Recipientkontrollprogram för VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden

Transkript

1 Recipientkontrollprogram beslutat XX Sida 0(17) 2011 Recipientkontrollprogram för VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Lidan, Nossan, Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån. Vattenrådet- Vänerns sydöstra tillflöden

2 1(17) Samordnad recipientkontroll för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Innehållsförteckning BAKGRUND 2 MÅLSÄTTNING MED RECIPIENTKONTROLLPROGRAMMET 2 TIDSRAM 3 KVALITETSSÄKRING 3 Nederbörd och vattenföring 3 RECIPIENTKONTROLLPROGRAM Vattenkvalitetsundersökningar 4 Vattendrag 4 Kalcium, magnesium och klorid referensvärde för fosfor Sjöar Parametrar och analysmetoder sjöar och vattendrag 8 2. Vattenföringar och beräkningar av växtnäringstransporter 9 3. Bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten Bottenfaunaundersökningar i Dättern och Sjöråsviken Metaller i vattenmossa 11. Kiselalgsundersökningar Fiskundersökningar Specialundersökningar Redovisning och rapportering 15 Årsrapport 15 1

3 2(17) Bakgrund Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden och dess föregångare Lidan- Nossans vattenvårdsförbund har under mer än ett halvt sekel genomfört undersökningar i Lidans, Nossans, Sjöråsåns, Mariedalsån och Öredalsåns avrinningsområden i syfte att kontrollera den samlade påverkan på vattendraget från olika verksamheter. Undersökningarna har sitt ursprung i de krav på kontroll som företag och kommuner har och syftar till att följa miljökvaliteten i vattendraget. Föregående kontrollprogram inleddes Införandet av EU:s vattendirektiv 2000/0/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område har inneburit förändrade krav på recipientkontrollen. Vattenförekomster ska statusklassas och bl.a. har biologiska parametrar givits stor vikt vid denna bedömning. Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden har därför i detta nya, reviderade kontrollprogram, ändrat såväl provpunkter som parametrar och provtagningsfrekvens för att bättre motsvara bedömningsgrunderna enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Målsättning med recipientkontrollprogrammet Allmänna målsättningar Recipientkontrollen är en del av miljöövervakningen i länet och resultaten av kontrollen skall kunna: 1. beskriva och följa tidsmässiga förändringar i Lidans, Nossans, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns miljötillstånd. 2. utgöra underlag för statusklassning enligt EU:s vattendirektiv och övervaka efterlevnaden av gällande miljökvalitetsnormer. 3. kvantifiera ämnestransporter och bidrag från föroreningskällor. 4. beskriva föroreningsbelastningens effekter på vattenmiljön. 5. utgöra den kontroll som kommuner och företag enligt miljöbalken är skyldiga att utföra med anledning av sina utsläpp av avloppsvatten.. relatera miljötillståndet och utvecklingen med hänsyn till punkt- och diffusa utsläpp samt markanvändningen och vattenregleringar i avrinningsområdet. Tillståndet skall också kunna relateras till förhållandena i mer opåverkade områden samt till resultat från kommunala och lokala undersökningar. 7. ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. 8. vara till hjälp vid uppföljning av regionala och kommunala miljömål 2

4 3(17) Tidsram Detta kontrollprogram avser tiden 1 januari 2012 till 31 december. Om det under tiden framkommer behov av revidering kan sådan komma att ske. Kvalitetssäkring Provtagning och analyser ska ske av ackrediterat laboratorium. Konsultlaboratoriet ska i anbudshandlingarna visa ackrediteringsbevis på de analyser som ska utföras. Samtidigt ska mätområde, mätosäkerhet och detektionsgräns anges. Vid byte av huvudlaboratorium ska vattenkemiska analyser ske parallellt mellan det gamla och det nya laboratoriet under ett år på vatten från punkt 5402, (Lidan vid Sundstorp). Provtagning sker enligt BIN SR 11 eller motsvarande nyare standard godtagen av SWEDAC. Personal ska vara utbildad i enlighet med SNFS 1990:11 MS 29. Provtagarna ska ha genomgått godkänd kurs för recipientprovtagning. Vid provtagning ska GPS med minst 5 m noggrannhet användas vid positionsbestämningen. Utförare av artbestämning av kiselalger, elfiske och bottenfauna ska vara ackrediterade för detta och delta i förekommande svenska/skandinaviska interkalibreringar. Utförare av artbestämning av växtplankton ska vara ackrediterad för växtplankton-bestämningar enligt metod SS EN Anlitad konsult måste ha en dataansvarig. En rimlighetsbedömning av värdena för fys-kem, bottenfauna och kiselalger ska göras. Vid större avvikande värden ska snarast nytt prov tas och vattenrådet kontaktas. Avvikande värden, där inga felaktigheter kan hittas efter kontroll, ska stå kvar med kommentar. Rådata ska levereras direkt till SLU och till Länsstyrelsen för kännedom, enligt mall från SLU. Se länk nedan: institutioner/institutionen-for-vatten-ochmiljo/ datavardskap/dataleveranser/ Nederbörd och vattenföring Uppgifter om nederbörd hämtas från väderstationerna i Skara och Såtenäs belägna i östra respektive västra delen av avrinningsområdet till Vänerns sydöstra tillflöden. Uppgifter om vattenföring för delavrinningsområden hämtas från SMHI via HOMeR Web ( enligt den upplösning systemet medger. 3

5 4(17) Recipientkontrollprogram Programmet omfattar följande moment: 1. Vattenkvalitetsundersökningar 2. Vattenföringar och beräkningar av växtnäringstransport 3. Bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten 4. Profundalfaunaundersökningar i Dättern 5. Kiselalgsundersökningar. Fiskundersökningar 7. Specialundersökningar (undantas från anbudsräkningen) 8. Redovisning 1. Vattenkvalitetsundersökningar Vattendrag Tidigare provtagningar i rinnande vatten. Vattenprovtagning har skett på 33 punkter i en. Analyserade parametrar har varit temperatur, absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, CODMn, totalt organiskt kol (TOC), ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfat-fosfor, partikulärt-fosfor och total-fosfor. Provtagning har utförts ggr per år eller månadsvis 12 ggr per år. Vid provtagning ggr per år har prover uttagits februari, april, juni, augusti, oktober och december. Analysprogram rinnande vatten Vattenprovtagning skall årligen ske på 17 punkter i en. Ytterligare 11 punkter skall provtas men fördelade i 3-årsintervall vilket innebär att totalt 21 punkter provtas årligen (undantag 2014 då 20 prover tas). Provpunkterna är samma som tidigare år med följande undantag, punkten 577 har delats upp på 3 närliggande punkter Provtagning skall utföras ggr per år eller månadsvis 12 ggr per år. Vid provtagning ggr per år skall prover tas i februari, april, juni, augusti, oktober och december. En nyhet är en extra provpunkt som ger flexibilitet då särskilda behov uppstår. Den extra punkten ingår i de 17 ovan. Beslut om var provpunkten förläggs fattas årligen av arbetsutskottet eller styrelsen. Vilka parametrar som ska analyseras framgår av sidan 8. 4

6 5(17) Provpunkt a) Provtagningspunkter rinnande vatten Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater År Frekvens Öredalsåns 201 Öredalsån Truve, bron vid väg Sjöråsåns 3192 Göteneån nedströms Byåns inflöde Göteneån Silboholm, 700 m nedströms RV Årligen 330 Sjöråsån 330 bron vid Stampen Årligen 12 Mariedalsåns 40 Mariedalsån nedströms dammen vid Sjökvarn Lidans 50 Lidan bron vid Johannelund, uppströms Bragnumsåns inflöde 513 Bragnumsån bron vid Elin, Årligen 517 Bragnumsån bron vid Johannelund , 5402 Lidan vid Sundstorp, Prästaströmmen Årligen Afsån bron vid Jutagården, uppströms Vara RV Årligen 55 Afsån Kåsentorps kvarn Årligen Lannaån bron vid Västhed, nedströms 2013, sammanflödet med Jungån 5771 Jungån vid Tomten , 5773 Lannaån väster om Storebacka , 580 Lidan bron vid Lovene gård Årligen Lidan bron vid väg Årligen Pösan ca 300 m nedstr Stenstorps RV, bron vid Valsa sverk Årligen 30 Hornborgaån bron vid Bosgården Årligen 34 Flian bron vid Västtomten (Trestena) , (2017) 4 Flian vid Staka kraftverk Årligen 59 Dofsan bron vid Tveta Årligen 70 Flian bron vid väg 594, vid Kristinedal Årligen 12 Nossans 704 Nossan bron vid Hägdene , (2017) 730 Nossan nedströms Herrljunga, vid Fölene Årligen Nossan Bron vid Stora Djupsås , (2017) 70 Nossan Nossan, bron vid Bäreberg Årligen 790 Nossan Nossan, bron vid väg Årligen 12 XXX Extra pkt i reserv. Beslut tas årligen. XXXXXXX YYYYYY Y Årligen 5

7 (17) Provpunkt Kalcium, magnesium och klorid referensvärde för fosfor Provtagning sker på 8 stationer gånger per år var tredje år avseende kalcium, magnesium och klorid. Punkterna är samma som används för beräkning av växtnäringstransporter, se nedan. Beräkning av referensvärde enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 utförs de år provtagning sker. För bedömning av näringsstatus inhämtas uppgifter om andelen jordbruksmark från Länsstyrelsen Västra Götaland. För övriga stationer och de år dessa tilläggsparametrar inte körs ska referensvärden för fosfor beräknas enligt den förenklade modellen i handbok 2007:4. Provtagningspunkter kalcium, magnesium och klorid Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater År Frekvens Sjöråsåns 330 Sjöråsån 330 bron vid Stampen Lidans 5402 Lidan vid Sundstorp, Prästaströmmen Afsån Kåsentorps kvarn Lidan bron vid Lovene gård Lidan bron vid väg Flian bron vid väg 594, vid Kristinedal Nossans 730 Nossan nedströms Herrljunga, vid Fölene Nossan Nossan, bron vid väg Sjöar Tidigare provtagningar i sjöar Provtagning har utförts i Sjötorpasjön och Dättern. I Sjötorpasjön har prov uttagits två gånger per år, i februari och augusti. För Sjötorpasjön har också gällt att mätning av sjöns siktdjup och vattendjup skall utföras. I augusti har dessutom klorofyll a mätts. Följande parametrar har analyserats i Sjötorpasjön; temperatur, färgtal, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, permanganattal CODMn, totalt organiskt kol (TOC), ammoniumkväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfat-fosfor, partikulärt-fosfor och totalfosfor. I Dättern har enligt överenskommelse med länsstyrelsen endast ett prov uttagits de senaste åren. Detta prov togs mitt i viken. Tidigare togs prov på två olika nivåer i vattenmassan. Eftersom viken är mycket grund och omrörningen god så tas idag endast ett prov. Som i Sjötorpasjön tas två prov per år, i februari-mars samt i

8 7(17) augusti. Följande parametrar har analyserats; temperatur, ph, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, CODMn, ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, totalkväve, fosfat-fosfor och total-fosfor. För Dättern gäller att förutom ovanstående parametrar så har även sjöns siktdjup och vattendjup mätts. I augusti har dessutom klorofyll a mätts. Analysprogram sjöar Sjötorpasjön Sjötorpasjön utgår från programmet. Dättern För Dättern gäller att ett prov tas mitt i viken två ggr vartannat år, i februari-mars samt i augusti. Start Sjöråsviken Ny punkt blir Sjöråsviken i Götene kommun som också tas mitt i viken två ggr vartannat år, i februari-mars samt i augusti. Provet tas på sjöarnas ytvatten. Start Vristulven Vristulven har tidigare ingått i kalkeffektuppföljningen. I dag kalkas inte sjön längre men det tas fortfarande regelbundna vattenprover i sjön av Vristulvens fiskevårdsområdes förening, dock bara på försurningsparametrar. Önskemål har framförts om att ta med Vristulven inom ramen för recipientkontrollprogrammet för Vänerns sydöstra tillflöden. Detta kan motiveras med att sjön påverkas/riskerar att påverkas av enskilda avlopp. Kontrollen omfattar vattenkemisk provtagning 2 ggr/år. Därutöver tas prov på klorofyll a och växtplanktonanalys vart femte år med start Vid provtagningarna ska även temperatur och syrgasprofiler registreras. Vid utvärderingen ska jämförelser göras med resultaten från tidigare riksinventeringar och omdrevsprovtagningar 1990, 2007 och 2010 göras. Sämsjön Sämsjön är en sjö på hela 587 ha som är påverkad både av en del mindre jordbruk och många fastigheter med enskilda avlopp. Sämsjöns enda övervakning är att den ingår i det nationella omdrevsprogrammet. Kontrollprogrammet omfattar vattenkemisk provtagning 2 ggr/år. Därutöver tas prov på klorofyll a och växtplanktonanalys vart femte år med start Vid provtagningarna ska även temperatur och syrgasprofiler registreras. Vid utvärderingen ska jämförelser göras med resultaten från den tidigare riksinventeringen 1985 göras. Ämten Den enda övervakning som utförs i Ämten är att den ingår i det nationella omdrevsprogrammet. Kontrollprogrammet omfattar vattenkemisk provtagning 2 ggr/år. Därutöver tas prov på klorofyll a och växtplanktonanalys vart femte år med start Vid provtagningarna ska även temperatur och syrgasprofiler registreras. Vid utvärderingen ska resultaten från tidigare riksinventeringar och omdrevsprovtagningar 1985, 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 beaktas och redovisas. 7

9 8(17) PARAMETRAR Följande parametrar skall analyseras; temperatur, ph, alkalinitet, absorbans, konduktivitet, TOC, syrehalt,syremättnad, ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfatfosfor och total-fosfor. Förutom ovanstående parametrar så skall även sjöarnas siktdjup och vattendjup mätas. I augusti skall dessutom klorofyll a och växtplankton mätas. b) Provtagningspunkter sjöar Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater År Frekvens Nossans 100 Dättern mitt mellan botten och yta Sämsjön Plats mitt i sjön väljs av leverantören XXXXXX YYYYYY Sjöråsåns 300 Sjöråsviken mitt mellan botten och yta, mitt i Sjöråsviken eller annan närbelägen punkt plats som bedöms bättre Vristulven Plats mitt i sjön väljs av leverantören XXXXXX YYYYYY Mariedalsåns 4000 Ämten Plats mitt i sjön väljs av leverantören XXXXXX YYYYYY Parametrar och analysmetoder sjöar och vattendrag V= Vattendrag, S= Sjöar Provpunkt 2014, , Endast 2012 Parameter Enhet Metod VS Temperatur C VS Syrgashalt mg/liter SS-EN VS Syrgasmättnad % Beräknas VS ph SS VS Alkalinitet mekv/liter SS-EN ISO VS Konduktivitet ms/m SS-EN V Turbiditet FNU SS-EN V Suspenderade ämnen mg/liter SS VS Absorbans vid 420 nm filtrerat abs/5cm SS-EN ISO 7887 del 3 VS TOC mg/liter SS /SSEN 1189 VS Totalfosfor μg/liter SS-EN ISO 878 VS Fosfatfosfor μg/liter SS V Partikulärt fosfor μg/liter SS VS Totalkväve μg/liter SS-EN ISO VS Ammoniumkväve μg/liter SS VS Nitrat -och nitritkväve μg/liter SS S Klorofyll (ytvatten) μg/liter SS V Ca μg/liter SS-EN ISO V Mg μg/liter SS-EN ISO V Cl μg/liter SS EN ISO

10 9(17) Växtplankton Provtagningen skall utföras i augusti enligt undersökningstypen Växtplankton i sjöar ( akning/undersokn_typ/sotvatten/vaxtplankton.pdf). Enligt denna metod skall epilimnions utbredning ligga till grund för vilket skikt som skall provtas* och sjöns storlek (eller Vänervikens) avgöra från hur många platser vattenpelare skall samlas. Provet analyseras och taxa räknas enligt det tekniska förfaringssätt som finns beskriven i Naturvårdsverkets undersökningstyp Växtplankton i sjöar som följer svensk standard SS-EN :200. Även Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning sötvatten -, Växtplankton i sjöar utgåva , ska följas. Procentuell fördelning av olika ekologiska grupper skall redovisas både grafiskt och med siffror. För varje station skall också total biomassa, andel cyanobakterier, trofiskt planktonindex (TPI) och antal taxa redovisas. Ekologiska kvalitetskvoter (EK) skall också beräknas enligt anvisning i Naturvårdsverkets handbok 2007:4. (Förekommande index m.m. skall bl.a. ge underlag för statusklassning.). Förekomst av giftproducerande blågrönalger skall belysas. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för växtplanktonbestämningar. *De år då växtplankton endast analyseras i form av klorofyll skall provet för detta tas på motsvarande sätt och skikt. Klorofyll analyseras enligt SS Vattenföringar och beräkningar av växtnäringstransporter Tidigare uppgifter om vattenföring och beräkning av transporter. Vattenföringen i åsystemen har de senaste åren mätts eller beräknats för 25 stationer. Växtnäringstransporter har beräknats för 20 punkter, 201, 330, 40, 50, 517, 528, 537, 55, 577, 580, 590, 13, 30, 34, 4, 59, 70, 730, 70, och 790. Program för uppgifter om vattenföring Vattenföringen i åsystemen beräknas för 25 stationer. Vattenföringsuppgifter hämtas från SMHI (S-HYPE Program för beräkning av transporter Beräkningar görs av transporter av totalkväve, totalfosfor och TOC görs för 8 punkter (330, 5402, 55, 580, 590, 70, 730 och 790) varje år. Beräkningen görs enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning för transportberäkningar med undersökningstypen Beräkning av ämnestransport görs även en beräkning för åren för att få en jämförelse mellan S- HYPE och tidigare använd PULS-modell. Beräkningarna avser nedanstående punkter. Observera att beräkningarna (också) ska göras utifrån dygnsmedelvärden, inte månadsmedelvärden. 9

11 10(17) Beräkningspunkter växtnäringstransporter. Provpunkt Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater Frekvens År Sjöråsåns 330 Sjöråsån 330 bron vid Stampen Årligen Lidans 5402 Lidan vid Sundstorp, Prästaströmmen Årligen 55 Afsån Kåsentorps kvarn Årligen 580 Lidan bron vid Lovene gård Årligen 590 Lidan bron vid väg Årligen 70 Flian bron vid väg 594, vid Kristinedal Årligen Nossans 730 Nossan nedströms Herrljunga, vid Fölene Årligen 790 Nossan Nossan, bron vid väg Årligen 3. Bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten Tidigare undersökningar av bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten Bottenfaunaundersökningar i större omfattning genomfördes av förbundet 1987, 1988, 1991, 1993, 199, 1999, 2002, 2005 och Under perioden har förbundet dessutom varje år utfört bottenfaunaundersökningar på fyra stationer, Göteneån 325, Mariedalsån 40, Hornborgaån 30 och Nossan 720. Program för undersökningar av bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten Under gällande period har Vattenrådet beslutat avstå från bottenfaunaprovtagning på flertalet punkter till förmån för undersökningar av fisk och kiselalger. Provtagning av bottenfauna ligger dock kvar på 8 punkter, vart tredje år för att beskriva status och näringspåverkan. På 3-årsbasis innebär det en minskning från 2 provtagningar till 8. Provtagning görs enligt metod SS-EN och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Provtagning utförs i oktober/november. Artbestämning skall utföras enligt den standardiserade taxonomiska listan i föreskrifterna NFS 2008:1 bilaga 1 tabell 4.. Delproven redovisas separat i provets artlista. Antal taxa och individer per m 2 ska bestämmas för varje provpunkt. Indexen ASPT, DJ och MISA ska räknas fram för varje provpunkt enligt metod ovan. Dessutom skall Shannonindex redovisas för varje provpunkt samt expertbedömning av fysisk påverkan och eutrofieringspåverkan utifrån bottenfaunans artsammansättning göras. 10

12 11(17) Provpunkter bottenfauna Provpunkt Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater Frekvens År Sjöråsåns 325 Sjöråsån Silboholm Lidans 528 Lidan Kvarnö Afsån Kåsentorps kvarn Lidan Lovene 30 Hornborgaån Fjällåkra 70 Flian Resville Nossans 720 Nossan Hudene Nossan Bredöl Bottenfaunaundersökningar i Dättern och Sjöråsviken Program En gång i oktober-november 2014 och utförs bottenfaunaundersökningar i subsjölitoralen på två provytor (200 x 200m) i Dättern, Dättern syd på 47700/ och Dättern nord på / En gång i oktober-november 2013, utförs bottenfaunaundersökningar i subsjölitoralen på två provytor (200 x 200m) i Sjöråsviken, Sjörås syd på yyyyyyy/xxxxxxx och Sjörås nord på yyyyyyy/xxxxxxx. Provtagningen skall göras enligt undersökningstypen Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral ( undersokn_typ/sotvatten/botfauna_prof.pdf ). BQI ocg O/C-index skall redovisas och resultatet jämföras med tidigare undersökningar AC7584D/0/bottenfauna.pdf. 5. Metaller i vattenmossa Tidigare undersökningar av metaller i vattenmossa Metallhalterna i vattenmossa har undersökts i augusti - september 1992, 1997, 2000, 2003, 200, 2009 på 18 st stationer, se nedan. 11

13 12(17) Program för undersökning av metaller i vattenmossa Undersökningarna som tidigare genomförts skall upprepas i oktober år 2012 och men endast på punkten Punkten har samma läge som vid tidigare års provtagningar. Analyserna skall minst omfatta metallerna arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, zink, krom, kvicksilver, och nickel. Ev. övriga metaller som ingår skall anges i anbudet. Utöver metallerna skall torrsubstansen analyseras. För metallanalyserna och utvärdering, skall leverantören i anbudet föreslå metoder och detektionsgränser. Den klassificering som görs skall baseras på provtagningar och analys enligt aktuella och gällande handböcker för miljöövervakning och analyser enligt svensk standard eller motsvarande godkänd metod. Benämning Lägesbeskrivning Koordinater 5017 Biflöde till Edumaån, nedströms glasbruket i Fåglavik Kiselalgsundersökningar Bestämning av kiselalger görs på 15 stationer vart annat år med start 2012 i syfte att studera näringspåverkan och ekologisk kvalitet. En av stationerna ligger i Lannaåns mynning vid Dättern. Ån ingår inte i verksamhetsområdet men har tagits med som aspirant till att ingå i vattenrådets verksamhetsområde eftersom den spelar roll för vattenkvaliteten i Dättern. Undersökningarna ska ske enligt SS-EN 1394 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1: Prov ska tas under den period då påväxtsamhället är maximalt utvecklat, d.v.s. på sensommaren/hösten. Statusklassificering ska ske av parametrarna ACID och IPS samt stödparametrarna TDI, % PT, antal taxa och diversitet. Dessutom ska andelen Achantidium minutissimum och denna arts medelbredd anges. Förutom detta ska även andelen deformerade skal, för bedömning av miljögiftspåverkan, räknas. Rådata ska levereras digitalt till länsstyrelsen enligt mall: Ytterligare 1 lokal, Mjölån, provtas i Länsstyrelsen Västra Götalands regi. Resultat från dessa undersökningar inhämtas från Länsstyrelsen. Provpunkter kiselalger Provpunkt Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater Frekvens År Sjöråsåns Ki1 Sjöråsån Sjöråsån Lidans Ki2 Lidan Torpabäcken

14 13(17) Ki3 Lidan Lannaån Ki4 Lidan Getån Ki5 Lidan Salaholmsbäcken Ki Lidan Bragnumsån, bron vid Elin Ki7 Lidan Bäck vid Kinnarp Ki8 Flian Slafsan,Valtorp till Åsle Ki9 Flian Bjurumsån, vid väg Ki10 Flian Härlingstorpskanalen Ki11 Dofsan Nossans Mellan Siggatorp och Törestorp, leverantör väljer lämplig plats. Ki12 Nossan Nedströms Annelund Ki14 Ki Nossan Viskebäcken Nossan Lannaåns Lillån, vid Trökörna Ki15 Lannaån Lannaån Fiskundersökningar Fisken skall utföras i enlighet med undersökningsmetoden Elfiske i rinnande vatten, kvantitativt elfiske ( undersokn_typ/sotvatten/elfiske.pdf ) SS-EN 14011:200 på 17 lokaler enligt listan nedan. Fiskena skall göras vart tredje år med start år 2013 och då utföras under perioden augusti till oktober. Data skall levereras till Svenska Elfiskeregistret på SLU. VIX-index och sidoindex för bedömning av försurnings och/eller morfologisk påverkan (VIXsm) samt hydrologisk påverkan (VIXh) skall redovisas enligt bedömningsgrunderna (NV handbok 2007:4 bilaga A). Notera att lokaler markerade med X är fiskade tidigare. För anbudsgivare är det dock OK att välja annan närbelägen lokal. Övriga lokaler är inte fiskade förut vilket kräver rekognocering av lämplig strand. Lokalangivelsen för dessa är alltså mycket preliminära. Observera också att metod, lokaler och antal lokaler kan ändras från 2013 till. Anbudsgivare ska för vara beredd att omförhandla priset med hänsyn till nya metoder för lugnt vatten, antal lokaler etc. 13

15 14(17) Provpunkter fiskundersökningar Provpunkt Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater Frekvens År Sjöråsåns F1 (X) Sjöråsån Sjöråsåns mynning , Mariedalsåns F2 (X) Mariedalsån Ova kyrka vägbro , Öredalsåns F3 (X) Öredalsån Öredals egendom , Lannaåns F4 Lannaån Vid Ås, norr om Grästorp 47(579) 131(154) , Nossans F5 (X) Nossan Nedströms Hudene , F (X) Nossan Nedströms Bredöl , F7 (X) Nossan Forshall , Lidans F8 Lidan Bragnumsån, Pure 444(400) 135(350) , F9 (X) Lidan Kvarnö nedströms bron , F10 Afsån Afsån, uppströms utsläppet från Vara 2013, reningsverk (537) 42(250) 1331(50) 1 F11 Lidan Kåsentorps kvarn (528) 48(700) 1332(700) , F12 Jungån Nästgården, vid Tomten (5771) 477(324) 1340(174) , F13 Lannaån V om Storebacka (5773) 478(031) 1341(141) , F14 (X) Hornborgaån Bosgården , F15 (X) Flian Nedströms Herrtorps kvarn , F1 (X) Flian Nedströms Backalunds kvarn , F17 Dofsan Bron vid Tveta (59) 477(510) 1347(000) , 8. Specialundersökningar Det ordinarie recipientkontrollprogrammet kommer att kompletteras med specialundersökningar för vilka särskilda program att tas fram. Specialprojekten säkerställer att tidigare års provtagningar av bottenfauna och metaller utnyttjas och att andra frågor ges möjlighet att belysas in verksamhetsområdet. Specialundersökningarna ingår inte i upphandlingen utan behandlas separat när det är aktuellt. Kostnaderna för specialundersökningarna varierar med omfattning och tema. Vissa projekt utgör endast administrativt utvärderingsarbete medan andra kan innebära inventering i fält. Sammanställa och utvärdera resultaten av 25 års bottenfaunaundersökningar. Skriftlig rapport med diskussion om resultatet tas fram. Sammanställa och utvärdera resultaten av 14 års provtagningar i källpunkterna 500, 503, 03 och 701. Skriftlig rapport med diskussion om resultatet tas fram. 14

16 15(17) Sammanställa och utvärdera resultaten av utförda provtagningar av metaller i vattenmossa. Data finns från Skriftlig rapport med diskussion om resultatet tas fram. Kampanj för övervakning av miljögifter. Metodval och lokaler anpassas efter rådande behov och kunskapsläge. Specialstudier av sjöar som t.ex. Sämsjön, Vristulven, Ämten m.fl. Avser biologi m.m. 9. Redovisning och rapportering Preliminära resultat skall delges beställaren och länsstyrelsen i Västra Götaland snarast möjligt. Med de månatliga utskicken skall en kortfattad kommentar till analysresultaten bifogas, ca ½ A4-sida. Av kommentarerna skall särskilt framgå om onormala avvikelser förekommer. Är värdena mycket onormala ska kommunens miljökontor kontaktas via telefon. Samtliga slutliga resultat skall före 1 mars varje år levereras digitalt till länsstyrelsen och miljökontoren i Excel för PC. Resultat i pappersformat ska skickas till Vattenrådets sekreterare. Samtliga artfynd av bottenfauna och fisk som är möjliga att rapportera på Artportalen.se ska rapporteras där senast 1 maj varje år. Det står leverantören fritt att presentera de möjligheter som finns att effektivisera rapportering av analysdata via mail och Internet samt att föreslå rutiner för hämtning av data, påminnelser till medlemmarna etc. Beställaren ser positivt på lösningar som medför färre transporter och utsläpp till vatten och luft förutsatt att kvaliteten på rapporteringen inte försämras. Årsrapport Resultaten ska årligen redovisas i en rapport i 70 exemplar. Den fullständiga årsrapporten ska utsändas enligt av förbundet tillhandahållen förteckning före förbundets årsstämma, dock senast den 15 april, året efter det aktuella året för undersökningarna. Länsstyrelsen i Västra Götaland ska tillsändas 5 exemplar. Rapporten ska även tas fram som en pdf- fil vilken ska vara Vattenrådet tillhanda för korrekturläsning i god tid innan tryckning. Dessutom ska en separat sammanfattning anpassad till att läggas ut på förbundets hemsida tas fram. Denna ska levereras som pdf- fil till uppdragsgivaren senast 30 maj året efter det aktuella året för undersökningarna. Årsrapporten skall även levereras på CD/DVD till förbundets sekreterare i digitalt format, som PDF-fil och som redigerbara filer i Excel (för tabeller och liknande) samt i Word för textmassa. Anbudsgivaren skall redovisa resultatet av undersökningarna och rapporten på den årliga rådsstämman. I årsrapporten skall resultaten från provtagningarna inom programmets olika delar redovisas och diskuteras. Det är viktigt att analysresultaten återkopplar till såväl positiva som negativa förändringar i vattendragen och att dessa redovisas och beskrivs kortfattat. Årsrapporten skall tryckas dubbelsidigt. 15

17 1(17) Nederbördsdata hämtade från väderstationerna i Skara och Såtenäs belägna i östra respektive västra delen av avrinningsområdet till Vänerns sydöstra tillflöden redovisas för det aktuella året ska samtliga för året aktuella provpunkter fotodokumenteras och redovisas i rapporten, eller i bilaga till rapporten. Dito 2013 och Karta över provpunkterna för olika delar ska ingå i rapporten. 1