Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017
|
|
- Britt Samuelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017
2 Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 Författare: Ulf Lindqvist måndag 12 mars 2018 Rapport 2018:17 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 2!
3 Bakgrund... 4 Resultat... 6 Klimat och hydrologi... 6 Temperatur... 6 Nederbörd... 6 Vattenflöde... 7 Vattenkemi... 8 Sammanfattande resultat... 8 ph, alkalinitet och konduktivitet... 8 Grumlighet, absorbans och TOC (totalt organiskt kol)... 9 Näringsämnen Särskilt förorenande ämnen Kemisk status-prioriterade ämnen Delavrinningsområden Kättstabäcken Halmsjöbäcken Odensalabäcken Rosersbergsbäcken Märstaåns mynning Statistiska trender och samband Referenser Bilaga 1. Analysresultat Märstaån Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 3!
4 Bakgrund Märstaåns vattensamverkan, ett samarbete mellan Swedavia, Fortum Heat Scandinavia, Sigtuna Återvinning AB, Sigtuna kommun, Sigtuna Vatten & Renhållning AB, Beckers Industrial Coatings AB och Lantbrukarnas riksförbund (LRF), har sedan 2012 utfört provtagning av vatten och kiselalger i Märstaån och dess delavrinningsområden. Provtagningen omfattar månadsvis vattenprovtagning i Märtaåns mynning samt i Rosersbergsbäcken, Odensalabäcken, Kättstabäcken och Halmsjöbäcken, se figur 1. Kiselalgsprover ha tagits vid Märstaåns mynning (augusti 2017) och redovisas i rapporten Kiselalger i Stockholms län 2017 (Länsstyrelsen Stockholm 2017). Figur 1. Märstaåns avrinningsområde och provtagningstationer vid undersökningen 2017 Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 4!
5 Vattenprovtagningen har genomförts av Länsstyrelsen i Stockholms län och proverna har analyserats med avseende på temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, absorbans, grumlighet, ammoniumkväve, nitrit+nitratkväve, totalkväve, fosfotfosfor, totalfosfor, TOC (totalt organiskt kol), klorid och sulfat samt metaller. Metaller har analyserats på filtrerade prover. Märstaåns avrinningsområde är ett naturligt mycket näringsrikt vattendrag beroende av avrinningsområdets dominans av lerjordar, se tabell 1. Vattenkvaliteten i vattendragen påverkas dock även av rättning och dikning, jordbruksmark och ett urbant samhälle med hårdgjorda ytor. I rätade och dikade vattendrag ökar erosionen och transporten av lerpartiklar är stor. Jordbruksmarken läcker näringsämnen och via det urbana samhällets hårdgjorda ytor transporteras både miljögifter och näringsämnen till vattendragen. Tabell 1. Beskrivning av markanvändning och jordarter i Märstaån avrinningsområde (SMHI 2018) Markanvändning Jordarter Jordbruksmark 25,84 % Torv 2,83 % Kalfjäll och tunna jordar Sjö och vattendrag 0,00 % Finjord/lera 34,24 % 0,48 % Grovjord 3,01 % Skogsmark 41,01 % Morän 29,38 % Semiurbant 11,37 % Tunn jord och kalt berg 7,97 % Hårdgjorda ytor 21,30 % Sjö och vattendrag 0,48 % Silt 0,00 % Isälvsmaterial 0,79 % Hårdgjorda ytor 21,30 % Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 5!
6 Resultat I följande avsnitt redovisas i första hand de parametrar som har ansetts viktigast för att kunna beskriva vattenkvaliteten i Märstaån och dess delavrinningsområden. Samtliga analysresultat finns att hämta i bilaga 1. Klimat och hydrologi Temperatur Månadsmedeltemperaturen i Stockholm (SMHI 2018) redovisas i figur 2. Som framgår av figuren var vintermånaderna januari, februari, mars och december jämförelsevis milda, endast i januari understeg månadsmedeltemperaturen 0 C. Under resterande del av året var månadsmedeltemperaturen jämförbar med månadsmedeltemperaturen Figur 2. Månadsmedeltemperaturen i Stockholm 2017 samt under perioden Nederbörd I figur 3 visas månadsnederbörden under 2017 samt månadsmedelnederbörden under perioden i Stockholm. Nederbörden under vintern 2017 var jämförelsevis låg och den största delen föll som regn. I maj föll nästan inget regn alls medan juni månad var mycket nederbördsrik. Juli var mycket nederbördsfattig medan nederbörden var normal i augusti och september. I oktober föll mycket regn, den 6-9/10 föll ca 30 mm. Under november och december var nederbörden normal eller något högre än normal, all nederbörd föll som regn. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 6!
7 Figur 3. Månadsnederbörden i Stockholm 2017 samt månadsmedelnederbörden vid perioden under Vattenflöde I figur 4 beskrivs vattenflödet (m 3 /s) vid Märstaåns mynning under 2017 och under perioden Under vinter, vår och sommar var flödena låga 2017 jämfört med med perioden I oktober föll stora mängder regn och flödena ökade. De höga flödena fortsatte sedan även under november och december då nederbörden till största delen föll som regn. Figur 4. Månadsmedelflödet vid Märstaåns mynning 2017 samt månadsmedelflödet under perioden Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 7!
8 Vattenkemi I detta avsnitt redovisas analysresultaten från Märstaåns mynning och de olika delavrinningsområdenas provpunkter. Inledningsvis jämförs resultaten från de olika delarinningsområdena med resultaten vid Märstaåns mynning (Märstaåns utlopp). Vidare särredovisas de olika delavrinningsområdenas provpunkter där trender och årsvariation beskrivs. Sammanfattande resultat I detta avsnitt redovisas resultaten från samtliga provpunkter och ekologisk och kemisk status fastställs där så var möjligt. ph, alkalinitet och konduktivitet Märstaån och dess delgrenar kan karakteriseras som välbuffrade och jonrika vattendrag med neutralt ph. ph-värdet är ett mått på vattnets innehåll av vätejoner eller dess surhetsgrad. ph-värdet varierade mellan ca 7 och 8, det högsta ph-värdet uppmättes generellt i Rosersbergsbäcken. Alkaliniteten är ett mått på vattnets förmåga att neutralisera syror, det vill säga förmågan att tåla tillskott av vätejoner utan att reagera med en ph- sänkning. Högst alkalinitet uppmättes generellt i Kättstabäcken, se figur 5. Figur 5. Alkaliniteten vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 8!
9 Konduktivitet (vattnets ledningsförmåga) är ett mått på vattnets totala joninnehåll och kan till exempel användas för att spåra föroreningskällor i vattendrag. I Märstaåns avrinningsråde var konduktiviteten högst i Halmsjöbäcken vars tillrinningsområde omfattar bland annat Arlanda flygplats, se figur 6. Figur 6. Konduktiviteten vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Grumlighet, absorbans och TOC (totalt organiskt kol) Variabeln grumlighet kvantifierar mängden partiklar i vattnet genom att mäta ljusspridning. Grumlighet anges vanligen i enheten FNU (formazine nephelometric units). I Märstaåns avrinningsområde var variationen i grumlighet mycket stor, se figur 7. Störst påverkan bland delavrinningsområdena uppmättes i Odensalabäcken vars tillrinningsområde till stora delar består av dikad jordbruks- eller öppenmark där jorderosionen längst vattendraget är stor. Figur 7. Grumligheten vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 9!
10 Absorbansen mäts i fotospektrometer vid 420 nm och kan omvandlas till vattnets färgtal med en faktor 500. Vattnets färg beror i första hand på mängden lösta humusämnen. Den högsta absorbansen i Märstaåns avrinningsområde uppmättes i Kättstabäcken vars källflöden finns i ett skogsområde i delavrinningsområdets norra del, se figur 8. I övriga delar av Märstaåns avrinningsområde var absorbansen måttlig. Figur 8. Absorbansen vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Mängden total organiskt kol (TOC) följer väl absorbansens variation mellan de olika delavrinningsområdena i Märstaån. De högsta halterna uppmättes i Kättstabäcken, se figur 9. Figur 9. Halten TOC (totalt organiskt kol) vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 10!
11 Näringsämnen I sjöar och vattendrag reglerar näringsämnena fosfor och kväve växtsamhällenas utveckling. Som regel är fosfor det viktigaste näringsämnet för dessa processer. Dessa näringsämnen finns (förenklat) antingen lösta i vattnet som närsalter eller bundna till organiska (exempelvis alger och humusämnen) eller oorganiska partiklar (lerpartiklar). Löst fosfor och kväve Fosfatfosfor är en oorganisk form av fosfor som är tillgänglig för upptag i växter och alger. I figur 10 visas fosfatfosforhalterna under perioden i Märstaån och dess delavrinningsområden. De högsta halterna fosfatfosfor uppmättes i Odensalabäcken vars tillrinningsområde domineras av jordbruksmark och öppenmark. I denna typ av markanvändning förekommer tidvis stora läckage av lösta näringsämnen som fosfatfosfor. Figur 10. Fosfatfosforhalterna vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Löst kväve förekommer i tre olika former. Ammoniumkväve är en växttillgänglig jonform av kväve som bildas vid nedbrytning. Nitrit- och nitratkväve bildas bland annat genom oxidation av ammoniumkväve men frigörs även från kringliggande markområden i samband med höga flöden. Ammoniumkväve uppmättes oftast i låga halter men under åren 2012 och 2013 uppmättes mycket höga halter i Rosersbergsbäcken, se figur 11. Höga halter ammoniumkväve förknippas ofta med avloppsvatten. De höga halterna i Rosersbergsbäcken har dock inte förekommit under den senaste fyraårs perioden. Den största andelen löst kväve som uppmättes i Märstaån förelåg som nitrit- och nitratkväve. Högst var halterna i den jordbruksdominerade Odensalabäcken, se figur 12. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I! 11
12 Figur 11. Ammoniumkvävehalterna vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Figur 12. Nitrit-nitratkvävehalterna vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Totalfosfor och totalkväve Dessa variabler beskriver vattnets totala fosfor- och kväveinnehåll, det vill säga summan av löst fosfor respektive kväve samt den organiskt eller oorganiskt bundna delen. Totalfosforhalterna i Märstaån och dess delavrinningsområden redovisas i figur 13. Figuren visar att de högsta halterna totalfosfor uppmättes i de mest näringsrika delavrinningsområdena Odensalabäcken och Kättstabäcken. I figuren visas även gränsen mellan måttlig (gul) och god (grön) status för Märstaåns utlopp. För övriga provpunkter finns inga uppgifter om andelen jordbruksmark varvid referensvärden inte kunde beräknas. Gränsen mellan måttlig och god status (Havs- och Vattenmyndigheten 2013) kan dock även för övriga delavrinningsområden Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 12!
13 fungera som en indikator för statusläget vid de olika provpunkterna. Medianvärdet (det horisontella strecket i varje boxplot) för Märstaån visade på god status under hela perioden Med gränsen mellan måttlig och god status för Märstaåns utlopp som underlag uppnådde även Halmsjöbäcken och Rosersbergsbäcken god status. Odensalabäcken och Kättstabäcken uppnådde inte god status med undantag för 2017 då samtliga delavrinningsområden och Märstaåns utlopp uppnådde god status. Figur 13. Totalfosforhalterna vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden I figuren visas gränsen mellan måttlig (gul) och god (grön) status för totalfosfor vid Märstaåns utlopp. Totalkvävehalternas variation berodde till stora delar av den mängd löst kväve som uppmättes i de olika vattendragen. De högsta halterna totalkväve uppmättes i de mest näringsrika vattendragen Odensalabäcken och Kättstabäcken, se figur 14. Figur 14. Totalkvävehalterna vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 13!
14 Särskilt förorenande ämnen Särskilda förorenande ämnen är ämnen som släpps ut i betydande mängd, det vill säga i sådan mängd att påverkan från aktuellt ämne kan hindra att biologiska kvalitetsfaktorer uppnår/upprätthåller god status. I Sverige regleras särskilda förorenande ämnena av Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2015:4. Föreskriften omfattar 25 särskilda förorenande ämnen som klassificeras under ekologisk status. Av dessa ämnen omfattar kontrollprogrammet statusklassning av arsenik, krom, koppar och zink. Klassningen görs mot fastställda gränsvärden som vanligen avser årsmedelhalter, men ibland även maximalt tillåten koncentration. Dessa gränsvärden avses spegla risknivåer för kronisk toxicitet (årsmedelvärden) och akut toxicitet (maximalt tillåten koncentration). Bedömning görs till klasserna god eller måttlig ekologisk status. För arsenik och krom avser gränsvärdena lösta halter medan gränsvärden för koppar och zink avser den biotillgängliga fraktionen av metallen. Biotillgängliga halter av koppar och zink beräknades i enlighet med Havsoch vattenmyndighetens vägledning (2016) med hjälp av modellverktyget Bio-Met (version 4.0). För att utföra denna beräkning används ph, kalcium och DOC (löst organiskt kol). Eftersom DOC saknas i Märstaåns kontrollprogram användes i stället TOC (totalt organiskt kol). Detta medförde att de halter som beräknats är något underskattade. De biotillgängliga halterna halterna koppar och zink uppnådde god status i samtliga delavrinningsområden och vid Märstaåns utlopp. Kopparhalterna var mycket låga medan zinkhalten vid ett antal till fällen överskred gränsvärdet i Odensalabäcken, se figur 15. Figur 15. Den biotillgänliga halten zink vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 14!
15 Den lösta halten krom var mycket låg och god status uppnåddes vid samtliga provstationer. Halten löst arsenik var hög och uppnådde inte god status. De högsta halterna uppmättes i Kättstabäcken och Halmsjöbäcken, lägst var halterna generellt i Odensalabäcken, se figur 16. Vid bedömningen av arsenik skall hänsyn tas till områdets bakgrundshalt. För kalkrika färgade vattendrag (Kättstsabäcken) är bakgrundshalten 0,60 µg/l och för kalkrika klara vattendrag (övriga) är bakgrundshalten 0,33 µg/l (Herbert m.fl. 2009). Med hänsyn tagen till bakgrundshalterna uppnår Odensalabäcken god status under hela den undersökta perioden , se figur 16. Figur 16. Den lösta halten arsenik vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Kemisk status-prioriterade ämnen Kemisk status klassas baserat på halter av så kallade prioriterade ämnen. Dessa är 45 ämnen som är utvalda för åtgärder inom EU då de utgör en risk för ytvattenmiljön och/eller finns uppmätta i ytvattnen inom EU. Prioriterade ämnen har EU-gemensamma gränsvärden som motsvarar miljökvalitetsnormen för kemisk status. Om miljökvalitetsnormen överskrids uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsten och åtgärder måste vidtas. Fastställda gränsvärden framgår av gällande föreskrift (Havs- och Vattenmyndigheten 2015). Bedömning görs till klasserna god kemisk status eller uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen avser årsmedelvärde och i vissa fall även maximalt tillåten koncentration. Precis som för SFÄ avses dessa gränsvärden spegla risknivåer för kronisk toxicitet (årsmedelvärden) och akut toxicitet (maximalt tillåten koncentration). För kadmium avser gränsvärdena lösta halter. Gränsvärden för nickel och bly avser vidare den biotillgängliga fraktionen av metallen. Biotillgänglighet beräknades på samma sätt som för särskilda förorenande ämnen (se ovan). Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 15!
16 Kadmium, nickel och bly uppnådde god status vid Märtaåns utlopp och vid samtliga delavrinningsområden under perioden Den biotillgängliga halten nickel uppmättes i förhöjda halter vid ett fåtal tillfällen i Odensalabäcken, se figur 17. Då de biotillgängliga halterna generellt är något underskattade (se sid 14) så bör halterna i speciellt Odensalabäcken följas under kommande års undersökningar. För att på ett säkrare sätt beräkna den biotillgängliga halten bör även DOC mätas vid de fem provpunkterna i Märstaåns avrinningsområde. Figur 17. Den biotillgänliga halten nickel vid de fem provpunkterna i Märstaån under perioden Delavrinningsområden I detta avsnitt beskrivs förhållandena i respektive delavrinningsområde och i Märstaån utlopp. Signifikanta statistiska förändringar belyses och variationer under 2017 beskrivs. En trendanalys av samtliga parametrar som analyserats i Märstaån utlopp sammanfattas i tabell 2 (se sid 32). Kättstabäcken Provpunkten är belägen strax innan sammanflödet med Märstaån vid Broby. Kättstabäcken kan karakteriseras som ett mycket välbuffrat och starkt färgat vatten med höga halter TOC, höga halter organiskt kväve samt höga halter fosfor. Jämte Odensalabäcken det mest näringsrika delavrinningsområdet i Märstaåns avrinningsområde. En statistiskt signifikant ökning i ph, alkalinitet och konduktivitet uppmättes i Kättstabäcken under perioden , se figur 18. Den högsta alkaliniteten och konduktiviteten uppmättes under första halvåret ph-värdet var högst under sommaren i samband med hög produktion i Kättstabäckens växtsamhällen. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 16!
17 Figur 18. Konduktiviteten i Kättstabäcken under perioden samt variationen under I Kättstabäcken uppmättes en signifikant minskning av absorbans och grumlighet under perioden , se figur 19. Den högsta grumligheten, absorbansen och halten TOC under 2017 uppmättes i samband med höga flöden januari- mars och oktober-december. Figur 19. Grumligheten i Kättstabäcken under perioden samt variationen under I den näringsrika Kättstabäcken uppmättes en statistiskt signifikant trend mot minskade halter fosfatfosfor under perioden , se figur 20. Den partikulärt bundna fosforn minskade dock inte på samma vis under samma period, se figur 21. Årsvariationen under 2017 mellan de båda fosforfraktionerna var också mycket olika. De högsta fosfatfosforhalterna uppmättes i samband med låga flöden under sommaren då påverkan från mindre föroreningar som tex enskilda avlopp var störst. De högsta halterna partikulärt bunden fosfor uppmättes i samband med högre flöden och grumligt vatten under vinter, vår och höst. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 17!
18 Figur 20. Fosfatfosforhalten i Kättstabäcken under perioden samt variationen under Figur 21. Halten partikulärt bunden fosfor i Kättstabäcken under perioden samt variationen under Bland de tungmetaller som analyserats i Kättstabäcken uppmättes en statistiskt signifikant minskning av kadmium, krom, nickel och bly under perioden Dock minskade inte halten arsenik. Bland de flesta tungmetaller finns ett tydligt samband mellan höga flöden och förhöjda halter. I figur 22 visas zinkhalten under perioden samt årsvariationen under Figur 22. Zinkhalten (filtrerade prover) i Kättstabäcken under perioden samt årsvariationen under Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 18!
19 Figuren visar tydligt att mängden zink ökar i samband med högre flöden vinter, vår och höst I figur 23 visas arsenikhalten under samma perioder som för zink ovan. Här råder motsatta förhållanden då de lägsta halterna uppmättes i samband med höga flöden. Detta visar att arsenikhalten troligen är hög beroende av höga bakgrundshalter i detta område. Vid analys av övriga metaller ökar halterna i samband med höga flöden vilket indikerar en extern påverkan från Kättstabäckens avrinningsområde. Figur 23. Arsenikhalten (filtrerade prover) i Kättstabäcken under perioden samt årsvariationen under Halmsjöbäcken Provpunkten är belägen strax innan sammanflödet med Kättstabäcken nedströms den meandrande sträckan vid Måby. Halmsjöbäckens delavrinningsområde är det minst grumliga i Märstaån avrinningsområde och det delavrinningsområde som påverkas mest av hårdgjorda ytor (Arlanda flygplats). I Halmsjöbäcken uppmättes en statistiskt signifikant ökning i alkalinitet och konduktivitet under perioden , se figur 24. ph, alkalinitet och konduktivitet varierade endast lite under 2017 med undantag för provtagningen i juni då en extremt hög alkalinitet uppmättes, troligen i samband med låga flöden och någon typ av förorening. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 19!
20 Figur 24. Alkaliniteten i Halmsjöbäcken under perioden samt årsvariationen under En statistiskt signifikant trend mot minskad absorbans och grumlighet uppmättes i Halmsjöbäcken under perioden , se figur 25. Den högsta absorbansen och grumligheten 2017 uppmättes i samband med höga flöden under vinter, vår och höst. Under sommaren var påverkan av erosion och utläckage från kringliggande marker mindre. Figur 25. Grumligheten i Halmsjöbäcken under perioden samt årsvariationen under I Halmsjöbäcken uppmättes en signifikant trend mot minskade halter löst kväve, både ammonium- och nitritnitratkväve. I figur 26 visas summan av det lösta kvävet (DIN) under perioden samt årsvariationen under Den största andelen av det lösta kvävet förelåg som nitritnitratkväve med undantag för sommarmånaderna juli och augusti då den största andelen löst kväve föreslår som ammoniumkväve, troligen i samband med hög vattentemperatur och nedbrytningsprocesser i vattendraget eller mindre utsläpp av förorenat vatten. Mängden nitritnitratkväve ökade under hösten i samband med höga flöden och utläckage från kringliggande marker. Förvånansvärt nog var halterna löst kväve mycket låga under vintermånaderna januari-mars, troligen beroende av den jämförelsevis låga nederbörden då endast ett litet utläckande ägde rum. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 20!
21 Figur 26. Summan av ammonium- och nitritnitratkväve (DIN) i Halmsjöbäcken under perioden samt årsvariationen under Totalfosforhalten i Halmsjöbäcken under perioden och årsvariationen under 2017 visas i figur 27. Under sommaren 2017 uppmättes förhöjda halter totalfosfor i Halmsjöbäcken. Vid dessa provtagningstillfällen förelåg den största andelen av totaltfosforinnehållet som löst fosfor vilket indikerar mindre påverkan från förorenat vatten, möjligen avloppsvatten eller annan förorening. Förhöjda halter ammoniumkväve vid samma tidpunkt indikerar även denna typ av påverkan. Figur 27. Totalfosforhalten i Halmsjöbäcken under perioden samt årsvariationen under En statistiskt signifikant trend mot minskande halter kadmium, krom, koppar och zink uppmättes i Halmsjöbäcken under perioden , se figur 28. I likhet med Kättstabäcken minskade inte halten arsenik i samma omfattning. I figur 29 visas arsenikhalten i Halmsjöbäcken under perioden samt årsvariationen under Det framgår tydligt av de båda figurerna att omvända förhållanden gäller vad gäller sambandet mellan flödet i vattendraget och koncentrationer av de båda ämnena. Den högsta halten zink uppmättes i samband med höga flöden i november, vid samma Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 21!
22 provtagningstillfälle uppmättes den lägsta halten arsenik. I juni uppmättes mycket höga halter arsenik i samband med någon typ av förorening, se även fosfor och kväve mfl ovan. Figur 28. Zinkhalten i Halmsjöbäcken under perioden samt årsvariationen under Figur 29. Arsenikhalten i Halmsjöbäcken under perioden samt årsvariationen under Odensalabäcken Provpunkten är belägen strax innan sammanflödet med Märstaån, ca 20 m norr om Brobyvägen. Odensalabäckens delavrinningsområdet är det mest grumliga och näringsrika i Märstaån avrinningsområde. Här uppmättes dock de lägsta halterna arsenik. I Odensalabäcken uppmättes inga tydliga trender vad gäller ph, alkalinitet och konduktivitet under perioden Odensalabäcken är ett jonrikt och mycket välbuffrat vattendrag med högt ph. Under 2017 varierade ph-värdet mellan 7,1 och 8,4, de högsta ph-värdena uppmättes under Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 22!
23 sommarmånaderna juli och augusti i samband hög produktion i vattendragets växtsamhällen, se figur 30. Figur 30. ph-värdet i Odensalabäcken under perioden samt årsvariationen under Under perioden har grumligheten i Odensalabäcken varit mycket hög och under åren uppmättes en extremt hög grumlighet vid ett flertal tillfällen, se figur 31. Under den senaste tre-års perioden uppmättes en statistiskt signifikant minskning av grumligheten i Odensalabäcken. Figur 31. ph-värdet i Odensalabäcken under perioden samt årsvariationen under Odensalabäcken är ett mycket näringsrikt vattendrag starkt påverkat av delavrinningsområdets dominans av jordbruksmark. I figur 32 visas totalfosforhalten under perioden samt årsvariationen under Halterna har minskat under de senaste tre åren men inga signifikanta trender fanns i datamaterialet. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 23!
24 Figur 32. Totalfosforhalten i Odensalabäcken under perioden samt årsvariationen under Under perioden uppmättes dock en statistiskt signifikant trend mot minskade halter löst fosfor och kväve (ammonium) i Odernsalabäcken, se figur 33 och 34. Figur 33. Fosfatfosforhalten i Odensalabäcken under perioden samt årsvariationen under Figur 34. Ammoniumkvävehalten i Odensalabäcken under perioden samt årsvariationen under Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 24!
25 Bland de tungmetaller som analyserats i Odensalabäcken uppmättes en statistiskt signifikant trend mot minskade halter krom och koppar under perioden Under 2017 uppmättes höga halter nickel i samband med högre flöden vinter och höst i Odensalabäcken, se figur 35. Omräknat till biotillgänglig halt så uppnåddes inte god kemisk status för nickel 2017 om årsmedelvärdet beräknades från perioderna januari-april och oktoberdecember. Figur 35. Nickelhalten (filtrerade prover) i Odensalabäcken under perioden samt årsvariationen under Rosersbergsbäcken Provpunkten i Rosersbergsbäcken finns belägen ca 200 m uppströms dammsystemet som ansluter till Märstaån öster om koloniområdet. Rosersbergsbäcken är ett mycket välbuffrat och näringsrikt vattendrag med måttlig vattenfärg. Parametrarna ph, alkalinitet och konduktivitet uppvisade generellt en liten variation under åren. I figur 36 visas konduktiviten i Rosersbergsbäcken under perioden och årsvariationen under Figur 36. Konduktiviteten i Rosersbergsbäcken under perioden samt årsvariationen under Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 25!
26 En statistiskt signifikant trend mot lägre absorbans och TOC-halt uppmättes under perioden , se figur 37. Under större delen av 2017 var absorbansen låg. Endast i samband med de höga flödena under oktoberdecember uppmättes en måttlig absorbans i Rosersbergsbäcken. Grumligheten i Rosersbergsbäcken var oftast hög. Under de två senaste åren var variation jämförelsevis liten. Figur 37. Absorbansen i Rosersbergsbäcken under perioden samt årsvariationen under En statistiskt signifikant minskning av mängden löst fosfor och kväve uppmättes i Rosersbergsbäcken under perioden , se figur 38 och 39. Den organiskt bundna fosforn och det organiskt bundna kvävet minskade inte under samma period. Den minskade mängden lösta näringsämnen tyder på mindre påverkan av externa föroreningar som exempelvis enskilda avlopp eller dylikt. Figur 38. Fosfatfosforhalten i Rosersbergsbäcken under perioden samt årsvariationen under Under perioden förelåg det lösta kvävet till största delen som nitratkväve med undantag för 2012 då höga halter ammoniumkväve uppmättes i Rosersbergsbäcken. Under 2017 var halterna löst kväve låga under hela sommaren i samband med upptag från bäckens växtsamhällen, se figur 39. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 26!
27 Figur 39. Summan av halterna ammonium- och nitritnitratkväve (DIN) i Rosersbergsbäcken under perioden samt årsvariationen under Bland de metaller som analyserats uppmättes en statistiskt signifikant minskning av mängden kadmium, krom, koppar, nickel och zink i Rosersbergsbäcken under perioden Likt övriga vattendrag i Märstaån avrinningsområde var halterna arsenik höga och inga statistiskt signifikanta trender kunde uppmättas under perioden De högsta arsenikhalterna 2017 uppmättes i samband med låga flöden under sommaren, se figur 40. För koppar, zink, kadmium och bly rådde motsatta förhållanden, de högsta halterna uppmättes under perioder med höga flöden (novemberdecember). Figur 40. Arsenikhalten i Rosersbergsbäcken under perioden samt årsvariationen under Märstaåns mynning Provpunkten är belägen ca 650 m från utloppet i Steningeviken, se figur 1 En statistiskt signifikant trend mot ökat ph-värde och ökad alkalinitet har uppmätts i Märstaån mynning under perioden , se figur 41. Under perioden var förändringen av ph och alkalinitet inte statistiskt signifikant. Under 2017 uppmättes den högsta alkaliniteten under sommaren då flödet i vattendraget var lågt. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 27!
28 Figur 41. Alkaliniteten i Märstaåns mynning under perioden samt årsvariationen under Under perioden uppmättes en statistiskt signifikant ökning av halten totalt organiskt kol (TOC), se figur 42. Under den senaste sexårs perioden hade dock halten TOC minskat, även denna minskning var statistiskt signifikant. Vad gäller absorbans uppmättes inga tydliga trender under perioden Under den senaste sexårs perioden ( ) uppmättes dock en statistiskt signifikant minskning av både absorbans och grumlighet (endast mätt ). Årsvariationen under 2017 av parametrarna TOC, absorbans och grumlighet visade att de högsta halterna uppmättes i samband med högre flöden under vinter, vår och höst. Figur 42. Halten TOC (totalt organiskt kol) i Märstaåns mynning under perioden samt årsvariationen under Under de båda perioderna och uppmättes en statistiskt signifikanta minskning av det lösta kvävet, både ammonium- och nitritnitratkväve, se figur 43. Cirka 90% av det lösta kvävet förelåg som nitritnitratkväve under större delen av den undersökta perioden Vid ett fåtal tillfällen uppmättes förhöjda halter ammoniumkväve, oftast i Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 28!
29 samband med låga flöden. De lägsta halterna löst kväve 2017 uppmättes under tillväxtsäsongen april-september i samband med upptag av vattendragets växtsamhällen. Vad gäller fraktionen partikulärt bundet kväve påvisades inga tydliga trender under någon av perioderna och Figur 43. Halten löst kväve, DIN (summan av ammonium- och niyritnitratkväve)) i Märstaåns mynning under perioden samt årsvariationen under Fosfatfosfor- och totalfosforhalterna i Märstaån uppvisade inga tydliga trender, varken för perioden eller I figur 44 visas totalfosforhalten under perioden samt årsvariationen under Under perioden har variationen i totalfosforhalt vid Märstaån mynning varit likartad. Vid ett flertal tillfällen har dock mycket höga halter totalfosfor uppmätts, oftast i samband med höga flöden. Korrelationen mellan totalfosforhalt och grumlighet var mycket hög (Spearman ρ och Kendall τ p=<0,0001). Figur 44. Totalfosforhalten i Märstaåns mynning under perioden samt årsvariationen under Under perioden uppmättes statistiskt signifikanta trender mot minskade halter kalium, krom, koppar och bly vid Märstaåns mynning. Inga signifikanta trender kunde påvisas för arsenik, nickel och zink. Sambandet mellan de olika ämnenas koncentration och flödet i vattendraget Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 29!
30 yttrar sig mycket olika. När det gäller arsenik uppmättes de högsta halterna under 2017 vid provtagningstillfällen då flödet i vattendraget var lågt, se figur 45. Figur 45. Arsenikhalten i Märstaåns mynning under perioden samt årsvariationen under Ett omvänt samband uppmättes för zink där höga halter under 2017 var kopplat till högre flöden och hög partikeltransport under januari-mars och oktober-december, se figur 46. Figur 46. Zinkhalten i Märstaåns mynning under perioden samt årsvariationen under Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 30!
31 När det gäller blyhalten vid Märstaåns mynning var årsvariationen under 2017 jämförelsevis liten och inget tydligt samband mellan halt och flöde kunde konstateras, se figur 47. Figur 47. Zinkhalten i Märstaåns mynning under perioden samt årsvariationen under I tabell 2 visas korrelationen mellan grumlighet, arsenik, zink och bly under De statistiska metoder som använts för att påvisa sambandet mellan variablerna är Kendall s Tau och Spearman s Rank Correlation Coefficient. Resultaten visar en tydlig signifikans (signifikansnivå ***) mellan minskad grumlighet och ökad arsenikhalt i Märstaåns mynning Även sambandet ökad grumlighet och ökad zinkhalt var statistiskt signifikant (signifikansnivå*) under Det fanns dock inget statistiskt signifikant samband mellan grumlighet och halten bly i Märstaån mynning Tabell 2. Korrelationen mellan grumlighet och arsenik, bly och zink under Variable by Variable Spearman ρ Prob> ρ Kendall τ Prob> τ Grumlighet (FNU) Grumlighet (FNU) Grumlighet (FNU) As filtr. (µg/l) 0,8445 0,0005*** 0,6774 0,0028*** Pb filtr. (µg/l) 0,0746 0,8178 0,0681 0,7737 Zn filtr. (µg/l) 0,662 0,0190* 0,5038 0,0233* Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 31!
32 Statistiska trender och samband I detta avsnitt sammanfattas de statiska beräkningarna av trender under perioderna och i Märstaåns mynning, se tabell 3. Tabell 3. Trendanalys av vattenkemiska parametrar i Märstaåns mynning. De metoder som användes vid trendanalysen var Spearemans rangkorrelation och Kendalls Tau. Båda metoder uppskattar hur väl sambandet mellan två variabeler kan beskrivas i en växande eller avtagande funktion. Vid en perfekt korrelation (Speareman eller Kendall) är värdet antingen +1 om den är växande eller -1 om den är avtagande. P-värdet (i tabellen beskrivet som Prob>) beskriver sannolikheten i den växande eller avtagande funktionen. Signifikantsnivån beräknas från p-värdet och visas som p=5% (*), p=1% (**) och p=0,1% (***). För exempelvis p=5% visar med 95% säkerhet att resultaten i den beräknade funktionen stämmer. Period Period Variable Spear man ρ Prob> ρ Kendall τ Prob> τ Signif ikans nivå Spearm an ρ Prob> ρ Kendall τ Prob> τ Signifi kansni vå Tot-N (µg/l) 0,3818 <,0001* 0,2619 <,0001* *** 0,2672 0,0233* 0,1906 0,0179* * DIN (µg/l) 0,3464 <,0001* 0,2380 <,0001* *** 0,2500 0,0342* 0,1753 0,0294* * NO2+NO3-N (µg/l) 0,3122 <,0001* 0,2102 <,0001* *** 0,2189 0,0647 0,1581 0,0495* NH4-N (µg/l) 0,2887 <,0001* 0,1935 <,0001* *** 0,3100 0,0080* 0,2139 0,0081* ** Cl (mekv/l) 0,2145 0,0006* 0,1393 0,0010* *** 0,169 0,1559 0,1032 0,201 Slamhalt (mg/l) 0,1462 0,0436* 0,0992 0,0419* * 0,0614 0,7221 0,0365 0,754 Alkalinitet (mekv/l) 0,1896 0,0026* 0,1299 0,0022* *** 0,1676 0,1595 0,1217 0,1306 ph 0,2592 <,0001* 0,1738 <,0001* *** 0,1875 0,1147 0,1188 0,1454 TOC (mg/l) 0,1915 0,0023* 0,1204 0,0047* ** 0,2698 0,0219* 0,1872 0,0206* * SO4 (mekv/l) 0,3230 0,1911 0,1895 0,272 0,1049 0,7456 0,0303 0,8909 Grumlighet (FNU) 0,1725 0,0928 0,1237 0,0757 0,2407 0,0417* 0,1781 0,0276* * Part.-P 0,0925 0,1447 0,0594 0,1642 0,1782 0,1343 0,1161 0,1501 Konduktivitet (ms/m) 0,0878 0,1653 0,0561 0,1863 0,2553 0,0304* 0,1767 0,0283* * Tot-P (µg/l) 0,0003 0,9968 0,0016 0,9704 0,0319 0,79 0,0129 0,8725 Part.-N 0,0206 0,7457 0,0227 0,5923 0,0048 0,9682 0,0024 0,9767 Abs. filtr. (420nm 5 cm) 0,0552 0,3836 0,0321 0,451 0,3491 0,0026* 0,2379 0,0032* *** PO4-P (µg/l) 0,0711 0,262 0,049 0,2509 0,1465 0,2195 0,1056 0,1924 V filtr. (µg/l) 0,6705 <,0001* 0,4484 <,0001* *** 0,6705 <,0001* 0,4484 <,0001* *** Cu filtr. (µg/l) 0,4645 <,0001* 0,3405 <,0001* *** 0,4645 <,0001* 0,3405 <,0001* *** Fe filtr. (µg/l) 0,4261 0,0096* 0,2716 0,0205* ** 0,4261 0,0096* 0,2716 0,0205* * Cr filtr. (µg/l) 0,3956 0,0008* 0,2894 0,0006* *** 0,3956 0,0008* 0,2894 0,0006* *** Pb filtr. (µg/l) 0,3312 0,0058* 0,2263 0,0086* ** 0,3312 0,0058* 0,2263 0,0086* ** Cd filtr. (µg/l) 0,3175 0,0083* 0,2471 0,0036* ** 0,3175 0,0083* 0,2471 0,0036* ** Ca (mekv/l) 0,2315 0,0002* 0,1555 0,0002* *** 0,0120 0,9203 0,0142 0,861 Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 32!
33 Period Period Variable Spear man ρ Prob> ρ Kendall τ Prob> τ Signif ikans nivå Spearm an ρ Prob> ρ Kendall τ Prob> τ Signifi kansni vå Na (mekv/l) 0,2027 0,0012* 0,1295 0,0023* ** 0,1796 0,1311 0,1252 0,1219 Mg (mekv/l) 0,1637 0,0094* 0,1106 0,0091* *** 0,0008 0,9949 0,0035 0,9651 K (mekv/l) 0,6029 <,0001* 0,427 <,0001* *** 0,3605 0,0019* 0,251 0,0019* *** Mn filtr. (µg/l) 0,2797 0,0985 0,1966 0,0935 0,2797 0,0985 0,1966 0,0935 Co filtr. (µg/l) 0,1749 0,1537 0,1384 0,0964 0,1749 0,1537 0,1384 0,0964 Zn filtr. (µg/l) 0,1579 0,1983 0,1238 0,1381 0,1579 0,1983 0,1238 0,1381 Ni filtr. (µg/l) 0,1083 0,3796 0,1122 0,1786 0,1083 0,3796 0,1122 0,1786 As filtr. (µg/l) 0,0006 0,9964 0,0023 0,9788 0,0006 0,9964 0,0023 0,9788 Al filtr. (µg/l) 0,2305 0,1763 0,1404 0,2304 0,2305 0,1763 0,1404 0,2304 Si (mg/l) 0,0695 0,2833 0,0346 0,4254 0,2384 0,0437* 0,1613 0,0457* * Sambandet mellan grumlighet och de parametrar som undersökts under perioden i Märstaån mynning visas i tabell 4. Koncentrationen av ett flertal ämnen ökade i samband med hög grumlighet och höga flöden. När det gäller alkalinitet och konduktivitet påverkades koncentrationen dessa parametrar negativt av ett ökat flöde. För dessa ämnen sker en utspädningseffekt av regn- och smältvatten med låg alkalinitet och konduktivitet. Tabell 4. Sambandet mellan grumlighet och de parametrar som undersökts under perioden i Märstaån mynning. Period by Variable Typ Spearman ρ Prob> ρ Kendall τ Prob> τ Signifikan snivå Alkalinitet (mekv/l) Ämne 0,4437 <,0001* 0,3335 <,0001* *** Konduktivitet (ms/m) Ämne 0,3177 0,0065* 0,2291 0,0046* ** SO4 (mekv/l) Ämne 0,5664 0,0548 0,4545 0,0397* Si (mg/l) Ämne 0,0695 0,2833 0,0346 0,4254 ph Ämne 0,0793 0,5081 0,0503 0,5394 Part.-N Ämne 0,1536 0,1976 0,1067 0,1875 PO4-P (µg/l) Ämne 0,5597 <,0001* 0,4276 <,0001* *** Part.-P Ämne 0,5693 <,0001* 0,4166 <,0001* *** TOC (mg/l) Ämne 0,6062 <,0001* 0,4375 <,0001* *** Tot-P (µg/l) Ämne 0,6854 <,0001* 0,5528 <,0001* *** Abs. filtr. (420nm 5 cm) Ämne 0,7388 <,0001* 0,5524 <,0001* *** NO2+NO3-N (µg/l) Ämne 0,7749 <,0001* 0,6022 <,0001* *** Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 33!
34 Period by Variable Typ Spearman ρ Prob> ρ Kendall τ Prob> τ Signifikan snivå DIN (µg/l) Ämne 0,7837 <,0001* 0,6114 <,0001* *** Slamhalt (mg/l) Ämne 0,869 <,0001* 0,7241 <,0001* *** Tot-N (µg/l) Ämne 0,8818 <,0001* 0,7101 <,0001* *** As filtr. (µg/l) Metaller 0,4977 <,0001* 0,3685 <,0001* *** K (mekv/l) Metaller 0,4069 0,0004* 0,2774 0,0006* *** Na (mekv/l) Metaller 0,4016 0,0005* 0,2743 0,0007* *** Cl (mekv/l) Metaller 0,3411 0,0034* 0,2327 0,0041* ** NH4-N (µg/l) Ämne 0,2425 0,0401* 0,1562 0,0541 * Al filtr. (µg/l) Metaller 0,2305 0,1763 0,1404 0,2304 Co filtr. (µg/l) Metaller 0,5008 <,0001* 0,3412 <,0001* *** Ni filtr. (µg/l) Metaller 0,6143 <,0001* 0,4423 <,0001* *** Al filtr. (µg/l) Metaller 0,6203 <,0001* 0,4804 <,0001* *** Cr filtr. (µg/l) Metaller 0,6448 <,0001* 0,4614 <,0001* *** Cd filtr. (µg/l) Metaller 0,7428 <,0001* 0,5563 <,0001* *** Si (mg/l) Metaller 0,8343 <,0001* 0,6485 <,0001* *** Cu filtr. (µg/l) Metaller 0,8359 <,0001* 0,6528 <,0001* *** Pb filtr. (µg/l) Metaller 0,2521 0,0381* 0,186 0,0316* * Ca (mekv/l) Metaller 0,1737 0,1446 0,1309 0,1073 Mn filtr. (µg/l) Metaller 0,0402 0,8159 0,0514 0,6625 Fe filtr. (µg/l) Metaller 0,0232 0,8932 0,0241 0,8379 As filtr. (µg/l) Metaller 0,0006 0,9964 0,0023 0,9788 Mg (mekv/l) Metaller 0,107 0,3708 0,0568 0,4836 Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 34!
35 Referenser Havs och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2013:19 Havs och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2015:4. Herbert, R., L. Björkvald, T. Wällstedt & K. Johansson Bakgrundshalter av metaller i Svenska inlands- och kustvatten. Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2009:12. Länsstyrelsen i Stockholm Kiselalger i Stockholms län Fakta 2017:17 SMHI Hemsida, SMHI Vattenweb. Vattenwebb tillgängliggör information om sötvatten och kustvatten i Sverige. Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 35!
36 Bilaga 1. Analysresultat Märstaån Samtliga analysresultat finns sammanställda i excel-filen Märstaån xlsx Vattenkemiska undersökningar i Märstaån 2017 I 36!
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merMärstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:1 Märstaåns vattenkvalitet 1988-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Sedan 1988 har vattenkemisk provtagning genomförts i Märstaåns mynning. Med start år 2012 påbörjades inom Märstaåns vattensamverkan
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merOxundaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merVattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merPlaneringsunderlag för Märstaån
Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2017 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merVattenkvaliteten i Norrström
Fakta 2013:15 Vattenkvaliteten i Norrström 1965 2012 Publiceringsdatum 2013-12-20 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för Miljöanalys Telefon: 08-785 51 07 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se Övervakning
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merResultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merVattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Edsån 2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Figur 1. Provtagningspunkter i Edsån 2005-2006. 2 Innehåll Sammanfattning...4
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merInstitutionen för vatten och miljö. Fyrisåns avrinningsområde SLU, Vatten och miljö: Rapport 2018:4
Institutionen för vatten och miljö Fyrisåns avrinningsområde 2017 SLU, Vatten och miljö: Rapport 2018:4 Omslagsfoto: Sävjaån vid Falebro, foto Emma Lannergård Övriga fotografier: Emma Lannergård och Jelena
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merTORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde
Torne- & Kalix älvars Vattenvårdsförbund TORNE & KALIX ÄLVAR ÅRSRAPPORT 2016 P O L C I R K E L N N O R G E S V E R I G E A N D F I N L Torne älvs avrinningsområde Kalix älvs avrinningsområde F I N L A
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merVattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck
Maria Rothman 218-3-15 Tekniska kontoret TN 217/534 Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1 bakgrund... 4 2.2 Syfte... 5 2.3 Metod... 5
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och
Läs merICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merÅKERSTRÖMMEN Åkerströmmens vattenvårdsamverkan
ÅKERSTRÖMMEN 2 Åkerströmmens vattenvårdsamverkan Uppdragsgivare: Kontaktperson: Åkerströmmens vattenvårdsamverkan Karin Palmqvist Larsson Tel: 8-54 813 14 E-post: karin.palmqvist.larsson@osteraker.se Utförare:
Läs merKontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merUllnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Läs merSpåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?
Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merBilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida
-3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merKVARNTORPS VATTEN ÅRSRAPPORT 2013
ÅRSRAPPORT 213 Wickberg & Jameson Miljökonsult AB Olaigatan 2, 71 43 Örebro Tel. 19-611 3 9 E-post. info@miljokonsulten.com www.miljokonsulten.com ÅRSRAPPORT 213 Inledning Kvarntorpsområdet var fram till
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2015 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merVellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Författare: Ulf Lindqvist torsdag 28 januari 2016 Rapport 2016:8 Naturvatten i Roslagen AB
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merKontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB
RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommun 2010 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merDnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Läs merVellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2016 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merVELLINGEBÄCKARNA 2004
Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm
Läs merVattenkemiskundersökning av Edsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Edsån 2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2006:10 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Figur 1. Provtagningspunkter i Edsån 2005-2006. 2 Innehåll Sammanfattning...4
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merProvningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Läs merHVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON
Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Reviderad 2015-01-04 med tillägg av bilaga med tabell över miljötillståndet Kontaktpersoner Jonas Hagström
Läs merLaboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A
Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt
Läs merMiljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014
Miljötillstånd och näringstransporter i Norrtälje kommuns åar 2014 Bergshamraån, Bodaån, Broströmmen, Malstaån, Norrtäljeån, Penningbyån, Skeboån och Tulkaströmmen Miljötillstånd och näringstransporter
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merNedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m
217-3-31 Länsstyrelsen i Skåne Karin Olsson Miljöavdelningen Fiske- och vattenvårdsenheten 25 15 Malmö Slutredovisning för Vattendialog Borstbäcken Projektet har genomförts av Kävlingeåns vattenråd under
Läs merTORNE OCH KALIX ÄLVAR
Vassara älv TORNE OCH KALIX ÄLVAR INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 2 METODIK... 3 RESULTAT... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 1 MUONIO ÄLV... 5 RESULTAT DELOMRÅDE 2 TORNE ÄLV, ÖVRE DELEN... 8 RESULTAT DELOMRÅDE
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merDAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT
Kontroll Dokumenttyp 1 av 22 BILAGA 1 DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT E-post: info@ 2 av 22 SAMMANFATTNING I denna bilaga redovisas 2017 års analysresultat från genomförda provtagningar
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merRAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning.
repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning BILAGA 4 Årsrapport över vattenprovtagning 2014 4 Holke damm 2015-03-25 Sweco Environment Göteborg - Miljöteknik MAJ-LIS STENBERG
Läs mer1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN
DATUM 2016-02-24 UPPDRAGSNUMMER 1522243 TILL KOPIA Trafikverket FRÅN Golder Associates AB E-POST maria_florberger@golder.se E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN 1.0 INLEDNING Trafikverket har för
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merKontrollprogram Västra Viared
Kontrollprogram Västra Viared Innehåll 1 Inledning... 2 2 Kontroller... 2 2.1 Vattenkemi... 2 2.2 Flödesmätning... 2 3 Provtagningspunkter och omfattning... 2 3.1 Riktvärden vattenkemi... 3 3.2 Åtgärdsnivåer
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs merFörklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts
Läs merDagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merPM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten
Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merAnalys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Läs merSynoptisk undersökning av Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merRiktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar
Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar Blomgren Hannah ÅF Infrastructure 2017-09-21 TK_ Bergtunnlar_hantering av spillvatten_20170921 Sida 1 (6) Inledning/Bakgrund Följande
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN
Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll
Läs merBILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd
BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har
Läs mer