (antal skal): 445 SUMMA (antal taxa): 58 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 58 TDI (0-100): 84,0 ADMI (%): 0,0 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 13 Medelbredd Diversitet: 4,68 % PT: 29,2 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 97 Odefinierad ( ): 47 ADMI (μm): IPS (1-20): 12,1 ACID: 7,63 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 840 Deformerade (%): 0,0 - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 125

126 Ki3. Lannaån, Rycka Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,1 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,6 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,9 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,2 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,4 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,0 Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM 2, ,6 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,9 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,4 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,0 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,5 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,9 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,2 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,2 Navicula seminulum Grunow NSEM 1, ,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,9 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,5 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,1 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. tenuirostris Grunow NPAT 1, ,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,5 Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC 1, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,4 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,9 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,2 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,2 SUMMA (antal skal): 431 SUMMA (antal taxa): 40 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 40 TDI (0-100): 75,9 ADMI (%): 11,1 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,78 % PT: 40,1 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 248 Odefinierad ( ): 26 ADMI (μm): IPS (1-20): 11,4 ACID: 8,04 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 726 Deformerade (%): 0,7 2,88 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 126

127 Ki4. Getån, Karstorpsbacken Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,9 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,3 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,5 Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,2 Navicula rhynchotella Lange-Bertalot NRHT 3, ,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,7 Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NGCA 3, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 Nitzschia tubicola Grunow NTUB 2, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,5 Surirella minuta Brébisson SUMI 3, ,2 SUMMA (antal skal): 444 SUMMA (antal taxa): 24 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 24 TDI (0-100): 51,2 ADMI (%): 0,9 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 0,72 % PT: 2,3 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 25 Odefinierad ( ): 7 ADMI (μm): IPS (1-20): 14,8 ACID: 6,95 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 968 Deformerade (%): 0,9 2,90 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127

128 Ki5. Salaholmsbäcken, Trävattna Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,7 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4, ,2 Amphora inariensis Krammer AINA 5, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,7 Amphora sp. AMPS 2, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,7 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,5 Cymbella cymbiformis Agardh CCYM 4, ,2 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,7 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,7 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,0 Gomphonema minusculum Krasske GMIS 5, ,2 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,0 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,0 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,3 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,4 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula rhynchotella Lange-Bertalot NRHT 3, ,2 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,9 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 Nitzschia heufleriana Grunow NHEU 4, ,2 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3, ,2 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt NLSU 3, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,2 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 SUMMA (antal skal): 415 SUMMA (antal taxa): 52 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 52 TDI (0-100): 54,8 ADMI (%): 57,6 Acidofil ( ): 12 Alkalibiont ( ): 5 Medelbredd Diversitet: 3,06 % PT: 11,8 EUNO (%): 1,2 Circumneutral ( ): 692 Odefinierad ( ): 22 ADMI (μm): IPS (1-20): 14,8 ACID: 8,58 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 270 Deformerade (%): 0,0 2,92 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 128

129 Ki6. Bragnumsån, bron vid Elin Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3, ,5 Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,3 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4, ,5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,0 Cyclotella sp. CYLS 3, ,2 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,7 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,6 Geissleria schoenfeldii (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GSHO 5, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,9 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,3 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,9 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,2 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,3 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, ,2 Navicula veneta Kützing NVEN 1, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Placoneis sp. PLAS 4, ,2 Planothidium dubium (Grunow) Round & Bukhtiyarova PTDU 4, ,4 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,9 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,5 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,1 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,4 Staurosira leptostauron Ehrenberg SSLE 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,5 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,2 SUMMA (antal skal): 429 SUMMA (antal taxa): 42 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 42 TDI (0-100): 58,7 ADMI (%): 10,3 Acidofil ( ): 5 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 2,87 % PT: 3,7 EUNO (%): 0,5 Circumneutral ( ): 168 Odefinierad ( ): 40 ADMI (μm): IPS (1-20): 15,0 ACID: 8,65 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 786 Deformerade (%): 0,5 2,89 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 129

130 Ki7. Bäck vid Kinnarp, Öna Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,9 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,2 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,5 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,8 Encyonema sp. ENSP 4, ,1 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5, ,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,1 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,2 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,2 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,8 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2, ,9 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, ,2 SUMMA (antal skal): 444 SUMMA (antal taxa): 20 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 20 TDI (0-100): 50,7 ADMI (%): 66,9 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 1,81 % PT: 0,2 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 840 Odefinierad ( ): 23 ADMI (μm): IPS (1-20): 16,0 ACID: 8,82 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 135 Deformerade (%): 2,0 2,81 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 130

131 Ki8. Slafsan, Valtorp Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,0 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,5 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,2 Caloneis silicula (Ehrenberg) Cleve CSIL 4, ,5 Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,4 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,7 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,1 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,5 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,9 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,0 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,7 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,4 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia heufleriana Grunow NHEU 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 Placoneis clementis (Grunow) Cox PCLT 4, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,5 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,0 Stauroneis smithii Grunow SSMI 5, ,2 SUMMA (antal skal): 419 SUMMA (antal taxa): 33 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 33 TDI (0-100): 67,1 ADMI (%): 11,0 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,16 % PT: 3,8 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 146 Odefinierad ( ): 10 ADMI (μm): IPS (1-20): 15,8 ACID: 8,04 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 845 Deformerade (%): 0,2 2,99 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 131

132 Ki9. Bjurumsån, Bjurum, vid väg Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,5 Cymbella cymbiformis Agardh CCYM 4, ,9 Cymbella neocistula Krammer var. neocistula CNCI 4, ,1 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,4 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,5 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,9 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5, ,5 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,3 Eunotia sp. EUNS 5, ,9 Fragilaria capucina Desmazieres var. capucina s.str. FCAP 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,2 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,4 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,5 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,0 Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, ,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,9 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,1 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,5 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,2 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,0 Ulnaria biceps (Kützing) Compère UBIC 3, ,5 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 SUMMA (antal skal): 444 SUMMA (antal taxa): 35 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 35 TDI (0-100): 21,9 ADMI (%): 23,4 Acidofil ( ): 532 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,19 % PT: 0,0 EUNO (%): 16,7 Circumneutral ( ): 324 Odefinierad ( ): 36 ADMI (μm): IPS (1-20): 18,8 ACID: 5,06 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 108 Deformerade (%): 0,2 2,72 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 132

133 Ki10. Härlingstorpskanalen, Härlingstorp Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,9 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,4 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,2 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,1 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,3 Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3, ,6 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,6 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,5 Cyclotella sp. CYLS 3, ,9 Cymbella cymbiformis Agardh CCYM 4, ,2 Diploneis oblongella (Naegeli) Cleve-Euler DOBL 4, ,5 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4, ,2 Encyonema caespitosum Kützing ECAE 4, ,7 Epithemia turgida (Ehrenberg) Kützing var. turgida ETUR 5, ,2 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,0 Eunotia glacialis Meister EGLA 4, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4, ,2 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,5 Fragilaria sp. FRAS 4, ,9 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, ,7 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, ,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,4 Gomphonema sp. GOMS 3, ,1 Gyrosigma nodiferum (Grunow) Reimer GNOD 4, ,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,2 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,1 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 Navicula lacuum Lange-Bertalot, Hofmann, Werum & Van de Vijver NLCM 0, ,2 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,7 Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3, ,2 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,4 Navicula sp. NASP 3, ,9 Naviculadicta geisslerae (Jahn) Jahn NDGE 0, ,2 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,5 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4, ,4 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, ,2 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,0 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,9 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,6 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Stephanodiscus medius Håkansson SMED 2, ,5 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,4 SUMMA (antal skal): 429 SUMMA (antal taxa): 56 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 56 TDI (0-100): 52,1 ADMI (%): 8,4 Acidofil ( ): 61 Alkalibiont ( ): 12 Medelbredd Diversitet: 4,31 % PT: 0,5 EUNO (%): 4,7 Circumneutral ( ): 224 Odefinierad ( ): 114 ADMI (μm): IPS (1-20): 16,3 ACID: 6,39 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 590 Deformerade (%): 0,5 2,84 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 133

134 Ki11. Dofsan, Ekedal Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Adlafia minuscula (Grunow) Lange-Bertalot ADMS 3, ,2 Caloneis sp. CALS 4, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,5 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3, ,5 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,7 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM 2, ,4 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,0 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,4 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,7 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,7 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,7 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,4 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,7 Navicula seminulum Grunow NSEM 1, ,5 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,2 Navicula veneta Kützing NVEN 1, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia bremensis Hustedt NBMS 2, ,5 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,7 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,9 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2, ,7 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC 1, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,4 Nupela sp. NUPS 5, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Placoneis elginensis (Gregory) Cox PELG 4, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,1 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,6 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,7 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,7 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,2 Surirella minuta Brébisson SUMI 3, ,5 Surirella terricola Lange-Bertalot & Alles STER 3, ,5 Tryblionella apiculata Gregory TAPI 2, ,5 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,5 SUMMA (antal skal): 418 SUMMA (antal taxa): 55 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 55 TDI (0-100): 77,1 ADMI (%): 8,6 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,68 % PT: 42,8 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 266 Odefinierad ( ): 29 ADMI (μm): IPS (1-20): 11,9 ACID: 9,16 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 703 Deformerade (%): 0,2 2,94 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134

135 Ki12. Nossan, nedströms Annelund Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,9 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,4 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,9 Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,5 Encyonema perpusillum (A. Cleve) Mann ENPE 5, ,1 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Encyonopsis falaisensis (Grunow) Krammer ECFA 5, ,5 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,8 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,9 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,7 Gomphonema parvulius Lange-Bertalot & Reichardt GPVL 5, ,9 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,0 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,1 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,8 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,9 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 SUMMA (antal skal): 443 SUMMA (antal taxa): 38 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 38 TDI (0-100): 27,3 ADMI (%): 60,9 Acidofil ( ): 115 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,65 % PT: 2,5 EUNO (%): 7,9 Circumneutral ( ): 738 Odefinierad ( ): 113 ADMI (μm): IPS (1-20): 18,5 ACID: 6,71 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 34 Deformerade (%): 4,7 2,67 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 135

136 Ki13. Viskebäcken, Krokstorp Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,7 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4, ,2 Caloneis sp. CALS 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,7 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,5 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,9 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,4 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,6 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,4 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,6 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,4 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,6 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,8 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,2 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,0 Navicula antonioides Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NXAN 4, ,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,0 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,7 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,5 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,1 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,2 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,5 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,5 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, ,5 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,3 Nitzschia draveillensis Coste & Ricard NDRA 3, ,2 Nitzschia levidensis (W. Smith) Grunow var. salinarum Grunow NLSA 2, ,2 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,5 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia parvula W.M.Smith NPAR 2, ,2 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,7 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,4 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,7 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,5 Stephanodiscus sp. STSP 3, ,2 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,7 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,3 Surirella minuta Brébisson SUMI 3, ,2 Tryblionella aerophila (Hustedt) Mann TAER 3, ,5 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,2 SUMMA (antal skal): 421 SUMMA (antal taxa): 64 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 64 TDI (0-100): 77,7 ADMI (%): 2,4 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 5 Medelbredd Diversitet: 4,77 % PT: 41,3 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 406 Odefinierad ( ): 64 ADMI (μm): IPS (1-20): 12,5 ACID: 8,59 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 523 Deformerade (%): 0,0 2,83 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 136

137 Ki14. Lillån, Trökörna Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,7 Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,6 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,6 Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0, ,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,9 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,1 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3, ,5 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,6 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,3 Gomphonema cymbelliclinum Reichardt & Lange-Bertalot GCBC 3, ,9 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,9 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,7 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,5 Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,5 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,2 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,9 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,7 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,4 Navicula sp. NASP 3, ,5 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,5 Navigiolum canoris (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NGCA 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,4 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,7 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,0 Nitzschia tubicola Grunow NTUB 2, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,9 Pinnularia obscura Krasske POBS 3, ,9 Pinnularia sp. PINS 4, ,7 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,2 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,2 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,2 Stauroneis francisci-josephi Van de Vijver & Lange-Bertalot SFRJ 0, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,7 Stauroneis smithii Grunow SSMI 5, ,5 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,9 Surirella angusta Kützing SANG 4, ,2 Surirella minuta Brébisson SUMI 3, ,2 Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,5 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 62 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 62 TDI (0-100): 65,8 ADMI (%): 2,6 Acidofil ( ): 71 Alkalibiont ( ): 7 Medelbredd Diversitet: 4,53 % PT: 46,5 EUNO (%): 3,5 Circumneutral ( ): 278 Odefinierad ( ): 78 ADMI (μm): IPS (1-20): 11,3 ACID: 5,95 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 566 Deformerade (%): 0,0 2,73 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 137

138 Ki15. Lannaån, Ås Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.l. ACOPsl 4, ,2 Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA 3, ,2 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,8 Amphora sp. AMPS 2, ,4 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,9 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,6 Craticula dissociata (Reichardt) Reichardt CRDI 0, ,2 Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3, ,2 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4, ,2 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,5 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,9 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,0 Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM 2, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,4 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Gomphosphenia lingulatiformis (Lange-Bertalot & Reichardt) Lange-Bertalot GPLI 2, ,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,6 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,4 Luticola mutica (Kützing) Mann LMUT 2, ,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2, ,9 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,2 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,7 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,6 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,5 Navicula seminulum Grunow NSEM 1, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3, ,2 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,7 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,3 Nitzschia inconspicua Grunow NINC 2, ,5 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,9 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,7 Nitzschia sigma (Kützing) W. Smith NSIG 2, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC 1, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,3 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,3 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,2 SUMMA (antal skal): 427 SUMMA (antal taxa): 52 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 52 TDI (0-100): 88,6 ADMI (%): 1,6 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 7 Medelbredd Diversitet: 3,60 % PT: 26,2 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 94 Odefinierad ( ): 30 ADMI (μm): IPS (1-20): 12,4 ACID: 8,46 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 867 Deformerade (%): 0,2 2,94 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 138

139 Missbildade kiselalgsskal Förklaring till tabeller för missbildade kiselalgsskal < 1 % missbildningar motsvarar ingen eller obetydlig påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 1-5 % missbildningar kan tyda på svag-tydlig påverkan % missbildningar bör visa tydlig-stark påverkan. > 10 % missbildningar bör visa stark - mycket stark påverkan. Missbildningarna är indelade i olika typer enligt: Typ av deformering Onormal form Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjd, övrigt Onormalt mönster Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt 139

140 Totalt antal räknade skal Total andel deformerade skal (%) Antal skal Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden 2012 Vattendrag, lokal Datum Art Typ av deformering Deformeringsgrad Sjöråsåns vattensystem Ki1. Sjöråsån, Skattegården , Lidans vattensystem Ki2. Torpabäcken, Bronäs , Ki3. Lannaån, Rycka ,7 Cocconeis placentula 1 onormal form svag Cocconeis placentula 1 onormalt mönster tydlig Eolimna minima 1 onormal form svag Ki4. Getån, Karstorpsbacken ,9 Cocconeis placentula 4 onormal form svag Ki5. Salaholmsbäcken, Trävattna , Ki6. Bragnumsån, bron vid Elin ,5 Achnanthidium minutissimum 1 onormal form svag Cocconeis placentula 1 onormal form tydlig Ki7. Bäck vid Kinnarp, Öna ,0 Achnanthidium minutissimum 8 onormal form svag Achnanthidium minutissimum 1 onormal form tydlig Ki8. Slafsan, Valtorp ,2 Achnanthidium minutissimum 1 onormal form tydlig Ki9. Bjurumsån, Bjurum, vid väg ,2 Fragilaria famelica 1 onormal form svag Ki10. Härlingstorpskanalen, Härlingstorp ,5 Achnanthidium minutissimum 1 onormal form svag Cocconeis placentula 1 onormal form tydlig Ki11. Dofsan, Ekedal ,2 Eolimna minima 1 onormal form svag Nossans vattensystem Ki12. Nossan, nedströms Annelund ,7 Achnanthidium minutissimum 18 onormal form svag Achnanthidium minutissimum 2 onormal form tydlig Fragilaria capucina s.l. 1 onormal form svag Ki13. Viskebäcken, Krokstorp , Ki14. Lillån, Trökörna , Lannaåns vattensystem Ki15. Lannaån, Ås ,2 Eolimna minima 1 onormal form svag 140

141 Lokalbeskrivningar kiselalger 141

142 Ki1. Sjöråsån, Skattegården RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8D NV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2,5 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 15 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: 0-5 meter nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 142

143 Ki2. Torpabäcken, Bronäs RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8C NO Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,55 m Vattentemperatur: 13,5 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: 0-5 meter nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: övrigt - - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: träd ask - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Stenläggning i kanten. Sandbeläggning på stenar Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 143

144 Ki3. Lannaån, Rycka RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8C NO Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 2,5 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur: 13 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: strax uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: övrigt - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Stenläggning i kanten. Fanns stenar i kanten, men tog på näckrosor som fanns mitt i vattendraget. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 144

145 Ki4. Getån, Karstorpsbacken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8C SO Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: hög Vattendragsbredd (våt yta): 4,5 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 12 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: 0-2 meter nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: > 50% Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: Igenväxning stark C: - saknas Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 145

146 Ki5. Salaholmsbäcken, Trävattna RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8D SV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 13,5 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: 0-4 meter nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: äng Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd sälg rönn Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 146

147 Ki6. Bragnumsån, bron vid Elin RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 7D NV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur: 14 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: 0-5 meter nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: 5-50% Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: 5-50% Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: Igenväxning mycket stark C: - saknas Övrigt Beskuggning av långskottväxter. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 147

148 Ki7. Bäck vid Kinnarp, Öna RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 7D NV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 14 C Lokalens maxdjup: 0,2 m Märkning av lokal: där stengärdesgård, längs åker, slutar Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: Vattendragsrensning måttlig C: - saknas Övrigt Rensning av vattendraget på våren enligt bonde. Åk fram till lador vid Öna. Gå traktorväg och längs stengärdesgård ner till vattendraget. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 148

149 Ki8. Slafsan, Valtorp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8D SV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 14 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: från brofäste och 10 meter uppströms Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al lönn Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 149

150 Ki9. Bjurumsån, Bjurum, vid väg 184 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8D SV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 0,5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 10 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur: 14 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar - - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt För mjuk botten för att vada ut i. Tog på långskott i kanten. 0-5 meter uppströms gammal stenbro, ca 80 meter uppströms vägbro Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 150

151 Ki10. Härlingstorpskanalen, Härlingstorp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8D SV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 4,5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,35 m Vattentemperatur: 15 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: där traktorväg ner till kanalen slutar Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: Kanal stark C: - saknas Övrigt Sju st. mindre stenar borstades. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 151

152 Ki11. Dofsan, Ekedal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8D NV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 1,5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 15,5 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: 0-8 meter nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd sälg gran Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: buskar asp - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Sandig botten, vid brofäste fanns sten och enstaka längre uppströms. Punkten går ej att provta om högt vatten. Annan lokal kan dock väljas mellan Siggatorp och Törestorp isåfall. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 152

153 Ki12. Nossan, nedströms Annelund RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 7C NO Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 0,8 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 1,2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 12,5 C Lokalens maxdjup: 0,25 m Märkning av lokal: rakt nedanför där liten skogsväg slutar Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: Metallutfällningar måttlig C: - saknas Övrigt Går att köra ner på skogsvägen med subarun, hög mittfåra dock. Rakt nedaför väg finnd ett område med sten i vattendraget. Järnutfällning. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 153

154 Ki13. Viskebäcken, Krokstorp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8C SV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 4,5 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 13 C Lokalens maxdjup: 0,25 m Märkning av lokal: cirka 0-5 meter uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: > 50% Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: buskar sälg - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 154

155 Ki14. Lillån, Trökörna RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8C SV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 13 C Lokalens maxdjup: 0,35 m Märkning av lokal: meter nedströms vägbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al alm Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 155

156 Ki15. Lannaån, Ås RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: - Län: 14 Västra Götaland Top. Karta: 8C NV Kommun: - Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Iréne Sundberg Kemiprov (j/n): nej Organisation: Syfte: kalkeffektuppföljning Lokaluppgifter Lokalens längd: 2 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur: 15 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Märkning av lokal: strax nedströms vägtrummor Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: åker Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Besvärlig punkt. För djupt för att kunna vad ut, sten taget i kanten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 156

157 157

158